2016-03-31 Mälarhamnar Västerås Västerås 2016-03-31 Carola Alzén, VD
MILJÖRAPPORT 2015 T E X T D E L Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé... 3 1.2. Verksamheten... 4 1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid... 5 1.4. Från dåtid till framtid... 6 1.5. Miljöpåverkan... 7 1.6. Förändringar i verksamheten... 8 1.6.1. Lossning av balat avfall... 8 2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR... 8 2.1. Hamnverksamhet... 8 3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 8 4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 9 5. TILLSYNSMYNDIGHET... 9 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 9 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 9 7.1. Slutliga villkor... 9 7.2. Utredningsvillkor... 14 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 16 9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 17 9.1. Tvätthallens reningsanläggning... 17 9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet... 18 9.3. Undersökning av dagvattnet från sjöcontainerterminalen... 18 Sida 1
9.4. Utsläpp till luft... 18 9.5. Recipientkontrollen... 18 9.6. Förbrukning av råvaror och energi... 19 9.6.1. Elförbrukning och fjärrvärme... 19 9.6.2. Dieselförbrukningen... 19 9.6.3. Drifttider... 19 10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 20 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 20 12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 20 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM... 20 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 20 15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 21 16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 22 Sida 2
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé Mälarhamnar AB:s vision Mälarhamnar närmsta hamn är bästa hamn I Mälarhamnars affärsplan finns dessa fem strategiska målen syftar till att beskriva Mälarhamnars förutsättningar att kunna nå visionen. Strategiska mål för verksamheten Verksamhet Ledare/medarbetare Kund Finansiellt Mälarhamnar har en god lönsamhet och tillväxt genom tydlig struktur, planerad utveckling samt effektiva och säkra processer. Mälarhamnar har engagerade ledare och medarbetare, på en arbetsplats med tydliga mål och bra kommunikation. Upplever Mälarhamnar som aktiva, ansvarstagande och affärsmässiga. Mälarhamnar har en lönsam och effektiv verksamhet med god framförhållning. Arbetsmiljö, säkerhet, Mälarhamnar är en säker arbetsplats där vi arbetar för en miljö och kvalitet hållbar samhällsutveckling. Affärsidé Mälarhamnar AB:s affärsidé har formulerats som Genom att erbjuda värdeskapande och kvalitetsanpassade hamn-, terminal- och logistiktjänster medverkar Mälarhamnar AB till kostnadseffektiva och miljövänliga transport-/ logistiklösningar för näringslivet i Mälardalen med omnejd. Vi bidrar därmed till att öka våra kunders konkurrenskraft. Sida 3
Kapacitetsbristerna i trafiksystemet ger förutsättningar för hamnarna att bli knutpunkter där sjöfart samverkar med andra transportslag i intermodala transportlösningar. Synen på verksamheten och omvärlden måste gå från konkurrens till komplement. Vi har alla att vinna på att hitta samarbetslösningar mellan landinfrastrukturen och sjöfarten. Detta innebär att transporter eller hamnverksamhet ska fungera som hela transportkedjor. Hamnarna bör positionera sig utifrån sitt geografiska läge, tillgänglighet, prisnivå och utbud av fartygslinjer och deras turtäthet. Utifrån transportköparnas perspektiv är det viktigt vilka transport-/logistikaktiviteter som erbjuds och hur de kan samverka. Sverige har en av EU:s längsta kuststräckor och därmed en stor potential att förändra nuvarande upplägg i transportsystemet. Inom en radie av 15 mil från Västerås och Köping bor halva Sveriges befolkning. Med befolkningstillväxt kommer även ökade mängder transporter av både resenärer och gods. Mälarhamnar har stora möjligheter och en viktig roll att fylla. 