Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag

Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag Marie-Louise Riton

Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag Marie-Louise Riton

Länsbibliotek Uppsala, Box 643, 751 27 Uppsala lansbiblioteket@lul.se www.lul.se/lb Layout och original: Byrå4, Uppsala 2016 Tryck: Sandvikens tryckeri, Sollentuna 2016 ISBN 978-91-979032-2-6 Utredningen har medfinansierats av regionala utvecklingsmedel från Statens Kulturråd.

Förord Länsbibliotek Uppsala är en del av Kultur och bildning inom Landstinget i Uppsala län och vi har som grunduppdrag att stödja och utveckla folkbiblioteken i länet. Sedan 2013 ingår litteraturen som konstform i vårt uppdrag, och i den regionala kulturplanen för 2015 2018 står: Kärnan i ett starkt och levande kulturliv är de professionella kulturskaparna. Denna författarutredning blir nu ett viktigt kunskapsunderlag för oss och förhoppningsvis också för andra litterära aktörer i länet i strävan efter att skapa goda förutsättningar för litteraturen och författarna här. Uppsala i april 2016 Malin Ögland Länsbibliotekarie Länsbibliotek Uppsala Stefan Eurenius Bibliotekskonsulent Länsbibliotek Uppsala 3

Innehåll Förord Malin Ögland & Stefan Eurenius 3 Inledning och bakgrund Marie-Louise Riton 7 Uppsala som författarlän 9 Utredningens delar, genomförande och organisation 10 Om författarna 13 Om inkomster från författarskapet 15 Om andra tjänster kring och förutsättningar för författarskapet 18 Om publicering 22 Om marknadsföring och synliggörande 27 Regionala kulturplanen och de regionala stöden 31 Om samverkan 33 Förstärkning av stödstrukturer utredarens reflektioner och förslag 34 Författarutredningen och Kulturplanen 42 Efterord Pamela Schultz Nybacka 43 Bilaga 1 Enkät om författares villkor i Uppsala län 47 Bilaga 2 Förslag och idéer från enkäten 59 Bilaga 3 Författarna i länet 64 Litteraturförteckning 67 Bildförteckning 68 5

Inledning och bakgrund Alltsedan landstinget i Uppsala län gick in i kultursamverkansmodellen har litteraturen varit ett utvecklingsområde för att skapa ett rikare konstliv. Uppsala län är ett läsande och skrivande län med ett rikt litterärt arv. Ur Regional kulturplan för Uppsala län 2015 2018. Litteraturen som konstform har tidigare varit mindre uppmärksammad än övriga konstområden, både i länet och i landet som helhet. I och med införandet av kultursamverkansmodellen har en förändring skett, och i den regionala kulturplanen lyfts litteraturen fram som ett eget konstområde. De professionella kulturskaparnas villkor överlag pekas ut som ett område för särskilda satsningar. En del i den satsningen är att inledningsvis inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. Denna utredning av författares villkor i Uppsala län blir ett kunskapsunderlag och en grund för vidare insatser för litteraturen och författarna i länet. Den regionala kulturplanen för Uppsala län betonar vikten av dialog för att nå utveckling: Kulturskaparna är betydelsefulla dialogpartners i utvecklandet av kulturplanen, men också för att förstå hur stöd och infrastruktur för de professionella kulturskaparna bäst ska utformas och stärkas. 1 Också den regionala biblioteksplanen för Uppsala län betonar dialog med kulturskaparna, och då särskilt med författarna, för utveckling: Hur ett utökat samarbete med och stöd till länets professionella författare skulle kunna te sig identifieras, t.ex. i samråd med länets kulturskaparråd och Uppsala Författarsällskap. En grund för detta arbete blir den inventering av de professionella författarna och deras inkomstkällor som ska genomföras under 2015. 2 Denna utrednings syfte är därför: Att ta reda på författarnas villkor i Uppsala län idag Att ge en grund för diskussion kring tänkbara förstärkningar av stödstrukturer Att dokumentera den samverkan som finns (eller saknas) mellan aktörerna, dvs. författare, Kultur och bildning, biblioteken i länet m.fl. kulturinstitutioner, studieförbunden, föreningsliv och näringsliv. 1 Regional kulturplan för Uppsala län 2015 2018, s. 38. 2 Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015 2017, s. 9. 7

Utredningen har inte uppdraget att ge en komplett bild av Uppsala som litteraturlän. Biblioteken, förlagen, studieförbunden, medierna och andra viktiga litterära aktörer utreds inte. Utredningen har författarnas villkor som utgångspunkt, i enlighet med både kulturplanens och biblioteksplanens intentioner. Marie-Louise Riton, utredare 8

Uppsala som författarlän I Uppsala finns en stark litterär tradition. Både nu och tidigare har många författare valt att leva och verka i länet. Nio av tio av länets författare 3 bor i Uppsala, som sägs vara en av landets författartätaste kommuner. Trots traditionen och författartätheten upplevs Uppsalas identitet som författarlän som förhållandevis svag. Författare i Uppsala län är en mindre homogen grupp än t.ex. i Värmland, många är inflyttade varav flera med invandrarbakgrund. Många författare har anknytning till universitetet och kombinerar författandet med rollen som forskare eller lärare. Uppsala stad är, efter vad som framkommit i utredningen, en attraktiv stad för författare, även om det är en uppfattning som inte delas av alla. En lagom stor stad, med tillräckligt stor kritisk massa av publik, institutioner och professionella litterära yrkesutövare. Här finns många intresserade och kunniga läsare, tillgång till en intellektuell infrastruktur. Även om jag inte har anknytning till den akademiska miljön, känns den stimulerande, skriver en av författarna. Närhet till Stockholm och goda kommunikationer med en nyttig och lagom distans till Stockholm bidrar också till attraktiviteten. Mycket viktig är också tillgången till goda researchmöjligheter: universitetsbiblioteken, folkbiblioteken, arkiven, museerna. Även om det i utredningsmaterialet finns uttryck för att litteraturen som konstart har fått starkare ställning både lokalt och regionalt, finns desto fler uttryck för frustration, brist på synlighet och erkännande både av litteraturen som konstart och av länet som författarlän. Det synliggörande som den här utredningen dock innebär, tillsammans med den möjlighet det har givit att föra fram idéer och synpunkter, har kommenterats positivt i den enkät som författarna besvarat i samband med utredningen. Det finns visserligen materiella och mänskliga resurser i länet, men de används inte på bästa möjliga sätt. Hoppas att det här ska ge nya idéer! 3 Medlemmar i Uppsala Författarsällskap och/eller i Sveriges Författarförbund bosatta i länet. 9

