Effektiv hantering av råvaran

log!n e n t i d n i n g f r å n s d c S k o g s n ä r i n g e n s i t - f ö r e t a g SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG Åkaravlämning: Effektiv hantering av råvaran Innehåll nr 1-2009 ledaren: SDC har ännu mer att ge... 2 Driftstopp i oktober... 3 Obemannad mätning med teknik från SDC... 4 Bättre överblick med åkaravlämning... 8 Från nuläge till nyläge.... 12 Inte självklart med opartisk virkesmätning.. 1 14 log!n

SDC har ännu mer att ge Kundernas behov förändras ständigt. Utvecklingen hos sågverk, massabruk och biobränsleförbrukare förändrar kraven på råvaruleverantörerna och påverkar arbetssätt och organisation i skogsbruket. Detta bestämmer vilka redskap och vilket informationsbehov som efterfrågas. Konjunktursvängningarna påverkar också kundernas behov; hög efterfrågan och bättre lönsamhet ger andra behov än vad som just nu är fallet med en svagare marknad för många skogsindustriprodukter. Flera av kundönskemålen och förutsättningarna är lika för hela branschen men andra är företagsspecifika. SDC har en unik möjlighet att tillgodose sina kunder med kostnadseffektiva branschgemensamma lösningar och att leda utvecklingen för att möta framtidens kundönskemål. Det gäller inte bara att utveckla nya lösningar utan väl så viktigt är att göra kunderna medvetna om vilka möjligheter som finns redan idag. Idag har kunderna extra stort behov av att anpassa sig till marknadsläget och hitta förbättringar i verksamheten, något som SDC kan bidra till. Jag har uppfattningen att vi som kunder kan bli ännu bättre på att utvärdera och utnyttja SDCs nuvarande tjänster. SDC kan dessutom ännu bättre visa kunderna vilka tjänster som man kan erbjuda redan idag. Detta gäller både nya och gamla kunder. SDC har en fantastisk möjlighet att bidra till kundernas framgångar i både låg- och högkonjunktur och på kort och lång sikt. Kort och gott SDC har ännu mer att ge! Anders Svensson virkeschef södra skogsägarna log!n Ansvarig utgivare: Magnus Hedin, tel 060-16 86 95. SDC, 851 83 Sundsvall. login@sdc.se Redaktion: Lena Kjellberg, Jan Rikner, Magnus Hedin, torbjörn Johansson, Fredrik Swahn, Lena Sjödin (redaktör). Layout och original: Matsson R&I/Plan2 tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall. upplaga: 1 500. omslagsfoto: Lars Lanhed. Ledaren Välkommen Sture! Sture Karlsson, Mellanskog, valdes till ordinarie ledamot i SDCs styrelse vid SDCs styrelsemöte 28 april. Sture Karlsson ersätter Anders Berggren som går in som suppleant Tre nya medlemmar På SDCs styrelsemöte 28 april godkändes tre ansökningar om medlemsskap i SDC. De nya medlemmarna är E.ON Värme Sverige AB, Träfrakt Götaland AB och Prästlönetillgångar i Växjö Stift. Det är speciellt roligt att energibranschen engagerar sig i SDC, konstaterar Torbjörn Johansson, VD. 2008 anslöt sig Fortum Värme som första energiföretag och jag ser fram emot fler förfrågningar. Tillsammans med de övriga femtiotalet medlemmar och köpsågverken anslutna via sina branschorganisationer är de via årsstämman delaktig i SDCs styre och inriktning. Medlemmar har också rabatt på vissa utvalda tjänster och får del av eventuell vinstdelning i paritet med köpta tjänster. FAKTA E.ON Värme Sverige AB är den största privata aktören på den svenska värmemarknaden. Företaget levererar fjärrvärme i ett 40-tal nät och ansvarar för cirka 800 TotalVärme- och KombiVärmeanläggningar runtom i Sverige. Träfrakt Götaland AB ägs av cirka 185 mindre åkeriföretag som huvudsakligen är verksamma med transporter av skogsprodukter som massaved, sågtimmer och flis. Prästlönetillgångar i Växjö Stift ansvarar för prästlönefastigheter med jord- och skogsförvaltning. log!n 2

OBS! Driftstopp i oktober 11 9 OKTOBER SDCs datamiljö uppgraderas för att förbättra prestandan och öka utvecklingsmöjligheterna för våra tjänster. Den tekniska utrustningen flyttas till en ny datahall och samtidigt övergår driften i egen regi. Dessa förbättringsåtgärder innebär några till fälliga driftstopp under oktober. OKTOBER För att så långt det går minimera påverkan för SDCs kunder sker driftstoppen under helger. 18 16 OKTOBER Fredagen 16:e oktober kl 22.00 fram till söndagen 18:e oktober kl 16.00. Under driftstoppen är SDCs tjänster ej tillgängliga och det går inte att hämta eller sända data till SDC. Fredagen 9:e oktober kl 22.00 fram till söndagen 11:e oktober kl 16.00. OKTOBER utöver driftstoppen ovan är även följande driftsstopp inplanerade för enskilda tjänster: Talsvar Tisdagen 6:e oktober kl 08.00 till 12.00. Under denna tid går det inte att rapportera in data till SDC via talsvar. Modemuppkoppling Tisdagen 6:e oktober kl 08.00 till 12.00. Under denna tid har du som når SDC via modem inte tillgång till våra tjänster och kan inte hämta eller sända in data till SDC. Det påverkar t.ex. insändning från skördare, insändning från mätplats samt tillgången till VIOL. Information och frågor På vår kundwebb, Violweb, hittar du den senaste informationen om driftstoppen. Om du har frågor eller synpunkter kontakta SDC Kundtjänst på e-post: kundtjanst@sdc.se eller telefon: 060-16 87 00. 3 log!n

