Bli ditt ultimata du!

Relevanta dokument
Mellan dig och mig Mårten Melin

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Pittstim Pissbomber, skogsporr och kärlek 15 berättelser om att vara kille

Övning 1: Vad är självkänsla?

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Våga Visa kultur- och musikskolor

Barn för bjudet Lärarmaterial

Fakta om Malala Yousafzai

en möjlighet för alla

Inför föreställningen

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Utan blommor dog mammutarna ut

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Kvinnor är våra favoriter

TIPSLISTAN om trans på lajv

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Lyssna, stötta och slå larm!

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Bättre Självförtroende NU!

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Pedagogiskt material till föreställningen

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Vad händer sen? en lärarhandledning

Dubbla och dolda budskap

AYYN. Några dagar tidigare

Liten introduktion till akademiskt arbete

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN

Hälsoteket i Angered

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen

Konsten att leda workshops

Innehåll. Introduktion Min Stora Sorg. Diskussionsfrågor. Bildanalys. Analysera musiktexter. Tips på ytterligare fördjupning

Karlsängskolan - Filminstitutet

Engelska skolan, Järfälla

Uppdrag undersökning

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Självbestämmande och delaktighet

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Framtidstro bland unga i Linköping

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

Hitta kunder som frilansare

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Konsten att hitta balans i tillvaron

Partybrudarna som vaskade allt!

5 vanliga misstag som chefer gör

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

Online reträtt Vägledning vecka 26

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

En Raggningsexperts Bekännelser

Innehållsförteckning

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Med publiken i blickfånget

Parkour! Lärarmaterial

Välkommen till din loggbok!

Media styr alla dina intressenter

Kasta ut nätet på högra sidan

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

Transkript:

Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 5 hp Journalistik Höstterminen 20 Bli ditt ultimata du! Om tre tjejtidningars textpuffar och omslag Av: Nathalie Av: Nathalie Wänblad Handledare: Anne Hedén Examinator: Elin Gardeström

Abstract Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor. Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och omslag, där fem årtal mellan 2000 och 200 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna. Undersökningen har visat att den typiska omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran. Undersökningen har också visat att mode och kändisar är de vanligaste kategorierna på textpuffar som förekommer på omslagen. Vidare visar undersökningen också att den kategori som utvecklats mest under de undersökta åren är textpuffar om kroppen. Nyckelord: Tjejtidningar, ideal, genus, omslag, textpuffar 2

Innehållsförteckning. Inledning..4. Syfte...4.2 Frågeställningar.5.3 Disposition.5 2. Tidigare forskning och litteratur..5 2. Ur unga kvinnors perspektiv..5 2.2 Genus i medierna...6 2.3 Diskussion om kvinnoideal 7 2.4 Identitetsskapandet och medierna..8 2.5 Kandidatuppsatser..9 3. Teoretisk ram och utgångspunkt.9 4. Metod och material 0 4. Beskrivning av källmaterial..0 4.2 Avgränsning och urval.. 4.3 Definition av variabler.. 4.4 Resultatets validitet...3 5. Resultat och analys 3 5. Omslag.4 5.2 Fördelning av textpuffar i samtliga tidningar..5 5.2. FRIDA...5 5.2.2 SOLO 5 5.2.3 Veckorevyn...6 5.3 Förekomst av textpuffar om sex..6 5.3. FRIDA...6 5.3.2 SOLO 7 5.3.3 Veckorevyn...8 5.3.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar 9 5.4 Förekomst av textpuffar om kroppen...20 5.4. FRIDA...20 5.4.2 SOLO 2 5.4.3 Veckorevyn...22 5.4.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar 23 5.5 Förekomst av textpuffar om relationer och män..24 5.5. FRIDA...24 5.5.2 SOLO 25 5.5.3 Veckorevyn...26 5.5.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar 27 5.6 Förekomst av textpuffar om kändisar..28 6. Slutsatser...29 6. Svar på frågeställningarna...29 7. Reflekterande diskussion...3 Käll- och litteraturförteckning...34 Bilagor...35 3

. Inledning En höstmorgon förra året fastnade jag framför Malou von Sivers program Efter tio. Hon hade bjudit in Hanne Kjöller, ledarskribent på DN, Dominika Peczynski, PR-konsult och Beatrice Birkeldh, chefredaktör på tjejtidningen FRIDA, för att diskutera skönhetsideal. Diskussion kom att bli intensiv och berörde både benrakning, smink och skönhetsidealen som sänds ut till unga från framför allt medievärlden. Jag kunde inte annat en låta mig dras in i den heta diskussionen, hur ser jag själv på skönhetsideal och vilken press upplever jag själv från omvärlden? Eftersom samtliga kvinnor kommer i från medievärlden, om än från olika håll, så kom diskussionen att röra just mediernas påverkan på skönhetsideal. Beatrice Birkeldh var noga med att poängtera att de verkligen funderar över skönhetspressen på FRIDA och att de inte vill hetsa på den. Detta är även något som bland annat tidningen Veckorevyn har förespråkat, men är det verkligen så det ser ut i verkligheten? Eller är det mycket snack och liten verkstad? Diskussionen om mediernas påverkan på framför allt unga tjejer och kvinnor är knappast ny. En tjej i Fanny Ambjörnssons avhandling om genus, klass och sexualitet hos gymnasietjejer förklarar exempelvis varför tjejer är mer besatta av sitt utseende än killar: [ ] de får inte heller i sig det från Vecko-Revyn. Är det denna karaktär som tjejtidningar har idag? Är det kanske fortfarande så som Simone de Beauvoir skrev i sin bok Det andra könet: Man föds inte till kvinna, man blir det? 2 Hur gör medierna för att locka till sig sina läsare och föra ut sina budskap? Denna diskussion vill jag följa upp genom att titta närmare på de tre största tidningarna för unga tjejer och kvinnor i Sverige, SOLO, FRIDA och Veckorevyn.. Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur tidningarna SOLO, FRIDA och Veckorevyn använder sig av sina textpuffar och omslag för att locka till sig sina läsare. Ett annat syfte är att belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika tidningarna samt att se om det sker någon förändring under den tidsperiod jag vill undersöka. Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (Stockholm 2004), s.79 2 de Beauvoir, Simone, Det andra könet, i Axplock ur idéhistorien. II. Kant till Lyotard (Stockholm 2006), s. 33 4