Utredningens delar, genomförande och organisation Som en följd av kultursamverkansmodellen har det ansvar för litteraturområdet, som tidigare låg nationellt, sedan 2013 till stor del övertagits av landstingen. Som en bas och utgångspunkt för hur landstinget fortsättningsvis ska verka för det litterära Uppsala, genomförs en kartläggning av författarnas villkor. Flera län har genomfört litteraturutredningar (Skåne, Jönköping, Östergötland, Jämtland och Norrbotten) 4 eller är på väg att genomföra (Södermanland) liknande utredningar. Utredningarna har olika innehåll och inriktning. Uppsalas utredning fokuserar på författarna och deras villkor. De förmedlande leden, dvs. bibliotek, studieförbund, bokhandel m.fl. omfattas alltså inte av denna kartläggning. Som en konsekvens av utredningens fokus har den genomförts i dialog med författarna medlemmar i Uppsala författarsällskap eller i länet bosatta medlemmar i Sveriges Författarförbund (SFF). Båda organisationerna samlar författare, dramatiker och översättare. I utredningen omfattas för enkelhets skulle alla dessa i begreppet författare om inte annat nämns. Det finns inget entydigt svar på frågan om vem som kan kalla sig författare. Vi har valt att definiera en författare som en skribent som är medlem i någon av författarorganisationerna i länet. Uppsala författarsällskap har ca 110 medlemmar i hela länet. För medlemskap i författarsällskapet krävs att man ska ha skrivit minst en bok, översatt minst en bok, skrivit minst ett uppfört drama eller publicerat motsvarande antal kulturartiklar. Sveriges Författarförbund (SFF) har 120 medlemmar från länet. För medlemskap i Författarförbundet krävs att man har gett ut två böcker. Många författare har dubbla medlemskap. Utanför utredningens ramar hamnar de som inte är medlemmar i någon av författarorganisationerna. Det kan t.ex. vara ännu inte etablerade ofta unga författare, invandrar- eller exilförfattare, skribenter som endast publicerar sig digitalt, serietecknare, estradpoeter. Alla dessa grupper är viktiga för den litteraturens utveckling i länet och deras villkor kan mycket väl behöva en särskild utredning. 4 Se t.ex. Ekström Stockman, Annika (2015). Litteraturens villkor i Östergötland ett kunskapsunderlag. Litteraturens villkor i Norrbotten en kartläggning. Norrbottens länsbibliotek 2012. 10

En genomgång av Författarsällskapets och Författarförbundets matriklar utifrån postnummer visade att 87 %, dvs. nästan 9 av 10 medlemmar, är bosatta i Uppsala. Enköping 4 Heby 1 Håbo 1 Knivsta 3 Tierp 2 Uppsala 159 Älvkarleby 2 Östhammar 6 Bosatta utanför länet: Stockholm 3 och Hudiksvall 1. Genomförande Utredningen har genomförts i fyra steg: 1. Enkät till medlemmar i Författarsällskapet och Författarförbundet 2. Fördjupande gruppsamtal med författare och översättare 3. Presentation av och diskussion kring resultat vid författarforum 4. Skriven rapport. 11

Enkäten Enkäten skickades ut i oktober 2015 till 181 personer och besvarades av 79 (44 %). I enkäten finns frågor som liknar de som ställdes i Författarförbundets enkät 2014 5. Genom den anpassningen har ett antal jämförelser kunnat göras. Enkäten innehåller många frågor med kommentarer. De är ett rikt material av konkreta förslag, synpunkter, reflektioner, ros och ris m.m. Det har av naturliga skäl varit nödvändigt att göra ett urval baserat på de mest frekventa synpunkterna. För att ta tillvara större del av materialet har förslag och idéer samlats i bilaga. Gruppsamtalen Utifrån enkätsvaren valdes vissa frågor ut att fördjupas i gruppsamtal. Tre gruppsamtal genomfördes och inbjudan gick ut till samma personer som enkäten. Sammanlagt nio personer valde att delta. Även om deltagandet i samtalen inte var stort så representerade de deltagande olika genrer, åldrar, etablerade resp. ej etablerade, infödda svenska såväl som invandrar- och exilförfattare. Författarforum Resultatet av enkäten och gruppsamtalen presenterades och diskuterades i ett författarforum i januari 2016 på Upplandsmuseet, där ca 20 författare deltog. Utredningsrapport Rapporten följer rubriker och frågor i enkätmaterialet. Dessa är överskrifter och satta i fet text. De författarkommentarer som tagits med är hämtade ur enkätens kommentarer. Referensgrupp Utredningens referensgrupp har träffats vid fyra tillfällen i samband med de olika stegen i utredningen. Referensgruppen har bestått av: Maria Larsson, författare, Kulturskaparrådet och Författarsällskapet Anna Franklin, författare, Författarsällskapet och f.d. Kulturskaparrådet Malin Ögland, länsbibliotekarie, Länsbibliotek Uppsala Jeanette Wetterström, utredare, Kultur och bildning Pamela Schultz Nybacka, forskare, Södertörns högskola Stefan Eurenius, bibliotekskonsulent, Länsbibliotek Uppsala Charlotte Björck, praktikant, Länsbibliotek Uppsala Marie-Louise Riton, konsult 5 Berger, Izabella & Sjörén, Toivo (2014). Författarnas inkomster 2012. En rapport från TNS SIFO. 12

Om författarna Hur representativa är de som besvarat enkäten för författarna i Uppsala län? Frågan har diskuterats i både i referensgruppen och i samband med gruppsamtalen. Författare med annat modersmål än svenska är underrepresenterade i enkätsvaren, enligt författaren Reza Rezvani, som har ett stort kontaktnät bland invandrar- och exilförfattare. Svarsprocenten är tillfredsställande (44 %). Åldersstrukturen stämmer rätt väl med Författarförbundets enkät, genrernas fördelning likaså. Svaren från författare under 35 år är få, vilket har sin förklaring. Att utveckla ett författarskap tar många år. Den genomsnittliga debutantåldern var 35 år (debut = utgivning av första verk). För medlemskap i Författarsällskapet krävs, som ovan nämnts, att man gett ut minst ett verk och för SFF två. I Författarförbundets enkät var debutåldern i genomsnitt 37 år. Om dig som författare: Födelseår SFF 65 + 50 64 35 49 35 Uppsala 0 10 20 30 40 50 60 13

De som svarat frågan, 43 män och 34 kvinnor, skriver inom följande kategorier där det varit möjligt att ange en eller flera kategorier: 13 skriver barn- och ungdomslitteratur (3 män och 10 kvinnor) 44 skriver facklitteratur (24 män och 20 kvinnor) 55 skriver skönlitteratur (31 män och 22 kvinnor) 6 är dramatiker (6 män) 25 är översättare (15 män och 7 kvinnor) På frågan Skriver du på annat språk än svenska? svarade 11 ja (14 %) och 67 nej (86 %). Tre svarar att de blivit översatta till svenska. Åtta svarar att de inte blivit översatta. Tre svarar i kommentar att de skriver både på svenska och på annat språk. 14

