Kan rött naturvin förbättra hälsan?

Naturvin och Hälsa 1 Kan rött naturvin förbättra hälsan? Text: Rudolf Sillén Naturvinsakademien, Växjö Inledning Cirka 40 % av dödsfallen i Sverige orsakas av hjärt- kärlsjukdomar. Det är känt bland kardiologer sedan flera decennier att måttligt, dagligt intag av alkohol väsentligt reducerar risken för hjärt- kärlrelaterade sjukdomar (ref. 1,2,3). Rött vin anses speciellt verksamt. Nyare forskning har visat att vissa typer av rött vin med höga halter av polyfenoler som procyanidin har störst effekt (ref. 4. Prof. Roger Corder, William Harvey Research Institute, London). Helst skall vinerna vara naturviner dvs gjorda på obesprutade druvor och utan hälsovådliga tillsatser. Trots att måttlig, regelbunden vinkonsumtion är gynnsamt är myndigheterna tveksamma att ge en officiell rekommendation på grund av alkoholens skadeverkningar vid missbruk. Med de nyare rönen att naturliga rödviner har en dokumenterad effekt som ger avsevärda positiva effekter på hälsan både för individ och samhälle borde informationen komma till allmän kännedom. För personer som inte har problem med alkohol kan riskerna för flera sjukdomar reduceras kraftigt, ofta mer än 40 %, genom dagligt, måttligt intag av rött naturvin med hög halt av procyanidin. De positiva effekterna gäller inte enbart hjärtkärlsjukdomar utan även stroke, diabetes 2, reumatism, cancer (ref. 3) och alzheimer. Artikeln belyser problemen med vanliga viner och visar skillnaderna mellan ekologiska och naturliga viner samt positiva och negativa hälsoaspekter. Är vanligt vin hälsovådligt? Sedan slutet på 40-talet har allt mer kemiska industriella produkter börjar användas vid framställning av vin. Först kom konstgödsel tätt följt av bekämpningsmedel (pesticider) mot angrepp på druvorna av svamp, bakterier och insekter. Resultatet har blivit en kraftigt ökad avkastning på odlingsarealerna. Nästa steg var användning av kemikalier under själva vinframställningen dvs vid jäsning, lagring och buteljering. Kemikalier som förhindrar för

Naturvin och Hälsa 2 tidig jäsning har möjliggjort användning av skördemaskiner (som skadar en del druvor i klasarna så att druvmust rinner ut och börjar jäsa). Genmodifierad jäst, aromämnen, färgämnen, enzymer och ett 50 tal olika ämnen används för att styra vinets färg, arom, bouquet, fyllighet, aciditet och smak. En utredningen inom EU (Pesticide Action Network Europe) visade att 100 % av testade konventionella viner i genomsnitt innehöll spår av fyra olika kemiska bekämpningsmedel s.k. pesticider. Analyserna visade spår av 24 olika pesticider varav fem klassade som rent hälsovådliga med risk för cancer, mutationer som kan ge sjukdomar och skadlig påverkan på nerv- och enzymsystem. Halter upp mot 200 mikrogram/liter är vanligt förekommande (gränsvärdet för dricksvatten är 0.1!). Det Franska Ministry of Agriculture identifierade 15 pesticider som systematiskt överfördes till druvorna. Deras slutsats är att vindruvor är de mest förorenade livsmedlen inom EU och har högre doser av farliga syntetiska ämnen än något annat livsmedel. Samma slutsats har en utredning av Naturskyddsföreningen kommit till. Att dricka ett traditionellt vin producerat efter ca 1950 kan alltså kanske vara hälsovådligt!? Sulfit i vin Sulfiter har använts i vintillverkningen sedan flera tusen år tillbaka. Tillsats av sulfit gör att vildjäst och bakterier i druvor och i det färdiga vinet kan elimineras. Detta gör bl.a. att man kan använda teknisk jäst och att vinets hållbarheten ökar. Sulfiter tillsätts ofta som metabisulfit (oftast kaliummetabisulfit K2S2O5 vitt pulver) som svaveldioxid eller andra svavelföreningar. E-nummer 220-230. WHO World Health Organisation