.2 Frågeställningar Undersökningen kommer ske utifrån följande frågeställningar: Hur använder sig respektive tidning av textpuffar och bilder för att locka till sig sina läsare? Vad anser tidningarna är av läsarvärde utifrån de textpuffar som syns? Vilka förändringar i textpuffarna går att se under den valda tidsperioden?.3 Disposition Jag kommer först redogöra för den forskning som finns på området jag ska undersöka, för att sedan beskriva den teoretiska ram jag kommer använda mig utav. Sedan följer en beskrivning av mitt källmaterial och hur jag gjort mitt urval och avgränsat mig. Därefter definierar jag mina variabler som följs av de resultat jag fått fram av min undersökning. Slutligen följer mina slutsatser och en diskussion kring arbetet. 2. Tidigare forskning och litteratur En hel del har skrivits om mediernas påverkan och vilken betydelse de spelar i människors liv. Mycket har även skrivits om ungdomar och då kanske framförallt om unga tjejer och kvinnors identitetsskapande och väg in i vuxenlivet. Jag kommer nedanför att presentera den litteratur och forskning som stöttat mig i min undersökning. 2. Ur unga kvinnors perspektiv Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och har engagerat sig mycket i unga tjejer och kvinnor. Hennes doktorsavhandling I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer har bidraget med mycket intressanta tankar. Hon gör en fältundersökning över två gymnasieklassers tjejer och diskuterar just kring de ideal tjejer sägs leva under så som skönhets- och kroppsideal. Ambjörnsson skriver exempelvis att man i den västerländska idétraditionen har associerat män och kvinnor till olika saker. Mannen har fört tankarna till själen medan kvinnan fört tanken till själva kroppen. Detta kanske inte förefaller som någon nyhet då det är kvinnans kropp som ofta bedöms offentligt. Kvinnor lär sig att bedöma sina kroppar då deras rykte och status är beroende av deras kroppsliga prestationer. Unga tjejer som börjat sin väg till att bli kvinna lär sig tidigt att betrakta sin kropp, tidigt invigs i genusstrukturer som får dem att 5

koncentrera sin energi på den egna kroppens form och utseende. De inlemmas i en ordning som kännetecknas av kroppslig självövervakning. 3 I Ambjörnssons avhandling diskuteras det också flitigt vilken press medierna och framför allt tjejtidningar sätter på tjejer och deras utseende. Detta kan illustreras med ett exempel från boken: Både i allmänna diskussioner och i intervjuerna beskrevs en klar linje mellan tjejernas negativa kroppsuppfattningar och ett samhälle/ en medievärld som ställer krav på hur tjejer ska vara. Lina, som tidigare förklarade att hon vant sig vid att vara missnöjd, levererar samtidigt en analys som är tämligen representativ. Lina: Tjejer bryr sig mer än killar, tror jag. För vi blir mer utsatta för såna saker än killar. De är liksom mer press på tjejerna att de ska vara snygga hela tiden. Fanny: Vad då för press? Lina: Jamen, allt det där, du vet. Alla ideal i tjejtidningarna. Att man ska vara perfekt sminkad och trådsmal och sånt. 4 Ett liknande exempel tar också upp skillnaden mellan tjejer och killars utseendepress och den roll tjejtidningarna spelar för denna skillnad. Några av de tjejer som ingår i Ambjörnssons studie för en diskussion kring utseendet och den press de anser att tjejer har. Den allmänna åsikten verkar vara att killar inte är lika missnöjda med sina utseenden som tjejer. En tjej summerar hela diskussionen: Men de får inte heller i sig det från Vecko- Revyn. 5 Detta kan illustrera den tolkning som Ambjörnsson gör av dessa tjejers syn på samhällets och mediernas krav på tjejer. 2.2 Genus i medierna En annan avhandling som är intressant att lyfta upp inom detta område är Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Denna avhandling kan ses som ett måste om man ska undersöka tidningar som riktar sig till unga tjejer och/eller kvinnor. Hirdman som är verksam vid JMK har undersökt bilderna i Veckorevyn och herrtidningen Fib aktuellt under åren 965, 970, 975 och 995. Hirdman kommer fram till att tidningarnas förändrats under den undersökta perioden, men att det inte är nya ämnen de diskuterar utan att ämnena snarare har intensifierats. 6 Men även att de finns likheter i tidningarnas bilder. Kvinnorna på Veckorevyns omslag 995 är nästan identiska med de kvinnor som återfanns på Fib aktuellts omslag åren 970 och 975. Här 3 Ambjörnsson, I en klass för sig, s. 72 4 Ambjörnsson, I en klass för sig, s. 74 5 Ambjörnsson, I en klass för sig, s. 79 6 Anja Hirdman, Tilltalande bilder. Genus sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt (Stockholm 2002), s. 239 6

menar. Hirdman att det inte i första hand handlar om graden av avkläddhet utan snarare om blickar, gester och poseringar. 7 En sak som Hirdman tar upp i början av sin avhandling är hur tidningar riktade till kvinnor och män fungerar. Det som kan ses som unikt med kvinnotidningar är att alla kvinnor är potentiella läsare. Detta kan ses utifrån att tidningar riktade till män ofta bejakar ett visst ämne eller intresse, exempelvis teknik och båtar. Kvinnotidningar kan istället sägas fokusera mer på att rikta sig till en viss åldersgrupp exempelvis tonåringar, unga kvinnor och mammor. 8 Det som intresserat mig i Hirdmans avhandling är inte i första hand jämförelsen mellan Veckorevyn och Fib aktuellt utan Hirdmans beskrivningar av hur Veckorevyn tilltalar sina läsare. Under 965 beskriver exempelvis Hirdman att Veckorevyn [ ] berättar och läsarna ska lyssna och lära. I fokus ställs mötet med mannen och i en uppfodrande ton, fylld av direktiv och tillrättavisande, får publiken veta vad män kan tänkas vilja och tycka. 9 Att Veckorevyn ses, och även själv verkar se sig, som ett informerande objekt är något som Hirdman lyfter fram i sin avhandling och som också varit av intresse för min undersökning. 2.3 Diskussion om kvinnoideal Karin Ekmans bok Var så god; Makt, kön och media är en debattbok som också tar upp mediernas påverkan på tjejer och vilken betydelse tjejtidningar spelar för sin publik Ekman menar att det är farligt att vifta bort tjejtidningar som ren underhållning då tidningarna vänder sig till en ung målgrupp. Denna målgrupp har inte den utbildning eller livserfarenhet att ifrågasätta det de läser i tidningarna. 0 Ekman diskuterar exempelvis motsägelsen hon menar finns i tjejtidningar. De uppmuntrar till att tjejer ska få bättre självförtroende och våga göra något annat än vad omgivningen förväntar sig av en. Men samtidigt finns de fördomar som tidningarna påstår att de motsätter sig någonstans invävda i deras budskap menar Ekman. Att skylla tjejtidningars stora läsarkrets på tjejers intresse för mode och skönhet är enligt Ekman att skrapa på ytan på någonting större. Ekman jämför istället dagens tjejtidningar med flickböckerna som var populära runt femtiotalet och menar att det är någonting som unga tjejer kan identifiera sig med. 2 7 Hirdman, Tilltalande bilder, s. 244 8 Hirdman, Tilltalande bilder, s. 9 9 Hirdman, Tilltalande bilder, s. 78 0 Karin Ekman, Var så god makt, kön och media (Stockholm 998), s. 45 Ekman, Var så god, s. 39 2 Ekman, Var så god, s. 40 7

