Antagandehandling DNR BTN 2009/0259-214:M. Detaljplan för Brista kraftvärmeverk

Antagandehandling DNR BTN 2009/0259-214:M Detaljplan för Brista kraftvärmeverk Utbyggnad av kraftvärmeverk, ny väg, ny bro och utökning av industrimark inom fastigheterna Norrsunda - Brista 2:11 m. fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta STADSBYGGNADSKONTORET maj 2010

Detaljplan för Brista kraftvärmeverk Utbyggnad av kraftvärmeverk, ny väg, ny bro och utökning av industrimark inom fastigheterna Norrsunda - Brista 2:11 m.fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Antagandehandling PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR Planhandlingar Plankarta med bestämmelser och grundkarta 2010-05-18 Planbeskrivning 2010-05-18 Genomförandebeskrivning 2010-05-18 Utlåtande 2010-05-18 Övriga handlingar Fastighetsförteckning 2010-02-16 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-09-30 (samråd) 2010-02-15 (utställning) Grov riskanalys, Sweco 2008-12-23 Grov riskanalys, Sweco 2009-11-30, rev 2010-01-10 Naturvärdesbedömning 2009-09-03 Dagvattenutredningar, Aquakonsult AB 2008-02-12 samt 2008-09-11 Dagvattenutredning, Sweco 2010-02-17 Planprogram Juni 2009 Programsamrådsredogörelse 2009-10-20 Samrådsredogörelse 2010-02-23 Särskild sammanställning 2010-05-31 PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av Brista kraftvärmeverk med en ny avfallseldad värmepanna, säkerställa ytor för bränslehantering samt skapa nya byggrätter för järnvägsnära industriverksamheter. Planen syftar också till att trafikförsörja området utan att tung trafik behöver gå via Pinbacken och Returvägen. Detta möjliggörs genom en ny bro över järnvägen till området, varvid området trafikförsörjs från väg 859. DNR BTN 2009/0259-214:M 1

PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet avgränsas i nordost av järnvägen och Norrsundavägen (väg 859), i sydväst av Bristaberget och Bristatippen med lakvattendammar samt i nordväst av Steningedalens naturreservat. Planområdet omfattar cirka 60 hektar, vilket till största delen utgörs av skog och en mindre del av öppen mark. Markägoförhållanden Planområdet berör fastigheterna Norrsunda Brista 2:8 2:13 samt Rosersberg 3:1. Norrsunda Brista 2:8 och 2:9 ägs av Sigtuna Kommun. Fastigheterna Norrsunda Brista 2:11 och Norrsunda Brista 2:12 ägs av Sigtuna Väsby Fastighets AB. Fastigheten Norrsunda Brista 2:10 och 2:13 ägs av AB Fortum Värme samägt med Stockholm Stad. Fastigheten Rosersberg 3:1 ägs av Trafikverket (f d Banverket) tillsammans med Jernhusen AB. Dessutom berörs Märstaåns torrläggningsföretag och Krogsta-Viggeby 1938 samt samfälligheterna Norrsunda Brista s:2 och s:5. Planförfarande Planläggningen har skett med normalt planförfarande. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2002 I kommunens översiktsplan, ÖP 2002, anges Brista som ett utvecklingsområde med möjlighet att ge ökad kraftproduktion och uppvärmning av förnyelsebar energi genom utbyggnad av kraftvärmeverket och nya stickspår från järnvägen till området för flishantering. Detaljplaner Inom detaljplaneområdet finns två gällande detaljplaner. Detaljplan 225 fastställd 2004-05-25 anger trafikområde/järnväg. Detaljplan 184 fastställd 1994-11-11 anger kraftvärmeverk och basradiostation. Utanför planområdet finns detaljplan 202 för golfbana. Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade 2009-03-16 ( 28) uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till ny detaljplan för Brista kraftvärmeverk, Norrsunda - Brista 2:11 m.fl., med planprogrammet som utgångspunkt. Program för planområdet Ett planprogram för området har upprättats och programsamråd genomfördes under perioden juni-augusti 2009. Programmet redovisade möjliga exploateringsytor för kraftvärmeverket och järnvägsnära industri. Efter programmet har ytorna för planområdet till viss del utökats. Programmet syftade också till att utreda möjligheten till en ny tillfart och bro samt områden med skyddande vegetation. DNR BTN 2009/0259-214:M 2

