Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27 1 (11)
Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar Hälsobarometern Q1 2004 5 Färre nya sjukfall det första kvartalet men psykisk ohälsa ökar 7 Reaktion på svår stress vanligast, och ökar mest 9 Kvinnor mest utsatta för psykisk ohälsa 10 Tema: Tio tecken på ohälsa Ansvarig utgivare Alecta Kommunikation 103 73 Stockholm Besök Regeringsgatan 107 Telefon 08-441 60 00 (vxl) Mejl info@alecta.se Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Vi förvaltar drygt 300 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,5 miljoner försäkrade. Tack vare våra kostnadseffektiva lösningar kan dessa företag trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Genom sjukförsäkringen Hälsobarometern som ingår i ITP kan vi även första öka kvartalet kundföretagens 2004, kunskap 2004-04-27 om sambandet mellan hälsa och lönsamhet. 2 (11)
Om Hälsobarometern Hälsobarometern visar statistik för sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Hälsobarometern baseras på Alectas samlade statistik över sjukskrivningar bland 650 000 privatanställda tjänstemän försäkrade inom ITP. Alecta publicerar Hälsobarometern varje kvartal sedan år 2000. Syftet är att sprida kunskap om vad det höga antalet långtidssjukskrivningar innebär för hela samhället. Hälsobarometern innehåller statistik från 1998 till 2004. Tema Varningssignaler vid psykisk ohälsa Hälsobarometerns tema är denna gång en beskrivning av tidiga varningssignaler vid psykisk ohälsa. Våra och andras studier har renderat en lista med de vanligaste varningssignalerna för såväl individer som organisationer. Syftet med att publicera listorna är att skapa en medvetenhet och probleminsikt hos företag och individer. Om Alecta och tjänstepensionen ITP Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Alecta förvaltar drygt 300 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,5 miljoner försäkrade. Alectas lösningar innebär att dessa företag kan trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Att Alecta driver hälsofrågor har sin grund i sjukförsäkringen som ingår i tjänstepensionen ITP. Den djupa kunskapen inom tjänstepensionen ITP gör att Alecta kan öka företagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet. Mer information om Alecta och Alectas arbete med hälsa finns på www.alecta.se. 3 (11)
Kommentar Hälsobarometern Q1 2004 Alecta har gjort 2004 till ett hälsoår. Vi ser hur mycket vi, företagen och individerna kan göra för att förbättra situationen. En viktig iakttagelse som vi gör i årets första Hälsobarometer är kvinnors påtagliga utsatthet för psykisk ohälsa. Vi är oroade för det. Alectas försäkrade, pensionärer undantaget, består till 39 procent av kvinnor. Männen är således i majoritet av de privatanställda tjänstemännen. Men det avspeglar sig inte i sjukstatistiken. Bland de av våra 15 735 försäkrade som får sjukpenning efter 90 dagars sjukdom är 9 253 (59 procent) kvinnor. Ser vi på ökningen av den psykiska ohälsan så är kvinnorna också utsatta. De nyanmälda sjukfallen med diagnoserna reaktion på svår stress, depression eller utbrändhet har hos kvinnor ökat med 613 procent sedan 1998. Motsvarande ökning hos männen är 439 procent. När mätningarna startade var utgångsläget i princip detsamma. Gapet mellan kvinnor och män ökar. Den psykiska ohälsan i form av någon av de tre diagnoserna ovan står för 39 procent av alla nyanmälda sjukfall hos kvinnor. Motsvarande andel hos männen är 31 procent. Idag är risken för att bli sjukanmäld för psykisk ohälsa större för en kvinna än för en man. Kvinnor är alltså klart