Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag att ta fram en ny produkt ett höj och sänkbart monterings bord som inrikta sig på elektronikbranschen. Jag valde att fördjupa min inom självkostnadskalkylen, denna finns för att man skall få hjälp med att sätta ett pris på produkten. Jag fördjupade mig i detta för att jag tyckte inte den var tillräckligt omfattande och kommer i slutet med ett förslag till hur ett verktyg skulle kunna se ut som skulle fungera bättre, det skall nämnas att detta verktyg inte är inte helt färdigutvecklat och kan förbättras. I början av detta dokument beskrivs hur metoden självkostnadskalkyl utförs och fungerar för att sedan övergå till att beskriva hur mitt eget förslag på ett liknande verktyg ser ut samt hur man använder det verktyget.
Sida2 Självkostnadskalkyl Självkostnadskalkyl är ett sorts verktyg som man kan använda när man skall prissätta sin produkt, det den gör är att räkna ut ett pris på produkten så att produkten kan bära sig själv alltså det är en metod för fullständig kostnadsfördelning med det menas att man får igen samtliga utgifter som läggs ner på att skapa produkten, i detta finns exempelvis en framräknad andel av de samkostnader som finns i företaget. Det totala resultatet för företaget kommer att bli positivt om produktpriserna täcker självkostnaden för produkterna. Denna metod används främst inom tillverkningsindustrin, för att ge goda underlag till prisätnings beslut på längre sikt men även för långsiktiga bedömningar angående lönsamheten. Det kan nämnas att vid mer kortsiktiga beslut så brukar man använda en annan metod som heter bidragskalkylering. När ett företag använder sig av självkostnadskalkylering fås resultatet för företaget fram genom: Resultatet = Totala intäkterna Totala självkostnaderna Med detta så menas att resultatet som företaget får kommer att vara lika med alla intäkterna alltså försäljningen av produkterna minus de totala självkostnaderna vilket då kommer vara dels material använt för produkterna men även löner, lokaler, resor, reklam alltså alla kostnader som företaget har. När samtliga kostnaderna faktiskt ingår i en självkostnadskalkyl måste företaget använda sig av speciella fördelningsnycklar för att kunna fördela de indirekta kostnaderna på kostnadsbärarna. Fördelningsnycklar som används är: AO - Administrationsomkostnader FO - Försäljningsomkostnader MO - Materialomkostnader TO - Tillverkningsomkostnader Beräkningar mellan ovanstående fördelningsnycklar och direkta kostnader så skapas olika påläggs satser. Samtliga kostnader i en självkostnadskalkyl brukar delas upp i två stora huvudgrupper dessa är direkta kostnader och indirekta kostnader. Eftersom målet är att produkten skall bära sig själv så måste de indirekta kostnaderna i företaget fördelas på ett rättvist sätt på samtliga produkter som skapas så att varje produkt faktiskt bär sin egen totalkostnad. Direkta kostnader De är de kostnader som hänförs till produkten direkt exempel som material för produkten, eller personalkostnader som är förknippade med produkten/tjänsten. I ett tillverkande företag så är de vanligaste direkta kostnaderna: dm - Direkt material. Materialet som använts för att ta fram produkten. dl - Direkt lön. Lönekostnaden som har använts för att producera produkten. Direkt tillverkningskostnad - Patent/mönsterskydds kostnader är ett exempel. Direkt försäljningskostnad - Exempel är provisionsbaserad försäljning av produkten.