kundbesök mars Obemannad mätning När SCA Skog i samarbete med bland andra Skogforsk ville testa en ny typ av timmerbil inrättades en ny obemannad mätstation i Överkalix. Föraren ringer upp VMF Nords mätstation i Piteå där alla uppgifter visas på en bildskärm samtidigt som de registreras i SDCs datasystem. Text: Mats Wigardt foto: Per Pettersson Med förhoppningen att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp rullar sedan hösten 2008 en timmerbil som är både längre och tyngre än vad som tidigare varit brukligt flera gånger per dag mellan en nyinrättad virkesterminal i Överkalix och SCAs sågverk i Munksund. Den nya timmerbilen har en bruttovikt på 90 ton och kan lasta 20 ton mer än ett traditionellt virkesfordon. Det är dessutom längre 30 meter istället för 24 meter, har vikten fördelad på elva axlar och lastar fyra travar istället för tre. Projektet är därför döpt till ETT, En Trave Till. Lägre transportkostnader och en minskning av koldioxidutsläppen med 20 till 25 procent är det förväntade resultatet av försöket som ska pågå i tre år. Men för att projektet skulle kunna genomföras och körtiderna inte överskridas inrättade SCA Skog i samarbete med Lastbilscentralen en ny mätplats i Överkalix med virkesterminal på tomten bredvid. Dit kör nu traditionella timmerbilar i skytteltrafik från Tornedalen. I Överkalix mäts timret in och lastas om för att sedan köras vidare till Piteå med den nya ETT-bilen. Men att bemanna en mätstation för bara sex till sju fordon per dygn hade varit oekonomiskt. Distriktschefen för VMF Nord, Ulf Ölund, har därför varit delaktiga i att utveckla den metod som gör det möjligt att driva mätstationen på distans. Med två fjärrstyrda kameror, en våg och en dokumentläsare kan vi sitta på mätstationen i Piteå och göra samma arbete som om vi fanns på plats i Överkalix, säger Ulf Ölund. När föraren anländer till mätstationen kör han upp Överkalix fordonsvåg förarterminal Mätstation i Piteå BILDSKÄRM SDC-dator Videofilmning Videofilmning på vågen och drar sitt magnetkort i en förarterminal. Efter att ha ringt upp mätpersonalen i Piteå lägger han virkesordern i en dokumentläsare. På mätarens bildskärm i Piteå syns nu förutom alla log!n 4

med teknik från SDC Med två fjärrstyrda kameror, en våg och en dokumentläsare kan vi sitta på mätstationen i Piteå och göra samma arbete som om vi fanns på plats i Överkalix. Ulf Ölund, VMF Nord Jonas Lindberg, SCA Skog han kan manövrera med knapptryckningar på tangentbordet. Med kamerornas hjälp kan han också besiktiga virket och avgöra vilken kvalitet som levererats. Volymen beräknas utifrån vikt och omräkningstal för årstid, trädslag och diameter. Videofilmning stickprovsplan virkesterminal Chauffören drar åkarkort i förarterminal, lägger virkesorder i dokumentläsaren och ringer upp mätstationen i Piteå. Bilder från två fjärrstyrda videokameror samt virkesorder, vikt och transportör visas på bildskärm i Piteå. Leverantörsmärkning och virkets beskaffenhet kontrolleras med hjälp av videokameror som genom tangenttryckning kan styras till förutbestämda lägen. Volym beräknas utifrån vikt och erfarenhetstal. Stickprovshantering videoövervakas från Piteå. Videofilmer sparas. uppgifter på virkesordern även bilens vikt och transportörens namn. Dessutom får mätaren rörliga bilder på bil, last och leverantörens märke från de två videokamerorna som När alla uppgifter lagrats och videofilmerna sparats lastar föraren av sin bil och återvänder norrut. Virket från Tornedalen lastas sedan på den nya, tyngre timmerbilen och körs till SCAs sågverk i Munksund. Istället för tre bilar behövs nu bara två för att köra samma volym. Vid minsta fundering kring lasten kan vi enkelt ta fram videobilderna igen, förklarar Ulf Ölund. Även stickprovens hantering videoövervakas på distans av mätpersonal i Piteå. Alla mätningar som görs i Överkalix går direkt in i SDCs datasystem. Uppgifter om inkörda volymer finns sedan enkelt tillgängliga i realtid. Den tekniska lösningen för den obemannade mätstationen har tagits fram gemensamt av VMF och SDC. Installationen av mätplatssystemet genomfördes av Håkan Lundgren och Lars-Åke Christernin på SDC. Det krävs en stabil överföring från Överkalix via Piteå till Sundsvall för att systemet ska fungera fullt ut, konstaterar de. Men nu är barnsjukdomarna lösta och alla parter säger sig vara belåtna. Därmed kan det också bli aktuellt med fler obemannade mätstationer. Ulf Ölund ser stora möjligheter att rationalisera inmätningen av rundvirke. Jonas Lindberg på SCA Skog kan också konstatera att tekniken är användbar på flera platser i Norrland. Vi är nöjda, summerar han. 5 log!n

utbildning Cecilia Persson är virkesköpare på SCAs skogsförvaltning i Ångermanland. Från kontoret i Bredbyn besöker hon skogsägare, räknar på poster och föreslår skogsvårdsåtgärder. Efter en utbildning arrangerad av SDC har hon numera goda kunskaper i virkesredovisning och VIOL. Lärorik kurs för virkesköpare Efter fem års utbildning till jägmästare vid SLU i Umeå arbetar Cecilia Persson från Örnsköldsvik numera i Bredbyn, inte långt från sin gamla hemstad. I likhet med många andra jägmästare som utbildas i Umeå har Cecilia fått anställning som virkesköpare i Cecilias fall är det SCA och Ångermanlands Skogsförvaltning som är arbetsgivare. Jag har hittills bara positiva erfarenheter av mitt arbete, konstaterar hon. Till exempel tycker många av mina kunder att det är roligt med en tjej på en tidigare väldigt mansdominerad arbetsplats. SCAs kontor i Bredbyn är tämligen nyetablerat och har bara ett par år på nacken. Konkurrensen om råvaran kan ibland vara ganska hård, med många olika köpare som tampas om skogsägarnas gunst. Därför är det viktigt att vara väl etablerad i området och ha goda relationer. Efter en lugnare period har konjunkturen nu stabiliserats och industrin behöver återigen mycket virke. Sedan ett år tillbaka är alltså Cecilia Persson SCAs representant i Bredbyn med omnejd. Hennes målsättning med jägmästarutbildningen att få vara ute i skogen och att träffa mycket människor har infriats med råge. Det är ett varierande arbete, summerar hon. Jag räknar på poster, planerar avverkningar, säljer in skogsvårdsplaner och ger förslag på skogsvårdsåtgärder. Högsäsongen för Cecilias del infaller under hösten. Det gäller att smida när skogsägarna varit ute på jakt eller bärplockning och insett att det är dags att åtgärda det egna skogsinnehavet. Vi fick se hur hela kedjan i virkesredovisningen fungerar och gavs tid att ställa frågor. Det fanns många luckor som nu fyllts igen. Under vårförfallet, den tid då snön smälter och tjälen släpper, är det emellertid mer arbete på kontoret än ute i skogen. Vägarna bär inte och avverkningarna ligger nere tills det torkat upp. Då finns istället tid att ringa runt, presentera sig, knyta kontakter. Ute i småbyarna är kaffepannan alltid varm och småpratet över köksbordet en viktig del av virkesköpet. Viktigt är också att få tid till förkovran. Ny kunskap och nya infallsvinklar berikar arbetet, oavsett om det handlar om skogsskötsel eller prisräkning. Ett uttalat önskemål från SCAs virkesköpare i Ångermanlands Skogsförvaltning har varit att få lära sig mer om virkesmätning och VIOL-systemets funktioner. Under två intensiva utbildningsdagar på SDC fick därför Cecilia och hennes kollegor grundläggande kunskap om virkesredovisningens alla olika delar, från registrering av virkesorder till redovisning i VIOL. VIOL-systemet används dagligen av Cecilia i hennes arbete. Där finns alla uppgifter om utfallet av de poster som slutavverkats, vilka volymer det blivit, sortimentsfördelning, vrakandel etc. En jättebra kurs med SDC och VMF som arrangörer, konstaterar Cecilia. Vi fick se hur hela kedjan i virkesredovisningen fungerar och gavs tid att ställa frågor. Det fanns många luckor som nu fyllts igen. Text: Mats Wigardt log!n 6

