Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Relevanta dokument
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Kan vi återskapa naturvärden?

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturvård och mångfald i skogen

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Morakärren SE

INVENTERING AV SVAMPAR I

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Areella näringar 191

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Karta över inventeringsområdet

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Skogsstyrelsens författningssamling

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Naturvärdesinventering (NVI)

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Bilaga 3 Naturinventering

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Vad är skogsstrategin? Dialog

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2014.

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Transkript:

Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn

MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K

Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar, mossor.

Objekt som bedöms ha lång skoglig kontinuitet

JAN BENGTSSON SKOGSSTYRELSEN SKOG NORD MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV MOTIV OCH MÖJLIGHETER

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV NÅGRA MOTIV Många arter, även rödlistade gynnas av en god landskapstäckande hänsyn Endast miljöhänsyn vid skogliga åtgärder har en landskapstäckning Rätt riktad och på rätt plats är en god miljöhänsyn ett bra komplement till skyddade områden Många arter i skyddade områden finns i för små värdekärnor som behöver förstärkas Viktiga inslag, substrat kan bevaras, återskapas ex. asp, sälg på utskog

MILJÖHÄNSYNEN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BÖR I HÖGRE GRAD ANKNYTAS TILL SKOGSLANDSKAPENS KARAKTÄR OCH INNEHÅLL ARTERS MILJÖKRAV ex. Indikatorparaplyarter Arter i åtgärdsprogram HISTORIK Naturlig störningshistorik Mänsklig markanvändning VÄRDEKÄRNOR-NAS INNEHÅLL Nyckelbiotoper Miljöträd Värdefulla vattendrag LANDSKAPETS SÄRART Värdetrakter Regionala aktionsplaner ELP-planer

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV NÅGRA GRUNDLÄGGANDE STOLPAR FÖR EN GOD HÄNSYN TYDLIGA PLANERINGSRUTINER UTBILDNING - GOD KOMPETENS FÄLTPLANERING PRIORITERING GOD KOMMUNIKATION I ALLA LED

MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BARMARKSPLANERING ----- speciellt viktigt för fuktiga miljöer, kulturmiljöer, kalkmarkskogar, samt vissa substrat

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV HÄNSYN I ALLA ÅTGÄRDER ----- från planta till planka Utnyttja hyggesfasen Kontinutet mellan åtgärderna Jobba mot målbilder

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV NYSKAPA ELEMENT OCH MILJÖER ----- krydda och möblera

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV MÅLBILDER OCH KUNDER

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV STÖRRE VARIATION I HÄNSYN MELLAN MELLAN OBJEKTEN HÄNSYNSKRAV RÅD LAG (maximinivå) LÅGT MILJÖVÄRDE HÖGT

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV UPPMÄRKSAMMA PRODUKTIONSSKOGARNAS BESTÅNDSSTRUKTURER SKIKTNING LÖVANDEL GAMLA TRÄD DÖD VED

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV SPECIELL GENERELL HÄNSYN ----- särskild anpassning till arter och landskap

Ex på art-och substratinriktad hänsyn i landskap och kring värdekärnor Rödlistad (indikatorart) Få fertila ex Begränsad spridningsförmåga Gamla lövträd LUNGLAV HÄNSYN Bevara alla miljöer med förekomst av lunglav. Förstärkt hänsyn vid skogliga åtgärder i anslutning till värdekärnor Väv in spridda förekomster i ytor och trädgrupper i samband med skogliga åtgärder Lämna och gynna asp i alla åtgärder i utskogslandskapet

Ex på art-och substratinriktad hänsyn i landskap och kring värdekärnor JÄTTETICKMAL Signalart med indikatorvärde Lokala förekomster Spridningsförmåga < 1000 m Lever i fnösketickor på lövträd främst på björk HÄNSYN Bevara: Lämna områden med rik förekomst av döda lövträd/lövhögstubbar Förstärk: Högkapa/ringbarka lövträd i gallringar och i slutavverkning främst björk inom 500 m från värdekärnor Om möjligt bränn i anslutande område Nyskapa: Döda lövträd genom högkapning vid gallring och slutavverkning

Ex på art-och substratinriktad hänsyn i landskap och kring värdekärnor Rödlistad Fragmenterad lokal utbredning Solexp tallågor med markkontakt Brända lågor särskilt attraktiva Glesa tallskogar, myr-hyggeskanter RAGGBOCK HÄNSYN Lämna, förstör ej gamla tallågor Solexponerna tallågor vid röjn/gallr Lämna trädgrupper, högkapa och lägg några träd i dessa Placera grupper/stammar i kontinuerligt soliga lägen Lämna tallvindfällen i soliga lägen (mot sjön, vändplanen, norr myren) Naturvårdsbränning