Biotopskydd Inom området finns ett antal vegetationsholmar/åkerholmar (se bild sidan 5) vilka omfattas av ett generellt biotopskydd i Miljöbalken. Vid eventuella ingrepp i dessa krävs dispens från biotopskyddet som söks i ett tidigt skede hos Länsstyrelsen. PLANOMRÅDET Området idag Natur Mark och vegetation Planområdet utgörs av en skogsbevuxen höjdrygg med lägre liggande, öppna partier i söder. En stor del av områdets norra parti nyttjas idag för Brista kraftvärmeverk. Stambanan för järnvägstrafik passerar genom planområdet. I områdets södra del ligger en omlastningscentral för omhändertagande av gods och råmaterial. Skogsmarken i planområdet består i huvudsak av blandskog. På höjdpartiets västra del, söder om Returvägen, är det främst talldominerad skog av varierad ålder. DNR BTN 2009/0259-214:M 3

Rosersbergsbäcken är ett mindre tillflöde till Märstaån. Där bäcken passerar mellan Returvägen och järnvägen inom planområdets norra del benämns den Skvalet. Den öppna marken i söder består av tidigare betesmark med åkerholmar, odlingsrösen och fornlämningar. Här finns naturvärden som främst är knutna till den forna betes- och slåttermarken. En naturvärdesbedömning har genomförts av Sweco Environment. Större naturvärden bedöms finnas knutna framförallt till de något äldre tallbestånden samt den tidigare åker- och betesmarken. Dessa områden bedöms hysa naturvärden av kommunalt intresse. I sluttningen ned mot Rosersbergsbäcken och Skvalet finns det på de lägre partierna en fuktig blandskog av lokalt intresse. Skvalet är ur miljösynpunkt en attraktiv och känslig miljö. Området är angivet som ett naturvärde enligt Skogsstyrelsens klassning och bedöms hysa värden av kommunalt intresse. Ur bevarandesynpunkt bedöms framförallt det gamla kulturmiljölandskapet och de partier med blandskog med ett antal äldre tallar som finns inom planområdet utgöra höga naturvärden. Inom planområdet finns enligt kommunens Naturinventering 2007 inga högre naturvärden förutom Skvalet. I planförslaget bevaras två större naturområden i norr i anslutning till Steningedalens naturreservat. Detta görs dels genom natur på kvartersmark och dels som natur som allmän platsmark. Delar av befintlig vegetation föreslås sparas alternativt ny vegetation planteras och integreras i strukturen för att fungera som vegetationsridåer (n 2 ). Ur naturvärdessynpunkt kan trädridåer vara tillräckliga för att bevara vissa ursprungliga värden, beroende på hur dessa utformas. Den spridningsfunktion som kvarvarande grönstråk innebär är också viktig för att bibehålla ekologiska förbindelser mellan naturen väster om planområdet och övrig omgivande naturmiljö. Åkerholmar föreslås anläggas öster om järnvägen (n 1 ) som kan bidra till en större variation och gynna lokala arter som är knutna till det öppna odlingslandskapet. Rosersbergsbäcken, som i nuläget delvis är kulverterad, föreslås ledas i en kulvert under vägbanken fram till den nya bron. För de organismer som rör sig längs vattnet kan en kulvertering eventuellt utgöra ett vandringshinder och därmed ha en negativ påverkan. I enlighet med miljöansökan för utökad drift vid Brista kraftvärmeverk ingår ett åtagande att restaurera Rosersbergsbäcken och stärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Detta görs genom att anlägga öppna vattenspeglar och att åtgärda vandringshindret under Returvägen vid Skvalet. Bäckens kulvertering under den nya infarten utformas så att organismer ska kunna vandra igenom den. Verksamheten vid Brista kraftvärmeverk medför därför indirekt att miljön vid Rosersbergsbäcken förbättras. Landskapsbild och kulturmiljö Planområdet ligger intill en smal dalgång som till större delen utnyttjas för jordbruksändamål. Kraftvärmeverket sticker upp som ett monument i ett brett långsträckt skogslandskap främst omgivet av gallrad hällmarkstallskog med inslag av gran och björk i brynen. Det öppna landskapet i de sydöstra delarna är påverkade av omlastningscentralen för gods och råmaterial men den utgör ingen större störning av landskapsbilden. I nordost möter ett stort öppet landskapsrum som i huvudsak nyttjas som golfbana av Arlandastad Golfklubb. Vid en utbyggnad av kraftvärmeverket och industriområdet kommer landskapsbilden att påverkas. Genom utbyggnaden av kraftvärmeverket kommer ännu en monumental byggnadsvolym att synas i landskapet. Denna bildar silhuett och bör tas tillvara som ett viktigt landskapsbildande element. DNR BTN 2009/0259-214:M 4