Cecilia Persson, virkesköpare på SCAs skogsförvaltning i Ångermanland, är jättenöjd med SDCs kurs i VIOL-systemet. Kundtjänst ett bra stöd SDCs Kundtjänst har utvecklats rejält de senaste åren. Bland annat med personlig ärendemottagning dygnet runt och professionell rådgivning under kontorstid. Nu tar vi ytterligare ett steg mot förbättrad service när vi prioriterar utifrån kundens behov och angelägenhetsgrad, förklarar Jan Rikner, avdelningschef för Kundcenter. FAKTA SDCs utbildningar SDC anordnar en lång rad utbildningar, avsedda för såväl inköpare och säljare som logistiker, mätare, entreprenörer och administratörer. Det finns såväl grundkurser som fördjupningskurser. Ämnesområden är bland annat Virkesredovisning, Transportredovisning, Prisräkning och Drivning. Läs mer i SDCs utbildningsbroschyr som finns att hämta på www.sdc.se Foto: Michael Engman Förra året tog SDC Kundtjänsts 25-talet medarbetare emot cirka 2 000 loggade ärenden per månad. En ökning med ca 5 procent jämfört med 2007. Sedan tidigt 2000-tal jobbar vi återkommande med Nöjd Kund Index där de synpunkter som kommer in läggs samman och utvecklas till förbättringar, berättar Jan Rikner. Bland annat har det handlat om utveckling av personlig ärendehantering dygnet runt årets alla dagar. Detta eftersom SDC har fler och fler tjänster som är integrerade i försörjningskedjan mellan skog och industri och där tillgängligheten dygnets alla timmar är en förutsättning. Från och med i sommar har ärendehanteringen kvalitetssäkrats ytterligare när inkommande ärenden styrs till e-post eller till ärendehanteringssystemets självbetjäning. På så sätt kan vi prioritera de dokumenterade ärendena och återkomma till kunderna på förutbestämda tider, förklarar Jan Rikner. Tidigare har det bitvis bildats kötider i telefonerna där både kundernas och vår tid inte utnyttjats på bästa sätt. Alla ärenden som kommer elektroniskt till oss kvitteras automatiskt med ett ärendenummer. Det blir enklare både för kunderna och SDC när det finns något att referera till. För att leva upp till kundernas förväntningar arbetar Kundtjänst även med att mäta uppnådd servicenivå via sk Service Level Agreement (SLA). Målet är att 80 procent av alla serviceärenden ska vara avhjälpta inom 8 timmar under normal kontorstid. Något som hittills uppnåtts med råge. Under augusti 2009 hade vi ett utfall på nästan 93 procent, vilket vi känner oss stolta över, SDC Kundtjänst ska alltid vara ett bra stöd för våra kunder. FAKTA Så här kontaktar du SDC Kundtjänst: 1. Beskriv ditt ärende och registrera det via e-post (kundtjanst@sdc.se) eller via självbetjäningen i ärendehanteringssystemet. Säkerställ att dina kontaktuppgifter finns med och, om möjligt, när du är tillgänglig för kontakt. 2. Ärendet får ett ärendenummer som följer med tills det är avslutat. 3. Ärendet tas om hand. 4. Via en kvittens får du en uppföljning på att ärendet är åtgärdat. Det sker via e-post eller personlig kontakt. Du kan även kontakta kundtjänst via telefon: 060-16 87 00. 7 log!n

kundbesök maj Ankomstrapportering, åkaravlämning, avlämningsregistrering Terminologin varierar, men funktionen är densamma: virkesleveransen registreras direkt vid ankomst till sågverket istället för att först ligga en månad på timmerplanen. Nu ser vi varje dag vilka partier som finns hemma, säger Elias Brag på Annebergssågen i Kungsbacka. Text: Mats Wigardt Bild: Lars Lanhed Inklämd mellan västkustklipporna i dalgången som slingrar sig österut från Kungsbacka ligger Annebergssågen. Vägg i vägg finns hustillverkaren Annebergshus. Eller A-hus. Såväl sågverk som husfabrik ingår i Deromegruppen som är Sveriges för närvarande största familjeägda träindustriföretag. Grunden för koncernen utgörs fortfarande av det sågverk som 1947 startades av Karl Andersson i Derome utanför Varberg. Deromegruppen drivs idag vidare av andra och tredje generationen Anderssöner och har numera tre separata sågverk som varje år sågar och hyvlar omkring 400 000 kubikmeter virke. Förutom i Anneberg och Derome finns även ett sågverk i Kinnared, Hylte kommun. Men det finns andra ben att luta sig mot. Ända sedan 50-talet har familjen Andersson haft den uttalade strategin att aldrig vara beroende av någon enstaka kund eller en enda marknad. Och att man lyckats i sitt uppsåt bevisas kanske bäst av det faktum att företaget har såväl överlevt som fortsatt expandera. Under de sex decennier som har gått sedan den första stocken sågades av Karl Andersson har verksamheten successivt utökats för att idag omfatta hela värdekedjan, från skog till färdiga hus. Bygghandel, takstolar, byggkomponenter, fastighetsförvaltning och pelletstillverkning är några av grenarna på ett i hög grad diversifierat företagsträd med rötter i södra och mellersta Sverige. Och nu lyfts blickarna även mot vindkraft, lågenergihus och sexvåningshus med bärande stomme av trä. Snabba fötter är viktiga för att kunna anpassa sig till kundernas krav och marknadens behov. Vi har alltid velat sprida risker och försäljning på flera olika kundgrupper, förklarar Bernt-Göran Andersson som är koncernens styrelseordförande. Men åter till Kungsbacka och Annebergssågen som tillsammans med Annebergshus 1981 införlivades i Deromekoncernen. Bättre överblick med åkaravlämning log!n 8