I ett avsnitt i Ekmans bok intervjuas Anja Hirdman, vars avhandling nämndes tidigare, om veckotidningar och deras påverkan. I intervjun nämner Hirdman betydelsen som omslagen på tidningarna har och pratar om speglingsfenomenet det vill säga att vilja vara som. Tidningen visar upp ett så kallat ideal-jag, ett framtida-jag som tidningen på olika sätt kan hjälpa sina läsare att uppnå. Hirdman diskuterar vidare i intervjun kring att bildspråket i veckotidningarna har förändrats och blivit mer likt herrtidningarna, detta förekommer även i filmer och reklamer, de är mer eller mindre mjukpornografiska när de vänder sig till en kvinnlig publik. Hon förklara att det beror på att kvinnor existerar utifrån en manlig norm. Det som kan tyckas vara väldigt märkligt är att det är ett kvinnligt objekt som man fokuserar budskapet kring, rent logiskt borde ju kvinnor tända på män. Men kvinnor lär sig tidigt genom media och resten av samhället att bygga upp sin självbild utifrån en manlig norm. I vilken kvinnan som objekt naturligtvis är självklart. Att budskapen har en så stark genomslagskraft bygger på ett slags begär att begäras. 3 2.4 Identitetsskapandet och medierna Jostein Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle diskuterar bland annat identitetsskapande, representation och mediernas påverkan. Gripsrud menar att det idag är svårt att leva i ett modernt samhälle som inte berörs av medierna. Medierna omfamnar i princip hela vår vardag, det är radio, TV-program, tidningar i alla möjliga former och inte minst de sociala medierna som Facebook, bloggar och Twitter. 4 Medierna, fortsätter Grisprud, hjälper till att definiera verkligheten och talar också om för oss vad som är viktigt och vad som inte är lika viktigt. Medierna och vår omgivning hjälper där med till att ge oss föreställningar om vilka vi är som människor och vilka andra är. De hjälper på så vis oss med vårt identitetsskapande. 5 Gripsrud skiljer med dessa tankar ut sig från den litteratur och forskning som togs upp tidigare i detta avsnitt. Gripsrud menar att medierna hjälper oss med att skapa vår identitet, medan Fanny Ambjörnsson, Anja Hirdman och Karin Ekman snarare pratar om att medierna tvingar eller pressar framförallt unga tjejer och kvinnor att skapa en viss identitet. 3 Ekman, Var så god, s. 53 4 Jostein Gripsrud, Mediekultur. Mediesamhälle (Göteborg 20) s. 8 5 Gripsrud, Mediekultur, s. 9-20 8

2.5 Kandidatuppsatser Livsstilsmagasin och framförallt tidningar som riktar sig till unga kvinnor är ett populärt område, detta märks inte minst när man gör en sökning på området. Trots att det är ett populärt område har jag däremot inte stött på någon uppsats som enbart riktar in sig på omslagens textpuffar och enbart studerar flera tidningar med en liknande målgrupp. En uppsats som gett mig inspiration och som kan tänkas likna min egen uppsats är Nathalie C. Anderssons C-uppsats Bilder och förebilder från 200. Andersson tittar i sin uppsats enbart på bilderna i tidningen Julia som riktar sig till tjejer i åldern 9-4 år. Andersson kommer fram till att bilderna förändras under den tioårs period hon undersöker och att exempelvis bildsnittet och vilka personer som förekommer på bilderna förändras under åren. Anderssons utförde sin undersökning med hjälp av en stor kvantitativ innehållsanalys som inspirerade mig till att använda det i min egen undersökning. 3. Teoretisk ram och utgångspunkt I min undersökning har jag utgått från gestaltningsteorin, även kallad framing-teorin som bland annat presenterats av Jesper Strömbäck. I sin bok Makt, medier och samhälle skriver Strömbäck att gestaltningsteorin kan sägas bestå av tre skepnader. En av gestaltningsteorins skepnader handlar exempelvis om hur medierna gestaltar verkligheten och hur denna gestaltning i sin tur påverkar människornas uppfattning av samma verklighet. 6 En vanlig metafor är att medierna fungerar som en spegelbild av verkligheten, detta motsätter sig Strömbäck då han menar att verkligheten har ett obegränsat utrymme medan medierna däremot är begränsade. Istället bör man se medierna som att de gestaltar verkligheten, visserligen finns det alltid ett samband mellan gestaltningen och verkligheten, men man kan inte sätta likhetstecken mellan dessa. 7 Medierna beskriver inte verkligheten som den är, medierna (re)konstruerar och gestaltar verkligheten. 8 En gestaltning kan sägas vara en idé om hur någonting ska framställas. Medierna, eller snarare journalister, väljer ut vissa aspekter när de utformar exempelvis artiklar och gestaltar dem utifrån verkligheten. Detta innebär att de gestaltar verkligheten utifrån exempelvis specifika värderingar, orsaksförklaringar eller sätt att lösa problem. 9 6 Jesper Strömbäck, Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation (Stockholm 2009) s. 9 7 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 20 8 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 20 9 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 2 9

4. Metod och material Jag har använt mig av en kvantitativ innehållsanalys för att genomföra min undersökning. Denna metod kan beskrivas med att undersökningen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter om så pass många analysenheter att dessa uppgifter kan uttryckas och analyseras med siffror 20 En kvantitativ innehållsanalys är bra att använda sig av om man exempelvis vill undersöka förekomsten av olika kategorier i ett material, vilket är precis det jag ville titta på i min undersökning. 2 Det var också lämpligt att använda den här metoden då jag ville undersöka ett så pass stort material som jag har gjort och för att jag ville få fram en mer säker statistik över förekomster av olika variabler i mitt källmaterial. 4. Beskrivning av källmaterial Jag har valt att titta på de tre största tidningarna för unga tjejer och kvinnor i Sverige: FRIDA, SOLO och Veckorevyn. Detta för att kunna få en överblick över hur medier som riktar sig till denna målgrupp tilltalar sina läsare. SOLO som är den yngsta tidningen då den utkom med sitt första nummer 997 och är ett modernt tjejmagasin som älskar sina läsare. 22 Tidningen innehåller en blandning av mode, skönhet, kändisnyheter och relationer och vänder sig till unga kvinnor i åldern 8-30. Tidningen utkommer 2 gånger om året och ges ut av Frida förlag. 23 FRIDA utkom med sitt första nummer 98 och ges, precis som SOLO, ut av Frida förlag. Tidningen riktar sig till än yngre publik än de båda andra tidningarna och säger själva att de är Sveriges största tidning för unga tjejer. 24 Tidningen utkommer varannan vecka, det vill säga med 26 nummer om året med två specialnummer, ett på vinter och ett på sommaren. Tidningen innehåller en blandning av mode, skönhet, kändisar, relationer och sex. 25 Veckorevyn är den tidning som funnits med längst av de undersökta tidningarna då första numret utkom 935 och ges ut av Bonnier tidskrifter. Veckorevyn beskriver sig själva som Sveriges största forum för unga kvinnor och erbjuder en blandning av mode, skönhet, kändisar, sex och kärlek. Veckorevyn utkommer med 2 nummer om året, men under den undersökta perioden utkom tidningen med 26 nummer om året. 26 20 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud, Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm 2007) s. 223 2 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, Metodpraktikan, s. 223 22 SOLOs hemsida, fliken: OM SOLO http://solomag.se/om-solo/, 27/ 202, kl. 0.50. 23 SOLOs hemsida, fliken: OM SOLO http://solomag.se/om-solo/, 27/ 202, kl. 0.50. 24 FRIDAs hemsida, fliken: Om FRIDA http://www.frida.se/page.php?id=07, 27/ 202, kl. 0.48. 25 FRIDAs hemsida, fliken: Om FRIDA http://www.frida.se/page.php?id=07, 27/ 202, kl. 0.48. 26 Bonnier tidskrifters hemsida, fliken: Veckorevyn http://www.bonniertidskrifter.se/varumarken/kvinna- livsstil/veckorevyn/, 27/ 202, kl. 0.43. 0