överrepresenterade i statistiken när det gäller såväl mottagare av sjukpenning efter 90 dagar som psykisk ohälsa. Lagstiftarna gör så gott de kan. Bland annat krävs nu redovisning av företagens sjukfrånvaro i årsredovisningen. Skyldigheten att redovisa gäller dock bara anställda i Sverige och moderbolagets sjukfrånvaro. Därför har många företag valt att inte sträcka sig längre. För detta har de kritiserats. Men fokus borde inte vara på redovisningen av sjukfrånvaron. Fokus borde ligga på företagens kostnader för sjukfrånvaron. Läsare av årsredovisningar borde vara mer intresserade av att ta del av kostnaderna för sjukfrånvaron snarare än hur stor andel av personalen som är sjukskriven. När vi berättar för våra kundföretag vad en sjukskrivning kostar så blir de ofta förvånade. Hans Bergenheim chef för Tjänstepension, Alecta Minibarometer Antal nyanmälda sjukfall 8,0 % Antal nyanmälda sjukfall psykisk ohälsa + 6,7 % 4 (11)
Färre nya sjukfall det första kvartalet men psykisk ohälsa ökar Hälsobarometern för årets första kvartal visar en minskning av antalet nyanmälda sjukfall* jämfört med samma period förra året. Men samtidigt ökar den psykiskt relaterade ohälsan. Sedan 2003 har antalet nyanmälda sjukfall som varar längre än 90 dagar minskat stadigt. Under det första kvartalet 2004 har 4 392 sjukfall anmälts. Det är en minskning med 8,1 procent jämfört med samma period förra året då 4 780 nya sjukfall anmäldes. En motsatt utveckling uppvisar den psykiska ohälsan i form av diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet. Under det första kvartalet har de tre diagnoserna blivit allt vanligare. Den psykiska ohälsan har ökat från 1 482 till 1 581 nyanmälda sjukfall det första kvartalet 2004 jämfört med det första kvartalet 2003. Dessa tre diagnoser har alltså ökat med 6,7 procent. Andelen nyanmälda sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet är nu uppe i 36 procent av de nyanmälda sjukfallen. Motsvarande andel för ett år sedan var 31 procent. * Hälsobarometern mäter antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar bland tjänstepensionsföretaget Alectas 650 000 privatanställda tjänstemän. Antal nyanmälda sjukfall det första kvartalet 5000 Antal +27 % +5 % -8 % 4000 +41 % +7 % 3000 +20 % 2000 1000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser År 5 (11)
Trendbrott andra kvartalet 2003 Det finns tydliga säsongsvariationer i antalet nyanmälda sjukfall. Det går att avläsa i nedanstående diagram som visar antalet nyanmälda sjukfall per kvartal från det andra kvartalet 2002 till det första kvartalet 2004. Historiskt sett har de flesta fallen alltid rapporterats in under de första och de fjärde kvartalen varje år. Det minskade antalet nyanmälda sjukfall som Hälsobarometern hittills mätt upp syntes för första gången under det andra kvartalet 2003. Antal nyanmälda sjukfall de åtta senaste kvartalen 5000 4000 Antal -8 % +4 % +10 % -14 % -12 % +7 % +12 % 3000 2000 1000 0 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser År 6 (11)
Reaktion på svår stress vanligast, och ökar mest De vanligaste diagnosernas andel av antalet nyanmälda sjukfall under 1998 2004 visar på förändringar. Diagnosen reaktion på svår stress har ökat sin andel över tiden från 4 procent 1998 till att nu, det första kvartalet 2004, stå för en femtedel av alla nyanmälda diagnoser. Diagnosen ryggvärk ligger kvar på en relativt konstant nivå med kulmen under 1998 och 1999. Diagnosen depression ökade fram till 2001 för att därefter stabiliseras till att omfatta drygt var tionde nyanmält sjukfall. Utbrändhet som diagnosform har minskat stadigt