Elias Brag vill effektivisera hanteringen av råvaran. Impregnerat virke utan krom och arsenik. ID-nummer gör det lätta att hitta rätt på timmerplanen. 9 log!n

kundbesök maj Upphovet till de båda företagen var de två unga bondpojkar som efter kriget i mitten av 40-talet köpte virke på rot och började tillverka fisklådor och sedermera lanserade monteringsfärdiga hus för köpare utan tummen mitt i handen. Idag producerar sågverket omkring 100 000 kubikmeter furuvirke. En stor del av det sågade virket exporteras till Nordafrika; till Libyen, Egypten och Algeriet. Där förvandlas det svenska virket till dörrar, dörrkarmar och fönster. Andra exportländer är England och Danmark. I anslutning till sågverket i Anneberg finns också en ny, helautomatisk impregneringsanläggning där nertorkat och hyvlat virke blir till råvara för hemmasnickarnas altaner, staket, bryggor och uthus. Virkespaketen placeras i en jättelik ståltank där all luft sugs ut innan impregneringsvätska fylls på. Man använder Tanalith som är ett vattenlösligt och kopparbaserat impregneringsmedel, fritt från krom och arsenik och godkänt av Nordiska Träskyddsrådet, NTR. Vi har också en anläggning för exportimpregnering i Varbergs hamn, berättar Elias Brag som är projektledare för Deromes impregneringsanläggningar. Men Elias Brag har även arbetat med att se över effektiviteten i hanteringen av den inkommande råvaran vid Annebergssågen. Han upptäckte då att det var svårt och tidsödande att hålla isär virkeslasterna på timmerplanen, särskilt när många lass anlände samtidigt. Lassen kunde bli liggande lång tid innan de mättes in och det var svårt För Kjell-Olof Eriksson på VMF Syd har arbetet blivit lättare. log!n 10

Förarregistrering har många fördelar. Elias Brag. att veta vad som fanns i lager. Jag gjorde studiebesök på sågverken i Hestra och Boxholm där man hade infört ett system med så kallad avlämningsregistrering och som hade visat sig fungera bra, berättar Elias. Avlämningsregistrering innebär att lastbilsförarna får göra en del av det jobb som virkesmätarna normalt sköter. När timmerbilen anländer till sågverket i Anneberg knappar föraren in uppgifter om åkare och leverantör på en terminal, skriver ut en följesedel och får en gul lapp med ett fyrsiffrigt id-nummer som de häftar fast innan virket lastas av. Motsvarande nummer sprayas också på ytterligare ett antal stockar i lasset. Alla uppgifter som matas in går direkt till SDCs system VIOL där vi enkelt kan se vilka volymer som levererats, från vem och med vilket åkeri, säger Paul Kewenter som ansvarar för logistiken från skog till industri på Derome Skog. I januari infördes det nya systemet med avlämningsregistrering vid Annebergssågen. En dator installerades i anslutning till timmerintaget och chaufförerna fick lära sig hur de nya rutinerna skulle hanteras. Ett pedagogiskt instruktionshäfte hänger på en krok bredvid terminalen. Men det är klart att det ändå kan bli fel, säger Per Axelsson på VMF Syd som varit med om att installera den nya tekniken. Med 60 olika förare som alla har väldigt skiftande datavana är det ofrånkomligt att det ibland uppstår frågetecken. Men för truckföraren Magnus Henningsson har övergången till nya rutiner gjort arbetet lättare. Han manövrerar smidigt den gula trucken med den stora gripklon mellan vältorna med virke, plockar upp ett knippe furustockar som lämpas av på timmerbordet, vänder och tar sikte på nästa välta. Numera kniper han först stocken med den gula id-lappen och lägger den på rullbandet så att Kjell-Olof Eriksson från VMF Syd kan se att det är ett nytt parti på väg att mätas in. Färre inmatningar på datorn och mindre tidsåtgång för partibyten är resultatet för hans del. Bättre uppsikt över levererat virke och mindre spring ut och in i trucken är fördelarna sedda från Magnus Henningssons förarhytt. Några timmerbilar ser vi emellertid inte till. Det är tjällossning i skogen och lågkonjunktur. Men när tiderna blir bättre har man på Annebergssågen ett registreringssystem för inkommande råvara som bidrar till ökad produktion och reducerade kostnader. Per Axelsson på VMF Syd tror därför att fler sågverk inom samma koncern står på tur att införa samma system. Inget är beslutat, men det lutar absolut åt det hållet, konstaterar Deromes Paul Kewenter. Vi tycker att det fungerar jättebra. Det är en investering som snart har betalat sig. Derome AB FAKTA I Derome AB ingår Derome Timber, Derome Bioenergi, Derome byggvaror & träteknik, A-hus, Andersson Haus und Dach GmbH, Derome Mark & Bostad och Derome Förvaltning. Koncernchef är Karl-Erik Andersson och styrelseordförande är Bernt-Göran Andersson. Derome Skog hanterar varje år in cirka 800 000 kubikmeter skogsråvara. Till impregnerat virke fungerar enbart fura. Läs mer på www.derome.se Åkaravlämning För mer information om åkaravlämning kontakta din kundansvarige eller SDCs kundtjänst. 11 log!n

