Uppdragsnr: 10182544 1 (13) Bilaga 4 PM Träd utmed Klippanvägens förlängning en konsekvensanalys 1 Bakgrund Ängelholms kommun har i en trafikutredning tittat på vilka åtgärder som skulle kunna utveckla centrum, fördela trafiken mer jämt från motorvägen i öster in mot staden samt öka tillgängligheten till områdena väster om ån där målpunkter såsom hav, camping, bostäder och resecentrum finns placerade. Efter olika utredningar har kommunen kommit fram till att en förlängning av Klippanvägen är det alternativ som bäst uppfylller de mål som finns formulerade i kommunens trafikplan. En detaljplan för området håller nu på att utarbetas vars syfte är att möjliggöra för biltrafik i Klippanvägens förlängning, mellan korsningen med Östergatan till korsningen med Havsbadsvägen. Genom planen ges även möjlighet till bostadsbebyggelse invid gång- och cykelvägen på den fastighet som i dag används för plantering (växthus). WSP har bl.a. anlitats för att göra en trädanalys som visar hur träden i området kan påverkas av projekt Klippanvägens förlängning. Detta PM är en redovisning av resultatet av denna utredning. Parallellt med Klippanvägens förlängning arbetar Tekniska kontoret med ett projekt som handlar om en ny VA-ledning genom området. Det projektet berörs delvis i detta PM under rubriken Konsekvensanalys. Analysen har baserats på följande förutsättningar: - Vägen som byggs består av en 6,5 m gata med 2,5 m GC-väg på båda sidor. Gatusektionen är på totalt 12,5 m utom mellan Östergatan och Storgatan där sektionen är 17,5 m. - Föreslagna gatulinjer för Klippanvägens förlängning i dwg-format, konsultfirman Atkins, daterad 2013-09-19 - Inmätta träd av Ängelholms kommuns kart- och mätavdelning. - Muntlig information från tekniska kontoret vid Ängelholms kommun angående planerad VA-utbyggnad. - Muntlig information från stadsträdgårdsmästaren. - Ängelholms kommuns trädplan från 2010. 2 Syfte Syftet med detta PM är att analysera och informera om hur träden kommer att påverkas av Klippanvägens föreslagna förlängning. För träd som inte växer där vägen ska bygggas men som ändå riskerar att påverkas av arbetena föreslås skyddsåtgärder.
Uppdragsnr: 10182544 2 (13) 3 Allmänna rekommendationer vad gäller träd och byggprojekt Ett träd breder i regel ut sig lika mycket under jord som ovan jord. Rotsystemet har en viktig funktion i det att rötterna förankrar trädet och tar upp näring och spårämnen från marken. För att rötterna ska fungera måste syre kunna nå rötterna vilket ställer krav på en genomsläpplig jord. 3.1 Skaderisker vid byggtid Träd kan orsakas flera typer av skador vid byggtid, skador som oftast kan undvikas om skyddsåtgärder vidtas. 3.1.1 Skador vid gräv- och schaktarbeten Gräv- och schaktarbeten kan orsaka skador på rotsystemet om man gräver för nära trädet. Avgrävda rötter som är grövre än 30 mm måste kapas med ett vasst redskap för att kunna läkas på ett bra sätt. Avskavda och fläkta rötter utgör annars en bra grogrund för rötskador. Rötter är också känsliga för uttorkning. Om rotsystemet blottläggs under schaktarbeten bör det täckas med säckväv eller dylikt. Om det är frostgrader bör rotsystemet också täckas med halm eller motsvarande. 3.1.2 Kompaktering av jorden Upplag av schaktmassor, uppställning av fordon och byggmaterial samt överfarter med fordon är exempel på saker som kan orsaka en kompaktering av jorden vid rotsystemet. En sådan kompaktering gör att syre har svårare att nå rötterna vilket på sikt gör att rötterna dör och trädet i värsta fall på sikt dör. Som skyddsåtgärd kan ett tryckutjämnande lager användas som består av geotextil och makadam (32-63 mm) som är avjämnat med ett lager samkross (0-32 mm)(uppsala kommun, 2010). Tryckutjämnande markplåtar kan också användas. 3.1.3 Skador på stam och grenar Påkörningar av fordon kan orsaka skador på stam och grenar. Om barken lossnat helt men såret inte gått mer än ca 3 mm in i veden bör såret täckas med svart plast (Uppsala kommun, 2010). Detta förhindrar uttorkning och ger bra förutsättningar för en läkning av skadan. Plasten kan behöva sitta över såret upp till två år. 3.2 Träd och VA-ledningar Trädens rötter söker sig gärna till VA-ledningar där de kan tränga in i de flesta typer av rör (Östberg m fl., 2010). Rotinträngning sker i huvudsak vid rörskarvar, serviser och defekter. Helsvetsade avloppsledningar lyckas ofta hålla rötter från att tränga in i rören, men där finns de svaga punkterna istället vid anslutning till bl.a. brunnar. För att undvika och minimera rotinträngning i VA-ledningar rekommenderas oftast ett minimiavstånd till träd och buskar. Förr rekommenderades ett avstånd på 3 m, men nya rön har visat att avståndet snarare bör vara ca 7 m (Östberg m fl., 2010). För att undvika rotinträngning kan rör skyddas av en skärm av geotextil. Dock bör inga grövre förankringsrötter ha kapats i närheten eftersom det ofta orsakar en stark rottillväxt vilket kan leda till att rötterna tar sig igenom geotextilen (Östberg m fl., 2010).