4.2 Avgränsning och urval Min undersökning kan sägas bestå av två separata undersökningar, en har fokuserat på helheten av omslagen, det vill säga en enklare bildanalys och analys av omslaget som helhet. Den andra undersökningen, som varit den centrala för mig har fokuserat på tidningarnas textpuffar, med textpuffar menas de olika rubriker som finns på tidningsomslagen som berättar om vad som kan återfinnas i tidningen. Jag har valt att studera textpuffarna då jag tror att de kan ge en översiktlig bild av vad tidningarna anser är av läsarvärde, då textpuffarna kan ses som reklam för vad tidningen innehåller. Jag har undersökt och tolkat textpuffarna enbart efter innehållet i dem, vilket innebär att jag inte har följt upp textpuffarna i tidningen och tagit hänsyn till det. Textpuffar som Sveriges största tidning eller en textpuff om någon medföljande present har inte räknats med i undersökningen inte heller namnet på omslagspersonen som stått på vissa omslag har räknats med. Jag har tittat på alla utgivna nummer av FRIDA, SOLO och Veckorevyn vartannat år under en tioårsperiod, det vill säga åren 200, 2003, 2005, 2007 och 2009. Det blir sammanlagt 37 omslag då två nummer av SOLO och ett från FRIDA saknades på Kungliga biblioteket. 4.3 Definition av variabler Jag har undersökt totalt 76 variabler, det vill säga egenskaper hos mina analysenheter. För att få min undersökning att gå ihop har jag använt mig av två olika kodsystem. Det ena kodsystemet som användes för att analysera tidningsomslagen som helhet bestod av variabler och varierad mängd variabelvärden. Det andra kodsystemet som användes för att undersöka själva textpuffarna på tidningsomslagen bestod av 65 olika variabler. Här fick variablerna en om det förekom en textpuff med den egenskapen variabeln stod för på omslaget, om inte fick den en 0. Variablerna i detta fall bestämdes och utformades efter de textpuffar som kunde återfinnas på omslagen. Jag har inte stött på någon undersökning som gjorts på ett liknande sett, därför har definitionen av variablerna för textpuffarna definierats utifrån hur jag tolkat dem. Nedanför följer definitioner för de variabler som varit med i undersökningen. I kategorierna mode, skönhet, kändisar och övrigt har variablerna satts samman, i undersökningen fanns det alltså flera variabler i dessa kategorier. Detta har jag gjort för att göra det mer översiktligt då jag inte har möjlighet att presentera allt material utan valt att fokusera på det som jag fann mest intressant i undersökningen.

Textpuffar om sex Sextips tips som berör sex, exempelvis ställningar. Sextest av tidning tidningen testar olika saker för sex, exempelvis spel eller leksaker och betygsätter dem. Sextest för läsare läsarna kan testa sig själva om sex, exempelvis vilken sextyp de är. Mäns tankar om sex/onani män ger sin syn på sex och onani. Kändismän om sex/onani kändismän ger sin syn på sex och onani. Paneldiskussion om sex en panel diskuterar olika saker som berör sex. Diskussion om sex både tidningen och läsarna kan debattera kring sex, exempelvis om det är bra eller dåligt med kompissex. Onani berör onani och kvinnlig njutning. Frågor-&-svar om sex vanliga frågor eller läsarfrågor om sex tas upp och besvaras. Sex övrigt något som berör sex men inte överensstämmer med någon av de andra variablerna, exempelvis preventivmedel. Sexualitet allt som berör homo-, bi- eller transsexualitet. Testpuffar om kroppen Träning olika träningstips eller information om träning. Mat recept eller andra artiklar som berör mat. Dieter/träning tips på dieter, för att få en finare kropp eller som tidningen diskuterar eller testar. Operationer allt om operationer. Kändisoperationer kändisar som opererat sig diskuteras eller kändisintervjuer där huvudsyftet är att berätta om sina operationer. Kroppsinformation - information om kroppen, exempelvis hur du på bästa sett rakar benen. Kroppen utseende diskussion kring hur kroppen ser ut och varför den ser ut som den gör, allt från snoppar, slidor och ben. Ätstörningar berör ätstörningar i alla dess former. Kändiskroppar kändisars kroppar bedöms, diskuteras eller kändisintervjuer där huvudsyftet är att berätta om sina kroppar. Mullighet allt som berör människor som inte har ideal-kroppen enligt tidningarna. Relationer och män Att fånga en man tips om hur man på bästa sätt fångar en man. 2

Att fånga en man med hjälp av en kändis tips från en kändis om hur man fångar en man. Manligt perspektiv vad män tycker om, tänker och vad de vill ha. Kändismäns perspektiv vad kändismän tycker om, tänker och vad de vill ha. Kärlekstest olika tester för läsarna om kärlek och relationer. Kärlekstips olika tips som berör kärlek. Komplicerad kärlek om kärleksproblem, göra slut och när kärleken är komplicerad. Vänskapstest olika tester för läsarna som berör vänskap. Vänskap allt som berör vänskap. Övrigt Kändis en person som är känd för en större publik. Mode allt från modetips, accessoarer till hur man klär sig efter sin kroppsform. Skönhet allt från sminktips till hur man fixar kändisfrisyren. Övrigt här finns textpuffar om inredning, astro, resor, alkohol och tips om så-blir/får-du.. 4.4 Resultatets validitet Jag har under hela arbetets gång varit väldigt noggrann och allt material jag fört in i Excel har jag gått igenom två gånger för att försäkra mig om att allt hamnar på rätt plats. Det är dock fortfarande möjligt att något värde kan ha hamnat fel i, men i och med att undersökningen är gjord över en längre tidsperiod och materialet är stort borde det i sådant fall inte påverka resultatet nämnvärt. 5. Resultat och analys Jag har sammanlagt undersökt 37 tidningsomslag, som har haft mellan fem och tio textpuffar var, ibland fler. Detta har resulterat i 24 320 i fyllda celler i Excel. På grund av att mitt material omfattar många olika aspekter av tidningarna kommer jag inte kunna redovisa allt jag kommit fram till. Jag kommer först att redovisa för det som jag finner mest relevant att lyfta fram ur undersökningen av omslagen. Därefter kommer jag redogöra för hur fördelningen av textpuffarna ser ut hos respektive tidning för att sedan mer ingående diskutera kring de kategorier som under undersökningen visat sig mest intressanta. 3