1.2. Verksamheten Mälarhamnar bedriver hamnverksamhet, dvs utgör bron för gods som kommer från sjö och ska till land. Hamnar är den plats där de tre transportsätten bil, järnväg och fartyg möts för att utväxla varor. För att kunna hantera och lagra olika godsslag har följande hamnanläggningar skapats: Kajer, kranar, magasin och upplagsytor för bulk och styckegods Kajer, kranar och containerterminal för containrar Oljehamn med ledningsnät och tillhörande oljelagringsområde, samt oljeavskiljare för OFA-systemet 1 Spannmålskajer med transportband för utlastning från tillhörande anläggningar för lagring av spannmål. För att kunna lasta och lossa olika godsslag finns kranar, transportband och ledningar. Dessutom behövs olika arbetsmaskiner och fordon för att lasta och lossa 1 Ledningssystem för oljeförorenat avloppsvatten (OFA) som går till den centrala oljeavskiljaren Sida 4
gods från eller till järnvägsvagnar eller lastbilar. Dessa maskiner används också för interna transporter av gods för längre eller kortare tids lagring i magasin eller på upplagsytor. Utöver detta tillhandahåller hamnen möjligheter för fartygens försörjning med förnödenheter och mottagningsanläggningar för fartygens avfall. För att underhålla den utrustning som krävs för hamnverksamheten finns verkstäder och tvätthallar. Dessutom har hamnen två bogserbåtar Athos i Köping och Bore AF Västerås i Västerås. De huvudsakliga uppdragen är bogsering och isbrytning i hamnområdet, men det tillkommer även externa uppdrag utanför hamnområdet. Västerås och Köpings hamnar har klassats som riksintressen. Eftersom hamnen är en allmän hamn har den skyldighet att ta emot de fartyg som vill anlöpa hamnen. Hamnordningen är en del i de lokala föreskrifterna för kommunen som alla som befinner sig inom hamnområdet måste följa. Dessa är framtagna i syfte att säkerställa god ordning och säkerhet i hamnen och är antagna av kommunfullmäktige. Tillsynen utövas av hamnen. Under året har det varit 456 fartygsanlöp med cirka 1,2 miljoner ton fördelat på 490 000 ton petroleum och drygt 700 000 ton övrigt. En mer detaljerad lista över godsslag redovisas i bilaga 3. 1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid Skälet är helt enkelt att hamnarna ger förutsättningarna för transporter med fartyg, ett transportslag som har den minst negativa miljöpåverkan genom sättet att färdas på vatten och sin storlek. Det är naturliga förutsättningar man har utan att man egentligen har behövt göra någonting. Den dag rederinäringen tar tag i några av sina plumpar i protokollet luftemissioner, oljeutsläpp, etc och transportköparna är beredda att betala för en kvalitetssjöfart kan det bli riktigt bra. På vägen till det tillståndet har sjöfarten god hjälp av reglerande lagstiftning om exempelvis begränsade svavelhalter i bränsle, kväveoxidreducering och övervakning och sanktioner mot oljeförorenare. Sida 5
I sjöfarten och hamnarna i Mälaren finns stora möjligheter till att väsentligt minska miljöbelastningen från transporter till och från Mälardalen och samtidigt avlasta det hårt belastade väg- och järnvägsnätet. På länken nedan finns mer information kring miljöfrågor i hamnar: http://www.transportgruppen.se/forbundcontainer/svenskahamnar/branschfragor/miljo-arbetsmiljo-och-sakerhetskydd/miljo/ 1.4. Från dåtid till framtid Hamnarna i Mälaren har en gammal historia. Västerås och i Köpings hamnar har funnits sedan urminnes tider. Med sitt strategiska läge vid Mälaren har de båda städerna tidigt varit viktiga centrum för handel i Mälardalen. Från 2001 ingår hamnarna i Västerås och Köping i ett gemensamt bolag; Mälarhamnar AB. Hamnen i Västerås är mycket äldre än staden. Redan före år 1000 var platsen där Svartån mynnar ut i Mälaren en väl besökt marknadsplats. Under medeltiden skeppades järn från Västra bergslagen främst från hamnarna i Arboga och Köping - i viss mån också från Örebro - och det dröjde innan Västerås blev den mest betydande hamnstaden vid västra Mälaren. Köping var tidigt ett centrum för handel och samfärdsel. Det var tack vare sitt läge vid Mälarens innersta vik och i korsningen av den historiska öst-västliga kungsvägen och den gamla allfarvägen i nord-sydlig riktning från Bergslagen. För hyttornas och smedjornas produkter liksom för jordbruksalster från den bördiga Mälarbygden blev hamnen i Köping den naturliga omlastningsplatsen. År 1819 fick Mälaren förbindelse med Östersjön genom fullbordan av Södertälje kanal. 