Uppdragsnr: 10182544 3 (13) 4 Ängelholms kommuns trädplan 4.1 Återplanteringspolicy Enligt Ängelholm kommuns trädpolicy bör träd som tas bort ersättas med två nya träd av likvärdig storlek. Denna återplanteringspolicy berör parkträd och solitärträd i stadsmiljö och syftet är att medverka till en grönare stad. Större och mer värdefulla träd som inte kan ersättas med återplantering av ett lika stort träd skall värderas med vedertagna metoder (exempelvis enligt metoden KOCH) och ersättningen som erhålls ska användas till nyplantering av andra träd. Det finns inga riktlinjer i trädplanen vart ersättningsträden ska planteras. 4.2 Bevarandepolicy Ängelholms kommun har i sin trädplan uttryckt en policy att inte beskära eller fälla friska träd i onödan. Innan en eventuell fällning ska en ockulär besiktning av trädet utföras av personer på parkavdelningen som har utbildning i trädfrågor och erfarenhet av parkträd. Skulle statusen på trädet fortfarande vara osäkert kallas en arborist in för en mer omfattande besiktning. 4.3 Riktlinjer vid grävning och schakt I Ängelholms kommuns trädplan står följande om grävning och schakt: All grävning, schakt eller övrigt arbete på kommunal yta ska godkännas genom grävningsansökan. Vid grävning i närheten av träd ska parkavdelningen kontaktas för att hitta en lösning som orsakar trädet så lite skada som möjligt. Generellt tillåts inga grävningar inom ett träds droppzon. Om grävning ändå måste ske inom ett träds droppzon åligger det den sökande att vidta åtgärder så att trädet/träden inte skadas. Inga grövre rötter får grävas av utan måste kapas med vassa verktyg och hållas skyddade så länge schakten är öppen. 4.4 Ersättningsfrågor Träd som blivit skadade vid byggnation, entreprenad eller schakt ska skaderegleras. Skadereglering görs generellt enligt en konventionell värderingmetod vad gäller träd som kallas Koch (Ängelholms kommun, 2010). Vid föranmäld byggnation och entreprenad i närhet av värdefulla eller känsliga träd är det alltid entreprenör som ansvarar för att ovanjordiska som underjordiska skador inte uppkommer. Innan byggstart ska viteslista fastslås. Det kan handla om ersättningsreglering vid skador som orsakas av entreprenör. 5 Befintliga träd och deras naturvärden Inom området har en tidigare naturvärdesinventering (WSP, 2013) identifierat ett antal träd som enligt Naturvårdsverkets vägledning (2012) är särskilt skyddsvärda. Träden finns markerade i figur 1. Dessa träd bör förses med en planbestämmelse att marklov krävs för fällning. Lav- och mossfloran på de större träden i området har undersökts på jakt efter eventuella arter med ett naturvärde. Lav- och mossfloran inom inventeringsområdet visade sig vara trivial och på träden förekommer lavarter som blemlav (Phlyctis argena), gul
Uppdragsnr: 10182544 4 (13) mjöllav (Chrysothrix candelaris), mjölig trattlav (Cladonia coniocraea) och glänsande sköldlav (Melanelia fuliginosa). Samtliga dessa arter är vanliga arter. Figur 1. Identifierade särskilt skyddsvärda träd och naturvärdesobjekt inom området. Figuren kommer från en Naturvärdesinventering utförd av WSP daterad 2013-11-04. 6 Konsekvensanalys 6.1 Generellt om projektet och träden i området Vägen som planeras kommer att byggas på en gammal järnvägsbank som lades igen kring 50-talet. Järnvägsbankar är ofta uppbyggda med makadam, ett material som trädens rötter föredrar att växa in i (Örjan Stål, muntligen). I en markmiljöundersökning som WSP genomfört (WSP, 2014) visade sig att banvallen bestod av fyllningsmassor ovanpå naturlig mull, sand och lera. Denna jordföljd är också bra för träd så länge jorden inte är för kompakterad. Man kan förutsätta att de flesta träd i närheten gamla järnvägen har rötter som växt in i järnvägsbanken. Från Garvaregatans anslutning till strax innan Reningsverksvägen kommer nya vägens profil att sänkas med upp till 1 m (figur 2). Man har valt att sänka ner vägens profil för att få mindre slänter och därmed också minska vägens utbredning. Vägen kommer också att sänkas mellan kvarteren Toffelmakaren och Bofinken samt vid gamla banvallen på östra sidan av Pyttebron.
