Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk



Relevanta dokument
Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att:

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

Scenkonst, inriktningsalternativ Teaterkonst

LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS SCENKONST, INRIKTNINGSALTERNATIV TEATERKONST

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Modersmål och litteratur

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal.

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

VERKSTÄDER

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Broskolans röda tråd i Bild

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Examensfordringar Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

ESTETISK KOMMUNIKATION

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Svenska som andraspråk

Broskolans röda tråd i Musik

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Individuella utvecklingsplaner IUP

Bedömningsunderlag förskola

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

Hantverksprogrammet (HV)

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Lära och utvecklas tillsammans!

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

VERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

Täby gymnasiesärskola. Möjligheternas skola

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Transkript:

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning (813/1998). Undervisningspersonalens behörighet grundar sig på förordningen 986/1998. Denna läroplan grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift som bekräftats 30.3.2005 om anordnande av allmän lärokurs i grundläggande konstundervisning (Dnr 11/011/2005). Godkänd i Vuxenbildningsnämnden i Korsholms kommun

Innehållsförteckning Verksamhetsidé 3 Läroplanens mål och syfte 3 Inlärningsmiljön och arbetssätten 4 Studiernas uppbyggnad, omfattning 4 Undervisningens mål och innehåll enligt studiehelhet 6 Bedömning och bedömningsmetoder 9 Intyg 10 Samarbete med övriga parter 11 Studiebok - Hantverk 12 Inlärningsdagbok 14 2

Verksamhetsidé Den grundläggande konstundervisningens uppgift är att stödja eleven i utvecklandet av personligheten och färdigheterna i att uttrycka sig. Undervisningen är målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning som kan skapa grund för senare utbildning inom konstområdet. Undervisningen strävar även till att skapa färdigheter och kunskaper i hantverk och att samtidigt öka förståelsen av hantverkets kulturella innebörd. Läroplanens mål och syfte Enligt den människosyn som ligger till grund för undervisningen är varje människa en unik individ, en aktiv aktör som i sitt eget liv samverkar med andra människor. Undervisningens viktigaste uppgift är att främja elevernas förmåga till kreativt tänkande och handlande samt främja elevernas mottaglighet för sinnesoch känslointryck. Undervisningen utvecklar deras studie- och interaktionsfärdigheter samt att utvecklar elevernas förmåga att förstå och tolka andra kulturella mönster. Undervisningen uppgift är även att främja elevers tankeförmåga och kreativitet. Syftet med undervisningen är att lägga en grund för elevens känslomässiga, estetiska och etiska växande samt att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse. Undervisningen har även till uppgift att utveckla och slå vakt om den nationella kulturen samt att främja elevens förmåga att värdesätta andra kulturer och fungera i ett mångkulturellt samhälle. Målsättningen är att främja elevernas kreativitet, bidra till deras kognitiva, känslomässiga och estetiska utveckling samt förbättra deras förmåga att arbeta målmedvetet och långsiktigt. Målet är även att utveckla elevernas tankeförmåga och kreativitet inom olika livsområden. Den allmänna lärokursens mål är att eleverna skall utveckla sådana färdigheter och kunskaper som de behöver inom olika livsområden och för att kunna söka sig till fortsatt utbildning. 3