Åkerholmar om högst 0,5 ha omfattas av ett generellt biotopskydd. I den mån åkerholmar tas i anspråk för exploatering eller på annat sätt påverkas fordrar detta dispens som söks hos Länsstyrelsen. För att minska den övriga bebyggelsens dominans i landskapsbilden närmare järnvägen, främst sett från Norrsundavägen och väg 263, föreslås att åkerholmar nyanläggs öster om järnvägen (n 1 ). Dessa anordnas som upphöjda markpartier med blandad vegetation av lövträd och buskage. Åkerholmens mark kan höjas upp ca 1-2 meter över omgivande mark och vegetationszonen bör ha en bredd på ca 20-30 meter. Inom det planerade verksamhetsområdet ska stråk av befintlig vegetation sparas eller nyanläggas för att fungera som vegetationsridåer och ytterligare mildra tillkommande bebyggelses påverkan på landskapet (n 2 ). Vegetationsridåer, befintliga och föreslagna Fornlämningar I området finns ett flertal fornlämningar. Länsstyrelsen bedömer dock att inga ytterligare arkeologiska utredningar krävs. Fasta fornlämningar är skyddade enligt Kulturminneslagen (SFS 1998:950). Ingrepp i fornlämning eller skyddsområde kring fornlämning kräver tillstånd från Länsstyrelsen. För de fornlämningar som är kända och DNR BTN 2009/0259-214:M 5

som berörs av exploateringen kommer förundersökning samt eventuellt slutundersökning att krävas. Fornlämningar redovisade med röd färg Vattenmiljö EU:s ramdirektiv och förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön innebär att miljökvalitetsnormer inte får överskridas och att tillståndet i våra vatten inte får försämras. Enligt 2 kap 2 PBL ska miljökvalitetsnormerna följas vid planläggning. Det är därför viktigt att VA- samt dagvattenfrågan hanteras utifrån påverkade recipienter, i detta fall Märstaån och Mälaren. Handlingar från (VISS 2008) behöver ajourhållas avseende berörda recipienters/vattenförekomsters status och vilken MKN (miljökvalitetsnormer) som gäller då de förändas över tid. DNR BTN 2009/0259-214:M 6

I områdets norra del rinner Rosersbergsbäcken, en av Märstaåns huvudtillflöden, vilken passerar Skvalet innan den når Märstaån (se bild sid 3). Rosersbergsbäcken är kulverterad en längre sträcka uppströms den tillkommande vägen samt där Returvägen korsar bäcken. Rosersbergsbäcken rinner längs med spårområdet i områdets sydöstra hörn, går norrut under Ostkustbanan och sedan tillbaka på den västra sidan under järnvägen för att sedan passera Returvägen. Skvalet är ur miljösynpunkt ett attraktivt och känsligt område. Dagvatten I dagsläget samlas dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor inom Bristaverkets område, antingen via gårdsbrunnar och rörsystem för att sedan ansluta till lokala infiltrationssystem eller så leds dagvattnet vidare till kommunens spillvattennät. Från ett mindre område rinner dagvattnet från den nordostligt belägna sluttande ytan till omgivande markområde där det till viss del infiltreras till grundvattnet. Det antas att föroreningsnivåerna i dagvatten från verksamhetsområdet generellt är låga, men att halterna kan variera kraftigt. En större fördröjningskapacitet kan behövas på längre sikt, med hänsyn till de pågående klimatförändringarna som bland annat antas leda till kraftigare regn. Industriverksamheten och godshanteringen kommer att innebära en större andel hårdgjord mark med tillkommande takytor, nya vägar och utökad trafik. Det innebär snabbare avrinning och ökade mängder dagvatten vilket kan påverka grund- och ytvatten. Under förutsättning att åtgärder för rening av dagvatten genomförs för hela området bedöms planförslaget medföra obetydliga eller små negativa konsekvenser för grundvatten och ytvatten. Något uttag av grundvatten kommer inte att ske. Två dagvattenutredningar för befintligt verksamhetsområde samt för det utökade området för Brista kraftvärmeverk har genomförts av Aquakonsult AB (2008-02-12 respektive 2008-09-11). Vatten från förorenade ytor ska även fortsättningsvis ledas till kommunens spillvattennät efter lokal rening. Dagvatten från anläggningens tak och övrig mark avses sedimenteras och därefter infiltreras till grundvattnet. Miljökonsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. För att undvika att Rosersbergsbäcken - Skvalet vid en eventuell olycka inom anläggningen tillförs förorenat dagvatten ska kontrollprogram upprättas för tillkommande tipp- och avlastningsområden. I samband med planarbetet för detaljplan i Brista har Sweco genomfört en dagvattenutredning på uppdrag av Fortum Värme (daterad 2010-02-17). I utredningen ges principförslag på hur dagvatten ska hanteras inom planområdet med hänsyn till erforderliga fördröjningsvolymer och reningsbehov. Förändrad markanvändning Planområdet är totalt cirka 64 hektar stort och sluttar ned mot Rosersbergsbäcken som leder ned till Märstaån. Idag har Fortum ett kraftvärmeverk på delar av planområdet. Övrig mark består till stor del av ängar och skog. Inom detaljplaneområdet kommer cirka 32 hektar få en förändrad markanvändning efter exploatering. För dessa ytor har Sweco tagit fram flödes- och föroreningsberäkningar. Beräkningarna påvisar att flödena kommer att öka efter exploatering då andelen hårdgjorda ytor ökar kraftigt. Avrinningskoefficienten för området ökar från 0,06 före till 0,46 efter exploatering. Vid ett 10- årsregn innebär den förändrade markanvändningen en flödesökning från hela detaljplaneområdet från cirka 250 l/s före till cirka 3 300 l/s efter exploatering. Detta innebär att fördröjningsåtgärder är nödvändiga inom planområdet (se nedan) för att nå ned till flöden i samma storleksordning som före exploatering. Vid ett 10-årsregn uppgår fördröjningsbehovet till cirka 100 m 3 per hektar. Halter och mängder av DNR BTN 2009/0259-214:M 7