Uppdragsnr: 10182544 5 (13) Figur 2. Sektion av planerad gata mellan Rönneå och Havsbadsvägen. Befintlig markhöjd markeras med streckad linje. Gatan kommer att sänkas och breddas i förhållande till det läge som gång- och cykelvägen har idag. Upp till en meter av den gamla järnvägsbanken schaktas bort, vilket sannolikt kommer att orsaka rotskador på de träd som växer i närheten. Hur allvarliga rotskadorna blir kan översiktligt bedömas genom att titta på trädens storlek där stam- och krondiameter är vägledande. Schakt inom tre meter från större träd (krondiameter >6 m) kommer troligtvis leda till obotliga skador. Schakt utanför kronans dropplinje orsakar generellt sett inga obotliga skador. Nedan följer en sammanställning av vilka träd som kommer att behöva tas ner för att genomföra vägprojektet och vilka träd som kommer kräver skyddsåtgärder för att de dels är värdefulla och dels växer nära den föreslagna vägen. 6.2 Sträckan Östergatan Pyttebron I området mellan kvarteret Toffelmakaren och kvarteret Bofinken kommer de flesta träd att behöva tas bort. Träden som berörs är parkträd, lind och hästkastanj, utan egentliga naturvärden. Mellan parkeringen och gamla järnvägsbanken kommer alla träd behöva tas ner då de växer där väg och GC-väg är tänkt att gå (figur 3). Närmare Pyttebron går vägen över ett antal yngre lönnar som kommer behöva tas ner. I området finns ett antal större träd som bör skyddas under byggtid (figur 3). Träden består av en större hästkastanj (dbh = 85 cm) vid fastighetsgränsen till Kråkan 1, en särskilt skyddsvärd lönn (dbh = 101 cm) framför fastigheten Kråkan 2 vid å- promenaden samt tre grova popplar (dbh > 160 cm) mellan parkeringen och Pyttebron. Träd som behöver tas ner: Art Stamdiameter Antal Avenbok 54 cm 1 Hästkastanj <20 50 cm 6 Lind <20 30 cm 3 Lönn <20 30 cm 10
Uppdragsnr: 10182544 6 (13) Figur 3. Konsekvenser för träd på sträckan Östergatan Pyttebron. 6.3 Sträckan Pyttebron Infartsvägen till växthusen Sträckan går igenom ett område med en naturlig trädslagsblandning och flera stora träd, främst bok. Åtta träd kommer att behöva tas ner, fem större bokar, en stor och en yngre lönn och en stor tysklönn i höjd med Kastanjen 4 (figur 4). Sen finns det ett antal stora träd som riskerar att få skador på rötterna men som bör kunna klara sig om skyddsåtgärder vidtas. Bland annat bör eventuella grova rötter (>3 cm) som grävs av kapas med en vass kniv, och marken bör skyddas från kompaktering. Tysklönn räknas enligt länsstyrelsen som en invasiv art i Skåne och borde ändå tas bort från området ur naturvårdshänseende. De tre större bokarna hyser inga naturvårdsarter och har inga bohål i stam eller grenar. Men så pass stora träd har ett estetiskt värde, speciellt i ett tätortsnära läge. De ger också området en lummig karaktär. Träd som behöver tas ner: Art Stamdiameter Antal Bok 35 cm 2 Bok 55-67 cm 3 Lönn <20 och 55 cm 2 Tysklönn 65 cm 1