har som rekommendation att den dagliga dosen av sulfiter (mätt som SO2) inte bör överskrida 0.7 mg per kg kroppsvikt. För en normalviktig person innebär det ca 50 mg/dygn. I rödvin brukar sulfithalten vara 100 150 mg/liter och för vitt vin 150 250 mg/liter. I boxviner ofta ännu högre. Detta medför att redan efter 2-3 glas av ett traditionellt tillverkat vin är den rekommenderade max-dosen överskriden. Sulfit kan ge upphov till allergier, andningsbesvär, astmatiska problem, huvudvärk mm. Akut förgiftning inträder vid halter över 3.5 mg/kg kroppsvikt dvs motsvarande ca 260 mg. När kroppen reagerar mot en allergen substans, som sulfit, svarar immunförsvaret med att utsöndra histamin vilket kan ge nästäppa, rodnad, huvudvärk mm. Sulfiter reducerar verkan av vitamin B1 vilken kan leda till förändring av sockermetabolismen och därmed diabetesproblem. Sulfit i höga halter binder aromer från aldehyder i vinet aromerna kommer inte till sin rätt! Detta är förklaringen till att naturviner med låga sulfithalter uppvisar mer komplexa och naturliga aromer och smaker än industriella viner. Inom EU måste alla viner med mer än 10 mg sulfit/liter sedan år 2005 märkas med texten contains sulphites. I naturvin används inga eller mycket låga tillsatser av sulfit. En viss mängd sulfit bildas dock alltid naturligt vid jäsningsprocessen vilket gör att naturvin kan innehålla upp till ca 50 mg/l av naturlig sulfit. Exempel på tillsatser vid traditionell vintillverkning efter 40-talet: A. Exempel på bekämpningsmedel, pesticider, som sprutas på druvorna: Fungicider mot svampangrepp. Herbicider mot ogräs. Insekticider mot skadeinsekter. Baktericider mot bakterier och Nematocider mot maskar. Bekämpningsmedlen innehåller ofta ett antal av nedanstående substanser som är reproduktionsstörande, cancerogena och hormonstörande:

Naturvin och Hälsa 3 Carberdazim, Trazine, Thiophanate methyl, Idoprodine, Methyl bromide, Pendinethalm, Oryzalin, Buprofezin, Cyprodinil, Boscadil och ytterligare ett 100 tal. (Se www.pecticideinfo.org). De flesta av dessa ämnen är s.k. systemiska vilket innebär att de tas upp inuti växtdelar och druvor. Att tvätta druvorna hjälper inte. Halten av pesticider i vanligt vin varierar mellan 10-400 mikrogram/liter gränsvärdet för dricksvatten är 0.1 mikrogram/liter! Enligt EU:s regler är vatten med högre halt otjänligt som dricksvatten! OBS att inga regler finns för vin! Druvorna besprutas ofta i förebyggande syfte var 10:e dag från april till augusti. Användning av herbicider och konstgödsel gör att mikrofloran i jordens rotzon förstörs. Detta gör att rötterna inte når långt ner i jorden. De kan därför inte ta upp de mineraler och grundämnen som är typiska för terroiren. För att kompensera för detta används ett batteri av olika kemikalier vid vinifieringen. B. Exempel på tillsatser som används under vintillverkningen: Äppelsyra, Vinsyra, Sorbinsyra, Gelatin, Polyvinlyl-polypyr-rolidone, Saccharose, Cellulase enzym, Protease enzym, Betaglucanase enzym, Pectolytics enzym, Syntetisk jäster, Fumarsyra, Casein, Ovalbumin, Järnsulfat, Kopparsulfat, Lactic bacteria, Acetaldehyd, Catalase enzym, Glycerin, Thiaminhydroklorid, Sojamjöl, Ek-chips och fler än 40 andra ämnen! Ämnena tillsätts för att manipulera vinets smak, arom, bouquet, fyllighet, aciditet och färg. Först in på 50-talet började pesticider och kemiska tillsatser att användas vid vintillverkning. De klassiska toppvinerna (t.ex. Chateau Lafite, Mouton-Rothschild, Chateau Haut-Brion) som producerades före den tiden var alltså naturviner! Några sjukdomssymptom och risker orsakade av tillsatser i vin: Allergiska reaktioner Nästäppa, rodnad Huvudvärk Andningsbesvär Astmatiska besvär Ökad