Om inkomster från författarskapet Få författare kan leva på inkomster från bokutgivning. Ett litet fåtal, vars böcker säljs i mycket stora upplagor, kan visserligen tjäna stora summor på försäljning, men flertalet måste ha annat yrkesarbete, inkomster från stipendier eller projektbidrag m.m. för att få ekonomin att gå runt. Enligt Författarförbundets enkät var den sammanlagda medianinkomsten högst hos författare som ägnat den litterära verksamheten mindre än 25 %. I rapporten skriver man: Även om det inte kan sägas vara ett genomgående mönster att en författare tjänar mindre ju mer hen ägnar sitt författande, så står det helt klart att författarnas sidoinkomster fortsatt spelar en stor roll för deras sammanlagda inkomst. 6 I kommentarerna uttrycker flera en önskan att ägna mer tid åt sitt skrivande om det vore ekonomiskt möjligt. Några ger också uttryck för att arbetet kring författarskapet dvs. inte själva skrivandet, tenderar att öka och ta mer tid i anspråk. Stipendierna ger möjlighet till perioder av mer skrivande och arbetsro och spelar stor roll för dem som kommer i åtnjutande av dem. De är oerhört viktiga för att säkra försörjningen innan man kan skriva avtal med förlag om utgivning. Stipendiernas del av inkomsten: Fem av 73 svarar att stipendierna motsvarar mer än 75 % av inkomsten. För 57 var de mindre än 25 %. Synpunkter på stipendiernas utformning: Mindre stipendier för research som man kan få för att våga sig in i ett nytt projekt. Ofta behöver man skriva två provkapitel innan förlaget kan ta ställning till utgivning Fler och mindre stipendiesummor, så att fler får del av dem Stipendiesummornas storlek ska behållas så att de gör skillnad för dem som får dem Stipendier för översättningar från utländska språk till svenska. 6 Berger & Sjörén, Författarnas inkomster 2012. 15

Hur stor del av din inkomst kommer från ditt författarskap? % inkomst från litterär verksamhet 0 % 1 24 % 25 49 % 50 74 % 75 100 % Hur stor del av din inkomst kommer från ditt författarskap? (procent i snitt de senaste fem åren) Av de 75 som besvarat frågan om hur stor del av inkomsten som kommer från författarskapet angav 7 att de inte haft någon inkomst dvs. 0 % 37 att de haft max 24 % 12 att de haft 25 49 % 7 att de haft 50 74 % 9 att de haft 75 100 % Hur stor del därav kommer från stipendier? (i procent) Av 73 svarar: 36 personer 0 % 21 personer 1 24 % 5 personer 25 49 % 6 personer 50 74 % 5 personer 75 100 % Hur har försäljningen av dina verk utvecklats de senaste fem åren? Av de 75 som svarat på frågan anger: 14 personer att försäljningen har ökat 19 personer att försäljningen har minskat 42 personer att försäljningen har varit oförändrad. 16

Författarkommentarer Ny bok har gett ökad efterfrågan. Är översättare, så försäljning har jag ingen större koll på. Inget royaltysystem för översättare. Jag tror att kraften att sälja sina egna verk har dämpats, det går i olika vågor hur mycket man själv orkar marknadsföra sina alster. Tidigare köpte biblioteken mina pappersböcker. Idag publicerar jag gratis på nätet. Inom vilka verksamhetsformer bedriver du ditt skrivande? Av 78 svar: 47 (60 %) svarade att de bedriver sitt skrivande i någon form av företag: 34 personer enskild firma 13 personer aktiebolag eller handelsbolag 31 personer svarar att de inte har någon form av firma. Hur ser utvecklingen ut de senaste fem åren för de omkostnader du har för att kunna förvärva litterära inkomster? Exempel på omkostnader är lokalhyra, researchkostnader, datorer/andra tekniska hjälpmedel. Omkostnaderna kring skrivandet (lokaler, research, tekniska hjälpmedel) har enligt de flesta varit oförändrade eller minskat. För 17 stycken av de 71 som besvarat frågan har de ökat. Författarkommentarer Researchen har snarare blivit billigare, eftersom mycket mer t.ex. tidningsarkiv nu finns på nätet. Slipper t.ex. åka till Kungliga biblioteket för att läsa tidningslägg. I stort tror jag de kostnaderna är marginella. Researchkostnaderna för de senaste projekten har varit höga och inneburit mycket resande. Inte relevant. Bedriver forskningsprojekt som institutionen åtagit sig att betala arbetsrum m.m. för. 17

Om andra tjänster kring och förutsättningar för författarskapet Den viktigaste förutsättningen för författarskapet är naturligtvis utan jämförelse tid och ekonomisk möjlighet att ägna sig åt skrivande. Därutöver en rad andra tjänster och förhållanden, som i varierande grad underlättar eller är nödvändiga: möjligheter till research, fungerande arbetsplats, professionella kontakter med kollegor och andra kulturutövare m.m. Vilka institutioner t.ex. arkiv, bibliotek, museer och andra resurser i länet använder du för research och hur viktiga är de för dig i ditt författarskap? Av de 78 personer som besvarat frågan nämner 57 att de i olika utsträckning använder biblioteken för research. Flera betonar att de är mycket viktiga för författarskapet. De specifika bibliotek som används är främst UUB (Carolina, Boye-biblioteket), som nämns av 26 personer och stadsbiblioteket i Uppsala, som nämns av 15 personer. 18

Google, arkiv och baser på nätet kompletterar de fysiska resurserna. Det framgår inte alltid vilka nätresurser som används. Kungliga biblioteket, UUB och folkbiblioteken erbjuder t.ex. tillgång till databaser via nätet. Google nämns i ett par kommentarer. Arkiv och museer, även sådana utomlands, är betydelsefulla, men flesta institutioner som nämns finns i Uppsala. Är det någon institution eller resurs du saknar tillgång till i länet? Vikten och behovet av ett Litteraturens hus återkommer på många ställen i kommentarerna. Även behovet av översättningar och litterär agent nämns återkommande. Längre fram i utredningen behandlas dessa frågor samlat. Finns en fungerande arbetsplats? Av 79 som svarat skriver 74 att de arbetar i hemmet. Eftersom flera alternativa svar är möjliga är det också flera som svarar att de även skriver på offentlig plats, t.ex. på bibliotek. Endast 3 har hyrd arbetsplats. De allra flesta (90 %) är nöjda med sin arbetsplats. Författarkommentarer Har även arbetsrum på universitetet men det är lugnare att arbeta hemma. Mycket nöjd genom flera decennier Både och har ingenting emot att arbeta hemifrån men med tanke på bostadssituationen så är det inte optimalt. Vilken typ av forum eller mötesplats för författare i länet behövs? Varför behövs de? Litteraturhus, författarcenter, översättar- och författarcenter för att: synliggöra litteraturen och stärka dess ställning erbjuda seminarier, författarpresentationer och vara författarscen fungera som ett komplement till stadsbiblioteket i Uppsala författare och aktörer i det litterära Uppsala län ska kunna mötas författare och läsare ska kunna mötas möten över kulturgränserna med andra kulturskapare ska uppstå erbjuda arbetsplatser för författare internationella samarbeten lättare ska kunna uppstå locka författare från världens alla hörn. 19