5. Omslag Nästan bara kvinnor pryder samtliga tidningars omslag under den undersökta perioden. FRIDA har vid ett fåtal gånger män på sina omslag, medan SOLO inte har det vid något tillfälle. Veckorevyn har vid två tillfällen en man på omslaget, men vid ett av tillfällena ska det tilläggas att mannen ifråga var utklädd till en kvinna. På både FRIDA och Veckorevyns omslag förekommer det vid några tillfällen att både män och kvinnor poserar på omslagen. 27 Under 200 förekom det vid några fåtal tillfällen att okända personer poserade på SOLO och FRIDAs omslag, men förutom dessa gånger har endast kända personer synts på samtliga tidningars omslag. En observation som kan tilläggas är att det på FRIDAs omslag förekommer personer som är kända för en yngre publik, exempelvis personer som gjort sig kända via TV-kanalen Disney Channel. 28 Till största del är personerna på respektive tidnings omslag påklädda, men det förekommer emellanåt mer lättklädda personer och vid ett ytterst fåtal gånger personer som är avklädda på omslagen. Båda dessa gånger var under 200 på FRIDA och Veckorevyns omslag. Det kan tilläggas att de lättklädda personerna förekommer ofta vid sommarhalvåret, då många av omslagskvinnorna poserar i bikini. 29 Hårfärgen hos personer på omslagen varierar, däremot kan det konstateras att personer med affro endast förekommer en gång under hela tidsperioden, det var på ett av FRIDAs omslag 2003. 30 På FRIDAs omslag är det vanligast att personen endast poserar, detta gäller även för SOLOs omslag. På Veckorevyns omslag är det däremot mer vanligt att personen ler och poserar. Men även här är endast posering väldigt vanligt. På samtliga tidningar är det dessutom vanligast att personen på omslaget tittar in i kameran. 3 FRIDAs omslag är i större utsträckning än de andra tidningarna färgglada och gar mellan åtta och tio puffar, ibland fler. Både SOLO och Veckorevyn har en varierad användning av textpuffar, som oftast ligger mellan fem och tio textpuffar. Även omslagen färgskala varierar en del. Men övervägande kan sägas att Veckorevyn har mer färgsnåla och mindre antal textpuffar på sina omslag än de andra två tidningarna. 32 27 Se bilaga 28 Se bilaga 29 Se bilaga 30 Se bilaga 3 Se bilaga 32 Se bilaga 4

5.2 Fördelning av textpuffar i samtliga tidningar 5.2. FRIDA Diagrammet visar fördelningen av textpuffarna som förekommit under de undersökta åren 200, 2003, 2005, 2007 och 2009. Under de undersökta åren har textpuffar om kändisar förekommit mest. Därefter är det mode och övrigt som båda står för 8 procent av den totala förekomsten av textpuffar under de undersökta åren. Textpuffar om sex och kropp är minst förekommande då vardera puff står för 6 procent av den totala förekomsten. 5.2.2 SOLO Diagrammet visar fördelningen av textpuffarna som förekommit under de undersökta åren 200, 2003, 2005, 2007 och 2009. De mest förekommande textpuffarna under de undersökta åren är mode och övrigt som vardera står för 23 procent av den totala förekomsten. Näst vanligast är textpuffar om kändisar som står för 6 procent. De textpuffar som förekommi minst är relationer och män som står för 8 procent av den totala 5

förekomsten. Förutom mode och övrigt är det en ganska jämn fördelning mellan textpuffarna. 5.2.3 Veckorevyn Diagrammet visar fördelningen av de textpuffar som förekommit under de undersökta åren 200, 2003, 2005, 2007 och 2009. Textpuffar om mode har förekommit flest gånger under de undersökta åren, kategorin står för 23 procent av den totala förekomsten. Därefter är det textpuffar om kändisar och övrigt som förekommit flest gånger, vardera kategori står för 20 procent av den totala förekomsten. Den kategori som förekommit minst gånger är relationer och män som står för 7 procent av den totala förekomsten. Förutom mode, övrigt och kändisar är den en ganska jämn fördelning melllan de olika kategorierna. 5.3 Förekomst av textpuffar om sex 5.3. FRIDA 6

Diagrammet visar att förekomsten av textpuffar om sex har varit varierad under den undersökta perioden. 200, 2005 och 2009 är de år det förekommit flest textpuffar om sex medan förekomsten varit mindre under 2003 och 2007. Diskussionsartiklar om sex har varit den vanligaste textpuffen under den undersökta perioden. Nr 3 från 200 kan illustrera ett exempel på en sådan textpuff: Kompissex ok eller ej? 33 Övriga puffar om sex och sextips är de näst vanligast inom kategorin sex. På omslaget av nr 9 2005 finns en textpuff som kan illustrera en typisk övrig puff om sex: Allt du behöver veta om kondomen. 34 Sextipsen kan tillskillnad från de andra textpuffarna ha en ganska varierad ton: Sexguide: 0 erotiska ställningar 35, Så gör du honom till kung i sängen! 36 Och: Vadå sex!? Så gör du-guide 37. Tipsen handlar om hur läsarna ska få ett bra sexliv men också om hur man faktiskt har sex. Även killars tankar om sex och onani är en vanligt förekommande textpuff. Sex i det gröna killarna om alla detaljer. 38 Kan stå som exempel för hur en sådan textpuff kan se ut. 5.3.2 SOLO Diagrammet visar att textpuffar om sex har ökat från det första undersökta året, 200 för att sedan sjunka en aning efter 2005. 2003 och 2005 var de år då det förekom flest textpuffar inom kategorin sex, och även om antalet textpuffar minskade efter de åren är det ändå fler textpuffar om sex 2009 än var det var 200. 33 FRIDA, omslag 3 (200) 34 FRIDA, omslag 9 (2005) 35 FRIDA, omslag (2005) 36 FRIDA, omslag 5 (2007) 37 FRIDA, omslag 22 (2009) 38 FRIDA, omslag (200) 7