föroreningar för industriområden och vägar har beräknats. Efter jämförelser mot de av Dagvattennätverket i Stockholms län föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp (RTK, 2009) är det tydligt att det föreligger ett reningsbehov för metaller, suspenderade ämnen, olja samt i viss mån även fosfor. Principlösningar Eftersom bebyggelsens utbredning och placering inom planområdet inte är bestämt föreslås principlösningar för dagvattenhantering och olycksskydd. Principer för dagvattenhantering har tagits fram i enlighet med Sigtuna kommuns dagvattenplan och Oxundaåns dagvattenpolicy. Dagvattensystemet föreslås byggas upp av lokala anläggningar i form av svackdiken och mindre dammar i kombination med genomsläppliga material och gröna tak. Svackdiken anläggs längs vägar och i anslutning till hårdgjorda ytor. Dikena utformas som flacka och breda vegetationsbevuxna makadammagasin som fördröjer och renar avrinningen och dessutom låter vatten infiltrera marken. Svackdiken kan kombineras med torra och våta dammar med syfte att utjämna och rena dagvattnet ytterligare. Vid den planerade nya infarten till Brista föreslås ett olycksskydd bestående av breda svackdiken med stor volym på vardera sidan om järnvägen. Principen för olycksskyddet är att förorenat vatten via kantsten och ledningssystem leds in uppströms i svackdiket. Svackdiket görs tätt i botten. Utloppet på diket ska kunna stängas av manuellt för att hindra att förorenat vatten når ut i Rosersbergsbäcken. Rekreation och friluftsliv I nordväst gränsar planområdet till Steningedalens naturreservat som är instiftat i syfte att utveckla och bevara dalgångens natur- och kulturmiljöer. Naturreservatet är tillgängligt med flera promenadstråk genom odlingslandskap och beteshagar, bland annat Upplandsleden. En våtmarkspark, anlagd parallellt öster om Märstaån, är också av betydelse som strövområde. Detta område är tillgängligt, vackert och antas ha ornitologiskt värde. Delar av föreslaget planområde pekas ut att ha särskilt starka friluftsintressen i kommunens översiktsplan. Planområdet utgörs av naturmiljö, både skogsmark och öppen ängsmark. Inom det befintliga verksamhetsområdet saknas dock friluftsvärden helt och obehöriga har heller inte tillträde till området. Ur rekreationssynpunkt ligger planområdet förhållandevis avskärmat och oattraktivt mellan järnväg och störande verksamhet. Det finns fina skogsområden med stigar, bärmarker etc. som eventuellt nyttjas, men troligtvis inte i någon större utsträckning. Eftersom mycket fina rekreativa miljöer finns att tillgå i närområdet (ner mot Steningeviken) kan antas att friluftsliv och utomhusaktiviteter framförallt sker där. Förslaget kommer att minska möjligheterna till rekreation och friluftsliv inom planområdet då en stor del av naturmiljön tas i anspråk för ny industriverksamhet. Indirekt medför planförslaget positiva konsekvenser för Steningedalens naturreservat samt de rekreativa miljöerna norr och väster om planområdet. Detta genom att den fordonstrafik som idag rör sig via Returvägen kommer att ledas om till den nya infarten över järnvägsspåret. Bebyggelseområden En stor del av områdets nordvästra del nyttjas för Brista kraftvärmeverk. Anläggningen består av en hög monumental byggnadsvolym, vilken utgör ett påtagligt inslag i landskapsbilden, samt två mindre byggnader. Söder om kraftvärmeverket angränsar Bristatippen med återvinningscentral och lakvattendammar. I anslutning till DNR BTN 2009/0259-214:M 8