Biblioteken behövs som/för Föredragsverksamhet Research Mötesplats för litteraturintresserade Författarsällskapet Ska vara ett bra forum för författare att träffas 20 Författarkommentarer Vad som fattas är i hög grad finansieringen av en fast plats/scen med fortlöpande litterär verksamhet, diskussioner, möte mellan författare och läsare. Ett Litteraturens hus behövs som komplement till Stadsbiblioteket och som arbetsplats. Dessutom behövs ett forum där författare och andra kulturarbetare, teatermänniskor, konstnärer kan mötas och skapa gemensamma verk. Författare ska inte hålla på och mötas. De ska sitta hemma på sin kammare och arbeta. Jag känner inget behov av nåt forum. Tycker att vi äntligen fått ett forum för författare i och med bildandet av Uppsala författarsällskap (som trots namnet är länsomfattande). Författarsällskapet

kommer förhoppningsvis att spela en allt viktigare roll när det gäller att driva de lokala författarnas intressen gentemot kommuner, landstinget och andra offentliga institutioner. De tillfällen att träffas, som Författarsällskapet ordnar spelar förhoppningsvis en allt viktigare roll för det sociala umgänget kollegor emellan. Behov av mötesplatser för författarpresentationer och diskussioner rätt väl tillgodosett i Uppsala (Nordiska Afrikainstitutet, universitetet, Missionskyrkan, Stadsbiblioteket, bokhandlarna). Biblioteken med deras föreläsningsverksamhet och presentation av nyutkomna böcker är ytterst viktiga som mötesplats och kontaktpunkt för intresserade. Författaraftnar, sällskap, diskussionsfora, workshops. För utbyte av praktiska erfarenheter kring hur man kan nå ut med sitt skrivande. För inspiration. För en levande diskussion av dagens skönlitteratur: trender, utgivning, reception. Ett par kommentarer speglar viss ambivalens i förhållandet till biblioteken (Stadsbiblioteket i Uppsala i synnerhet) vars verksamhet man visserligen tycker är bra men, som uppfattas vara alltför dominanta. Tankar om ett immateriellt, virtuellt Litteraturens hus på nätet diskuterades i gruppsamtalen. Vad har de skrivarskolor, -kurser och -läger som finns i länet betytt för utvecklingen av ditt författarskap? I enkäten svarar 16 av 73 att de skrivarkurser/skrivarskolor som bedrivits i länet varit betydelsefulla för utveckling av författarskapet. Av kommentaren framgår att några deltagit i skrivarkurser med andra arrangörer. Litteraturcentrum nämns i kommentarer som betydelsefullt i sammanhanget. Ca 30 % av de som skriver för barn- och unga, skriver skönlitteratur eller översätter svarar att de varit viktiga eller mycket viktiga. För fackboksförfattare är andelen 15 %. Skrivarskolor och skrivarkurser vid t.ex. Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops Arnö och deras betydelse diskuterades i gruppsamtalen. För ett par av deltagarna hade de haft avgörande betydelse för författarskapet genom att de stärkt självförtroendet och givit möjligheter att ta skrivandet på allvar. 21

Om publicering Utgivningsmöjligheter via traditionella förlag har generellt sett minskat, särskilt hos de stora förlagen. Kvalitetslitteraturen, den smalare eller mer specialiserade litteraturen finner allt oftare vägen till de mindre förlagen, som har större förutsättningar att ge ut smalare litteratur med vinst. Det statliga litteraturstödet är också en viktig förutsättning. Utgivning via ett traditionellt förlag innebär många fördelar för författaren. Förlagen har kunskaper och kompetens i alla led: redigering, formgivning, korrekturläsning, publicering, marknadsföring, distribution. Författaren förväntas medverka i marknadsföringen bl.a. genom framträdanden i olika sammanhang. Utgivning via ett traditionellt förlag innebär också samarbete med professionell redaktör, vilket är viktigt för att utveckla författarskapet. Utgivning via traditionellt förlag ger något av en kvalitetsstämpel till författaren. Hos mindre förlag kan det förekomma att författaren betalar t.ex. tryckkostnaden mot en högre royalty. Litterära agenter har blivit vanligare de senaste 10 15 åren. En litterär agent företräder författaren på ett handfast sätt oftast inte på det konstnärliga planet. Agenten placerar t.ex. författarens verk hos rätt förlag eller filmbolag, sköter avtal och allt administrativt. Det är främst väletablerade författare, som på det sättet helt kan ägna sig åt skrivandet. (Längre fram i rapporten finns idéer kring en offentligt finansierad agent med ett annorlunda uppdrag.) Allt fler författare väljer egenutgivning: via eget mikroförlag, via författarkooperativ eller via ett bokproducerande företag. Det senare innebär att författaren väljer vilka tjänster hen vill köpa för sin bokutgivning. Bonnier har hakat på trenden och erbjuder tjänster via konceptet Type and tell. Digitaltrycket gör det också möjligt att trycka små upplagor till rimligt pris. Egenutgivning väljs inte längre endast av dem som refuserats av traditionella förlag. Det ger frihet, innebär snabbare process att producera boken och för vissa författare är det också ekonomiskt fördelaktigt. Vilket år utgavs ditt senaste verk? Och Hur uppfattar du att utgivningsmöjligheterna via traditionella förlag allmänt har utvecklats de senaste femåren? Övervägande delen (83 %) har givit ut ett verk de senaste fem åren (2011 2015). 30 svarar att senaste verket utgavs under 2015. 22

Ca 30 % har bidragit med egen finansiering oftast tryckkostnader. Många är också egenutgivare, i både tryckt och digital form. Det verkar, överlag, inte finnas skillnad mellan genrerna beträffande utgivning på traditionella förlag resp. egenfinansiering. Närmare 60 % av författarna i länet anser att utgivningsmöjligheter via traditionella förlag har minskat. Något mer än 30 % anser att de är oförändrade och för 10 % har de ökat, vilket visar på en stor skillnad mot SFF:s enkät där endast ca 30 % såg en försämring och knappt 60 % ansåg möjligheterna som oförändrade. Det skiljer tre år mellan enkäterna, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till skillnaden. Författarkommentarer: Hela förlagsbranschen omstöps i mer kommersiell riktning de senaste tio åren. Det är endast tack vare kulturstöd som en mängd småförlag lyckas bevara bredd och djup i utgivningen. Svårare på stora traditionella förlag. Samtidigt dyker det upp fler mindre förlag med mindre ekonomi och mindre upplagor. Självklart lider förlagen av konkurrensen från engelska böcker, speciellt pocket, samt ökade möjligheter att publicera on line och böcker printade on demand. Förr hade författardebutanten möjlighet att få 2 3 titlar utgivna hos de större förlagen innan efterföljande titel måste ge förlaget vinst. Nu fordras nästan att första boken ska ge vinst! Därmed hamnar författarämnen i papperskorgen om de inte söker sig till mindre namnkunniga förlag. 23