Diagrammet visar även att sextips är den vanligaste textpuffen om sex på SOLOs omslag. Nästa vanligast är mäns tankar om sex och onani. Sextipsen handlar ofta om att få ett bättre sexliv på olika sätt. Några exempel kan illustrera hur en textpuff om sex kan se ut: 00 % drömsex! Lär dig hemligheterna alla tjejer vill veta.. 39, Gaykillars sextips till tjejer 40 och Sexspecial 3 sidor så får du ett underbart sexliv! 4 Tidningen erbjuder här olika tips som ska leda till ett fantastiskt sexliv, vilket kan ses som ett centralt budskap från tidningens sida. Även ett par exempel på mäns tankar om sex och onani ska få illustrera hur det kan se ut på ett omslag. Svenska män så vill vi se våra flickvänner i sängen 42 och Ocensurerat! Hans tankar om din nakna kropp + så vill han ha sex 43 Männens tankar och viljor om sex är vanligt förekommande tema på SOLOs textpuffar inom kategorin sex. Textpuffarna utformas på ett sätt som gör att läsarna kan ta till sig dem som tips på hur de bör vara för att tillfredsställa männen. 5.3.3 Veckorevyn Diagrammet visar att textpuffarna om sex haft en väldigt jämn förekomst under de första undersökta åren. 2007 har antalet förekommande textpuffar ökat, från 3 textpuffar 2005 till 2 textpuffar. År 2009 förekommer det 20 textpuffar om sex, därmed kan sägas att det skett en ökning av textpuffar om sex på Veckorevyns omslag under tidsperioden. Veckorevyns vanligaste textpuff om sex är sextips och näst vanligast är övrigt om sex. Diskussionsartiklar om sex samt mäns tankar om sex är också vanligt förekommande på 39 SOLO, omslag (2007) 40 SOLO, omslag 6 (2007) 4 SOLO, omslag 8 (2007) 42 SOLO, omslag 9 (2005) 43 SOLO, omslag 0 (2007) 8

omslagen. Några exempel kan illustrera hur sextipsen kan se ut på Veckorevyns omslag: Oralsex härligt att få, underbart att ge 44, Sex första kvällen? Din guide till sex-vett och etikett 45 och Åhhh Orgasm! Lär dig komma på helt nya sätt redan ikväll! 46 Detta tydliggör att Veckorevyns sextips finns i varierande former, tips för att få bättre sex men också hur man bör eller ska bete sig i olika sex-situationer. Diskussionsartiklar om sex var den tredje mest förekommande textpuffen på Veckorevyns omslag, ett exempel från 200 kan illustrera en sådan textpuff: Slampigt eller skönt? Sex första kvällen 47. Denna textpuff är intressant att titta närmare på då den förutom att illustrera ett exempel visar att det finns tankar om vad tjejer bör eller inte bör göra. Textpuffen kan tolkas som att det är slampigt att ha sex med en kille första kvällen. Denna tendens syns även i textpuffen om sex-vett och etikett från 2003 som nämndes tidigare, där det också diskuteras hur vida man som tjej kan ha sex första kvällen, och om man har det måste vissa regler följas. 5.3.4 Förekomsten i samtliga tidningar Diagrammet visar att Veckorevyn haft flest textpuffar om sex på sina omslag. SOLO och FRIDA ligger väldigt nära varandra vad gäller förekomsten av textpuffar om sex, men då ska också tilläggas att SOLO har nästan hälften så många nummer som de andra två tidningarna. Om man tittar närmare på själva textpuffarna och jämför diagrammen som visades tidigare, för varje enskild tidning ser man att sextips är vanligt förekommande hos samtliga tidningar. Dock är det större skillnad på innehållet i tipsen, FRIDA tipsar sina läsare både om att få bättre sex och hur man har sex. Medan de andra tidningarnas sextips endast fokuserar på att 44 Veckorevyn, omslag 3 (200) 45 Veckorevyn, omslag 3 (2003) 46 Veckorevyn, omslag 9 (2009) 47 Veckorevyn, omslag 7 (200) 9

förbättra sexlivet. Om man jämför tonen i samtliga tidningars sextips (som handlar om att få bättre sex) så märker man att det inte är någon större skillnad. Det går exempelvis inte att se att FRIDA vänder sig till en yngre publik än de båda andra. En skillnad som däremot går att se på tidningarnas förekomst av textpuffar om sex är att både FRIDA och SOLO har en flitigare användning av textpuffar som berör mäns tankar om sex än vad Veckorevyn har. 5.4 Förekomsten av kroppspuffar 5.4. FRIDA Diagrammet visar att den vanligaste textpuffen om kroppen i FRIDA är kändiskroppar. De näst vanligaste textpuffarna är kroppens utseende och kroppsinformation, vad gäller dessa textpuffar visar diagrammet att det skett en mindre ökning av förekomsten under tidsperioden. Det som är intressant att lägga märke till i detta diagram är att det sker en ökning av antalet textpuffar om kroppen. 200 fanns det sammanlagt fyra textpuffar om kroppen på omslagen, detta kan jämföras med 2007 då antalet har femdubblats till 20 stycken, 2009 har antalet ökat ytterligare ett snäpp. Det är i det här avseendet även intressant att lägga märke till att textpuffar om träning, mat och även dieter/träning har gjort ett mindre uppsving. Under de tre första undersökta åren nämns träning en gång medan det 2007 nämns fyra gånger. Även om inte ökningen är jättestor är den ändå värd att notera, liksom den lilla ökningen av antalet textpuffar om dieter/träning och mat. För att illustrera utvecklingen kan tre textpuffar från 2003, 2007 och 2009 ges som exempel. År 2003 fanns en puff på FRIDAs omslag som löd: Stor träningsguide: så får du en cool kropp rätt och rolig träning lär dig äta mycket och energirikt så håller kändisarna sig i form 48. 2007 återfanns denna på 48 FRIDA, omslag (2003) 20

ett omslag: Kom i form till beachen 2007 8 övningar som ger resultat 49 Och 2009: Inför beach 2009 bästa träningen 50. 2003 utstrålar textpuffen att huvudsyftet är att läsarna ska få energi och må bra, medan de från 2007 och 2009 snarare utstrålar att kroppen måste hållas i trim allra mest till sommaren och bikinisäsongen. 5.4.2 SOLO Diagrammet visar att det skett en ökning av textpuffar om kroppen på SOLOs omslag. Från 4 stycken 200 till 24 stycken under 2005, som var det år då SOLO hade flest textpuffar om kroppen. Efter 2005 har antalet textpuffar minskat en aning, men antalet är fortfarande fler än 200. De textpuffar som varit populärast under tidsperioden är träning och dieter/träning som har förekommit 3 gånger var. Träningspuffarna ökade från noll 200 till fyra 2003, men efter det har antalet legat relativt jämnt för att sedan gå ner en aning 2009. Textpuffar om dieter/träning nämndes en gång 200, medan det nämndes fem gånger 2005, precis som träning har antalet puffar om dieter/träning gått ner lite efter toppåret 2005. Även textpuffar om operationer och kroppsinformation har haft en liknande utveckling som träning och dieter/träning. Denna utveckling är intressant att notera även om den inte är så radikal. Diagrammet visar även att det finns en utveckling och en ökning av antalet textpuffar om kroppen på SOLOs omslag. Utvecklingen av textpuffarna märks dock inte av i deras tonläge, då det är ungefär likadana tips som förekommer under åren. Några träningstips kan få illustrera detta. Från SOLOs omslag 2005: Forma rumpan med SOLOS personliga 49 FRIDA, omslag (2007) 50 FRIDA, omslag 7 (2009) 2