2010 togs ett beslut om att öka kapaciteten i slussen i Södertälje och muddra farleden i Mälaren. Hamnarna tar därmed ytterligare ett steg i historien som mycket viktiga knutpunkter för handeln till och från Mälardalsregionen. Mälarhamnars ägare, Västerås stad och Köpings kommun arbetar med att ta fram de åtgärder som behöver Sida 6
vidtas i respektive hamnbassäng för att ta emot större fartyg. Ett led i detta arbete är att hamnanläggningsägarna tar fram ansökningshandlingar för vattenverksamhet. I Västerås hamn har hamnanläggningsägaren (Västerås stad) genomfört akuta underhållsåtgärder för att sponta och stabilisera delar av 70-talskajen. 1.5. Miljöpåverkan Hamnens huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till vatten och luft. Utsläpp till vatten: Miljöpåverkan till vatten genereras genom avrinning från hamnområdet ut till hamnbassängen, från oljelagringsområdet via oljeavskiljaren. Dessutom sker miljöpåverkan till vatten från tvätt av fordon, krandelar och annan utrustning i tvätthallen, där avloppsvattnet går via avloppsreningsverket till Mälaren. Utsläpp till luft: Utsläppen till luft genereras framförallt vid transport av gods och tomgångskörning av motorer hos fartyg vid kaj. Utsläppen av partiklar och damm från lastning och lossning återfinns som utsläpp till dagvatten, eftersom merparten av partiklarna landar inom hamnens område. Som betydande miljöaspekt har även bolagets interna avfallshantering och hanteringen av godsspill identifierats. Sida 7
1.6. Förändringar i verksamheten 1.6.1. Lossning av balat avfall Mälarhamnar har tillsammans med Mälarenergi, fortsatt jobba för en störningsfri lossning av balat avfallsbränsle. Mälarenergis krav på leverantörerna har visat sig vara den mest betydande åtgärden för att minimera påverkan på människors hälsa och miljön. Mälarhamnars möjlighet till påverkan har begränsats till val av gripverktyg, städrutiner, nät mellan kaj och fartyg, utbildning och träning av kranförare samt metod för upptagning av lakvatten i fartygens lastrum. Mälarhamnar har också inhämtat erfarenheter från andra hamnar och energibolag. För att minimera påverkan från Mälarhamnars verksamhet är Mälarenergis leverantörskontroll av mycket stor betydelse. Omfattningen av lossning av balat avfallsbränsle var under sommaren kraftigt reducerad med bara några enstaka lossningstillfällen. Resultat från flera av de luktkontroller som gjorts under året indikerar att den lukt man tidigare trodde härstammade från lossningen istället kan ha sitt ursprung i andra verksamheter. 2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR 2.1. Hamnverksamhet Tillstånd enligt miljöbalken för Mälarhamnar AB till hamnverksamhet vid Västerås hamn (Västra och Östra hamnen), Västerås kommun erhölls den 5 augusti 2004 av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i Västmanlands län. Dnr 551-5752-01. 3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET Mälarhamnar har för Västerås Hamn ett, sedan år 2013, pågående anmälningsärende angående lossning av balat avfallsbränsle. En förnyad anmälan lämnades till Länsstyrelsen 2015-01-30. Denna anmälan ersatte tidigare lämnad anmälan (2014-03-28) och kompletteringar begärda av Länsstyrelsen inarbetades. Under året har följande beslut i ärendet tagits: 2015-03-06, Dnr: 555-1658-14, Länsstyrelsen förelägger om komplettering av anmälan om lossning av balat avfallsbränsle. Sida 8