fram till 2003 för att därefter öka igen under årets första kvartal. Diagnosen bristsituation/utmattning ökade kraftigt under det första kvartalet 2002 och 2003 till 6 procent av alla nyanmälda sjukfall. Nu har diagnosen fallit från 6 procent till mindre än 0,5 procent. Nack-, skulder- och armvärk har minskat stadigt från en andel på 5 procent av alla nyanmälda sjukfall det första kvartalet 1998 till 1 procent under årets första kvartal. De vanligaste diagnoserna första kvartalet 1998 2004 (i procent) Diagnos År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Reaktion på svår stress 4 8 8 14 17 19 20 Depression 8 7 9 12 11 10 11 Ryggvärk 9 8 7 5 7 7 7 Utbrändhet 8 6 3 2 4 Generell muskelvärk 4 5 4 3 4 3 3 Sjukdomskänsla och trötthet 0 3 2 2 3 2 3 Ångest 0 2 1 2 2 2 2 Nack-, skulder-, armvärk 5 5 5 4 4 4 1 Bristsituation/utmattning 0 0 4 6 0 ( ) Inga observationer (0) Mindre än 0,5 procent 7 (11)
Tabellen nedan visar de vanligaste diagnosernas andel av antalet nya sjukfall fördelat på olika åldersgrupper. Tabellen är en ögonblicksbild för det första kvartalet i år. Där framgår att reaktion på svår stress, den vanligaste diagnosen, och sjukdomskänsla och trötthet är störst bland de yngre åldersgrupperna (yngre än 45 år). Samma slutsats går att dra om depression men mönstret är inte lika uttalat. De övriga diagnoserna är relativt konstanta över åldersgrupperna. Andelen för den tidigare relativt vanliga diagnosen bristsituation/utmattning är nu mindre än 0,5 procent av de nyanmälda sjukfallen i någon av åldersgrupperna. De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp första kvartalet 2004 (i procent) Diagnos Åldersgrupp <35 år 35 44 45 54 55 59 >59 år Totalt Reaktion på svår stress 26 28 20 14 8 20 Depression 14 13 11 11 7 11 Ryggvärk 6 8 6 6 7 7 Utbrändhet 5 4 6 3 3 4 Generell muskelvärk 4 3 4 4 2 3 Sjukdomskänsla och trötthet 5 4 1 0 0 2 Ångest 2 3 2 3 3 3 Nack-, skulder-, armvärk 1 1 2 2 1 1 Bristsituation/utmattning 0 0 0 0 0 0 (0) Mindre än 0,5 procent 8 (11)
Kvinnor mest utsatta för psykisk ohälsa Det är kvinnorna som står för den kraftigaste ökningen av diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet. En jämförelse mellan det första kvartalet 1998 och motsvarande period 2004 visar att antalet nyanmälda sjukfall hos kvinnor med någon av dessa diagnoser har ökat med 613 procent. Motsvarande ökning hos männen är 439 procent. När mätningarna startade 1998 låg såväl kvinnor som män på nästan samma nivå. Sedan dess har ökningen bland både kvinnor och män varit markant. Kvinnor uppvisar med andra ord en starkare ökning i antalet nyanmälda sjukfall med någon av de tre diagnoserna. Avståndet mellan kvinnor och män ökar när det gäller psykisk ohälsa. Det första kvartalet 2004 står kvinnor för 1 007 nya sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet (39 procent av det totala antalet nyanmälda sjukfall). Motsvarande antal hos männen är 561 nya sjukfall (31 procent av de nya sjukfallen). Detta trots att kvinnor är underrepresenterade i beståndet av försäkrade. Av de 650 000 försäkrade är 39 procent kvinnor. Även när det gäller sjukpenningsmottagare är kvinnorna överrepresenterade. Av de 15 735 privatanställda tjänstemän som tar emot sjukpenning är 9 253, eller 59 procent, kvinnor. Motsvarande siffror för männen är 6 482 personer, eller 41 procent. Antal nyanmälda sjukfall 1998 2004 med diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet fördelat på kön Antal 1200 Kvinnor 1000 Män 800 600 400 200 0 98:1 98:2 98:3 98:4 99:1 99:2 99:3 99:4 00:1 00:2 00:3 00:4 01:1 01:2 01:3 01:4 02:1 02:2 02:3 02:4 03:1 03:2 03:3 03:4 04:1 År 9 (11)
