Från något )ll någon Framgångsfaktorer i Järvalärling
Förberedelse inför examina)on Nu: kor<a=ad presenta)on av vilket tema ni har valt Koppling )ll iden)tetsbegreppet och teorier Frågor )ll seminariet här och nu 31 mars: individuell presenta)on av er uppgid Max 12 min (typ!) Paper inlämnas den 7 april.
Anslaget Uppdrag från Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning Diskussion under försommar/höst 2011 om inriktning Salutogent perspek)v Fokus på de som har genomgå= hela 80 veckors lärlingsutbildning inom hantverkaryrken Alltjämt Stockholms hantverkarförening som validerar kunskap (extern aktör)
Problemställning SyDe: undersöka framgångsfaktorerna i Järvalärling Metod: lyda fram de som har lyckats genomföra hela utbildningen och uppmärksamma vilka posi)va erfarenheter de bär med sig. SyDe: uppmärksamma frågor som har a= göra med iden)tetsformering i rela)on )ll sociala nätverk innanför och utanför lärlingsplatserna Metod: vilka är ungdomarnas sociala nätverk (familj, vänner, arbetskamrater och studiekamrater)
Material och datainsamling Intervjustudie: 10 personer kontaktades, 6 valde ()ll slut och eder mycket om och men ) a= ställa upp. Associa)on )ll myndighetsutövning Intervjuer kring givet tema (nästa bild) Hantverksakademins lokaler (4), café (1) samt telefonintervju (1) Utöver eleverna/lärlingarna också intervjuer med handledare och lärare samt även e= seminarium (finns redovisat i appendix 1).
Intervjuteman BAKGRUND: sociala nätverk, mo)va)on, familjekonstella)oner, utbildningskapital, symboliskt kapital ERFARENHET: utbildningshistorik, arbetsmarknadshistorik, lärlingsprojektet, erfarenheter a= förmedla FRAMTID: visioner om fram)da arbete, lärlingsprojektet i rela)on )ll nuläge, lärlings)den som redskap för a= realisera sin dröm/vision konsekvenser för sociala rela)oner
Vuxenblivandet Från något )ll någon: Icke linjär process förskjuten över )d: öppen och förhandlingsbar osäker och riskutsa= Föreställning om individuella val snarare än ödesbestämda vägar Sociala selek)onsprocesser individualiseras Social klass etnicitet genus: avsaknad av resurser a= genomföra allt vad man vill Från yrket som iden)tetsskapande )ll föreställning om yrket som föränderligt
Resultat: Leila 24 år uppvuxen i Rinkeby, ensambarn, bor hos moster, gymnasieutbildning (minus svenska och engelska), måleribu+k Abbas 24 år, fly=ade )ll Sverige 2007, ingen grundskola, guldsmed Zara 24 år, uppvuxen i Stockholm, 9- årig grundskola (minus svenska, ma=e och engelska), gid med två barn, frisör Ahmed 24 år, uppvuxen i Rinkeby, sex systrar med mor, 9 årig grundskola, pla7läggare Ibrahim 19 år, fly=ade )ll Sverige 2007, tre syskon, mor och far, oavslutat gymnasium, frisör Armin 21 år, fly=ade )ll Sverige 2004, mor, far och bror, målare, fast anställning.
En andra chans Handledarna utgör systemet (överblick av ungas hela liv) Komma )llbaks trots a= man har strulat Järva känns inte som en skola Tydlig målsä=ning e= yrke, en ny roll Tydlig rollfördelning mellan lärare och elev Alla talar svenska
Ibrahim (frisör) Nu vet jag a+ det kommer bli så och så och hur jag ska göra. Även om jag inte får jobb, jag vet olika vägar för vad jag kan göra. Det är inte så många som önskar få jobb. Jag älskar mi+ yrke, jag har e+ yrke. /- - - / Det som varit bra är a+ den ger dig chans, den ger chans för dem som förlorat allt, som inte tänker som blir trö+a på plugg och sånt. För mig jag kom hit och hatade, som jag sa, skriva, plugga. Det är därför, när jag fick den här chansen. Det är inget med plugg a+ göra. Det är därför, den ger chans. Du kan fixa en framid härifrån.