cancerrisk Minskad reproduktionsförmåga Negativ påverkan på enzym- och körtelsystem Negativ påverkan på nervsystemet (kognitionsförmåga, minne) Förlamningstendenser Ekologiskt vin är bra Flera mindre vingårdar har insett att utveckling gått åt fel håll och därför börjat att tillämpa odlingsmetoder som inte kräver användning av syntetiska produkter. Druvorna odlas utan användning av konstgödsel och pesticider. Efter en omställningsperiod på 3 år har man rätt att kalla viner framställda av sådana druvor för ekologiska viner (Certifiering krävs). Ekologiska viner är ur hälsosynpunkt ett steg i rätt riktning och är bättre än vanliga viner eftersom de inte innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel från druvodlingen. Men, vid vinifieringen är det tillåtet att använda teknisk jäst och att tillsätta ämnen för att manipulera färg, arom, smak, fyllighet, syra mm. En del av dessa ämnen är hälsovådliga! Ekologisk

Naturvin och Hälsa 4 odling är mer arbetsintensiv och avkastningen per odlingsareal är lägre. Ekologiska viner är därför ofta dyrare än vanliga viner. Naturvin är ännu bättre! Nästa steg är att helt undvika tillsatser av syntetiska kemikalier och genmodifierad jäst vid vinframställningen. Dessa viner är de renaste och mest giftfria och speglar den terroir där druvorna odlats. I vissa länder används beteckningarna Biowines och Organic wines. Biodynamiskt vin är egentligen samma sak. Skillnaden är att man även använt antroposofiska tankesätt och metoder vid odlingen (Rudolf Steiner). Ett naturvin utmärks av: Ingen konstgödsel Inga kemiska bekämpningsmedel (pesticider) vid odlingen Handplockade druvor (enbart mogna, friska druvor med skalet intakt används) Höga krav på hygien och renlighet vid vinberedning och lagring Ingen syntetisk eller genmodifierad jäst får användas Inga eller minimala tillsatser av sulfiter vid vinframställningen Inga andra syntetiska tillsatser får användas Vinerna levereras ofta ofiltrerade (vid filtrering reduceras nyttiga polyfenoler) Producenten är certifierad av oberoende kontrollorganisation Eftersom vinerna håller mycket låga halter av sulfiter, oftast lägre än 50 mg/l (mot 100 300 mg/l för vanligt vin), så är vissa vita naturviner mindre lämpliga för långvarig lagring (mer än 3 år). Naturviner är fria från gifter och konstgjorda aromämnen vilket gör att arom och bouquet ofta är mer framträdande och angenämare än vid vanliga viner. De äkta gourmetvinerna återfinns bland naturviner. Naturviner är dessutom veganviner eftersom inga animaliska tillsatser används. Före slutet av 40-talet fanns inte de syntetiska bekämpningsmedel som redovisats ovan. Även användning av konstgödsel var ovanligt liksom kemiska tillsatser vid vinifieringen. OBS! De fantastiska viner som då producerades var alltså äkta naturviner! Varför är Naturvin hälsosamt? Bekämpningsmedlen som används vid traditionell vinodling är inte bara potentiella sjukdomsalstrare utan har även en negativ effekt genom att de reducerar vindruvornas produktion av naturliga bekämpningsmedel. Några av de nyttigaste ämnena som finns i druvornas skal och kärnor är antioxidanterna procyanidin och resveratrol. Antioxidanterna anses vara de verksamma ämnena i rödvin som gör att risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar. Andelen resveratrol i rödvin har på de senaste 30 åren minskat från ca 40 till ca 4 mg/liter på grund av den ökande användningen av kemiska bekämpningsmedel som undertrycker druvans förmåga att bilda skyddsämnet resveratrol. Resveratrol anses stimulera ett protein i hjärnan (SirT1) som reducerar risken för Alzheimer (ref. 10). I ekologiska- och naturviner är halten resveratrol tillbaka på ursprungliga, höga nivåer.