2015-05-19, Dnr: 555-1658-14, Länsstyrelsen medger förlängd tid för komplettering av fråga 5 (via mail). 2015-09-30, Dnr 555-1658-17, Länsstyrelsen förelägger om att redovisa uppgifter kring hantering av balat avfallsbränsle. 4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT Miljöprövningsdelegationen i Uppsala län beslutade 2015-02-24 (Dnr: 551-3538-12) om slutliga villkor för dagvattenhanteringen inom Västerås hamn. Beslutet överklagades dock varpå Mark- och miljödomstolens dom beslutades i början på 2016. Miljöprövningsdelegationens beslut vann således ej laga kraft under 2015 och redovisas ej i föreliggande miljörapport. 5. TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten, 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Tillståndsgiven produktion Faktisk produktion Allmänt Bedriva hamnverksamhet för maximalt Antalet fartygsanlöp under året var 456 1 300 fartygsanlöp per år samt godshantering upp till maximalt 3,3 miljoner Den hanterade godsmängden var under st. ton per år. året cirka 1,2 miljoner ton. 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND 7.1. Slutliga villkor Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 1 Om inte annat följer av övriga Så har skett under året villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Hantering av produkter och avfall Sida 9
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 2 Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå Lagringen och hanteringen av kemiska produkter och farligt avfall har skett enligt villkoret under året. avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och flytande farligt avfall skall från och med den 1 juli 2005 förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område under tak. Invallningar skall med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta skall förvaras så att risken för avdunstning minimeras. 3 Mottagning, hantering och lagring av gods och avfall skall ske på Vi genomför en årlig miljöriskinventering för att säkerställa villkoret. sådant sätt att risken för störning i form av lukt eller buller liksom risken för annan påverkan på människors hälsa eller miljön minimeras. 4 Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan innebära risk för störning i form av Förnyad anmälan om nytt godsslag i form av balat avfallsbränsle har lämnats till tillsynsmyndigheten. lukt eller buller eller risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljön skall i god tid innan anmälas till tillsynsmyndigheten. 5 Vid lossning och lastning över kaj skall åtgärder vidtas så att damning och spill på kaj och i vattnet minimeras. Eventuellt spill av produkt eller avfall skall omgående samlas upp och tas omhand. Så har skett under året utifrån våra rutiner för underhåll och avfallshantering. Sida 10
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 6 Kajer och övriga ytor inom hamnområdet skall hållas rena. Fortlöpande renhållning av ytor har skett under året. Genom bättre uppföljning har vi förbättrat städningen av kaj. Utsläpp till luft 7 Bolaget skall undersöka och Bolaget har utöver styrningen med taxor fortlöpande följa utvecklingen i fråga om möjligheten att minska utsläppen av SO 2, NO X och stoft till luft från anlöpande fartyg. Redovisning av arbetet skall ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten. inte rådighet över frågan då rederier och mäklare bokar fartyg som passar respektive godsslag och som kan passera slussen i Södertälje. För den som vill läsa mer kring luftutsläpp från fartyg klicka här 8 Bolaget skall fortlöpande arbeta för Se kapitel 12. Se även bilaga 1. att minska miljöpåverkan från arbetsfordon och maskiner inom verksamheten. Redovisning av arbetet skall ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten. Utsläpp till vatten 9 Tvättning av fordon och verktyg får endast ske i därför avsedd tvätthall med reningsutrustning (inklusive oljeavskiljare) för tvättvattnet. Tvättning av fordon och verktyg sker endast i för ändamålet avsedd tvätthall. Mängden tvättvatten under året var 189 m 3. Maximalt 500 m 3 tvättvatten får användas per år. 10 Reningsutrustningen vid fordonstvätten skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsutrustningen skall finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte Driftinstruktioner finns för anläggningen. Sida 11