Från nuläge till Frågan om SDCs IT-stöd har varit på tapeten den senaste tiden. Det väl uppbyggda Viol börjar närma sig ålderns höst. Även om de ITtjänster som SDC levererar i dag är funktionella och fungerar är systemet bakom kulisserna både spretigt och omständligt att utveckla. För att göra ett bra vägval inför framtiden är det nödvändigt att fånga nuläget. Hur ser kartan ut? Hur tänker kunderna? Resultatet av en omfattande nulägesanalys ger svar på tal. En frisk höstkänsla anas i luften när SDC gör en av tre avslutande workshops kring arbetet med nulägesanalysen. Platsen är Skogssällskapets huvudkontor i Göteborg och deltagarna från de olika kundföretagen lyssnar intresserat på vad som kommit fram under arbetets gång. Sedan november 2008 har 20-talet utvalda kunder svarat på frågor inom delområden som Logistik/styra, Producera och Mäta/redovisa. Ett ambitiöst arbete där SDC, utifrån kundernas verksamhet, fångat branschens syn på nuläge och framtid när det gäller IT-stöd. Det är intressant att se hur olika vi använder SDC, trots att våra kärnverksamheter inte skiljer sig så mycket, konstaterar Örjan Karlsson, utvecklingsansvarig på Södra i Växjö. Det handlar bland annat om olika definitioner och begrepp som leder till egna tolkningar och krav på flexibilitet i systemen. Ett litet exempel är barkborreskadat timmer, förklarar Örjan Karlsson. Alla företag har olika sifferkoder för att beskriva det eftersom det inte finns någon gemensam benämning. Ett ohållbart sätt att arbeta i en bransch som samarbetar så mycket som vår. SDCs nuvarande IT-struktur är alltså komplex och sätter käppar i hjulet för nyutveckling. På sikt leder den också till höga förvaltningskostnader, både för SDC och de över 700 kundföretag som är beroende av den information som SDC förmedlar och förädlar. - SDC är unikt i världen, fortsätter Örjan. Att all data finns samlad och att vi kan prata samma språk är en konkurrensfördel för alla i vår bransch och något att värna om. Nu handlar det om att fokusera på standardisering och förenkling. I och med den genomförda nulägesanalysen är förändringsresan startad. Den handlar en hel del om Örjan Karlsson, utvecklingsansvarig på Södra i Växjö kunskapsförskjutning och att förkasta gamla sanningar. Något som är nödvändigt, men kräver tid. En av utmaningarna för SDC är att få mandat för att komma med nya lösningar utan för mycket inblandning av ägarna, menar Örjan. Ett problem som måste beaktas är att nya IT-lösningar måste införas parallellt så att övergången från det som finns i dag blir smidig. Lyckas SDC skapa samstämmighet finns det en långsiktig möjlighet i att lägga till en hel del nya och spännande tjänster till kärnverksamheten, tänk all potential som finns med till exempel funktioner kring GIS, säger Örjan. Gabriela Bolin, projektledare på SDC sedan fyra åt tillbaka men med 25-års erfarenhet från verksamheter som SPV, Försäkringskassan, Gislaved och Atos Origin (nuvarande Logica), tycker att nulägesanalysen är det bästa som gjorts. Lagar och föreskrifter inom virkesmätningen och att vi är en ekonomisk förening gör att SDC skiljer sig från den traditionella IT-branschen. Men nu ser vi tydligt vad kunderna vill att SDC ska göra, branschnytta och kvalitet går först. Och hon välkomnar verkligen ett mer verksamhetsorienterat synsätt. Det är våra kunder, tillika våra medlemmar, som ska vara med och tala om var gränsen går för SDCs tjänsteutbud, fortsätter Gabriela Bolin. Att alltid säga ja till vad kunderna vill är per automatik inte kundnytta. För SDC handlar det nu om att utifrån nuläget titta på nyläge. Att konkretisera, tidsplanera och prioritera står på dagordningen. För inget är gjort i en handvändning när det handlar om de över 250 miljoner m 3 fub som SDC håller koll på varje år. Det är summan av de volymer som mäts in via mätplatser, redovisas från skördare och skotare och som transporteras från skogen och vidare till industrier och värmeverk. Transaktioner som i runda tal motsvarar 50 miljarder i värde. Att planera för en lång men spännande förändringsresa känns utmanande, konstaterar Örjan Karlsson på Södra. Text: Lena Sjödin Foto: Lars Persson log!n 12