Tema: Tio tecken på ohälsa Hälsobarometerns nya siffror visar att de nyanmälda sjukfallen fortsätter att minska men att den psykiska ohälsan ökar. Vår erfarenhet visar att det med rätt åtgärder går att förebygga och hjälpa anställda och organisationer som är i riskzonen. Det finns många förhållanden i en organisation som kan bidra till ökad psykisk ohälsa. För att ingripa i tid och undvika att en anställd blir sjuk finns olika symptom att vara observant på. Många gånger kan missförhållanden i organisationen vara tydligare än hur individen känner sig och därför också lättare att identifiera. Tio tydliga tecken på missförhållanden i en organisation: 1. Upprepade omorganisationer 2. Ökad arbetsbelastning 3. Otydligt ledarskap 4. Oklara roller 5. Konstant hög stressnivå utan möjlighet till återhämtning 6. Dålig återkoppling på utfört arbete 7. Höga krav och lite inflytande 8. Synpunkter och klagomål tas inte på allvar 9. Orättfärdigt belöningssystem 10. En tillfällig lösning blir permanent Tio tecken som anställda bör vara uppmärksamma på: 1. Trötthet som inte går att vila bort 2. Förlust av empati 3. Sömnrubbningar 4. Koncentrationssvårigheter, det är svårt att tänka och att fatta beslut 5. Muskelvärk, huvudvärk och yrsel 6. Onormal nedstämdhet 7. Känner sig värdelös, obefogade skuldkänslor 8. Kroppsliga symptom som darrningar, svettningar, magont och hjärtklappning 9. Infektioner som inte läker ut 10. Viktförlust Stressrelaterade sjukdomar Symtom som inte behandlas kan leda till olika former av stressrelaterade sjukdomar, eller utmattningssyndrom. Några är vanligare än andra och kategoriseras som lättare psykisk ohälsa. Den vanligaste diagnosen är reaktion på svår stress och kan leda till ett stressammanbrott. Sammanbrottet är ett resultat av en situation då överbelastningen av stress gör att varken jobb eller vardagsliv fungerar. En depression kan också ha sin botten i stressituationer som den anställde inte klarar av att hantera. En deprimerad person drar sig undan sin omgivning, stannar av och stänger långsamt ned. Ibland kan situationen vara den motsatta. Många gånger driver den anställde sig själv för hårt utan vila och håller ett tempo som kroppen inte klarar av. Resultatet blir utbrändhet. 10 (11)
Förebyggande åtgärder Individen och företaget är tillsammans delaktiga när en anställd blir sjuk, men båda har också möjlighet att förebygga ohälsan. Den som är anställd ansvarar för att nå en balans, både hemma och på jobbet i form av sömn/vakenhet, arbete/fritid, mat/motion. Företaget måste i sin tur arbeta för ett tydligt ledarskap, gott medarbetarskap, god arbetsmiljö och lönsamhet, för att de anställda ska må bra. Hjälp och behandling För den som redan är drabbad av psykisk ohälsa finns olika alternativ till hjälp. Möjliga vägar för en anställd är att kontakta närmaste chef eller personalavdelning. För en arbetsgivare finns möjlighet att ta hjälp av företagshälsovården eller en aktör som kan psykisk ohälsa. Det finns flera olika tillvägagångssätt som enligt vår erfarenhet har visat sig fungera för att behandla psykisk ohälsa. Behandlingen kan bestå av stresshanteringsprogram eller en kombination av psykiska och fysiska åtgärder. Behandling i form av kognitiv terapi har också visat sig fungera, liksom avslappningsövningar och akupunktur. Insikten är viktig Det här är en del av den samlade erfarenheten som Alecta har. Det gör att vi kan hjälpa företag i arbetet med att motverka och behandla den psykiska ohälsan. Det visar sig ofta att ett viktigt steg är att skaffa sig insikt i själva problemet. 11 (11)