Inlärningsmiljön och arbetssätten Synen på lärandet I undervisningen bör man beakta individuella skillnader och stödja varje elevs utveckling utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. Beroende på situationen arbetar eleven under lärarhandledning, i samspel med lärare och grupp, eller självständigt. Läraren har en central roll när det gäller att utveckla elevens studiefärdigheter och att skapa en inlärningsmiljö som ger alla elever möjlighet att göra framsteg. Eleven har en aktiv roll i studierna och lärandet. I undervisningen beaktas elevens tidigare erfarenheter och den värld eleven lever i. Undervisningen baserar sig på en undersökande och funktionsinriktad inställning till läroämnet. Arbetssätten väljs så att de hjälper eleven att värdesätta det arbete och de arbetsresultat som presteras av alla medlemmar i gruppen. Målet är att stödja elevernas växande och lärande och ge dem tillfälle att uppleva framgångar. En god inlärningsmiljö kännetecknas av ett öppet, positivt och uppmuntrande arbetsklimat. Eleven skall få ställa upp egna mål, samt uppmuntras att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Läraren stöder och hjälper eleven att ställa upp mål. Eleven skall få hjälp med att finna lämpliga arbetssätt och utveckla sin förmåga att studera målinriktat och långsiktigt. I inlärningsmiljön bör man beakta att konstnärligt arbete är en långsiktig och tidskrävande process där färdigheterna utvecklas steg för steg. Eleven lär sig genom att göra, genom att arbeta planmässigt och genom att utveckla sin förmåga att bedöma sitt eget lärande. Studiernas uppbyggnad, omfattning Undervisningen sker under läsåret i undervisningsgrupper som samlas regelbundet 2 lektioner/vecka för varje grupp, dag- eller kvällstid och valfritt som sommarkurs 30 lektioner /termin. Undervisningen pågår under vuxeninstitutets arbetsår med 15 arbetsveckor/termin. Fördjupade studier hålls regelbundet 3 lektioner/vecka och valfritt som veckosluts- och sommarkurser. Undervisningsgrupperna bildas genom att elevernas ålder samt framsteg beaktas. Antagning av elever sker enligt anmälningsordningen tills gruppen är fullsatt, därefter finns en väntelista. Till studierna kan också höra studieresor, utställningar samt självständigt arbete (t.ex. hemuppgifter). Undervisningen i hantverk består av 10 studiehelheter, varav delarna 1-6 (4år x 60h=240h) hör till grundstudier i hantverk och delarna 7-10 (3år x 90h=270h) 4

utgör verkstadsstudier. Beräkningsgrunden är 45 minuters lektioner. Studiehelheterna 1-3 och 4-6 kan vardera genomföras under två studieår. Efter genomförd grundundervisning kan eleven fortsätta till fördjupad undervisning - verkstadsstudier där studiehelheterna 7-10 genomförs under en tre års period. Totala mängden undervisningstimmar som berättigar till slutintyg per elev är 510h. Undervisningsgruppernas storlek kan variera från 7 till 15 beroende på undervisningsutrymmet. Undervisning arrangeras i olika regioner i lämpliga utrymmen enligt följande: Smedsby -Hantverkets grunder åk 1-3 (studiehelheterna 1-3) 60h inleds hösten 2011 -Hantverkets grunder åk 4-6 (studiehelheterna 4-6) 60h inleds hösten 2013 -Fördjupade studier åk 7-(studiehelheterna 7-10) 90h inleds tidigast hösten 2015 Solf - Hantverkets grunder åk 1-3 (studiehelheterna 1-3) 60h inleds hösten 2011 - Hantverkets grunder åk 4-6 (studiehelheterna 4-6) 60h inleds hösten 2013 5