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 11 12 13 att hålla miljöpåverkan från anläggningen på lägsta nivå. Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten till spillvattennätet från oljeavskiljare vid tvätthallen får som riktvärde inte överstiga 5 mg/l mätt med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod. Den centrala oljeavskiljaren skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsutrustningen skall finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan från anläggningen på lägsta nivå. Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten från den centrala oljeavskiljaren får som riktvärde inte överstiga 3 mg/l mätt med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod. Riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Av två analyser visade en halt under laboratoriets detektionsnivå och den andra analysen 1,1 mg/l. Se även p 9.1. Drift- och skötselinstruktioner finns. Riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Tre av fyra analyser visade halter under laboratoriets detektionsnivå och en analys visade 1,0 mg/l. Se även p. 9.2 och bilaga 2. 14 15 Risk- och säkerhetsarbete Bolaget skall ha ett övergripande Rutiner för risk- och säkerhetsarbetet ansvar för risk- och finns i rutinen för nödlägesberedskap säkerhetsarbetet i hamnområdet. samt till viss del i driftföreskrifterna. Förorening av mark I samband med markarbeten skall Bolaget har informerat bolaget avgöra behovet av fastighetskontoret i dessa frågor markundersökningar samt anmäla avseende de markarbeten som upptäckt markförorening till genomförts i arbetena med 70-talskajen. tillsynsmyndigheten. Sida 12
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 16 17 Markförorening skall efterbehandlas. Om verksamheten i sin helhet eller Rutin finns för förändring av någon del av denna upphör skall verksamheten för att säkerställa att detta i god tid före nedläggningen villkoret uppfylls. Under året har ingen anmälas till tillsynsmyndigheten. del av verksamheten lagts ner. Kemiska produkter och farligt avfall skall då tas om hand. Bolaget skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om det finns förorenade områden och i så fall också ansvara för att området efterbehandlas. Buller Buller från verksamheten får som Några klagomål på buller har inte riktvärde* inte ge upphov till högre inkommit under året. Några förändringar ekvivalent ljudnivå utomhus vid i verksamheten har inte skett som vi bostäder än: bedömer har medfört ökade bullernivåer. 55 db(a) dagtid, vardagar mån-fre (kl 07-18) 45 db(a) nattetid, samtliga dygn (kl 22-07) 50 db(a) övrig tid 18 Momentana ljud mellan kl 22.00 07.00 får högst uppgå till 55 db(a). Egenkontroll Bolaget skall till Villkoret är ej aktuellt för år 2015. tillsynsmyndigheten senast den 1 januari 2005, lämna in en redovisning av hur bolaget följer förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Sida 13
7.2. Utredningsvillkor De ursprungliga utredningsvillkoren som beslutades i tillståndsbeslutet 2004-08-06 (Dnr 551-5752-01) har genom beslut 2007-06-19 (Dnr 551-3383-07) ersatts. Nedan redovisas de utredningsvillkor som gällde fram till 2015-02-24 då Miljöprövningsdelegationen i Uppsala län beslutade om slutliga villkor. Miljöprövningsdelegationens beslut vann ej laga kraft under 2015 varpå ersättande villkor i beslutet inte redovisas i föreliggande miljörapport. Nr Villkor Hur villkoret uppfylls U1 U1. Det nya dagvattennätet ska anläggas och tas i drift så snart som möjligt dock senast den 30 juni 2009 eller den senare tid som Ombyggnationen av dagvattensystemet inom etapp 1 a, slutfördes