spårområdet i områdets södra del ligger en omlastningscentral för omhändertagande av gods och råmaterial inklusive flygbränsle till Arlanda. Ny bebyggelse Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utbyggnad av Brista kraftvärmeverk med en ny avfallseldad kraftvärmepanna och ytor för bränslehantering (J 1 ). Mot järnvägen föreslås området planläggas för järnvägsnära industri- och logistikverksamhet inklusive en flisanläggning för kraftvärmeverket (J 3 ). Flisanläggningen kommer via ett transportband att förbindas med Bristaverket. Detaljplanen möjliggör en flytt av återvinningscentralen från befintligt läge söder om planområdet till områdets norra del (J 3 ). Befintligt rangeringsområde markeras med J 2 på plankartan. Märstaåns torrläggningsföretag och Krogsta-Viggeby från 1938 ska i de fall de berörs underrättas vid anmälan om vattenverksamhet. Illustrationsplan, föreslagen markanvändning DNR BTN 2009/0259-214:M 9

Illustration över framtida kraftvärmeverk sett från nordväst Möjlig bränsleanläggning sedd från öster Gestaltning Omfattning och placering av tillkommande verksamheter, liksom utformning och gestaltning av tillkommande bebyggelse kommer att detaljstuderas i bygglovskedet. Hänsyn måste tas till påverkan på landskapsbilden vid gestaltning och färgsättning av byggnaderna. För tillkommande bebyggelse anges en högsta tillåtna totalhöjd på plankartan. Utöver högsta tillåtna totalhöjd får skorstenar, master o.dyl vilka är nödvändiga för verksamheterna inom större delen av planområdet uppföras till en högsta höjd av +100 meter över nollplanet (v 1 ). På grund av närheten till Arlanda flygplats finns begränsningar av hur höga konstruktioner som får uppföras. Därför har inom de östra delarna av planområdet högsta tillåtna höjd begränsats till +90 meter över nollplanet (v 2 ). För att undvika störningar på Arlanda flygplats får fasader inte kläs med radarstörande material. Plåt eller annat reflekterande material får endast användas efter särskilt medgivande. Belysning och reklamskyltar får inte utföras så att inflygningstrafiken till flygplatsen störs. Närheten till Arlanda flygplats innebär också restriktioner på bebyggelsens höjd. Tillgänglighet Inom tillkommande kvartersmark ska gällande tillgänglighetskrav uppfyllas. DNR BTN 2009/0259-214:M 10

Gator, trafik och godshantering Gatunät För att skapa en fungerande trafiksituation, undvika störningar samt minska trafikbelastningen i Märstarondellen föreslås en ny väg från Norrsundavägen med en bro över ostkustbanan (z 1 ). Inom området ska en ny väg anordnas vilken förbinder den nya bron med Returvägen. Även befintliga verksamheter i området kommer att angöras från Norrsundavägen via föreslagen bro. Rätten till detta ska säkras genom gemensamhetsanläggning eller servitut. Returvägen föreslås stängas för motortrafik för att i stället fungera som utrymningsväg vid förhinder på bron. Bron och den nya vägen dimensioneras för cirka 2 000 fordonsrörelser/dygn. Den föreslagna bron innebär samtidigt ett nytt landskapselement. Plantering på den nya vägbankens slänter kan behövas för att bron ska samspela med landskapet och efterlikna omgivande bryn. Järnvägsnät För att öka kapaciteten på ostkustbanan krävs ytterligare järnvägsspår. Ett bredare spårområde påverkar placeringen och utformningen av den föreslagna bron. Bron ska anordnas med frihöjd av minst 6,5 meter över järnvägen, och det horisontella avståndet från det närmaste spåret till brokonstruktionen ska vara minst 5,5 meter. I och med detta möjliggörs två ytterligare järnvägsspår. Inom planområdet ges utrymme för ytterligare ett stickspår. Detta möjliggör en utökad gods- och bränslehantering i rangeringsområdet. Cykeltrafik Den befintliga cykelvägen utmed Norrsundavägen ligger kvar i befintlig sträckning. I höjd med den nya bron förläggs cykelvägen i en separat tunnel under bron. Kollektivtrafik Norrsundavägen trafikeras av bussar i kollektivtrafik. Busshållplats i anslutning till den föreslagna bron är möjlig men styrs inte i detaljplanen. Parkering Parkering för planerade verksamheter ska ske på kvartersmark. Störningar Risk och säkerhet Två riskanalyser har genomförts av Sweco: - Grov riskanalys för Brista kraftvärmeverk avseende tredje man för liv och hälsa (2008-12-23) - Grov riskanalys för detaljplan Brista kraftvärmeverk avseende tredje man för liv och hälsa (2009-11-30, rev 2010-01-10) Båda riskanalyserna togs fram som underlag för en ny detaljplan. Den första analysen behandlade endast den utökade verksamheten vid kraftvärmeverket. Den andra riskanalysen utgår från den första, men har bland annat kompletterats med det föreslagna verksamhetsområdet längs järnvägen. De riskobjekt som har studerats är kemikalier, eldningsolja, dieselgeneratorer, gasol, gasflaskor, kolmonoxid, lagring av avfalls-/biobränslen, transport av farligt gods (till DNR BTN 2009/0259-214:M 11