Uppdragsnr: 10182544 7 (13) Figur 4. Konsekvenser för träd på sträckan Pyttebron infarten till växthusen. 6.4 Sträckan växthusen scoutstugan Längs sträckan finns höga naturvärden i form av grövre träd, främst ett antal särskilt skyddsvärda träd i området mellan växthusen och sporthallarna. Dessa träd ger området en lummig karaktär och är viktiga att spara om områdets landskapsbild inte ska ändras för mycket. Längs vägen kommer 14 träd att behöva tas ner (figur 5). Dessa inkluderar bland annat några grova popplar mellan vägen och båthusen som växer där GC-vägen ska anläggas, tre medelgrova ekar som växer för nära vägen, och en riktigt grov bok som växer inträngd mellan båthusen. Denna grova bok är troligtvis helt beroende av rötter i järnvägsbanken då övriga ytor består av hus och kompakterade ytor. Mellan idrottshallarna och Försvarets Hus kommer det igenväxta området rensas vilket berör drygt 20 träd, mestadels i klena dimensioner (dbh <25). Någon lite större bok (dbh >45) och ek (dbh >35) berörs dock. Träd som behöver tas ner: Art Stamdiameter Antal Björk 35 38 cm 3 Ek 39, 54 och 55 cm 3 Bok 25 och 90 cm 2 Lönn 20-45cm 3 Vitpoppel Ca 65 cm 3
Uppdragsnr: 10182544 8 (13) Figur 5. Konsekvenser för träd på sträckan växthusen scoutstugan. Befintliga VAledningar visas i figuren som röda linjer. Inom sträckan finns totalt sex särskilt skyddsvärda träd, se figur 1 och 5. För de flesta av dessa träd kommer vägprojektet att påverka områden långt innanför rekommenderad skyddszon (droppzon + ett par meter). Boken som står framför Försvarets Hus kommer troligtvis behöva tas ner då vägen kommer gå en knapp meter ifrån och träden redan växer inträngt. En rotkartering skulle eventuellt kunna ge svar på om trädet kan räddas. Två av de särskilt skyddsvärda ekarna, bland annat den största av ekarna, växer endast drygt fyra meter från den planerade GC-vägen. En rekommenderad skyddszon för träd i denna storlek är normalt 14-15 meter. Enligt en expert (Örjan Stål) som WSP talat med (telefon, 2014-02-05) kan det gå att rädda träden, men att det kräver individuellt anpassade skyddsåtgärder som kan bestämmas först efter en rotkartering. För flera av de grova bokarna i området är situationen densamma, vägprojektet kommer ha påverkan långt innanför den rekommenderade skyddszonen. Eventuella hårdgjorda ytor på gamla växthustomten kan påverka en av de särskilt skyddsvärda ekarna negativt. Ett tryckutjämnande lager av makadam på geotextil kan användas ihop med ett infiltrerande lager som t.ex. gallerplattor eller kullersten. I ett parallellt projekt planerar kommunen att lägga ner en ny VA-ledning längs vägen. VA-ledningen ska i så fall löpa norr om den befintliga ledningen som ligger mitt i den
Uppdragsnr: 10182544 9 (13) gamla järnvägsbanken. Om den nya VA-ledningen förläggs intill den befintliga ledningen (se figur 5) när den löper förbi växthustomten så skulle det troligtvis minska skadorna på träden. En rotkartering skulle ge ett definitivt besked om detta. En utredning med rotkartering kostar enligt uppgift (Örjan Stål, muntligen) ca 50-60 000 kr för träden i området. 6.5 Sträckan Scoutstugan Tallen 8 Området går till stor del längs med Rönneå där träden främst består av björk och enstaka lönn. Längs med scoutstugans fastighet finns en del bok och al som växer nära nya vägen. Totalt 11 träd kommer att behöva tas ner i projektet, i huvudsak längs med å-kanten (figur 6). Anledningen är att vägens profil ska sänkas vilket skadar trädens rötter och att träden kläms in mellan järnvägens gamla stenskoning och den asfalterade vägen. Träd som behöver tas ner: Art Stamdiameter Antal Björk 30 60 cm 9 Lönn 25 och 42 cm 2 Figur 6. Konsekvenser för träd på sträckan scoutstugan fastighet Tallen 8. Två större bokar, varav den ena ett särskilt skyddsvärt träd, kommer vara behov av skyddsåtgärder under byggtid. Träden växer på 2 respektive 4 meters avstånd från nya GC-vägen vilket är långt innanför rekommenderade skyddsavstånd för träd i denna
