Resurseffektiv utfodring av dikor



Relevanta dokument
Resurseffektiv utfodring av dikor

Utfodring av dikor under sintiden

Resurseffektiv utfodring av dikor

Rörflen som foder till dikor

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Ungdjurs tillväxt på Bete

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

sto, föl och den växande unghästen

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Regional balans för ekologiskt foder

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Bra vallfoder till mjölkkor

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av slaktgrisar

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Ekologisk djurproduktion

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Mineraler. och lite annat

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Rörsvingel Vad vet vi om den?

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Unghästprojektet på Wången

Strategi för uppfödning av slaktsvin

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden Foto: Ulrike Segerström. ISSN Nr 2010:10

Korastning javisst, men hur?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /03 Bakgrund

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Limousin á la carte Produktionssätt

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Våga Visa kultur- och musikskolor

Nötköttsproduktion i Frankrike

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Anett Seeman

Ekologisk nötköttsuppfödning

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Hur föds svenska fullblod upp?

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Utfodringspraxis Mjölby nov

KAP, Kött Avel Produktion.

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

25 år inom husdjursorganisationen

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift

Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress Telefon. EKERÖDSRASTENS AB, Martin, Linda Risberg EKERÖD HÖRBY

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Identifiera dina kompetenser

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Klass 6B Guldhedsskolan

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Hur söker jag barnomsorgsplats?

Vallfoder som enda foder till får

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Tolkning av foderanalys BLGG

Transkript:

Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23 maj 2014

Det här ska vi prata om Projektets bakgrund Projektets syfte och mål Studier Utfodringsförsök 1 Utfodringsförsök 2 Totaluppsamling urin Sammanfattning Kommande två år Diskussion och frågor

Bakgrund REKS - projektet Regional nöt och lammköttsproduktion en tillväxtmotor www.reks.nu

Bakgrund - Utmaningar Olika stöd en stor del av inkomsten Klimatdebatt krav på reduktion, media Konkurrens från import hälften av nötköttet importeras Nyinvesteringar kräver stora besättningar för att få lönsamhet 300 250 200 150 100 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Konsumtion 1000 ton Produktion 1000 ton

Bakgrund Foder kostar

Bakgrund - Minska överutfodringen Minskad överutfodring leder till Lägre foderkostnader Mindre förluster av framförallt kväve Minskad risk för feta kor och kalvningssvårigheter

Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 Totaluppsamling av urin Stallperiod 2013/14

Studie 1 - Genomförande Foder Vilka egenskaper ska fodren ha? Lågt innehåll av energi och protein Högt innehåll av fiber (NDF) Låg smältbarhet på fibern, hög andel indf Vilket foder uppfyller dessa krav? Gräsvall Rörflen Helsäd av havre

Bild: Sven Larsson

Studie 1 - Genomförande Djurmaterial 24 st hereford, 24 st Charolais Lågdräktiga 2-5 kalvare 12 grupper Foder i fri tillgång

Studie 1 - Genomförande Hereford Box 1 Box 2 Box 3 Box 4 Box 5 Box 6 Period 1 A B C A B C Period 2 B C A C A B Period 3 C A B B C A Charolais Box 1 Box 2 Box 3 Box 4 Box 5 Box 6 Period 1 A B C A B C Period 2 B C A C A B Period 3 C A B B C A Dubbel romersk kvadrat, varje kvadrat är en ras Tre försöksperioder Tre foder; A Gräs, B Rörflen, C Havre-helsäd

Studie 1 - Genomförande Smältbarhet Datainsamling Kväveutnyttjande Foderintag Idisslingstid

Resultat

Studie 1 Resultat foder Näringsinnehåll i försöksfodren Gräsvall Helsäd Rörflen TS, % 46 44 53 Oms. Energi, MJ/kg ts 9,8 7,6 7,8 Råprotein % 8,3 4,5 12 NDF % 57 55 65 indf 1, % av NDF 22 31 34 ADF, % 34 33 38 ADL, % 4,0 4,1 5,7 VOS 2, % 77 50 63 1 osmältbar NDF, 2 vomvätskelöslig organisk substans,

Så, hur mycket åt korna?