och från Bristaverket och flygbränsle på järnväg) samt mottagningsstation för flygbränsle. I riskanalysen har fokus legat på vilka risker som befintliga riskobjekt, inom detaljplaneområdet, innebär för tredje man. Med tredje man menas de personer som berörs av en verksamhet utan att ta del av den, såsom boende och verksamheter i omgivningen. Med tredje man menas i analysen även de som arbetar och/eller vistas inom planområdet. Analysens huvudsakliga syfte var att identifiera de övergripande riskobjekten samt att göra en kvalitativ värdering av olika möjliga risker för att se om några av dessa borde utredas vidare. Detta görs genom att uppskatta konsekvens och sannolikhet med hjälp av en gradskala. Konsekvensen fokuserar enbart på liv och hälsa. För varje riskobjekt har ett scenario formulerats och tillämpats på riskobjekten. En stor fördel med ett så kallat worst-case scenario är att risken inte underskattas utan snarare överskattas då det inte ligger till grund för det dimensionerande fallet. Risk har i analysen betraktats som en sammanvägning av hur ofta en skada bedöms kunna uppkomma och skadans omfattning. Sannolikheten för allvarliga olyckor i samband med hanteringen av de beaktade riskobjekten bedöms vara mycket liten, vilket medför att risken totalt sett är acceptabel. Avståndet till omgivande bebyggelse bedöms medföra att risken för hälsopåverkan utanför planområdet är liten. En kvalitativ bedömning gör att risken för tredje man för samtliga studerade riskobjekt kan betraktas som acceptabel och att dessa kan uteslutas från en mer detaljerad och teknisk riskanalys. Externa risker bedöms utgöras av fordonstransporter med farligt gods. Även dessa risker anses acceptabla. Den nya vägdragningen över spåren och Rosersbergsbäcken gör att transporter, framförallt med farligt gods, vid en eventuell olycka vid eller i anslutning till bron riskerar att förorena bäcken med risk för påverkan på Märstaån och Steningeviken/Mälaren. Den planerade vägen och bron över järnvägen är inte avsedda för gång- eller cykeltrafikanter. I händelse av att gång- eller cykeltrafikanter rör sig i området ökar risken för olyckor. Ur rekreationssynpunkt ligger dock planområdet förhållandevis avskärmat och oattraktivt mellan järnväg och störande verksamhet. Luftföroreningar Det är främst den tillkommande trafiken, energiförsörjningen av lokaler samt industriverksamheten inom planområdet som ger upphov till luftföroreningar. Utsläppen till följd av uppvärmning av lokaler beror på vilket uppvärmningssystem som väljs. Planförslagets påverkan bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. Planförslaget möjliggör ett extra spår parallellt med befintligt stickspår. På så sätt kan transportern ske via järnväg, vilket indirekt minskar utsläppen. Kondensatvatten Den biobränsleeldade kraftvärmepannan i Brista har rökgaskondensering installerad i syfte att utnyttja värmen i rökgaserna maximalt (en energihushållningsåtgärd). Rökgaskondensatet renas och släpps idag till Käppalaverket. Käppalaverket har meddelat att de inte medger avledning av det aktuella kondensatvattnet efter år 2014. DNR BTN 2009/0259-214:M 12