under 2010. Provtagningen har utförts utifrån tillsynsmyndigheten fastställer dock det kontrollprogram som tagits senast den 30 juni 2010. Bolaget fram i samråd med skall under en prövotid kontrollera tillsynsmyndigheten. och provta de utsläpp som sker från de dagvattennät som ingår i etappen enligt kartbilaga. Kontrollen skall ske enligt ett kontrollprogram som skall tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet skall vara framtaget senast tre månader innan det nya dagvattennätet för delar av djuphamnskajen tas i drift U2 U2. Bolaget ska tre år efter det att det nya dagvattensystemet tagits i Villkoret redovisades 2012-09- 10. drift, dock senast den 30 juni 2012, redovisa resultat av kontrollen av dagvattenutsläppen samt föreslå eventuellt ytterligare åtgärder och slutliga villkor till Miljöprövningsdelegationen U3 En redovisning av möjliga åtgärder för rening och provtagning av de Vid provtagningen av dagvattnet från sjöcontainerterminalen har Sida 14
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls delar av hamnområdet som inte berörs av den första etappen enligt kartbilaga ska inlämnas tre månader innan åtgärderna avses påbörjas, dock senast den 30 december 2009 eller den senare tid som tillsynsmyndigheten fastställer dock senast den 30 december 2010. analysresultatet visat att de provisoriska villkoren har överskridits. Förslag till reningsåtgärd redovisades den 10 september 2012. Mälarhamnar har avvaktat beslut från miljöprövningsdelegationen som sedan överklagades. Under prövotiden gäller följande provisoriska villkor: P1. Föroreningsinnehållet i dagvatten som släpps ut från området som markerats i kartbilaga får som riktvärden* högst uppgå till Cd 0,2 μg/l Cr tot Cu Pb Zn PAH 50 μg/l 35 μg/l 20 μg/l 100 μg/l 0,5 μg/l Oljeindex 5 mg/l Suspenderat material 100 mg/l *Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda att åtgärder vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Sida 15
8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Föreskrift Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X X X X X Sida 16
9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.1. Tvätthallens reningsanläggning Tvätthallen har en reningsanläggning för tvättvatten. Reningsprocessen består av grovavskiljning, spaltning/flockning, avskiljning i form av en koalecensavskiljare samt filtrering med kolfilter. Utgående vatten leds till det kommunala spillvattennätet. Den total årliga mängden tvättvatten som förbrukades var 189 m 3. Nedan redovisas resultat från 2015 års analyser. Parameter 2015-09-21 2015-02-18 Medelhalt under Årlig utsläppt (mg/l) (mg/l) året (mg/l) mängd i kg BOD7 20 18,0 19 3,6 COD(Cr) 110 72 91 17,2 Opolära alifat. kolväten Tot. extr. alifat ämnen Tot. extr. aromat ämnen <1 1,1 1,1 <2,0 3 2,6 2,8 5,3 <1 <1 <1 <1,9 TABELL 1, SAMMANSFATTNING UTGÅENDE HALTER OCH MÄNGDER FRÅN TVÄTTHALLENS OLJEAVSKILJARE Verkstadens oljeavskiljare omhändertar avloppsvattnet från svetsverkstadens golvbrunnar. Utgående behandlat vatten förs till det kommunala spillvattennätet. För denna anläggning utförs ingen provtagning. Sida 17
9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet Oljelagringsområdets centrala oljeavskiljare omhändertar avloppsvatten förorenat av spill och utsläpp från oljebolagens depåer och bergrum. Det förorenade avloppsvattnet pumpas och/eller självrinner till avskiljningsanläggningen. Renat avloppsvatten går sedan vidare via dagvattennätet ut i Mälaren. I bilaga 2 framgår det av analysresultaten att riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Tre av fyra analyser visade halter under laboratoriets detektionsnivå och en analys visade 1,0 mg/l. 9.3. Undersökning av dagvattnet från sjöcontainerterminalen Dagvatten från sjöcontainerterminalen går via sandavskiljare, flödesmätare och pumpgrop för att slutligen pumpas till Mälaren. Pumparna har en nödstopp som gör det möjligt att förhindra att miljöskadliga ämnen når Mälaren. Till miljöprövningsdelegation har en prövotidsredovisning genomförts med förslag till slutliga villkor och förslag till reningsanläggning. Slutliga villkor beslutades 2015-02- 24 av Miljöprövningsdelegationen i Uppsala Län. Mälarhamnar överklagade dock beslutet och dom i överklagat ärende kom först 2016. Mälarhamnar projekterar dock för installation av reningsfilter. 