nyläge Lyckas SDC skapa samstämmighet finns det en långsiktig möjlighet i att lägga till en hel del nya och spännande tjänster till kärnverksamheten, tänk all potential som finns med till exempel funktioner kring GIS FAKTA Så här ser förutsättningarna för delar av SDCs IT-stöd ut i dag: 27 kombinationer av mätmetoder. Närmare 50 moduler för mätbesked. Över 1000 mätningsbestämmelser. 9 olika IT-stöd för att registrera/samla in mätningsuppgifter. Ett 100-tal möjliga inställningar av registreringsstödet DORIS. Drygt 10 olika lokala och externa gränssnitt att ta hänsyn till för att samla in bla mätningsuppgifter. Ett 70-tal möjliga tillägg och avdrag i transport. Ett faktum som ställer stora krav på utveckling, förvaltning, test, support, kravställande, utredning, utbildning och dokumentation både för SDC och kunderna. Nulägesanalysen utifrån ovan har genomförts från november 2008 för att i maj 2009 övergå i en förankringsfas. 20-talet företag med olika storlek och inriktning har deltagit i projektet genom att svara på frågor, respondera och delta i workshops. Sju huvudområden med underliggande processområden har legat till grund för rapporten: Logisti/styra, Avtala, Producera, Leverera, Mäta, Avsluta avtal samt Lager. Slutsatsen av nulägesanalysen är att det finns behov av: att utväxla information mellan företagen i branschen på ett standardiserat sätt. att göra en rejäl översyn av begrepp och dess betydelse samt relation till andra begrepp. att IT-stöd och struktur även måste vara anpassat till energibranschens verksamhet. att ta fram best practise för hur SDCs IT-stöd ska användas. att harmonisera arbetssätt, i första hand för processerna Leverera och Mäta. att revidera dagens prissättningsmodeller av råvara. Med nulägesanalysen som grund har SDC fått i uppdrag av det nationella IT-rådet att ta fram ett förslag till program för förändring. Krönt vägval i utvärderingsfas En nationell standard som kan beräkna den smartaste körsträckan är nära. Under hösten ska sex företag testa en första version av Krönt Vägval. Standarden utgår från SNVDB (Skoglig Nationell Vägdatabas) och är framtagen av SDC och Skogsforsk i nära samarbete med skogsföretag, transportörer och VMF. Krönt vägval innebär bland annat bättre precision i framtagna avstånd, hjälp med vägval, samsyn kring avstånd mellan befraktare och transportörer och möjlighet att i förväg vara överens om det ersättningsgrundande avståndet. Tanken är att Krönt vägval ska införas på bred front under 2010. Första digitala leveransmeddelandet är skickat I juni inleddes en ny era. Tidigare muntlig information från lastbilschaufförerna kan nu ersättas med digitala dokument direkt från lastbilen i skogen till industrins mätplats. En verklig förbättring, säger Thomas Parklund, ITansvarig på VSV Frakt i Karlstad. Inom ramen för papinet, en internationell standard för elektroniska dokument, har det första helt digitala leveransmeddelandet skickats från timmerbilar i de värmländska skogarna direkt till Stora Ensos bruk i Skoghall. Det är transport- och logistikföretaget VSV Frakt, som på uppdrag av skogsföretagen, nu skickar leverensmeddelanden, sk delivery messages, via SDC direkt till mätplatsen. Två stora fördelar är att pappershanteringen försvinner och att åtgärden sparar rejält med tid. Risken för överföringsfel minimeras också eftersom det muntliga momentet utgår. - Chaufförerna kan bättre avisera sin ankomst, förklarar Nils-Erik Flemström, verksamhetsutredare på SDC. Dessutom kan mätaren förbereda sig och planera mottagandet. Det går också att titta på vilken typ av last som lastbilen kommer med. - För oss innebär det att besöket på industrin kan gå snabbare, säger Thomas Parklund, IT-ansvarig på VSV Frakt. Varje minut är värd pengar och kan den genomsnittliga tiden på industrin minska med fem minuter finns det en hel del att spara på våra drygt 100 000 lass per år. Nästa fas i utvecklingen kan vara att lastbilen skickar kontinuerlig information till skogsbolaget om hur långt han kört, omlastningar, dåliga vägsträckor och när det är slutkört. På så sätt kan även transporterna styras bättre. - Det bästa för oss är om bilarna rullar på vägarna istället för att stå i kö på en mätplats, fortsätter Thomas Parklund. - Arbetet i papinet är spännande, vi ser hela tiden hur standardisering leder till effektivare arbete, säger Torbjörn Johansson, VD på SDC. 13 log!n

Utblick Lettland april Inte självklart Frihetsmonumentet i centrala Riga. opartisk För att undvika ständiga diskussioner om kvalitet och volym bildades i december 1998 det lettiska virkesmätningsföretaget VMF Latvia. Då som nu utgör sågverket Vika Wood i Talsi en viktig mätplats. En opartisk virkesmätning kan bidra till att lösa många konflikter, konstaterar sågverkets vd Andris Krecers. Text och foto: Mats Wigardt Vårsolen tinar den bördiga åkermarken längs vägen mellan Riga och Talsi. Flyttfåglarna hojtar upphetsat från en blå himmel och de många storkparen tittar högdraget ut över kanten på sina boplatser. På ett gärde strax utanför Talsi, ett tiotal mil väster om Riga, fanns fram till mitten av 1990-talet bara gräs, buskar och enstaka träd. Idag finns här Lettlands största sågverk, Vika Wood, med 170 anställda och en årlig produktion av drygt 250 000 kubikmeter sågad och sorterad gran och fura. En fjärdedel säljs i Japan, resten fördelas mellan kunder i Nordafrika, Skandinavien och övriga Europa. Visst är det svåra tider, konstaterar produktionschefen Haralds Kronbergs. Men vi försöker möta den genom att bli ännu bättre på det vi gör. Och vi har ännu inga planer på att minska produktionen. Vika Wood startades 1995 som ett joint-venture mellan de två svenska träindustriföretagen AB Karl Hedin och Bergkvist-Insjön, och ett lettiskt skogsföretag. Två år senare sågades de första stockarna i den nya anläggningen. Sedan dess har sågverket successivt moderniserats. Den senaste investeringen var 2008 i ny mätstation och timmersortering till ett värde av 3 miljoner euro. Sorteringslinjen är tre hundra meter lång, har 70 fack och tar emot ett snitt på 50 bilar per dygn, sammanfattar Haralds Kronbergs. Vi har också asfalterat log!n 14

med virkesmätning Haralds Kronbergs, Vika Wood, och Janis Buls, VMF Latvia. All skogsråvara till Vika Wood mäts av VMF Latvia. timmerplanen för att få plats för 50 000 kubikmeter timmer. Redan i ett tidigt skede beslutades att det behövdes en opartisk mätning av den råvara som levererades till Vika Wood. Från början sköttes inmätningen av fyra personer från sågverket respektive råvaruleverantören, finska skogsindustrikoncernen Metsäliittos lettiska dotterbolag Thomesto. Men efter ständiga diskussioner om volym, kvalitet och betalning för råvaran föddes en tanke på att bilda en opartisk mätorganisation efter svensk modell. Mätningen i Lettland sköttes på den tiden överlag ganska godtyckligt, minns Anders Rixon på VMF Qbera som 1998 kunde inviga dotterbolag i både Lettland och Estland. De personer som hade arbetat med inmätningen vid Vika Wood i Lettland rekryterades till VMF Latvia. Verksamheten växte sedan snabbt och efter bara några år hade företaget ett trettiotal anställda runt om i Lettland. Visst är det svåra tider. Men vi försöker möta den genom att bli ännu bättre på det vi gör. Och vi har ännu inga planer på att minska produktionen. Haralds Kronbergs, produktionschef 15 log!n