Rökgaskondensatet från befintlig och planerad kraftvärmepanna ska genomgå maximal möjlig rening inom planområdet, varefter det planeras att släppas till nyanlagda dammar och våtmarker i Steningedalen för ytterligare rening. Miljödomstolen fattar beslut om utsläpp av det renade kondensatet i samband med prövning av Bristaverket. Buller, lukt och damm De bullerkällor som bedöms vara av betydelse är anläggningarna i industriområdet samt transporter inom, till och från området. Trafikbuller bedöms inte överskrida gällande riktvärden för externt industribuller för närliggande bostäder. Närheten till naturreservatet gör att riktvärden riskerar att överskridas i reservatet. Trafiken från väg 263 bidrar dock till ekvivalentnivåer redan idag överskrids nattetid i reservatet. Ett avfallseldat kraftvärmeverk innebär hantering av hushållsavfall. Risken för luktspridning bedöms som liten då allt avfall hanteras inomhus. Luften från tipphallen kommer att användas som förbränningsluft. Vid produktion av biogas liksom vid lagring av biobränsle ska inget lättnedbrytbart organiskt avfall lagras öppet utomhus. En ökad trafik och fler verksamheter inom området kan eventuellt komma att medföra en viss ökad damning inom planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet förses med vatten- och avloppsledningar, kopplade till det kommunala nätet. Befintliga VA-ledningar finns i anslutning till bränsleterminalen invid spårområdet och vid kraftvärmeverket. El Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter måste uppfyllas vid nätstationer. Klimat och hushållning med naturresurser Klimat Planförslaget bedöms medföra stora positiva konsekvenser avseende klimatpåverkan. Även om antalet transporter i området ökar bedöms de positiva konsekvenserna som verksamheterna medför överväga. Några av klimatfördelarna är kopplade till den utökade verksamheten vid Brista kraftvärmeverk samt till en eventuell anläggning för biogasproduktion. Det gör att värmeproduktion baserad på fossila bränslen kan minska samtidigt som avfall som idag deponeras kan utnyttjas för el- och värmeproduktion. Ett extra spår möjliggörs parallellt med befintligt stickspår. Det innebär att godshanteringen kan optimeras. Förslaget medför därför indirekt minskade utsläpp av växthusgaser då en stor andel transporter kan ske via järnväg istället för lastbil. Hushållning med naturresurser Planförslaget bedöms vara förenligt med god hushållning av naturresurser genom att ett befintligt industriområde byggs ut. I området finns en pipelineförbindelse med Arlanda som gör att flygbränsle lätt kan distribueras till flygplatsen. Den avfallseldade pannan vid kraftvärmeverket är ur hållbarhetssynpunkt positiv. En ytterligare positiv konsekvens är möjligheten till biogasproduktion i området. DNR BTN 2009/0259-214:M 13

KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning av miljöpåverkan Planärendet är omfattande med en betydande påverkan på landskapsbild, trafikfrågor, naturmiljö och rekreationsvärden m m. Stora dagvattenmängder kommer att behöva hanteras. Kommunens bedömning är att planens genomförande kommer att medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 miljöbalken (1998:808) har därför utförts. Miljöbedömning Enligt reglerna för miljöbedömning av planer och program ska detaljplaner behovsbedömas, det vill säga kommunen ska utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Är så fallet ska detaljplanen åtföljas av en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt PBL 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap 11. Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Nedan följer en sammanfattning av MKB:n. Separata utredningar har tagits fram där kommunen ansett att miljöpåverkan är stor. Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning Diskussioner om vilka nyckelfrågor som MKB:n ska belysa har utförts utifrån tidigare genomförda utredningar och underlag, behovsbedömningen, planförslagets intentioner och omfattning samt gällande lagkrav. De nyckelfrågor som MKB:n belyser är: Natur och rekreation, Kulturmiljö och landskapsbild, Vattenmiljö, Vistelsemiljö, risker och störningar, Utsläpp till luft, Buller samt Klimatpåverkan och naturresurser. Nollalternativ Planförslagets miljökonsekvenser jämförs med de konsekvenser som ett så kallat nollalternativ medför. För detaljplaneområdet i Brista skiljer sig nollalternativet inte mycket från dagens situation. Kortfattat innebär det att befintlig bebyggelse och infrastruktur samt befintliga verksamheter och dess miljöpåverkan bedöms kvarstå såsom i dagsläget. Samlad bedömning Konsekvenserna av nollalternativet och planförslaget skiljer sig tydligt mellan de olika miljöfaktorerna som bedömts. Exploatering och utbyggnad ger generellt en högre belastning på såväl natur- och kulturmiljö som naturresurser och klimat. Planförslaget bedöms medföra övervägande negativa konsekvenser avseende natur- och kulturmiljö och mer positiva konsekvenser avseende hälsa, klimat och hushållning med naturresurser. Den industriverksamhet som planeras, med ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk och en möjlig ny anläggning för biogasproduktion, medför att planförslaget sammantaget bedöms innebära övervägande positiva konsekvenser för miljön. DNR BTN 2009/0259-214:M 14