Studie 1 Resultat intag Hereford vägde 690 kg, charolais 770 kg (±74 kg) Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford (p<0,001) Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna Högst konsumtion av gräsvall, följt av helsäd och rörflen (p<0,001) 18 4 16 3,5 Ts-intag kg/dag 14 12 10 8 6 4 3 2,5 2 1,5 1 Ts-intag i % av kroppsvikt 2 0,5 0 Gräsvall Helsäd Rörflen 0 Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H

Studie 1 Resultat intag Korna konsumerade dubbelt så mycket energi jämfört med deras behov enligt normen när de utfodrades med gräsvall Rörflen och gräsvall gav ett intag av smältbart råprotein som var mer än dubbelt så högt jämfört med dagens rekommendationer Helsäd + urea försåg korna med 75% av deras behov av smältbart råprotein 300 % av behovet enligt norm 200 100 100 % av norm 0 Oms. Energi Smb. Råprot Gräsvall Helsäd Rörflen

Idisslade dom?

Studie 1 Resultat idisslingstid Ingen skillnad mellan raserna Korna idisslade längst tid per dag när de åt gräs, 10 tim, följt av rörflen, 9,7 tim, och helsäd 8,8 tim (p<0.001) 60 Min per kg TS 50 40 30 20 10 0 Gräs Helsäd Rörflen

Och de där träck och urinproven? Analys av data pågår och ska sammanställas under hösten

Studie 1 - Sammanfattning Foderintaget beror på hur stor kon är, inte på ras Sent skördad havre-helsäd och rörflen gav ett energiintag som låg nära kornas behov enligt norm. Helsäden bör kompletteras med ett proteinfodermedel alt. blandas med t ex vall eller rörflen, för att uppfylla normen om dagligt intag av smältbart råprotein.

Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 Totaluppsamling av urin Stallperiod 2013/14

Studie 2 - Genomförande Foder Foderintag, foderutnyttjande, data för utveckling av NorFor Kornas intag av energi i förhållande till utfodringsnormerna Vi behöver stor skillnad i foderkvalitet Hykor 200% Gräs 160% Rörflen 150% Kornhalm 90%

Studie 2 - Genomförande Djurmaterial Utfodring 36 dräktiga herefordkor Lågräktighet och högdräktighet Digivning Fri tillgång, individuellt 4 foder i dräktighet (n=9) 1 foder i digivning

Studie 2 - Genomförande Datainsamling Smältbarhet Foderintag och idissling Kväveutnyttjande Vikt och hull Födelsevikt och tillväxt Energistatus

Resultat

Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14 Totaluppsamling av urin Stallperiod 2013/14

Totaluppsamling urin Hur utnyttjar korna kvävet från olika foder? Intag och utsöndring av kväve Urinprov information om förluster av kväve och bildandet av mikrobprotein (purin derivat) Vi behöver veta kornas dagliga urinproduktion Detta går att ta reda på genom Totaluppsamling arbetsamt, obekvämt för kon Urinprov enkelt, går att göra i fält

Men?

Totaluppsamling urin Men, urinprov kräver kunskap om kornas dagliga utsöndring av kreatinin per kg kroppsvikt Urinvolym (l) = Kroppsvikt * Kreatininutsöndring (mg/kg kroppsvikt) Kreatininkoncentration i urin (mg/l) Daglig utsöndring av kreatinin har fram till idag enbart bestämts för mjölkkor, tjurar, stutar, kvigor. Data på dikor saknas. Alltså, vi måste först samla upp all urin!

Totaluppsamling urin

Totaluppsamling Resultat Daglig utsöndring av kreatinin per kg kroppsvikt för dikor är bestämd, men kräver vidare analys. Nu kommer vi att kunna göra en säkrare analys av kornas kväveutnyttjandet i försök 1 och 2

Nästa två år? Studie 1 Sammanställning och analys av data. Studie 2 provhantering, analys av prover, sammanställning och analys av data. Totaluppsamling analys av data. Börja skriva artiklar finns material för 5 stycken. Start med artikel på studie 1. Ni hittar mig på kontoret

Tack till Våra finansiärer Anders Elofssons fond Djurskötare/tekniker Jonas Dahl, David Johansson, Karin Wallin, Frida Dahlström Mikael Johansson och Anna Ingvar Nilsson för lån av kor