Utblick Lettland april Janis Buls på VMF Latvia förevisar den nya mätstationen hos Vika Wood. Personalen är vårt ansikte utåt. De ska vara snyggt klädda, ha en bra utbildning och veta vad de gör. Det var ett stort sug i Sverige efter massaved från Baltikum och det underlättade att kunna mäta veden innan den lastades på båtar för fortsatt transport till svenska hamnar, säger Anders Rixon. Som mest handlade det om drygt tre miljoner kubikmeter som hanterades av lettiska virkesmätare. Mätuppgifterna fördes in i SDCs Viol-system så att de svenska köparna i god tid visste precis vad som hade levererats och när det skulle vara framme. I timmersorteringen hos lettiska Vika Wood finns ett särskilt fack för timmer som innehåller metallbitar från kriget, granatsplitter etc. FAKTA Fakta Lettland Folkmängd: Drygt 2,3 miljoner BNP/capita: 10 179 euro Arbetslöshet (03-09) 10,4 % Export till Sverige: 5,5 mdr SEK Ekonomi: Under senare år stark tillväxt. Drastiskt försämrad ekonomi sedan 2008, med högt budgetunderskott och ekonomisk turbulens. Svenska banker står för en stor del av utlåningen i landet. Nu är bilden delvis en annan. VMF Qberas estniska dotterbolag har sålts och VMF Latvia ägs till lika delar av VMF Qbera och en organisation bestående av lettiska köpare och säljare. Antalet anställda har ökat och mätstationerna har lämnat hamnarna och flyttat ut på sågverken. Vi finns på de tolv största sågverken och på några av de större lettiska träindustriföretagen, säger Janis Buls som är vd på VMF Latvia. Dessutom ambulerar vi mellan många av de mindre sågverken. Men det skiljer sig en del i vad man mäter. Det är enbart på Vika Wood som VMF Latvia mäter all inkommande råvara, det vill säga det som levereras från både statliga och privata skogsägare. På alla andra mätplatser är det enbart timmer från de statliga skogarna som mäts av VMFs virkesmätare. Den opartiska virkesmätningen har ännu inte slagit igenom på alla håll i Lettland, konstaterar Janis Buls. Det är hittills bara statsskogsbruket som kräver log!n 16

en oberoende mätning. Många mindre sågverk tycker att det är en onödig utgift. Och det saknas entydiga regler som omfattar alla aktörer. För att i möjligaste mån undvika diskussioner om mätresultaten ställs därför höga krav på den personal som arbetar för VMF Latvia. Alla anställda är mycket välutbildade, med akademisk examen som jägmästare eller skogstekniker. Och de har bra betalt. Personalen är vårt ansikte utåt, säger Janis Buls. De ska vara snyggt klädda, ha en bra utbildning och veta vad de gör. Det är till exempel stor skillnad mellan att mäta massaved, flis och sågtimmer. Men något gemensamt redovisningssysten av samma modell som finns i Sverige används inte i Lettland. Det är bara massaved och timmer till svenska köpare som redovisas genom SDC. All annan redovisning görs i enklare IT-system för sammanställning av data som utvecklats lokalt. Att det fortfarande inte fullt ut finns acceptans inom den lettiska skogsindustrin för tanken på en enhetlig och opartisk virkesmätning utgör, enligt Haralds Rosbergs på Vika Wood, ett problem. Så länge inte alla mäter på samma sätt kan man heller inte konkurrera på lika villkor. Det underlättar naturligtvis om alla säljare och köpare mäter stocken efter samma kriterier, konstaterar han. Då kan man inrikta sig på produktion istället för diskussion. Samma uppfattning hörs från Andris Krecers som är vd på Vika Wood. Han menar att en kompetent och opartisk mätning som båda parter kan lita på har löst många källor till konflikter. Det var ett enkelt beslut att fatta, försäkrar han. Nu finns inte längre utrymme för tolkningar, osäkerhet eller dispyter här på Vika Wood. Även Maris Sloka på Skogssällskapets lettiska organisation i Riga menar att det finns en framtid för en oberoende mätorganisation i Lettland. Men så länge det inte finns ett regelverk som gör det obligatoriskt för alla aktörer att anlita självständiga virkesmätare kommer många frågetecken att bestå. För flera av de mindre sågverken är det helt enkelt för dyrt, säger han. Blir det däremot obligatoriskt med en opartisk virkesmätning finns inte längre något att skylla på. Fotnot 1: Det var Wermländska Inmätningsföreningen, WIF, som 1998 startade VMF Latvia och VMF Estonia. WIF och VMF Mellan gick emellertid samman 2000 och bildade VMF Qbera. Fotnot 2: Vika Wood har idag nya ägare i form av det isländska företaget Norvik. I Lettland finns många storkar som byggt luftiga bostäder i lyktstolpar och på hustak. Ett visst antal slumpvis utvalda stockar kontrollmäts. Fortfarande lever minnet av de hårda åren under sovjetisk och nazi-tysk ockupation kvar i Lettland. FAKTA Skogen i Lettland (2008): Yta täckt av skog: 50,4% Virkesförråd: 569 milj m3 Skogsägare: Staten 50%, kommuner 3%, privat 47% Trädslag: Fura 28,8%, björk 28,2%, gran 17,4% Avverkad volym: 11-12 milj m3/år Timmeranvändning: Sågtimmer 54%, massaved 30%, bränsle 16%, övrigt t ex plywood. Lettland saknar massaindustri. 17 log!n