tränare 5 och från ett omslag 2009: Så får du drömrumpan bästa övningarna för sexigt put. 52 2009 är det inte samma tryck på dieter/träning som under åren 2005 och 2007, men att går ner i vikt kan fortfarande ses som något centralt. Två textpuffar från 2009 kan användas som exempel. Gå ner 5 kilo utan diet! 53 och Dumpa dieten och bli smal vi vet hur. 54 Detta visar att dieterna inte är i fokus längre för att gå ner i vikt, men att bli och vara smal ses fortfarande som något viktigt. Vad gäller operationer kan man observera att två olika benämningar förekommer, år 200 ger SOLO tips om skönhetsoperationer medan de 2005 ger tips på plastikoperationer. Det kan diskuteras vad dessa olika benämningar innebär och betyder. Benämningen skönhetsoperationer ger intrycket av att det är något som kan förhöja skönheten, medan plastikoperationer snarare ger intrycket av något plastigt och oäkta. 5.4.3 Veckorevyn Diagrammet visar att det skett en ökning av textpuffar om kroppen på Veckorevyns omslag, från fem textpuffar 200 till 32 textpuffar under toppen 2005 och 4 puffar 2009. De vanligaste textpuffarna under tidsperioden är kroppsinformation och kroppens utseende som förekommit 7 gånger vardera. Båda dessa textpuffar förekom flest gånger 2003 och har efter det minskat en aning. Kändiskroppar är den näst vanligaste textpuffen om kroppen. Textpuffar om kändiskroppar förekom 6 gånger under åren, det vill säga endast en mindre 5 SOLO, omslag 8 (2005) 52 SOLO, omslag 3 (2009) 53 SOLO, omslag (2009) 54 SOLO, omslag 7 (2009) 22

än kroppsinformation och kroppens utseende som var vanligast. Textpuffar om kändiskroppar förekom flest gånger 2005 då det förekom 0 textpuffar om det, efter det har antalet minskat kraftigt till endast en textpuff både 2007 och 2009. Om man tittar närmare på textpuffarna om träning, mat och dieter/träning så ser man att de har skett en ökning av dessa textpuffar under tidsperioden. Dessa textpuffar är som populärast under 2005 och 2007 vilket innebär att det är svårt att urskilja någon större förändring i deras ton. Två tips om träning kan illustrera detta: Träna bort julskinkan! 4 bra rumpövningar 55 och: Träna bort julskinkan. 56 Dessa textpuffar är tagna från Veckorevyn nummer 2 år 2005, respektive 2007. Textpuffarna är näst intill identiska trots att det är två år emellan dem. 2009 sker dock en intressant förändring i Veckorevyns textpuffar om kroppen. Om Veckorevyns syfte under 2005 och 2007 var att ge tips på hur läsarna skulle få drömkroppen och hur läsarna på bästa sätt skulle gå ner i vikt visar Veckorevyn 2009 upp en motsatt riktning. Två textpuffar från året får illustrera förändringen. Jessica Simpson vilket fetto! Hjälp oss bojkotta den sjuka smalhetsen! Superheta Jessica Simpson mobbas ständigt i modevärlden. 57 och: 49 % av Sveriges tjejer bantar konstant skippa viktfajten en gång för alla! 58 2009 visar Veckorevyn upp ett antal liknande textpuffar på sina omslag, det är fortfarande fler textpuffar om viktminskning och strävan efter drömkroppen, men det är ändå en utveckling som inte synts till tidigare på omslagen. Det är intressant att notera att Veckorevyn från att inte nämna träning, mat och dieter till att ha ett ganska stort antal sådan textpuffar till att slutligen försöka motarbeta dessa textpuffar på sina omslag, allt detta under en tioårsperiod. 5.4.4 Förekomsten i samtliga tidningar 55 Veckorevyn, omslag 2 (2005) 56 Veckorevyn, omslag 2 (2007) 57 Veckorevyn, omslag 5 (2009) 58 Veckorevyn, omslag 7 (2009) 23

Diagrammet visar att samtliga tidningar har haft en utveckling under den undersökta perioden. Alla tre tidningar låg runt fyra till fem textpuffar 200 till att minst ha det dubblat 2009. Det går också att se att SOLO och Veckorevyn hade sin topp av textpuffar om kroppen 2005 för att sedan minska en aning. FRIDA har däremot ökat successivt under hela tidsperioden för att ha flest förekommande textpuffar om kroppen 2009. Utifrån diagrammet står det också klart att Veckorevyn har haft flest textpuffar om kroppen under den undersökta perioden. Men även här måste tas hänsyn till att SOLO har ett mindre antal nummer än de andra två tidningarna. Utifrån de diagram som visats för varje enskild tidning kan också konstateras att det är de tre textpuffarna mat, dieter/träning och träning som utvecklats mest under tidsperioden. FRIDA har haft ett mildare tilltal till sina läsare än de andra två tidningarna, detta kan bero på att tidningen också riktar sig till en yngre publik. SOLO och Veckorevyn har däremot haft ett liknande tilltal till sina läsare i textpuffar om mat, träning och dieter/träning. Veckorevyn skiljer dock ut sig under 2009 med att försöka motarbeta kroppspressen. Denna skillnad skymtar fram även 2005 då både SOLO och Veckorevyn diskuterar sångerskan Jessica Simpsons kropp, i SOLO beskriver man stjärnans superkropp medan samma stjärna i Veckorevyn beskrivs som för smal. 5.5 Förekomst av relations- och mänpuffar 5.5. FRIDA Diagrammet visar att textpuffarna om relationer och män har legat på en relativt jämn nivå under den undersökta tidsperioden. Antalet förekommande textpuffar om relationer och män gick ned något under 2005 och 2007 men gick sedan tillbaka till den tidigare nivån 2009. 24