9.4. Utsläpp till luft Avgasutsläpp från maskiner redovisas i bilaga 1. 9.5. Recipientkontrollen Undersökningarna har utförts i enlighet med Förslag till program for samordnad recipientkontroll för Svartån-Västeråsfjärden daterat 2009-11-27. Mälarhamnar är ett av 6 st företag som är med och bekostar denna undersökning. Resultatet från recipientundersökningen finna att läsa på länken nedan: https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/miljo/recipientkontroller/ Sida 18
9.6. Förbrukning av råvaror och energi 9.6.1. Elförbrukning och fjärrvärme Elström används i hamnen för drift av kranar, belysning av öppna arbetsytor samt drift av övrig utrusning. Därtill drivs avfuktare och uppvärmning av vissa lokaler med el. Uppvärmning av kontoret sker med fjärrvärme. Under året uppgick elförbrukningen till ca 1,24 GWh samt förbrukningen av fjärrvärme till ca 561 MWh. 9.6.2. Dieselförbrukningen Bränsle Förbrukning 2015 (m 3 ) Förbrukning 2014 (m 3 ) Förbrukning 2013 (m 3 ) ACP Diesel 5% RME ACP Diesel utan RME Gas Oil 32 0,05% S Bore 162 155 99 71 72 22 14 4, 6 11 TABELL 2, SAMMANFATTNING INKÖPT MÄNGD BRÄNSLE 9.6.3. Drifttider Drifttiden för Bore (bogserbåt och isbrytare) uppgick till 48 h. Den totala drifttiden för dieseldrivna truckar, lastmaskiner och kranar var under året 18 668 drifttimmar jämfört med 14 578 timmar under året innan. Sida 19
10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Mälarhamnar har inte vidtagit några betydande åtgärder för att ytterligare säkra drift och kontrollfunktioner. 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM Mälarhamnar har inte genomfört några betydande åtgärder med anledning av driftstörningar och olyckor. Driftstörningsanmälningar har lämnats till Länsstyrelsen vid dysning av luktreducerande medel vid lossning av balat avfallsbränsle. En incident med slangbrott på en truck inträffade under året med läckage av hydraulolja som följd. Oljan kunde tas upp med absol. De incidenter som inträffat har varit av sådan karaktär att de inte föranlett några särskilda åtgärder. 12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Mälarhamnar har under året bytt ut belysningen i magasin 38 till LED-belysning vilket har minskat elförbrukningen i magasinet avsevärt. 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM I bilaga 4 redovisas kemikalieförteckning som ett utdrag från verksamhetens kemikaliedatabas. I förteckningen visas endast verksamhetens egna kemikalier, inte som tidigare även godsslag. Under året har inga betydande förändringar skett avseende kemikalieinnehavet. En inventering har påbörjats under slutet av 2015. 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET I bilaga 5 redovisas avfallet från verksamheten. Sida 20
Mängderna godsspill i Västerås hamn för år 2015 är dock ej helt överensstämmande med den faktiska mängderna godsspill som har uppkommit. Med anledning av problem som förekommit med att få godsspillet hämtat är endast en del av de uppkomna mängderna redovisade för 2015 och resterande del kommer att redovisas för 2016. 15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Mälarhamnar har under året inte vidtagit några betydande åtgärder för att minska risker. Sida 21
16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Mälarhamnar tillverkar inga varor utan utför endast tjänster. Sida 22
Bilageförteckning Bilaga 1 Avgasutsläpp från maskiner Bilaga 2 Utsläpp från oljehamnens oljeavskiljare Bilaga 3 Fördelning av godsslag Bilaga 4 Kemikalieförteckning utdrag ur bolagets kemikaliedatabas Bilaga 5 Avfallsredovisning Sida 23