Sida3 Indirekta kostnader. Indirekta kostnader alltså de gemensamma kostnaderna i tillverkningsföretag brukar gå under namnen materialomkostnader, tillverkningsomkostnader, administrationsomkostnader och försäljningsomkostnader. Ett gemensamt namn för dessa brukar vara att man kallar dem för omkostnader eller fördelade kostnader. Det brukar även kunna gå under benämningen overheadkostnader. I ett tillverkande företag så är de vanligaste indirekta kostnaderna: MO - Materialomkostnader. Kostnader som är relaterade till materialprocessen före tillverkningen. Några exempel kan vara lagerkostnader, svinn och löner till inköps och lager personal. TO - Tillverkningsomkostnader. Dessa är kostnader som uppstår i eller kring själva produktions processen. Typiska TO är driftkostnader för maskiner, löner till planerings och konstruktions personal, samt avskrivningar på maskiner. FO - Försäljningsomkostnader. Dessa är då kostnader som sker i samband med försäljningen, till exempel löner till marknadsförare och försäljare, reklam, resekostnader. AO - Administrationsomkostnader. Kostnader som är förknippade med stabsfunktioner. Exempelvis datorsystem, företagsledning, kontors och förbruknings material, löner för ekonomi personal. AFFO - Affärsomkostnader. Detta är faktiskt både FO och AO, vissa företag väljer att inte dela upp dem i två olika utan använder då AFFO istället som är både och. Beräkningar av de olika påläggs satserna. Företag brukar normalt sätt använda de direkta kostnaderna som en fördelningsbas för att dela upp de indirekta kostnaderna. Absolut vanligast är att ett procentuellt påslag av de indirekta kostnaderna beräknas fram, och sedan används för att beräkna en produkts självkostnad. MO pålägg = Företagets totala MO / Företagets totala dm * 100 = xx % TO pålägg = Företagets totala TO / Företagets totala dl * 100 = xx % AFFO pålägg = Företagets totala AFFO / Företagets totala tillverkningskostnad * 100 = xx % Affärsomkostnaderna fördelas med hjälp av företagets totala tillverkningskostnader som påläggsbas. Denna är summan av dm, MO, dl, direkt tillverknings kostnad och TO tillsammans. När påläggsbasen skall beräknas kan företaget utgå ifrån olika grund data, nämligen: Förra periodens utfall - Efterberäknings metoden kallas detta. Budgeten - Budgetmetoden Ett normalår - Normalårs metoden. För att illustrera detta kommer MO pålägg att användas. Efterberäknings metoden
Sida4 MO pålägg = MO under föregående period / dm under föregående period * 100 = xx % Budgetmetoden MO pålägg = Beräknade MO under en budgetperiod / Beräknade dm under en budgetperiod * 100 = xx % Normalårs metoden MO pålägg = Beräknade MO under en budgetperiod / normal dm Fram räkning av självkostnaden. Då självkostnaden räknas fram används någon av dessa metoder för räckna ut hur mycket av de indirekta kostnaderna som produkten måste täcka. dm, direkt material MO-pålägg, i % av dm + dl, direkt lön + TO-pålägg, i % av dl + särskilda direkta tillverkningskostnader = TK, tillverkningskostnad + AFFO, i % av tillverkningskostnad + särskilda direkta försäljningskostnader = Produktens självkostnad Efter denna uträckning har utförts så har företaget fått fram självkostnaden på produkten. Något man dock aldrig skall glömma är att det är marknaden som bestämmer priset, ibland kan man ta betalt mer och ibland kommer man kanske inte få något sålt för att man har för höga priser, fast man ligger på självkostnads priset. Då kan man exempelvis titta närmare på andra optimerings verktyg för hur man skulle kunna skapa en lika bra produkt men på ett billigare vis. Eller om man kan övertyga marknaden om att köpa den egna lite dyrare produkten istället för den billigare.
Sida5 Exempel Ett litet industriföretag som arbetar mestadels med plåt produkter får en förfrågan om att tillverka ett badrums skåp i plåt men inte själva spegeln. Företaget använder då budgetmetoden för att fördela de indirekta kostnaderna. Detta är företagets budgeterade kostnader för året: dm = 12 000 000 dl = 4 000 000 MO = 1 000 000 TO = 900 000 AFFO = 2 100 000 samtliga pålägg blir då med budgetmetoden: MO pålägg = 1 000 000 / 12 000 000 * 100 = 8.3 % TO pålägg = 900 000 / 4 000 000 * 100 = 22.5 % AFFO pålägg = 2 100 000 / 17 900 000 * 100 = 11.7 % För badrums skåpet beräknas den direkta materialet till 32 kr och den direkta lönen till 37 kr Självkostnaden blir då: dm = 32 kr MO (8.3 % av dm) = 2.7 kr dl = 37 kr TO (22.5% av dl) = 8.3 kr Tillverknings kostnaden var alltså dm+mo+dl+to alltså 80 kr AFFO (11.7 % av tillverkningskostnaden) = 9.4 kr Då blir självkostnaden 89.5 kr Egna reflektioner och tankar kring självkostnadskalkylering. När jag har sökt på webben för information angående självkostnadskalkylering har jag hittat att ett flertal ställen sagt att det finns brister i den men även att större företag skulle använda sig mer av en metod som kallas ABC kalkylering (Activity Based Costing) detta system bygger på att samtliga aktiviteter får ett pris och för att prissätta en produkt tar man bara reda på vilka aktiviteter som produkten använder sig av. En nackdel med självkostnadskalkylen är att den inte länge stämmer om volymen skiftar vilket ju är ganska vanligt. En annan kritik är att pålägget räknas i procent vilket gör att en produkt som är dyrare att tillverka kommer få ett mycket högre pålägg en en billigare produkt att tillverka även om den produkten som är billigare faktiskt säljs för ett högre pris. Något mer som jag kom att tänka på var att om man ändå har all dessa data varför skulle man då inte sortera upp den bättre för att samtidigt kunna få en överblick på vad som kostar vad, detta skulle kunna göra att man enklare kan se om det är någon operation man skall titta närmare på för att försöka sänka priset på. Detta har gjort att jag försökt att skapa ett verktyg som skall hjälpa till med att sätta ett minsta pris på en produkt för att den skall kunna bära sig själv, jag påstår inte att verktyget är färdigutvecklat men den skulle kunna vara en grund för ett vidareutvecklingsarbete.