Uppdragsnr: 10182544 10 (13) storlek. En rotkartering rekommenderas för att individuellt kunna anpassa arbetet kring dessa träd. 6.6 Sträckan fastigheten Tallen 8 Spårgatan Längs denna sträcka kommer vägen att förläggas igenom ett befintligt skogsområde. Skogsområdet fick bedömningen lågt naturvärde i naturvärdesinventeringen, och inga naturvårdsarter hittades förutom idegran. Eftersom vägen i princip tar hela skogspartiet i anspråk förutom några smala kantzoner räknar vi med att de flesta träd kommer att fällas. Troligtvis kommer dock ett antal träd, främst tall, kunna sparas framför fastigheterna i kvarteret Staffliet. I de ytor som bildas vid gamla gång- och cykelvägen kan sen nya träd planteras, företrädesvis naturligt förekommande trädslag. Träden i skogspartiet har inte mätts in utan endast räknats i fält. Uppskattningsvis kommer maximalt 35 träd av relativt klena dimensioner att behöva fällas, främst al, björk och tall (figur 7). Uppskattat antal träd som kommer behöva fällas: Art Stamdiameter Antal Al <20 50 cm 9 Bok <20 40 cm 3 Björk <20 45 cm 11 Lönn <20-45 cm 4 Tall Ca 25 40 cm 8 Figur 7. Konsekvenser för träd på sträckan fastigheten Tallen 8 Spårvägen.
Uppdragsnr: 10182544 11 (13) Ett antal klibbalar växer i den yta som bildas mellan gamla och nya infarten till Reningsverksvägen (se figur 7). Dessa kan företrädesvis sparas för att skapa en naturlig koppling till alsumpskogen närmare Rönneå. De träden behöver i så fall skyddsåtgärder, till exempel inhägnader som förhindrar kompaktering av marken kring träden. 7 Förslag på skyddsåtgärder 7.1 Skyddszon I samband med arbeten i närheten av träd bör en skyddszon upprättas kring träden. Inom denna skyddszon bör man inte göra schaktarbeten, köra med tunga fordon, lagra schaktmassor eller på annat sätt orsaka en kompaktering av jorden. En kompaktering av jorden leder till sämre syresättning av rotsystemet vilket till slut gör att rötterna dör. Helst ska skyddszonen bestå av en inhägnad, men i andra hand kan markplåtar läggas ut på marken och stammen skyddas. För träd med en kronradie på <3 m är skyddszonen lika stor som kronans dropplinje. För större träd med en kronradie >3 m bör skyddszonen vara 4-6 meter utanför kronans dropplinje. 7.2 Hantering av avgrävda rötter Avgrävda rötter på träd som ska sparas och som är 3 cm i diameter eller grövre ska hanteras av utbildad personal. Sådana rötter måste kapas med vassa redskap och skyddas under arbete. 7.3 Skydd mot kemikalier För att undvika skador på träden från kemikaliehantering bör smörjoljor, bränslen och andra kemikalier förvaras och hanteras utanför området. 7.4 Rotkartering För skyddsvärda träd där arbeten måste ske långt innanför den föreslagna skyddszonen kan en rotkartering behöva göras. Rotkarteringen ger svar på hur trädens rötter breder ut sig och om arbeten i trädets närhet går att anpassas efter det. Rotkarteringen kan också ge svar på om ett träd med stor sannorlikhet inte kommer klara de planerade arbetena. När det gäller Klippanvägens förlängning kan en första bedömning göras på drygt en arbetsdag av en trädspecialist. Om en provgrävning behöver göras för att avgöra hur rötterna påverkas kommer kostnaden hamna på minst 50 000 kr. 8 Slutsatser Summerat så kommer projekt Klippanvägens förlängning betyda att en hel del träd kommer behöva avverkas, se tabell. Drygt hälften av träden som försvinner är träd i de två skogspartierna som kommer tas i anspråk. En stor andel av träden som försvinner är triviala och snabbväxande träd samt yngre till medelålders träd (dbh < 50 cm) vilka går att ersätta inom en rimlig framtid. Detta inkluderar björkarna längs med Rönneå och merparten av träden i de två skogspartierna.