Undervisningens mål och innehåll enligt studiehelhet Målet för undervisningen i hantverk är att eleven skall förstå hantverkets betydelse för människans välbefinnande. Utgångspunkten för undervisningen är elevens egna upplevelser, arbete med händerna, framställning av produkter samt det egna uttrycket. Hantverket tar sin utgångspunkt i kulturarvet, ett tvärkonstnärligt arbetssätt och kännedom om naturen. Eleven lär sig att uppskatta färdigheter och kunskaper i hantverk och att förstå hantverkets kulturella innebörd i form av uttryck och handling, färdigheter, produkter och alster. Målet är att eleven skall förstå den finländska textil-, bruksföremåls- och miljökulturen och hur den skiljer sig från andra kulturer samt betydelsen av att bevara och vidareutveckla traditionella hantverksmetoder och arbetssätt. (Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 1.8. 2006) Hantverk och formgivning granskas ur estetisk, uttrycksmässig, ändamålsenlighets-, fysiologisk och strukturell samt materiell synvinkel. Tonvikten i undervisningen ligger på att göra iakttagelser: ett medvetet granskande av miljön, hantverksprocessen och den egna verksamheten. Undervisningens innehåll väljs så att de på ett mångsidigt sätt utvecklar elevernas kunskaper och färdigheter samt deras kännedom om och förmåga att använda olika tekniker, material och arbetsredskap. Eleven får handledning i att skapa produkter av hög kvalitet och utveckla lösningar som är förenliga med en hållbar utveckling. Målet är att eleven skall lära sig att i sina hantverksprodukter kombinera visuella, ändamålsenliga, ekologiska, ekonomiska och teknologiska egenskaper. Produkterna bör vittna om att eleven har ett estetiskt, visuellt och kulturellt kunnande. Eleven ska behärska traditionella färdigheter. (Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 1.8. 2006) Hantverkets grunder - studiehelheterna 1-6, 4år (7-12år) Undervisningens syfte är att eleven genom sitt eget arbete skall utveckla en balanserad och positiv självbild och en sund självkänsla. Eleven bekantar sig på ett mångsidigt sätt med de uttrycksmöjligheter som erbjuds av material och tekniker samt med tillämpningen av dessa kunskaper och färdigheter i planerings- och tillverkningsprocessen. I hantverkets grunder lär sig eleverna att uttrycka sig inom alla delområden av hantverkskonsten. Eleverna iakttar sin miljö och övar sig i att förstå rum och proportioner samt i strukturkännedom och användning av visuella uttrycksmedel. De får också lära sig kreativ problemlösning. Målet är att teman och uppgifter skall väljas så att eleverna får uppleva arbetsglädje och glädje över att lära sig. Eleverna övar sig i att koncentrera sig på arbetet och hålla ordning på sitt 6

arbetsutrymme och sina arbetsredskap. De får lära sig att värdesätta sitt eget och gruppens arbetande och arbeten. Målet är att eleverna skall bekanta sig med den lokala kulturens och andra kulturers hantverk och formgivning. I hantverkets grunder bekantar sig eleven med redskap, material och grundläggande tekniker. Eleven iakttar och utforskar närmiljö och sin egen kulturs hantverksprodukter och traditioner. I grundstudierna ingår traditionella och nyskapande textila tekniker, återbruk och naturmaterial som genomgående teman. Under varje studieår beaktas de tre olika delområdena: planering och tillverkning av föremål, planering och tillverkning av textilier och kläder samt planering av miljön och rumsbyggande. Grunder i hantverk I Lär känna material och tekniker, 120h 1-2-året, 7-9-åringar (2år) Genomgående teman: traditionella och nyskapande textila tekniker, återbruk och naturmaterial Eleven bekantar sig genom materialen med hantverkets olika delområden och tränas i att använda fantasin. Eleven tränar upp handens motorik och bekantar sig med olika hantverksmetoder, arbetssätt och redskap. Eleven lär sig att koncentrera sig och beakta andra i det konstnärliga arbete som han eller hon gör själv eller tillsammans med andra. Ett studiebesök görs till en utställning, hantverkare, museum e.d. Grunder i hantverk II Skapa mönster och former, 120h 3-4 året, 10-13-åringar (2 år) Genomgående teman: traditionella och nyskapande textila tekniker, återbruk och naturmaterial) Eleven utvecklar sitt eget uttryck genom att uppleva, undersöka och genomföra hantverksmetoder från planering till genomförande. Eleven bekantar sig med hantverket inom kulturarvet och i den moderna världen. Elever utvecklar en kreativ problemlösning, form-, färg- och materialkänsla med hjälp av olika temauppgifter. Eleven granskar och tolkar visuella fenomen i miljön genom att göra själv. Ett studiebesök görs till en utställning, hantverkare, museum e.d. Verkstadsstudier i hantverk - studiehelheterna 7-10, 3år, (13-17år) I verkstäderna fördjupas de kunskaper och färdigheter som eleven har tillägnat sig inom grundstudierna. Målet för verkstadsstudierna är att eleverna skall 7