Jag är framför allt poet och poesin har fått det alltmer snävt senaste åren. Publicerar digitalt på nätet. Tidigare varit förbjuden i mitt hemland nu är jag tillgänglig där via nätet. Utgivning på de stora förlagen eg. omöjlig utan personliga kontakter. Men nu finns nya digitala möjligheter hos små förlag som trycker på beställning och därför inte behöver ha lager att rea. Det nya är print-on-demand plus förlagsverksamhet där författaren går in och tar del av tryckkostnaden mot en mycket större royalty i försäljningen. Marknadsföringen är svårare men uppvägs delvis av nätbokhandeln. Vilka ger ut dina verk? Bidrar du till egenfinansiering i utgivningen av dina verk? Följer dina royaltysatser Författarförbundets rekommendationer? Av 79 svar på frågan Vilka ger ut dina verk svarar 71 bokförlag, 13 svarar eget förlag/egenutgivning. Övriga svar är tidningar och tidskrifter (3) samt filmmanus (1). En svarar litet förlag med print-on-demand tryck. Tjugofem författare svarar att de har bidragit med egenfinansiering till utgivning av sina verk medan 50 svarar att de inte gjort det. Det blir allt vanligare med egenfinansiering i någon form. I SFF-enkäten var det 27 % som bidragit ekonomiskt till utgivning medan det i Uppsalaenkäten var 32 %. Skillnaden kan mycket väl bero på att det skiljer ett par år mellan enkäterna. Det är ingen större skillnad mellan genrerna. Royalty är den del av förlagets vinst från bokförsäljning som författaren har rätt till enligt de överenskommelser man gör i sina avtal. Författarförbundet har utfärdat rekommendationer för royalty. Ca hälften svarar att SFF:s rekommendationer angående royalty följs. 24 svarar att de inte följs ibland innebär det att de kan vara högre t.ex. när författaren har bidragit till tryckkostnaden. 17 svarar vet ej enligt kommentarerna kan det finnas oklarheter i redovisningen från förlaget men även att svaret är både ja och nej. 24 Författarkommentarer Eftersom förlagen skurit ner utgivningen av lyrik har jag bekostat utgivningen av några böcker. Jag söker pengar från fonder och liknande, bidrar ej med egna pengar Det har varit olika. En del stipendier har gått till tryckning + diverse annat. Så kallade förköp, olika instanser förbinder sig att köpa ett antal innan boken är tryckt, har finansierat utgivningen, vilket dock inte är egenfinansiering men ett mellanting.

I vilka former publiceras dina verk? Publicerar du dig på annat sätt än genom böcker? Hur? I vilka former publiceras dina verk? 78 svarar tryckt men 40 svarar även digitalt och 35 som ljudbok eller talbok. En svarar film och scen. De flesta publicerar sig även på annat sätt än böcker. Endast 15 av 77 publicerar sig endast i bokform. De flesta övriga anger publicering via dagstidningar och tidskrifter men även pjäser och internationella rapporter. Det är tydligt att många publicerar sig både via nätet och tryckta medier. På nätet via bloggar, webbsidor, Facebook, poesisidor på nätet, podcast. Hur är statusen för följande tjänster kring ditt författarskap? De traditionella förlagen erbjuder kunnande och kvalitet i de olika leden av bokutgivningen. De som har goda och varaktiga kontakter har tillgång till redaktör, korrekturläsare, projektledare, säljare, marknadsförare m.m. Den växande gruppen egenutgivare eller de som saknar varaktig förlagskontakt saknar ofta dessa tjänster. Frågan om tjänster kring författarskapet som ställdes i enkäten var tyvärr otydligt sammansatt och formulerad så att den kunde uppfattas på flera sätt. Det frågan syftade till var att undersöka vilka tjänster som var mest saknade/ svårast att lösa. 25

Publicering har blivit en snårig bransch pga. förändringar som innebär nya avtalsformer, marknadsföring i digitala kanaler, digital publicering och dess förutsättningar och konsekvenser. En litterär agent, som kan lotsa rätt eller bidra med råd och stöd var också en av de tjänster flera angav att de saknade. Författarkommentarer Allt detta beror förstås på om man har ett förlag för tillfället eller inte. Det gäller även tjänsterna lektör, redaktör, projektledare, formgivning etc. Nu har jag en bok på gång där ett förlag har ansvar, men så är det förstås inte alltid. Har ett bra förhållande till mitt förlag, särskilt värdesätter jag kontakter med min redaktör / förläggare, som går långt tillbaka i tid. Författarna bör ägna sig åt att skriva. I nuvarande läge är det mycket av dessa tjänster något som upplevs som något som står i vägen. Då blir det så att man antingen försöker göra det själv om det går eller så ger man upp och fortsätter att skriva utan förhoppningar om att någon gång nå en bredare svensk publik. 26

Om marknadsföring och synliggörande Litteraturens och de enskilda författarskapens synlighet och marknadsföring diskuterades mycket i gruppsamtalen och kommenteras återkommande i enkäten. Många författare upplever att det är svårt att nå ut med sitt författarskap och nå sina läsare. Förutom via sina böcker anger många av författarna att de når sina läsare via nätet: Webb och Facebook är det vanligaste men många även via twitter, bloggar och poddar. Bibliotekens har stor och viktig roll i synliggörandet av författarskap och för att skapa kontaktytor mellan författare och läsare. Förutom de traditionella författarföreläsningarna har nya programformer blivit vanligare t.ex. skrivarkurser, högläsning, boksläpp, poesiuppläsningar, skrivartävlingar m.m. Författarkommentarer Synliggörande. Göra författarna mer kända. Litteraturen som hörs och syns nu är mer nationell, man borde satsa mer på synliggörandet av de egna författarna. En samling på nätet kan få historisk prägel, som stadsbibliotekets Uppsala- och Upplandssamlingen. Det kan förstås vara bra, men det måste finnas ett modernt anslag. Hemsida Uppsalalitteratur.se med författare och arenor för litteratur (skrivarcirklar, utbildningar, resurser) Att en sådan sida vänder sig till avnämarna allmänhet, lärare, för att främja litteratur och läsning. Att marknadsföra sig själv och sin bok är som att bjuda ut sitt hjärteblod. Pressa in sig i synliggörandet. Hur kommer man fram i bruset? Författare synliggörs inte här (i länet). Varför? Hur har efterfrågan på din medverkan i olika sammanhang (t.ex. författarbesök/seminarier/tidningar/föreläsningar/radio/tv) utvecklats de senaste fem åren? Efterfrågan på medverkan verkar generellt uppfattas som stabil eller ha ökat. Den har ökat för 37 %, varit oförändrad för 41 % och minskat för 22 %. Sammantaget är det fler som uppfattar att uppdragen att medverka har ökat, än de som uppfattar att de har minskat. Förut var det nästan uteslutande 27