Naturvin och Hälsa 5 Prof. Roger Corder och rödvinets effekt på hälsan Prof. Roger Corder vid William Harvey Research Institute i London har forskat i vinets effekt på hälsan sedan 90-talet. (Corder till höger i bild med författaren). Det har länge varit känt att måttligt, regelbundet intag av alkohol har en preventiv effekt på hjärt- kärnsjukdomar. Corders forskning har visat att vissa typer av röda viner har ännu större effekt (ref. 4, 5, 6). Via epidemiologiska studier och studier av blodkärl fann han att det gemensamma för specifika populationer i olika länder med mycket låg frekvens av hjärt- kärlsjukdomar var att man dagligen drack rött vin. Han upptäckte att vissa lokalt producerade rödviner hade störst effekt. Analyser visade att det mest signifikanta var halten av ämnet procyanidin i vinet. Procyanidin är en kraftigt antioxiderande polyfenol. Ämnet anses vara en viktig förklaring till The French Paradox dvs att man i vissa regioner (t.ex. Gers och Ariège) har en extremt låg frekvens av hjärt- kärl sjukdomar trots en diet med mycket mättat fett. Höga halter av procyanidin når man med vissa druvor bl.a. Teroldego, Nero d Avolo, Perricone, Tannat, Cabernet Sauvignon, Syrah och Nebbiolo. En lång kontakttid mellan druvmust, kärnor och skal under jäsningen är nödvändig för att extrahera ut de nyttiga ämnena. När alkoholhalten under jäsningen når ca 6% börjar procyanidin att extraheras ut från främst druvkärnorna. (Vid vita viner jäser man utan kontakt med kärnor och skal vilket förklarar varför de inte innehåller procyanidin). Enligt Corder bör procyanidinhalten vara minst 500 mg/liter för att ha en gynnsam effekt. Observera att andelen verksamt procyanidin reduceras vid lagring. Efter ca 5 år är halten praktiskt taget noll! Unga viner är därför bäst ur hälsosynpunkt. Att alkohol dvs etanol i små dagliga doser (4-5 cl) har en gynnsam inverkan för att skydda mot hjärt- kärlproblem är väl dokumenterat sedan åtskilliga decennier. Den huvudsakliga effekten av etanol är att det goda kolesterolet HDL ökar. Rött vin med hög halt speciellt av polyfenolen procyanidin har en ännu gynnsammare effekt genom att det dessutom förhindrar bildning av förkalkningar (Illustrationen nedan från ref. 5).

Naturvin och Hälsa 6 Etanolen i vinet ökar det goda kolesterolet (HDL) och reducerar koncentrationen av fibrinogen. Polyfenolerna, som finns i röda viner minskar aggregation av blodplättar, förstärker bioaktiva kväveoxider (NO), stimulerar bildning av endothelium-inducerad hyperpolarizing factor (EDHF), reducerar reaktiva syrekomponenter (ROS) och förhindrar uttrycket av endothelin-1 (ET-1). Den samverkande effekten av etanol och polyfenoler ger ett gott skydd mot uppkomst av hjärt- kärlsjukdomar. Risken lär minska med ca 40%. Den mest effektiva polyfenolen är procyanidin enligt prof. Roger Corder vid William Harveys Research Institute i London. Mängden procyanidin bör vara minimum 500 mg/liter för att ge tillräcklig effekt vid intag av ca 15 cl vin/dag. Halten av pesticider bör vara lägre än 0.1 mikrogram/liter. Sulfiter bör inte överstiga 50 mg/liter. Procyanidin och andra ämnen i främst rött vin har många positiva hälsoeffekter vilka dokumenterats i vetenskapliga artiklar: Minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar (ca 40%) Minskad risk för åderförkalkning och stroke (ca 40%) Minskad risk för diabetes 2 (ca 30%) Minskad risk för reumatism (ca 50% ref. 7,8) Minskad risk för demenssjukdom, alzheimer Minskad risk för benskörhet Reducerar streptokocker och stafolykocker i munhålan Minskar risken för cancer Den sammantagna effekten är att livslängden ökar. Anledningen till att naturvin är hälsosammare än traditionellt tillverkat vin beror alltså på att odlingen skett utan kemiska bekämpningsmedel och att inga tillsatser används vid vinframställningen. Frihet från giftiga ämnen och en hög halt av nyttiga antioxidanter, främst procyanidin gör naturviner till hälsoviner! Rekommendationen för personer över 50 år är att dricka max 2 glas rött naturvin med mer än 500 mg procyanidin/liter vin per dag. Studier bl.a. vid Karolinska Institutet har visat att måttligt intag av vin inte ger upphov till leverskador (ref. 9). Certifiering av producenter av Naturvin För att klassas som godkänd producent av ekologiskt och naturvin måste omställningen av jorden skett under minst 3 år. För att klassas som naturvin måste producenten även intyga att inga gifter används vid vinframställningen. Olika certifieringar finns i olika länder. Typiska märkningar är Ecovin, ICEA, Agriculture Biologique och Demeter. I Systembolagets ordinarie sortiment finns ekologiska viner och i beställsortimentet finns naturviner. Tyvärr har man inte gjort en uppdelningen mellan ekologiska och naturviner. Innehållsförteckningen på viner är ytterst knapphändig och innehåller ingen information om halter av väsentliga ämnen som t.ex. pesticider, sulfiter, glycerin, dietylenglykol och procyanidin. Detta borde vara ett krav för att konsumenten skall kunna välja vin utan hälsovådliga tillsatser och vin med hälsoeffekter.