Uppdragsnr: 10182544 12 (13) Summering över träd, inklusive de i skogsytorna, som kommer behöva avverkas: Art Stamdiameter Antal Al <20 50 cm 9 Avenbok 54 cm 1 Björk 35 45 cm 25 Björk 60 cm 1 Bok <20 40 cm 12 Bok 55, 67, 68 och 90 cm 4 Ek <20-40 cm 2 Ek 39, 54 och 55 cm 3 Hästkastanj <20 50 cm 6 Lind <20 30 cm 3 Lönn <20 45 cm 29 Lönn 55 cm 1 Tall Ca 25 40 cm 8 Tysklönn 65 cm 1 Vitpoppel Ca 65 cm 3 Summa 108 Utöver de triviala och yngre träden så riskerar projektet att ge skador på ett antal större träd (dbh > 50 cm), varav ett antal särskilt skyddsvärda, vilket kan orsaka tydliga förändringar i landskapsbilden i området. Vår rekommendation är att en expert kontaktas som kan göra en bedömning om vilka av de äldre träden som går att rädda och vad kostnaden i så fall skulle bli. Det gäller särskilt de träd som växer mellan växthustomten och idrottshallarna. Det är även viktigt att inte enbart se på konsekvenser av vägprojektet utan även ta hänsyn till det planerade VA-projektet. Kan justeringar av VAledningen göras kan till exempel de skyddsvärda ekarna troligtvis sparas vilket har stor betydelse för landskapsbilden. Ängelholms kommuns Trädplan från 2010 anger att avverkade träd i park- och stadsmiljö bör kompenseras med nyplanteringar. Träden kan antingen ersättas med två likvärdiga träd eller värderas med vedertagen metodik (bl.a. metodiken KOCH) varefter summan används för återplanteringar. De träd som bör kompenseras i enlighet med Trädplanen är träden i stadsmiljö öster om Pyttebron (ca 20 träd) samt de större ädellövträden (>50 cm diameter) som försvinner väster om Pyttebron (ca 7 träd). Eventuella nyplanteringar kan delvis ske inom detaljplanen på de nya ytorna PARK och NA- TUR som skapas. Men trädplanen binder inte kommunen till att plantera inom det detaljplanerade området. I trädplanen anges att återplanteringspolicyn är olämplig att tillämpa i skogsmark. Där är ofta självföryngring det lämpligaste sättet. De två skogsytorna som till stor del försvinner när vägen anläggs bör ses som grönytor vilka snarare ska kompenseras ytmäss-
Uppdragsnr: 10182544 13 (13) igt än per träd. En sådan kompensation sker delvis i detaljplanen genom att nya ytor vid växthustomten och gamla reningsverksvägen överförs till naturmark. 9 Referenser Maria Birgander, Stadsträdgårdsmästare, Ängelholms kommun, telefonkontakt 2014-02-14. Naturvårdsverket, 2012, Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder 2012-2016, Rapport 6496 Uppsala kommun, 2010, Trädhandbok för Uppsala kommun WSP, 2014, PM - Sammanställning av resultat, inledande MMU, Växthusområdet, Ängelholm 3:33, Ängelholm, 2014-02-13. WSP, 2013, Naturvärdesinventering, daterad 2013-11-04 Ängelholms kommun, 2010, Trädplan för Ängelholms kommun, Tekniska kontoret, Parkavdelningen Östberg, J., Stål, Ö., Martinsson, M., Fransson, A-M., 2010, Förebyggande av rotinträngningar i VA-ledningar utveckling av beslutsstöd, Svenskt Vatten Utveckling, Rapport 2010-04. Örjan Stål, VIÖS AB, telefonkontakt 2014-02-04 Helsingborg, 2014-02-17