fördjupa sin konstnärliga uttrycksförmåga på ett eller fler områden av hantverk och fördjupa sina kunskaper och färdigheter. I verkstäderna får eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Målet är att eleverna skall tillägna sig sådana arbetsvanor och lära sig använda sådana tekniker och material som de behöver i sitt arbete. Eleverna planerar och tillverkar produkter på ett sätt som förenar kunskaper och färdigheter med upplevelser och socialt samspel. Eleverna lär sig att i sina hantverksprodukter kombinera visuella, ändamålsenliga, ekologiska, ekonomiska och teknologiska egenskaper. Under planerings- och tillverkningsprocessen övar sig eleven i självständigt arbete, verbalisering av hantverksprocessen och självvärdering. Syftet är att eleven skall förstå den finländska textil-, bruksföremåls- och miljökulturen samt skillnader mellan olika kulturer. Eleven skall lära sig att uppfatta livsmiljöns mångformighet och kulturella miljövärden. Eleven bekantar sig med hantverk som konstform, sysselsättning och yrkesmässig verksamhet, färdighetsteknik, regional kultur och kulturarv. I verkstäderna betonas tvärkonstnärlighet, naturkännedom och kulturarv. Verkstadsstudier i hantverk I, Skapa egen stil, 90h 5 året, 13-14 åringar (1år) Genomgående teman: traditionella och nyskapande textila tekniker, återbruk och naturmaterial - fördjupar form-, material- och färgkänslan med hjälp av olika gestaltningsuppgifter - etiska och estetiska reflektioner om formgivning ur aspekten hållbar utveckling - grunderna i inredningsplanering - performans arbete, olika konstämnen i samarbete - ett studiebesök görs till en utställning e.d. Verkstadsstudier i hantverk II, Projektarbete, 180h 6-7 året, 15-16-åringar (2 år) Genomgående teman: traditionella och nyskapande textila tekniker, återbruk och naturmaterial - eleven utforskar, analyserar och vidareutvecklar sin egen konstnärliga uttrycksförmåga - eleven tillägnar sig användningen av helhetsbilden och konsttextiliernas tillverkningsprocesser - eleven fördjupar sig i någon arbetsmetod/ några arbetsmetoder antingen på individnivå eller i grupp - bedömning av det egna och andras arbete, ett undersökande grepp - sammanställning av en arbetsmapp/portfolio - eleven bekantar sig med olika branscher och professionalism. 8

Bedömning och bedömningsmetoder Syftet med bedömningen är att stöda elevens framskridande i studierna. Konstruktiv feedback ges fortlöpande för att uppmuntra elevens lärande. Eleven skall få respons på sitt arbete även under lektionerna. Under hela sin utbildning skall eleven öva sig i självvärdering. Eleven skall få vägledning i att dokumentera och följa med sitt eget lärande i form av en portfolio. Bedömningens syfte är att uppmuntra eleven att förkovra sig i hantverkets arbetssätt och uttryck. Bedömningen gäller hur väl eleven har uppnått konstundervisningens allmänna mål och målen för sitt inriktningsalternativ. Efter grundstudierna i hantverk ger läraren eleven muntlig respons på utförda studier. Under verkstadsstudierna ska eleven dokumentera och följa med sitt eget lärande i form av en inlärningsdagbok/portfolio. Inlärningsdagboken fungerar som grund för den muntliga bedömningen mellan läraren och eleven. När verkstadsstudierna avslutas presenterar eleverna sin portfolio. Syftet med elevbedömningen är att styra elevens framskridande enligt de mål som uppställts för undervisningen. Föremål för bedömningen, enligt mål för de visuella ämnena, är: -visuella färdigheter -uttryck -utvecklande av positivt förhållande till kulturen -sociala interaktiva färdigheter Bedömningen skall stöda eleven till utvecklande av god självkänsla och en utveckling av elevens personlighet. Diskussioner mellan lärare, elever och gruppen om halvfärdiga samt färdiga arbeten är en väsentlig del av bedömningen och inlärningen. 9