Samma adress. 4 1 6 2 3 5 7 1. Leif Nordin, Norrporten, Torbjörn Johansson, SDC och Nilda Terekeci- Pulga, SWECO prövar de nya sofforna. 4. Många var nyfikna att titta in bakom kulisserna. 5. Torbjörn Johansson klipper bandet. 2. Jessica Falk underhöll med skön loungemusik. 3. Lars Nordenö, Öhrlings och Sune Sandborg, SCA Skog trivdes i minglet. 6. Mats Persson, SWECO berättar om de arkitektoniska utmaningarna kring ombyggnationen. Efter åtta månader i byggstök var det så dags att inviga SDCs nyrenoverade lokaler på Skepparplatsen i Sundsvall. Adressen är densamma men lokalerna har genomgått en förvandling från korridorer och traditionell rumsindelning till öppet landskap. Tidigare satt vi statiskt, som organisationsschemat var ritat, förklarar VD Torbjörn Johansson. Nu sitter vi som vi jobbar i vardagen och kan lättare flytta runt vid behov. Alla mellanväggar är rivna, alla fönster är bytta och det är nya golv och tak på våningsplan två i huset på Skepparplatsen. Vi har fått en öppen miljö som är ljus och luftig, berättar VD Torbjörn Johansson. Eftersom vi blir synligare för varandra blir kommunikationen oss emellan bättre. Eftersom huset är byggt på 1960-talet så blev utmaningen för arkitekterna att skapa en miljö som är modern men ändå stämmer med huset i övrigt. I dag pryder konstnären Josef Franks karaktäristiska tyger några av väggarna och ädelträ är en del av inredningen. Accentfärgerna är milt grönt, terrakotta och oliv. Kvalitet och miljö går hand i hand, säger Torbjörn Johansson. Vi har bland annat satsat på miljömärkta kontorsmöbler i ek, krav- och rättvisemärkt kaffe och organisk sortering. Kvalitet och miljö går hand i hand. Det nya kontoret är indelat i två zoner, en yttre där kunder och besökare tas emot och kan gå direkt in till ett möte. Den inre zonen är arbetsytor och avskilda resursrum. Ljudabsorbenter i taket, filtmattor, gardiner och möbler skapar förutsättningar för en bra ljudmiljö. Men att byta till öppna arbetsytor har varit en omfattande process för SDCs medarbetare. Även om själva flytten är gjord och kontoret invigt pågår fortfarande förändringsarbetet för att uppnå bättre samarbete och sammanhållning. För att skapa den bästa arbetsmiljön fortsät- log!n 18

8 en av oss Hallå där! Bo Magnusson, kundansvarig, placerad på SDCs kontor i Skövde. Hur hamnade du i Skövde? När jag började på SDC år 2000 hade vi tidigare haft så kallade konsulenter ute på flera kontor i södra Sverige. Efter att jag jobbat ett halvår på huvudkontoret i Sundsvall startade jag upp i Skövde. Under 2005 flyttade min kollega Fredrik Swahn in och nu har vi delat upp kunderna i södra Sverige mellan oss. Ju närmare kunden man är desto bättre samarbete får man. Eftersom jag varit kund själv vet jag att det är uppskattat att vi finns nära till hands. 7. Per Fohlin, SCA Timber, Gunilla Sandin, SCA Forest and Timber och Lisbeth Wåhlstedt SCA Forest tog en rundvandring. 8. Kaffe med dopp inledde invigningen. 9. Elisabeth Fahlen och Gunilla Nilsson skålade i limebubbel. ter vi att driva och följa upp förändringen, förklarar Torbjörn Johansson. Konceptet med öppna och flexibla lokaler är fortfarande väldigt nytt. Vi jobbar för att skapa en väl fungerande helhet med effektivare vardagsarbete. Till exempel behövs gemensamma förhållningssätt, som ordning och reda vid arbetsplatsen och ett ansvar för att de gemensamma ytorna hålls fräscha. Och det är inte bara mellanväggar som försvunnit, innan flytten avsattes en dag till att rensa i pappershögarna och tillsammans kastade man ut fyra ton papper. 9 Vad har du för bakgrund? Jag har gått på Skogshögskolan i Garpenberg och Stockholm och är jägmästare i grunden, efter det har jag forskat en del, arbetat på skogsägarförening och på sågverk. På SDC har jag bland annat varit produktansvarig för STAR och jobbat med marknadsföring av produkter som drivningsrapportering, Prins, Lagersystem m.m. Nu är det fokus på KOLA (Kommunikation Lastbil, reds anm), tjänsten som i fordonsdatorn ger föraren ständigt uppdaterad information om vad som ska hämtas (sortiment), var det finns (position) och vart det ska transporteras (industri/sågverk). Hur ser då en vanlig dag ut på jobbet? Den ena dagen är aldrig lik den andra. Just nu är vi inne i ett intensivt arbete med KOLA. Det handlar om att skicka ut avtalsförslag till transportföretagen, svara på frågor kring detta och sedan vänta på att få göra avslut. Det är intressant att lära sig kundens verksamhet, då är det också lättare att se hur våra tjänster kan göra vardagen lättare. Varje kundkontakt innebär att jag lär mig mer och förhoppningsvis kan bidra till att saker och ting flyter på bättre. För mig är kundvård detsamma som ordet omtanke omsatt i handling. Så från att ha varit trångbodda och utspridda lite här och var i huset sitter nu hela personalstyrkan samlad och redo att med sitt nya arbetssätt ta sig an skogs- och energibranschernas utmaningar. Det moderna kontoret är en öppen, flexibel miljö som ger förutsättningar för mig som medarbetare att göra mest nytta, menar Torbjörn Johansson. Text: Lena Sjödin foto: Michael Berggren Nya lokaler. Hur ser du på framtiden? Jag tror att de nya rådgivande grupperna kommer att tillföra mycket bra information till SDC. Jag är också mycket nöjd med vårt system för kundstöd som gör att vi kan hålla kontroll och ha kvalitet i kontakten med våra många kunder. Sedan märks det också att konjunkturen hämtat sig lite, speciellt på sågverkssidan, det är helt andra tongångar nu än i början av året. Å andra sidan har vi i södra Sverige inte haft ett normalår sedan stormarna Gudrun och Per. Det har varit tufft men samtidigt fantastiskt att det gick att ta hand om de ca 75 miljoner kubikmeter som föll i stormarna. Du hittar namn och kontaktuppgifter till SDCs alla kundansvariga på www.sdc.se. 19 log!n

log!n SDC, 851 83 Sundsvall Ny tjänst Stöd för transportplanering och uppföljning Underlätta kommunikationen och spar miljön med kola SDCs nya tjänst KOLA underlättar kommunikationen mellan transportledare och transportör. Tjänsten ger föraren omedelbar och papperslös tillgång till de transportorder som tilldelas av transportledare eller transportföretagets kontor. KOLA finns både som lastbilsversion installerad i fordonsdator (KOLA map) och en webbversion som används från kontoret (KOLA web). Med KOLA får du: Bra kartor Överblick över hur mycket det ligger på respektive avlägg Volym och sortimentsfördelning på varje väglager Minskad risk för felkörningar GPS lokalisering Bättre möjlighet att transportera nattetid Ökade möjligheter till returtransporter En enkel funktion för att kunna byta transporter med andra förare Vill du veta mer om KOLA? Kontakta SDC Kundtjänst på tel 060-16 87 00 eller info@sdc.se och berätta om dina behov. log!n 20