En negativ konsekvens till följd av exploateringen är förlusten av naturmark. Naturvärden, rekreativa värden och kulturmiljövärden försvagas eller försvinner i samband med uppförande av ny bebyggelse och infrastruktur. Bebyggelsen kommer även att påverka landskapsbilden. Industriverksamhet och ökad trafik kommer att medföra ökade bullernivåer samt en ökad mängd förorenat dagvatten. Lokalt innebär exploateringen negativa konsekvenser avseende utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan. Ur ett större perspektiv medför den planerade industriverksamheten sett stora positiva konsekvenser avseende klimatpåverkan och hushållning med naturresurser. En klimatfördel är den täta befolkningen i regionen, vilket ger god tillgång till bränsle/avfall för en ny avfallseldad panna vid kraftvärmeverket. En rötningsanläggning för produktion av biogas ger stora positiva konsekvenser då detta kan ersätta stora mängder fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser. Eventuellt kan en tankstation med biogas inom planområdet även förse de lastbilstransporter som krävs för verksamheten vid Brista med biogas. En exploatering av området innebär en permanent barriär i naturmiljön. Även om det i dagsläget redan finns barriärer i form av vägar, järnväg och stängsel som avskärmar området, kommer detta att förstärkas kraftigt. Förlusten av vegetation minskar områdets kapacitet som ekologisk spridningszon och de verksamheter som tillkommer i området kommer att utgöra en barriär mellan de naturområden som omgärdar planområdet. Planförslaget medför nya industrianläggningar och fler transporter med farligt gods, utöver det utökade kraftvärmeverket. Detta medför att riskbilden förändras lokalt i området. I detta skede bedöms emellertid förslaget medföra små negativa konsekvenser avseende riskbilden. Den i planförslaget föreslagna nya vägdragningen innebär indirekt en positiv påverkan på upplevelsen av landskap och kulturmiljö i Steningedalen. Fordonstrafik som idag rör sig via Returvägen till och från områdets verksamheter kommer istället att ledas via den nya infarten över järnvägsspåren. Den nya vägdragningen bedöms leda till en påtagligt minskad störning i Steningedalens naturreservat. Utökad industriverksamhet och godshantering kommer att ge upphov till utökade och nya områden av hårdgjorda ytor och tak. Detta innebär en snabbare avrinning och ökade mängder dagvatten vilket kan påverka både grundvatten och ytvatten. Förutsatt att renande och fördröjande åtgärder införs i dagvattenhanteringen kan negativa konsekvenser minskas avsevärt, dock aldrig försvinna helt. Förutsatt att dagvattnet hanteras på ett miljöriktigt sätt bedöms utbyggnaden av planområdet generellt ge obetydliga konsekvenser för recipienten Rosersbergsbäcken och vattnen nedströms. Recipienten Märstaån har tidigare varit kraftigt förorenad beroende på bland annat näringsläckage från Arlanda flygplats, jordbruk, och orenat dagvatten. I samband med planförslagets genomförande planerar Fortum att utföra kompensationsåtgärder för Rosersbergsbäcken Skvalet genom att ta fram bäcken i dagen och meandra vattendraget för att skapa förutsättningar för en ökad biologisk mångfald. Ytterligare en kompensationsåtgärd är att Fortum bidrar med en damm för rening av dagvatten från vissa befintliga bostadsområden, centrala Märsta och Valsta, som idag saknar dagvattenrening. DNR BTN 2009/0259-214:M 15

Icke-teknisk sammanfattning Nollalternativet innebär att befintlig bebyggelse och infrastruktur samt befintliga verksamheter och dess miljöpåverkan bedöms finnas kvar. Planförslaget innebär att tillkommande bebyggelse och väg förändrar landskapsbilden och minskar natur- och åkermark. Nya träd planteras för att begräsa den nya bebyggelsens dominans i landskapet. En ny tillfart från Norrsundavägen tar bort fordonstrafiken från Returvägen vid Steningedalens naturreservat. Stora delar av kvartersmarken asfalteras och dagvattnet måste fördröjas genom exempelvis dagvattendammar. Ytterligare ett stickspår till järnvägen kan uppföras. Allmänhetens tillgång till planområdet minskar. Förslag på kompensationsåtgärder: - Vattenhinder i Rosersbergsbäcken tas bort och delar av bäcken lyfts fram. - Ny damm anläggs i Steningedalens naturreservat för att rena dagvatten från befintliga bostadsområden i Märsta. Fler transporter till planområdet ökar riskbilden lokalt. Utveckling av befintlig verksamhet i anslutning till tätort och föreslagen biogasanläggning ger god hushållning med resurser. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden slutar 15 år efter det att planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av Stadsbyggnadskontoret i samverkan med Tengbom Stockholm genom Soon Hammarström, Per Jacobsson och Marie-Louise Öberg. Märsta 2010-05-18 Anna-Karin Bergvall Stadsbyggnadschef Christina Bolinder Planarkitekt DNR BTN 2009/0259-214:M 16