Diagrammet visar att textpuffar om manligt perspektiv förekommer flest gånger på FRIDAs omslag, de står för nästan en fjärdedel av det totala antalet av förekommande textpuffar inom kategorin relationer och män. Kärlekstest förekommer näst flest gånger, därefter är det textpuffarna att fånga en man och tyda en man som är vanligast. Utifrån de fyra textpuffar som nämnts som de vanligast går det att se att tre av dem handlar om män, fånga dem, tyda dem och vad de tycker. En textpuff från 2007 kan illustrera hur alla dessa textpuffars tilltal vanligen ser ut. 7 sidor bara om killar! Så vill han att du klär dig Därför är han otrogen Allt om killkroppen + så tillfredställer du honom! 59 Här får tidningens läsare både tips på hur killar tänker, hur de ska göra sig attraktiva för dem och hur de ska få dem på kroken. Detta tilltal är ganska typiskt för alla FRIDAs textpuffar inom denna kategori. Två andra textpuffar som är förekommande på FRIDAs omslag är textpuffar om vänskap och vänskapstest. Dessa textpuffar är intressanta att titta närmare på då de inte är helt ovanligt att de spelar på rivalitet. Två textpuffar från 2003 kan illustrera hur de kan se ut. Test: Stjäl din kompis uppmärksamheten? 60 och Test: Utnyttjar din kompis dig? 6 5.5.2 SOLO Diagrammet visar att det förekommer relativt få textpuffar om relationer och män på SOLOs omslag, antalet ökade något efter 200 för att sedan sjunka tillbaka 2009. Diagrammet visar även att textpuffar om hur man fångar en man är vanligast på SOLOs omslag, textpuffarna står för lite mer än en fjärdedel av det totala antalet textpuffar om relationer och män. Kärlekstips och komplicerad kärlek är också vanligt förekommande, då 59 FRIDA, omslag 7 (2007) 60 FRIDA, omslag 7 (2003) 6 FRIDA, omslag 8 (2003) 25

de tillsammans står för nästan hälften av det totala antalet textpuffar om relationer och män. Även textpuffar om manligt perspektiv förekommer en del. Någon större skillnad i tilltal och ton är det dock inte i textpuffarna. Några olika textpuffar får illustrera hur textpuffarna kan se ut på SOLOs omslag. Relation: Allt män inte vill veta om dig 62 och Relation: Allt om otrohet. 63 Dessa två textpuffar visar en ganska typisk bild av SOLOs relationspuffar, det är mycket om komplicerad kärlek men också om hur man snärjer en man och vad man bör tänka på i relationer med män. Den första textpuffen är en ganska tydlig uppmaning på att man som kvinna måste tänka på vad man säger till en man och därmed också hur man bör bete sig. 5.5.3 Veckorevyn Diagrammet visar att det skett en successiv ökning av textpuffar om relationer och män på Veckorevyns omslag under den undersökta tidsperioden. Antalet förekommande textpuffar låg relativt jämnt under 200 till 2005 för att sedan öka under 2007 och 2009. Diagrammet visar även att Veckorevyn har en ganska varierad användning av textpuffar om relationer och män, tre textpuffar som är utmärkande och sedan en salig blandning. Vanligast är komplicerad kärlek, tätt följd av hur man fångar en man och något på efterkälken kärlekstips. Några exempel kan illustrera hur textpuffarna kan se ut på Veckorevyns omslag. Dags att göra slut? Testa dig själv! 64, Bara i VR! 4 singelkillar du kan dejta! 65 Och 9 sätt att manipulera en man Så får du honom att göra exakt som du 62 SOLO, omslag 8 (2005) 63 SOLO, omslag 7 (2007) 64 Veckorevyn, omslag 8 (2007) 65 Veckorevyn, omslag 9 (2007) 26

vill 66 Uppfattningen av Veckorevyns relations- och mänpuffar är att det är tillför både att lära kvinnor hur de ska hitta en man, stärka dem när det inte funkar och samtidigt visa hur de ska göra i ett förhållande antingen för att kärleken ska hålla eller som i det sista exemplet, hur man ska göra för att få sin vilja igenom. 5.5.4 Förekomsten i samtliga tidningar Diagrammet visar tydligt att FRIDA har en överlägsen förekomst av relations- och mänpuffar på sina omslag. Medan det inte är en jättestor skillnad mellan SOLO och Veckorevyn, och då bör återigen tilläggas att SOLO har nästan häften så många nummer som de båda andra tidningarna. Utifrån de diagram som visades tidigare går det att se att FRIDAs vanligaste textpuffar handlade enbart om män, hur läsarna ska tyda män, vad män tycker och hur man fångar en man. Fånga en man och manligt perspektiv var vanliga textpuffar även hos SOLO, men inte i samma utsträckning, där hade även komplicerad kärlek och kärlekstips stort utrymme. Veckorevyn var den tidning som fokuserade minst på männen, även om tips på att fånga en man var vanligt förekommande. Precis som SOLO hade tidningen många puffar om komplicerad kärlek och kärlekstips. En intressant notering är att den tidning med yngst målgrupp, FRIDA, hade flest textpuffar om relationer, vilket är intressant då många av deras läsare kanske inte haft ett seriöst förhållande ännu. Detta kan visserligen vara en av anledningarna till att de skriver så mycket om just relationer och män. Även att männen är så viktiga för FRIDAs läsare är intressant att notera. Här kan verkligen idéer om att kvinnor existerar utifrån en manlig norm diskuteras. 66 Veckorevyn, omslag (2009) 27

5.6 Förekomst av textpuffar om kändisar Diagrammet visar att FRIDA har ett överlägset antal textpuffar om kändisar på sina omslag. SOLO har ungefär hälften så många textpuffar som Veckorevyn, fördelningen mellan tidningarnas antal hade förmodligen varit mer lik om de hade haft samma antal nummer. Diagrammet visar även att det skett en lätt ökning av SOLOs textpuffar om kändisar från textpuffar 200 till 24 textpuffar 2005, efter det har antalet visserligen sjunkit ner till nästan samma antal som 200. Både FRIDA och Veckorevyns staplar visar dock att de haft en lätt och successiv minskning av sina textpuffar om kändisar. Förutom att kändisar har synts till i de kategorier som visats innan, har det naturligtvis förekommit många kändisintervjuer, andra kändisrubriker och även skvaller om kändisar på de tre tidningarnas omslag. Både SOLO och FRIDA har dessutom låtit kändisnamn stå på deras omslag, bara som en liten hint om vilka kändisar man kan hitta i tidningen. Det som är intressant att lyfta upp i det här sammanhanget är kändisskvallret som var vanligt förekommande hos alla tre tidningar, journalistiken var inte långt ifrån Se & hörs. Bara för att illustrera detta fenomen, tas några textpuffar från varje tidning här upp som exempel. På FRIDAs omslag kunde man exempelvis hitta de här: Bildextra! Kändisarnas hemligaste hångelbilder 67, Big brother-linda: Slampa eller gör hon allt för att bli känd? 68 Och Bildextra stjärnornas fejkade skönhet! 69 Domen och tonen mot kändisarnas är skoningslös, det visar inte minst dessa exempel på. Större skillnad är det inte om man tittar på SOLOs omslag: Prisa gudarna! Kändisarna med celluliter 70 och Stjärnornas nakna förflutna. 7 Eller på Veckorevyns omslag: Så fula är kändisarna på riktigt 72 och Paridise 67 FRIDA, omslag 9 (200) 68 FRIDA, omslag 7 (2003) 69 FRIDA, omslag 0 (2005) 70 SOLO, omslag (200) 7 SOLO, omslag 7 (2005) 72 Veckorevy, omslag 22 (200) 28