Exempel på utförda åtgärder 10% sparvolym

EXEMPEL SATSNING PÅ LANDSKAPSNIVÅ L Ö V S K O G E N S V Ä R D E N BAKGRUND: De biologiskt värdefulla lövskogarna oftast för få, för små och för långt från varandra. Framtida efterfrågan av löv kan utgöra ett hot mot värdekärnorna. Stor framtida lövpotential för produktion och miljö på landskapsnivå. SYFTE: Uppmuntra en lövproduktion på lämpliga marker med hänsyn till landskapsbild, vatten, bebyggelse. Ge råd för en bra miljöhänsyn vid skogliga åtgärder i produktionslövbestånd. Lätta på trycket för de värdefulla lövskogarna. STOROMRÅDEN KÄRNOMRÅDEN

Större sammanhängande landskap med potential för lövproduktion på lämplig mark LÖVSKOGENS VÄRDEN STOROMRÅDEN Huvudsyfte : Uppmuntra lövproduktion gm rådgivning/kunskapsspridning LÖVPRODUKTION Dominerande målklass PG/PF Särskild hänsyn till landskapsbild mark och vatten lövskogsanknutna arter markhistorik/kultur ASPGRUPP NYSKAPA ZON H-YTA

LÖVSKOGENS VÄRDEN KÄRNOMRÅDEN Spridda biologiskt värdefulla lövskogsområden ofta av nyckelbiotopskvaliteé Huvudsyfte : Bevarande genom skydd, frivilliga avsättningar och rådgivning. Dominerande målklass NO/NS NO/NS NO NS

MÖJLIGHETER/BEGRÄNSNINGAR Möjligheter ----- hänsyn skall tas vid alla skogliga åtgärder ----- i snitt lämnas c:a 5,6% av volymen/avverkningstrakt (Polytaxen 1999-2007 2 599 objekt) ----- SVL upp till intrångsbegränsningen (nutida värden) ----- RÅDGIVNING KUNSKAPSSPRIDNING Begränsningar ----- SVL ger litet stöd för nyskapande (framtida värden) ----- svårt kräva hänsyn i beståndsanläggning röjning - gallring där ofta nutida värden saknas ----- maximal hänsynsvolym (intrångsbegränsning) är kopplad till objektet ----- kunskapsbrist

MILJÖHÄNSYN I ETT LANDSKAPSPERSPEKTIV HUR KAN MILJÖHÄNSYNEN BLI EFFEKTIVARE? Bättre prioritering/kanalisering av insatser med koppling till landskap, arter och värdekärnor, ex.vis bränningar, lövbestånd Jobba mer i termer som bevara - förstärk - nyskapa Uppmärksamma mer produktionsskogens strukturer (skiktning-lövandel-död ved-gamla träd) Restaureringsbehov och nyskapande måste utvecklas, betonas och premieras. Jobba mer mot målbilder skapa för framtiden så som man gjort i produktionsskogsbruket i över 100 år!! Integrera skydd och miljöhänsyn bättre Utveckla alt. skötselmetoder som en anpassn. i vissa skogstyper ex. kontinutetsskogsbruk Popularisera forskningsresultat med konkreta, enkla råd för oss i skogen Mer kunskap och krav på kunskap i alla led (motiv, biologisk funktionalitet, praktisk tillämpning) Hänsynen bör varieras mer mellan objekten ej lagom överallt. Utveckla rådgivningen pedagogik bemötande landsbygdsvardag Utveckla stimulanser för ex. nyskapande miljöhänsyn, nyckelfastigheter???

Hyggesfritt skogsbruk bör öka där det motiveras av: Miljö- marksvampar,skogsfåglar,mossor, lavar Rekreation landskapsbild, tätortsnära Kulturmiljö- sätrar, skogsbete, tidigare plockhugget Rennäring- hänglavskogar Skogsskötsel ymnig veg, snytbagge, frost, blött

Prioriterade objekt för HF Skog med naturvärden knutna till marksvampar,hänglavar,mossor.. Objekt som bedöms ha lång skoglig kontinuitet Sumpskog som är lämplig att bruka (Klass 3,4) Skyddszon mot vattendrag Skyddszon mot nyckelbiotoper Skog med höga sociala värden

Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar, mossor.

Objekt som bedöms ha lång skoglig kontinuitet

Sumpskog som är lämplig att bruka (Klass 3,4)

Skyddszon mot vattendrag

Skyddszon mot nyckelbiotoper

Skog med höga sociala värden

Exempel på utförda åtgärder 10% sparvolym

Skogsstyrelsens arbete med miljöhänsyn kan indelas i 3 delar 1) Vardaglig hänsyn --- den miljöhänsyn som skall tas vid alla skogliga åtgärder i skogen 2) Natur- och kulturmiljövårdande skötsel --- miljöer ex. träd eller områden som kräver särskild skötsel för att bevara eller utveckla höga miljövärden 3) Skydd --- miljöer med höga miljövärden som kräver stora inskränkningar för skogsproduktion ex nyckelbiotoper