författarföredrag i skolor och bibliotek. Hos de offentliga uppdragsgivarna har nya former av uppdrag kommit till främst i Skapande skola 7 och på biblioteken. Författarkommentarer: Efterfrågan stiger ju när man är bokaktuell och faller tillbaka de år man inte ger ut något nytt. Så har det nästan alltid varit. Antalet uppdrag från skolor, bibliotek och föreningar har minskat drastiskt under de senaste femton åren, en utveckling som är generell och inte bara gäller mig undantaget är oftast författare till barn och ungdomsböcker, som ofta ingår i olika lästräningsprogram.... Tidigare var bibliotek och skolbesök en viktig del av författarinkomsten. De flesta uppdrag får man genom att själv erbjuda sig att framträda på olika vis, det är sällan man får direkta förfrågningar. Man måste alltså sälja in sig själv. det hör till vanligheten. Det som ökat i mitt fall är medverkan i radio/tv och andra föreläsningar än de som arrangeras av bibliotek och kommun lokalt, som försvunnit helt. 7 Skapande skola är en statlig satsning som pågått sedan 2008 och har som mål att öka barns och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur. Läs mer på www.kulturradet.se/skapande skola 28

Från vilka typer av uppdragsgivare får du dina uppdrag? Frågan besvarades genom att bocka för vilka uppdragsgivare som givit de uppdrag författarna haft. De flesta bockarna fick förlagen, vilket efter diskussion i författarforum misstänks bero på att även skrivuppdrag har kommit med i svaren. Författare förväntas också delta i förlagens marknadsföringsaktiviteter i samband med bokutgivning. Även dessa kan finnas med. 74 personer besvarade frågan. Lite mer än 60 % får uppdrag från förlagen. Runt 50 % från tidningar, tidskrifter och bibliotek. 40 % får uppdrag från föreningar, 35 % från studieförbunden samt cirka 30 % från kommuner och radio. Knappt 20 % får uppdrag via landsting och TV. Jämförelse mellan genrer: De som skriver för barn och unga är flitigast utnyttjade. Skapande skola är en väg in för ökad medverkan. För övrigt är det ganska jämnt mellan skönlitterära författare och fackboksförfattare. Någon har sagt att en författare kan tjäna mer på de framträdanden m.m. som kommer i bokutgivningens efterföljd än på själva försäljningen av böcker. Det förutsätter ett aktivt marknadsföringsarbete från författarens sida. 29

Arvoderas uppdragen enligt Författarförbundets rekommendationer? Författarförbundet rekommenderar en minimiersättning för författares medverkan i föreläsningar och författarframträdanden. Ca 40 % svarar att de får den rekommenderade ersättningen. 30 % svarar att de inte får det, däribland några som anger att de får mer. Vet ej svarar 8 %, vilket nog ska tolkas som att ersättningen varierar beroende på sammanhanget. De offentliga uppdragsgivarna betalar, med enstaka undantag, Författarförbundets rekommenderade arvode något annat borde egentligen vara uteslutet. Vid t.ex. bokmässor och boksläpp är det dock tänkbart att andra överenskommelser kan göras. Författares behov av att marknadsföra sina verk och sitt författarskap och kravet på rimlig ersättning för det arbete man utför hamnar ofta i konflikt. Föreningar kan t.ex. ofta inte betala det rekommenderade arvodet. Författarkommentarer Olika. Bibliotek och studieförbund följer inte alltid rekommendationerna. Jag tar hänsyn till deras förutsättningar och tillvaratar tillfällen till framträdanden. Jag ber alltid om det, varken mer eller mindre, men kommentaren om att det rör sig om ett ideellt sammanhang och att man som författare förväntas arbeta gratis har blivit mycket vanlig de senaste tio femton åren. Man hör sällan att bibliotekarier eller kommuntjänstemän förväntas arbeta gratis med kultur, det gäller bara upphovspersoner. Oftast. Ibland dock efter tjat. Vägrar numera allt gratisjobb utöver för vänner / ideella föreningar. Biblioteken och offentlig sektor, ja, men föreningar oftast låga arvoden. Hur ser utvecklingen ut för dig de senaste fem åren vad gäller obetald medverkan i olika sammanhang? Författare förväntas ibland ställa upp gratis. 18 % upplever att det sker oftare, 42 % att det är oförändrat medan 13 % tycker att det sker mer sällan. Kommentarer: Min status har ökat, vilket innebär fler erbjudanden att framträda i sammanhang där man får betalt. Å andra sidan uppstår fler och fler sammanhang där betalning inte alls kommer på fråga typ bloggar. I och med att jag fått fler förfrågningar, har också fler varit obetalda. Det är tråkigt och något jag försöker undvika, men ibland har jag ställt upp på det. 30

Regionala kulturplanen och de regionala stöden Hur väl känner du till den regionala kulturplanen? Hur väl känner du till de regionala stöd, stipendier och bidrag Landstinget i Uppsala län delar ut? Mycket få känner till att det finns en regional kulturplan. Av 78 svar uppger endast 9 att de har god eller mycket god kännedom. Flertalet har mycket liten eller ingen kännedom om planen. Kännedomen om de regionala stöden är bättre, men ändå förvånande liten. Kulturstipendierna är det stöd som är mest kända. Det är anmärkningsvärt att endast 25 av 79 svarspersoner har god eller mycket god kännedom om dem. 22 svarar att de har liten kännedom. Trots detta kommer många ansökningar till stipendierna in varje år. Av de 78 som besvarat frågan har 17 fått del av något av de regionala stöden. 31

Mycket god kännedom God kännedom Liten kännedom Ingen kännedom Konstnärligt utvecklingsstöd 9 7 19 40 75 Landstingets kulturstipendier 13 12 22 32 79 Ungdomsstipendier 3 5 13 52 73 Årets uppskattning 1 1 9 64 75 Regionalt projektbidrag 6 4 10 56 76 Totalt 32 29 73 244 378 Totalt 32