Naturvin och Hälsa 7 Naturviner finns på Systembolagets beställsortiment. De kan inte sökas direkt utan man måste ha vinets namn eller artikelnummer. Artikelnummer mm finns på www.naturvin.se. Exempel på högkvalitativa naturviner med positiv hälsoeffekt enligt prof. Corder: Alesago Crianza, Rioja 2011 Spanien. 978 mg procyanidin/l. Artikelnr: 71898-01 Jaki 2010 Sicilien. 1212 mg procyanidin/l. Privatsortimentet. Respiro 2013. Sicilien. 715 mg procyanidin/l. Artikelnr: 73392-01 Referenser 1.The effects of light to moderate drinking on cardiovascular Diseases. Prof. Bengt Fagrell et al. Journal of Internal Medicine 1999; 246: 331±340 2. Alkohol inte enbart av ondo måttligt intag minskar risk för folksjukdomar Bengt Fagrell, professor emeritus, institutionen för medicin, K2. Rolf Hultcra ntz, professor, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, institutionen för medicin H7; båda Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska institutet. Läkartidningen nr 16 2012 3.Type of Alcohol Consumed and Mortality from All Causes, Coronary Heart Disease, and Cancer. 2002 American College of Physicians American Society of Internal Medicine 411. Morten Grønbæk, MD, DrMedSci; Ulrik Becker, MD, DrMedSci; Ditte Johansen, MSc; Adam Gottschau, MSc, PhD; Peter Schnohr, MD 4.Red wine procyanidins and vascular health. NATURE Vol 444 30 November 2006. Roger Corder*, W. Mullen, N. Q. Khan*, S. C. Marks, E. G. Wood*, M. J. Carrier*, A. Crozier *William Harvey Research Institute, Barts and the London, Queen Mary s School of Medicine and Dentistry, London EC1M 6BQ, UK 5.Red Wine and Cardiovascular Health. Huige Li and Ulrich Förstermann. American Heart Association. Originally published online September 6, 2012; Circ Res. 6.Intake of Red Wine Increases the Number and Functional Capacity of Circulating Endothelial Progenitor Cells by Enhancing Nitric Oxide Bioavailability. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2010;30;869-877. Wu, Feng-Yen Lin, Masataka Sata, Jaw-Wen Chen and Shing-Jong Lin Po-Hsun Huang, Yung-Hsiang Chen, Hsiao-Ya Tsai, Jia-Shiong Chen, Tao-Cheng 7.Alcohol consumption is inversely associated with risk and severity of rheumatoid arthritis James R. Maxwell. Rheumatology 2010;49:2140 2146 8.Alcohol consumption is associated with decreased risk of rheumatoid arthritis; Results from two Scandinavian case-control studies. Ann Rheum Dis. 2009 February ; 68(2): 222 227. doi:10.1136/ard.2007.086314dies. 9.Måttligt dagligt intag av alkohol gav inte upphov till leversteatos. Stergios Kechagias, docent, överläkare i gastroenterologi och hepatologi. Fredrik Nyström, professor, överläkare i endokrinologi; båda vid institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping, Linköpings universitet.läkartidningen nr 5, 2012

Naturvin och Hälsa 8 10. Major Alzheimer s Risk Factor Linked to Red Wine Target. Buck Institute. USA. Oktober 2013. Intresserad av att ta del av artiklarna? Kontakta info@expertproducts.se så skickar vi kopior. TV4 Kalla Faktas program från 2013-11-24 Gift i Vinet är sevärt. http://t.co/mcgqtjha6b En intressant dokumentär från Channel 4 What s in your wine. (OBS japansk reklam först) http://watchdocumentary.org/watch/whats-in-your-wine-video_7e421d0a2.html