Intyg Eleven får avgångsbetyg från den grundläggande konstundervisningens lärokurs efter att ha fullgjort alla 10 studiehelheterna. Alla studiehelheter som eleven har fullgjort skall antecknas i avgångsbetyget. Som bilaga till betyget finns en studiebok, av vilken framgår elevens närvaro, utställningar samt andra uppgifter som ansluter sig till undervisningen. Studieboken kan arkiveras elektroniskt. I avgångsbetyget används inte sifferbetyg. Eleven skall även på begäran få intyg över fullgjorda studiehelheter. Avgångsintyget skall innehålla: - utbildningsanordnarens och läroanstaltens namn - uppgifter om den konstform och de studier som avgångsbetyget avser - elevens namn och födelsetid - uppgifter om studiernas längd (antal år) - uppgifter om de studiehelheter som eleven fullgjort och antalet undervisningstimmar inom dessa studiehelheter (som beräkningsgrund används en 45 minuters lektion) - rektorns underskrift och läroanstaltens stämpel - uppgifter om den lagstiftning som utbildningen grundar sig på - datum för erhållande av tillstånd av undervisningsministeriet att ordna utbildningen - eller kommunens beslut (datum) om godkännande av läroplanen - omnämnande att den grundläggande konstundervisningens lärokurs består av minst sju studiehelheter - omnämnande att utbildningen har genomförts enligt de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs 2005. - Tillgodoräknande av studier Ifall den nya eleven har intyg på genomförda studiehelheter från andra läroanstalter som erbjuder grundundervisning i bildkonst kan dessa räknas illgodo enligt övervägande. Studiehelheter inom annan inriktning (bildkonst, drama) räknas tillgodo enligt lagstadgad läroplan. 10

Samarbete med övriga parter Den grundläggande konstundervisningen i Korsholm strävar efter att hålla vårdnadshavarna medvetna om hur elevens studier framskrider bl.a. genom att de regelbundet inbjuds till att följa med undervisningen och utställningar. Vid behov ordnas skilda informationsmöten för föräldrarna. Den grundläggande konstundervisningen i Korsholm uppmuntrar vårdnadshavarna till att vara aktiva också i förhållande till lärarna i ärenden som ansluter sig till elevens studier. Den grundläggande konstundervisningen i Korsholm upprätthåller och utvecklar sitt samarbetsnätverk bl.a. i förhållande till andra läroanstalter som har grundläggande hantverksundervisning, kommunens och på andra håll belägna hantverksinstanser (museer, hantverksbutiker mm.) och hantverkare som besitter tyst kunnande. 11

Studiebok - Hantverk Elevens namn: Elevens födelsetid: Inskrivningsår: Kontaktuppgifter: Grundstudier, 4år x á 60h/år = 240h År 1/Grunder i hantverk: lär känna material, 7-9 åringar Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: År 2/Grunder i hantverk: lär känna tekniker, 7-9 åringar Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: År 3/Grunder i hantverk: skapa mönster, 10-13 åringar Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: År 4/Grunder i hantverk: skapa form, 10-12(13) åringar Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: 12

Verkstadsstudier, 3år x á 90h / år = 270 h År 5/Verkstadsstudier i hantverk: skapa egen stil, 13-14 år Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: År 6/Verkstadsstudier i hantverk: projektarbete, 15-16år Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: År 7/Verkstadsstudier i hantverk: projektarbete, 16-17år Grupp: Lärare: Närvarotimmar: Utställning: Övriga uppgifter/kommentarer: 13

Inlärningsdagbok Inlärningsdagboken är en personlig inlärningsdagbok där eleven reflekterar och speglar sin utveckling under arbetsprocessen. Dagboken får ha en personlig utformning och görs i form av processdagbok/portfolio. Dagboken skall innehålla elevens reflektioner och tankar som speglar dennes utveckling. Det som kan framgå i dagboken är följande; - Sekvens presentation (datum, tid, plats och kort beskrivning av innehållet) - Positiva aspekter (vad var positivt och varför?, vad var roligt och varför?, vad lyckades jag med?) - Innehållet (vad åstadkom vi/jag?, Vad behöver vi/jag jobba vidare på? Vad var jag nöjd över? Vad var svårt och varför? Uppstod det problem, hur löste jag dem?) - Reflektioner (Vad lärde jag mig?, tankar och upplevelser från lektionen) Inlärningsdagboken skriver eleven i med jämna mellanrum. När verkstadsstudierna är slut presenterar eleverna sin inlärningsdagbok. Där gör eleven en sammanfattning av sin inlärningsdagbok som synliggör hur eleven utvecklats. Läraren kan stödja eleven i att sammanfatta sina anteckningar. 14