Om samverkan Har du förslag på hur författare bättre kan samverka med t.ex. bibliotek, länets kulturinstitutioner, näringsliv och med varandra? I kommentarerna framkommer att många vill se ökad samverkan i form av fler inbjudningar till framträdanden särskilt på bibliotek och i skolor. Författarens medverkan kan t.ex. skapa inspiration och engagemang i arbetet med ökad läsförståelse i skolan. Författarskap handlar om att lyfta dolda saker och berätta viktiga berättelser kommenterar en av författarna. Samarbete mellan författare och mellan författare och andra kulturformer skulle kunna öka genom skapandet av mötesplats ett Litteraturhus eller ett kulturhus. Studiefrämjandets litteratursatsning Litteraturcentrum i Uppsala stad och län är också betydelsefull i det sammanhanget. Samarbete med näringslivet sker i form av bokhandelns författarframträdanden. I övrigt bedöms intresset från näringslivet vara svalt. Samverkan mellan enskilda författare och länets kulturinstitutioner sker i form av arrangemang vid enstaka tillfällen eller en serie aktiviteter som i Skapande skola eller skrivarverkstäder. På organisationsnivå har det förekommit eller förekommer samverkan mellan författarsällskapet och stadsbiblioteket i Uppsala, mellan Litteraturcentrum och t.ex. folkbibliotek, Uppsala stadsteater och Teater Blanca. 33

Förstärkning av stödstrukturer utredarens reflektioner och förslag I kommentarerna till enkäten finns många förslag, synpunkter och idéer. Vissa återkommer ofta och förefaller delas av många författare. Nedanstående diskussion utgår från utredningsuppdraget och från de områden som pekats ut av författarna. Litteraturhus Ett Litteraturens hus skulle göra litteraturen som konstform mer synlig och lyfta fram Uppsala län som ett litteraturlän och Uppsala som en litteraturstad en plats där litteraturen och litteraturskaparna är i centrum. Inom andra konstarter är det självklart att det finns institutioner och arenor med olika uppdrag: att bevara och förvalta ett arv eller att förnya och utveckla konstarten. Ingen kommer på idén att ifrågasätta behovet av en konsthall som komplement till ett konstmuseum, men många tycker att biblioteket räcker till för litteraturen och ser inte skillnaden mellan biblioteket och litteraturhuset., skriver Ingrid Elam i Västra Götalands utredning om litteraturhus. 8 Uppsala författarsällskap har som ett av sina syften att arbeta för ett Litteraturens hus. I enkäten är också kommentarerna om och argumenten för ett litteraturhus i Uppsala många. Litteraturhuset i Oslo finns alltid med som förebild i de diskussioner som förs. Det inrymmer författarscen med föreläsningar, seminarier m.m., arbetsrum, lokaler för författarnas organisationer, möteslokaler, café, bokhandel m.m. Det är en stor verksamhet med flera anställda. De litteraturhus som finns i landet är småskaliga i jämförelse med Oslo. De är olika till form, upplägg och innehåll. Det fria ordets hus i Växjö ska värna det småländska litterära arvet och yttrandefriheten. Litteraturhuset Trampolin i Sandviken har barn och ungas läsning och språkutveckling som uppdrag. Åmål profilerar sig som ett nordiskt litteraturhus. Göteborgs litteraturhus ska verka för förnyelse och utveckling av konstarten och har bl.a. som mål att vara en plats och ett sammanhang där litteraturen kan verka och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 8 Elam, Ingrid (2011). Litteraturens hus: Plats för författare, rum för läsare. 34

Följande områden för ett Litteraturens hus finns med i de diskussioner som förs i landet: Synliggörande av litteraturen som konstform Förnyelse och utveckling av konstarten Författarscen, samtal och diskussioner, workshops, seminarier m.m. Möten mellan författare och mellan författare och andra verksamma inom litteraturområdet samt andra konstskapare, Mötesplats för alla litteraturintresserade Arbetsplatser för författare Internationellt samarbete, fristadsförfattare Verksamhet för unga läsare och författare Diskussioner om litteraturhus förs på flera håll i landet. Att det sker just nu kan bero på att kulturplanerna uppmärksammar litteraturen på ett nytt sätt, men kanske också för att litteraturens villkor är i snabb förändring; teknikutvecklingen, läskunnigheten som minskar, konkurrensen i det omtalade mediebruset m.m. Detta gör det kulturpolitiskt viktigt att hävda litteraturen som konstart och hur den ska kunna utvecklas i samexistens med de rörelser som sker i tiden. Vad är ett Litteraturens hus i Uppsala? Ett litteraturhus kräver att många olika aktörer är engagerade. I Uppsala finns ett aktivt författarsällskap och många 35

starka aktörer. Hur ser dessa olika aktörer på vad ett litteraturhus ska vara? Vilka specifika förutsättningar och förhållanden finns i länet och vad innebär de för utformningen av ett Litteraturens hus? Frågorna är många och kräver fortsatt fördjupad diskussion. Hur ska ett litteraturhus samspela med biblioteken, studieförbunden m.fl. aktörer? Vad kan ett litteraturhus göra som inte redan görs ska litteraturhuset komplettera och förstärka de resurser som redan finns eller ska något helt nytt etableras? 36

Det finns skäl att tro att ett Litteraturens hus i Uppsala skulle kunna både förstärka och komplettera biblioteken och de verksamheter som redan finns. Samtidigt skulle det kunna verka för konstartens utveckling och förnyelse, ha en bred och öppen ingång, med en verksamhet som är på samma gång bildande, öppen och nyskapande och med plats för möten och samtal. Synliggörande och marknadsföring Ett litteraturhus skulle stärka litteraturen som konstart och synliggöra länets författare, men det finns också andra redan existerande åtgärder. Landstinget stöder f.n. synliggörandet genom Litteraturcentrum, Litteraturkarusellen och genom stipendier. Det finns förhållandevis många arenor för litteraturen i Uppsala och flera har kommit till de senaste åren, vilket är mycket positivt; Missionskyrkan, Walmstedtska, Stadsbiblioteket i Uppsala, Reginateatern, Teater Blanca, Kulturkafét, Teater C, Stadsteatern. I övriga länet finns biblioteken. Det är viktigt att litteraturen tar plats som viktig aktör i det stora kulturutbud som finns. Hur underlätta för fler uppdrag till författare? Ett önskemål från författarna är att man använder och tar vara på deras kompetens, gärna i gränsöverskridande projekt med näringsliv, med andra konstarter etc. Ökad kännedom om de författare som är knutna till länet skulle kunna öka medverkan på t.ex. biblioteken och i skolorna, men även i andra sammanhang. Marknadsföring på bred front är kostsam. En satsning som är avgränsad är informationsinsatser riktade till förmedlarna dvs. de organisationer och institutioner, som ger medverkande uppdragen: bokhandel, bibliotek, skolor, studieförbund samt även föreningar, kyrkor, samfund och näringsliv. Det skulle underlätta för dem hitta författare för olika evenemang och samarbeten. Det skulle t.ex. kunna göras via en författarwebb. Det finns författarpresentationer på Uppsala stadsbiblioteks och Författarsällskapets webbar. Ingen av dem gör anspråk på att ge täckande presentation av alla länets författare. Genom en bokmässa eller litteraturfestival skulle länet/staden kunna synliggöra sin litterära identitet. Åren 1998 och 2000 arrangerades lokala bokmässor på stadsbiblioteket i Uppsala. Lokala eftersom endast författare i Uppsala stad och län medverkade. Båda mässorna ägde rum i stadsbibliotekets lokaler. Den sociala läsningen, med evenemang kring litteratur och läsning, är en växande trend. Bokcirklarnas popularitet håller i sig. Många litteraturfestivaler har startats och väcker stort intresse i vår närhet kan Stockholm Literature, Sigtuna litteraturfestival och Mariehamns litteraturdagar nämnas. I bilagan finns många förslag från författarna på åtgärder för en ökad syn- 37