Kri)ska insikter Signifikanta upplevelser Kontrasteffekt Ansvar för familjen Lä= a= utny=ja systemet Kravlös skola A= man inte tagit ansvar för sig själv
Leila, Ibrahim och Ahmed Man måste vakna, man ser ju så mycket runt omkring sig hur dem har det. Jag har aldrig varit i Afrika så jag var där, sommaren innan jag började här. Det fick mig också a+ vakna, jag såg hur folk hade det där och så får vi grais utbildning och alling och vi tar inte ens chansen. Dem där gör allt för a+ få en dag i skolan, så jag tänkte lite. Vi säger nån som har varit blind hela si+ liv vi säger, sen från ingenstans han ser ljus förstår du vad jag menar, sen så han vet inte vad han ska göra, har säger varför var jag blind hela denna all den här Iden, jag har inte se+ ljus, alla här, de lever här, fa+aru? Alla de här åren jag bo+ i mi+ land, alla här som lever i mi+ land, alla blinda foroarande, de som är där som inte kommit över gränsen du vet, typ gränsen Ill Europa, de är foroarande blinda.. Jag har 6 systrar hemma. Om man lägger ihop dem med min morsa har jag sju kvinnor och jag måste vara där så a+ de känner sig trygg, jag kan inte göra det när jag si+er bakom lås och bom. Så det var enkelt, synd a+ det tog så lång Id.
Upplevelse av Järvalärling Små grupper Individbemötande Konkreta och tydliga regler Konsekvenser Utbildningens längd Prak)k snabbt
Referensgrupper och iden)fika)oner Familjen (Leila, Armin och Ibrahim) utbildningskapital och krav hemifrån. Handledarna (Abbas, Zara och Ahmed), samhälleligt stöd. A= våga bryta mönster genom nya referenser Belönande upplägg som ger en föreställning av en fram)d, e= jobb och iden)tet. Ångrar a= man inte slu<ört )digare utbildning Handledarna för vidare steg (CV, referenser osv)
Ibrahim ETer a+ jag har lämnat Tensta, jag har tänkt a+ fortsä+er jag med dem jag får ingening. /- - - / De börjar hata mig lite. Jag märker det, även om de säger a+ det är bra a+ jag gå+ vidare, du har gjort något bra, men jag ser det. De har inte gå+ upp e+ steg än, inte jag heller. När jag är färdig här, då har jag gå+ upp e+ steg.
Summering A= få en y=erligare chans Inte en skola Individcentrerat Utbildningssamordnarna och lärare Krav och konsekvens, tydliga riktlinjer Tiden
INDIVID Förväntningar Livvsitua)on Bakgrund Mognad SYMBOLER Betyg Cer)fikat Diplom Arbetskläder FRAMGÅNGS- FAKTORER VUXENROLL Referensgrupp Förebilder Stöd STRUKTUR Regler Resurser Kon)nuitet Ekonomi
Avslutning Vändpunkter i livet, kri)ska insikter (inidividuell nivå) genus: en)citet: personlighet: mognad Alterna)va referensgrupper som individen a=raheras av Lärare, handledare, knegare, rollförebilder A= lära sig hantera det som har varit kompisar, sociala nätverk, dygnsrytm
Koppling )ll Youth Policy and Social Inclusion 1. Prak)skt stöd Reak)va stödstrukturer som drar ut på problema)k snarare än proak)va vilka föregår social problema)k O)llgängliga stödstrukturer som (1) missar reella behov, (2) använder sig inte av )digare erfarenheter unga har gjort, (3) för snäva och oflexibla behörighetskriterier samt (4) kortsik)ga och symboliska markeringar Offentlighet dels vad media skriver och s)gma)serar unga som poten)ella hot, dels a= unga är i prak)ken utestängda från informa)on
2. Rela)onellt stöd för a= motverka Fokus på brister hos unga snarare än )llgångar och kompetenser Det blir de unga som har ansvar a= matcha en arbetsmarknad i olag, snarare än e= system som ska justeras )ll människors behov. Självbilder av unga som misslyckade Åldersdiskriminering inom olika områden (poli)k, lags)dning, diskursproduk)on) Kriminalisering (patologisering av unga) Osynliggörande: ungas önskan a= bli sedda, erkända och delak)ga
Förberedelse inför examina)on Nu: kor<a=ad presenta)on av vilket tema ni har valt Koppling )ll iden)tetsbegreppet och teorier Frågor )ll seminariet här och nu 31 mars: individuell presenta)on av er uppgid Max 12 min (typ!) Paper inlämnas den 7 april.