Sida6 MMPP verktyget MMPP står för (Minsta Möjliga Pris på Produkt). Med detta verktyg hoppas jag kunna röja undan några av nackdelarna som finns för självkostnadskalkylen samt organisera upp data så att man på ett enklare sätt skulle kunna se vart man skulle kunna förbättra vissa steg i processen att skapa produkten. Kalkylen är även anpassad så att flera rader kan läggas in om så behövs. Förklaring av MMPP MMPP har 4 stycken huvudkategorier som man kommer fylla i fakta i dessa är: utvecklingskostnader för produkten. Produktionskostnader för produkten. Försäljningskostnader för produkten. Administrationsomkostnader för produkten. För det första så skall man bara fylla i siffror i de celler som har en ram runt omkring sig. Siffrorna som har fyllts i är rent fiktiva för att undersöka om formler och liknande fungerar. Det första man ser är detta här fyller man i namnet på produkten antingen i B1 eller A2 det är upp till personen som använder denna kalkyl. Jag har försökt skapa så förklarande poster som möjligt för att underlätta användningen men här kommer en yttligare förklaring. Med tidsperioden så menas antingen en beräknad tidsperiod då man har beräknad data för eller den perioden som datan kommer ifrån, exempelvis här är all data som fyllts i resultatet av 2 månader tidigare. Försäljningsbara produkter är alltså 300 på två månader. Utvecklingskostnaderna skall ha blivit betalda på 10 års sikt. De kostnader som uppkom då produkten skulle tas fram, exempel patentkostnader samt andra engångskostnader.
Sida7 Här får man fylla i totala intäkterför företaget under den bestämda tidsperioden samt de beräknade inkomsterna som produkten skulle dra in, dessa data hjälper sedan till att bestämma hur stor del av de indirekta kostnaderna som produkten skall få bära. Utvecklingskostnader för produkten är alltså de kostnader som uppkom under utvecklingen. Det översta på denna bild är en snabb påminnelse för användaren av kalkylen. Produktions kostnader för produkten är alla de kostnader som uppkommer under produktionen alltså återkommande kostnader som är starkt knytna till produkten.
Sida8 Försäljningskostnader för produkten är alla de kostnader som finns tills att produkten har nått kunden ifrån att själva produktionen av produkten är färdig. Där ibland ingår även kostnader för reklam mässor och liknande eftersom de är till för att få produkten såld. Det kan givetvis finnas många fler punkter och denna kalkyl är anpassad för att klara av att man lägger till många fler. I annat fall får man infoga rad och då kommer samtliga beräkningar att fungera. Administrationskostnader för produkten är alltså övriga kostnader som kan finnas till exempel kontorsmaterial, att man använder toapapper etc. Dessa är de indirekta kostnaderna ett procentuellt värde har beräknats fram beroende på hur stora intäkter som produkten har, detta för om produkten står för säg 90% av samtliga intäkter är det rimligt att antaga att mycket av tiden som spenderas och för att mycket av förbruknings materialet som används faktiskt används för att få denna produkt att drivas runt. Nackdel med MMPP Nackdel skulle kunna vara att den är tänkt för mer långsiktigt bruk. En annan nackdel skulle kunna vara att man får anta ett värde på intäkterna från produkten och är det en ny produkt är det ju väldigt svårt att göra. Det man kan göra är att fylla i samtliga uppgifter och man kommer då löpande få ett nytt minsta möjliga pris.
Sida9 Källförteckning. Andersson, Göran: Kalkyler som beslutsunderlag 5:e uppl ISBN 91-44-01910-6 Johansson, Sven-Erik; Lars A. Samuelson: Industriell kalkylering och redovisning, Upplaga 9:1 ISBN 91-39-00190-3 Endahl, Giedre Vyciute; Daniel Åberg: Försäljningsomkostnader, Ekonomiska institutionen, Linköpings Universitet, Linköping 2003 (PDF) (svenska). Hämtat 22 juli 2008. Lektion under höst terminen I kursen kpp039 året 2009 på mdh i Eskilstuna.