lighet. Som t.ex. att offentlig utsmyckning i Uppsala län begränsar sig till bildkonst. Staden och länet skulle kunna utsmyckas med både levande och döda poeters ord. Det finns redan ett par exempel på det i Uppsala. Invandrade författare och exilförfattare Uppsala län är mångkulturellt. I Uppsala kommun är 17 % av invånarna utrikes födda. Flera kommuner i länet är finskt förvaltningsområde. Det talas fler än 50 språk i länet. I Kulturplanen nämns synliggörande av länets invandrar- och exilförfattare som ett utvecklingsområde. I länet verkar flera exilförfattare, okända i Sverige, men erkända i andra delar av världen. Ett mål är att göra dem mer kända även här. Invandrar- och exilförfattare har svårt att etablera sig och nå svenska läsare. De saknar nödvändiga nätverk och kontakter (ej med i t.ex. Författarsällskapet eller Författarförbundet). I konkurrens om förlagens uppmärksamhet är det en klar nackdel att lämna ett manus som kräver översättning. Det är en stor kostnad som många förlag inte är beredda att ta. 38

Litteraturcentrums syfte för 2014 var bl.a. att arrangera litterära evenemang och presentera en modell för hur läsande och skrivande kan användas för att integrera invandrare samt exil- och fristadsförfattare. I utvärderingen av Litteraturcentrum skriver utredaren att Landstinget bedömer att en styrka med projektet är att Litteraturcentrum når en mångkulturell målgrupp. 9 I de antologier, som producerats av Litteraturcentrum, har exilförfattarna haft möjlighet att nå svensktalande läsare. Eftersom vi vet för lite om invandrar- och exilförfattare i länet de har inte varit tillräckligt representerade i enkätunderlaget är det vanskligt att föreslå åtgärder men de förslag som kommit fram i utredningen är ändå följande: En offentligt finansierad litterär agent, som kunde lotsa till kontakter, förlag m.m. Finansiellt stöd för översättningar till svenska. En webb eller annan förteckning över länets författare skulle underlätta för arrangörer att hitta författare inom de olika språkområdena Region Västra Götaland inrättar på försök ett översättningsstöd under 2015 och 2016. Stödet kan sökas av förlag tillsammans med författare. Litterär agent Som beskrivits på annat håll i utredningen delar majoriteten av författarna uppfattningen, att utgivning via de traditionella förlagen blivit svårare. Nya spår öppnar sig hela tiden vid sidan av de traditionella, som bokproducerande företag, publicering via nätet, kooperativ m.m. Det är möjligt att ge ut sin bok själv och sälja den via nätbokhandeln. Det ger stor handlings- och valfrihet åt författarna, men förutsätter också att de ständigt uppdaterar sig och är orienterade i alla de förändringar som sker. Kommentarerna innehåller förslag på inrättandet av offentligfinansierad litterär agent, som ska kunna ge råd och stöd till alla dem som inte har ett fast förlag eller har annat modersmål än svenska. Framväxande författarskap kan också behöva stöd och uppmuntran för att komma så långt som till publicering. De redaktörer som finns inom traditionella förlag har stor betydelse för utveckling av författarskap. En litterär agent skulle kunna förmedla kontakter med de redaktörer som finns utanför förlagen. Till exempel erbjuder Författarcentrum Öst redaktörstjänster mot ersättning. 9 Litteraturcentrum Uppsala län: Mål, resultat och erfarenheter. Studiefrämjandet Uppsala län (2014). 39

En offentligfinansierad litterär agent skulle ha följande funktioner: Råda i publiceringsfrågor, frågor om villkor, stipendier och andra bidrag etc. Lotsa ha stort litterärt kontaktnät i länet, vara förbindelselänk och förmedla kontakter mellan författare och institutioner, föreningar m.fl. Initiera projekt och samarbeten Samordna hålla samman nätverk Synliggöra och marknadsföra Uppsala som författarlän och dess författare Stödja framväxande författarskap och författare med annat modersmål än svenska. Kan ovanstående funktioner, eller delar av dem, rymmas inom befintlig tjänst t.ex. inom länsbiblioteket eller kulturförvaltningen eller kan de delas mellan flera aktörer? Stipendier I länet är konkurrensen om de stipendier som finns hård, eftersom det finns många kulturskapare som ska dela på dem. Ett stipendium kan ge erkännande till etablerade författarskap och uppmärksamhet och en skjuts framåt för nya. Författarnas synpunkter på stipendierna är till viss del motstridiga. En del vill ha fler stipendier med mindre summor för att fler ska få del av dem. Andra vill ha dem kvar som de är. Specifika förslag är att rikta en del av summan mot att tillgängliggöra invandrade författare och exilförfattare bl.a. genom stipendier för översättningar, att inrätta ett stipendium för debutanter och att rikta mindre stipendiesumma för research. Struktur för samverkan Samarbete och samverkan betonas i kulturplanen som nyckeln och den avgörande framgångsfaktorn för att nå kulturplanens vision. För några år sedan bildades, på initiativ av Kultur i länet (nuvarande Kultur och bildning), ett nätverk med författarna, deltagare från studieförbund, Författarcentrum, Länsbiblioteket, Bibliotek Uppsala och länets bibliotek, kulturkontoret i Uppsala kommun m.fl. Författarsällskapet var ännu inte bildat. Efter en tid övertogs samordningen av kulturkontoret i Uppsala kommun. Inledningsvis gjordes en lista över alla aktörer i det litterära Uppsala län. Den visade att det finns ett stort antal aktörer och potentiella samverkanspartners, t.ex. de litterära sällskapen i länet (Jan Fridegårdsällskapet och Stig Dagermansällskapet) och institutionerna för litteraturvetenskap och ABM vid Uppsala universitet. 40