Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare: Mimmi Olsson och Ingela Andersson Lättläst version: Catharina Silberman

Den här studien har gjorts i ett projekt som hette: Sexualitet och LSS Ett hälsofrämjande förhållningssätt för yrkesverksamma Projektet pågick under 2014 och 2015 i Sociala resursförvaltningen i Malmö stad. 2

Innehåll 4 5 6 7 8 Vad handlar den här rapporten om? Vilka har svarat på frågorna? Varför har vi gjort den här studien? Vad är sexuell hälsa? Hur brukar personalen bemöta de boende när det handlar om sex, relationer och kärlek? 9 Vad personalen tycker spelar stor roll 9 Personalen ser sex som någonting pinsamt som man inte talar om 9 Personalen saknar kunskap 10 Personalen talar mycket om risker 10 Personalen talar sällan om sex 11 När personalen inte vill tala om sex blir man utan stöd 12 18 19 Hur ska personalen göra för att ge ett bättre stöd till de boende? 13 Personalen ska ta upp sex, känslor och relationer 13 Personalen ska ta initiativ till samtal 13 Personalen ska ställa frågor 14 Personalen ska vara lyhörd och tala naturligt 14 Personalen ska ta sig tid 15 Personalen ska vara naturlig 15 Personalen ska visa intresse för den boende så att den boende känner att personalen lyssnar och förstår 16 Personalen ska anpassa stödet efter situationen 16 Enskilda samtal är bäst 16 När man mår dåligt behöver man mer stöd 17 Att bygga förtroende är viktigt för ett bra bemötande och samtal Några tankar om rapporten Vi som har skrivit rapporten 19 Ingela Andersson 20 Mimmi Olsson 3

Vad handlar den här rapporten om? Malmö stad har intervjuat 13 personer som bor på LSS-boenden, alltså boenden för personer som behöver stöd och hjälp i vardagen. De boende har fått berätta hur personalen bemöter dem när det gäller sexualitet, kärlek och relationer. De har också fått beskriva hur de själva vill bli bemötta. Tanken är att de boende ska berätta för personal inom LSS-verksamheter vad de tycker är ett bra bemötande och hur personalen kan bli bättre på att tala om sex, kärlek och relationer. Vi har däremot inte ställt privata frågor om sex och sexliv. Vi som har intervjuat och skrivit rapporten heter Mimmi Olsson och Ingela Andersson. Du kan läsa mer om oss i slutet av rapporten. Rapporten finns också i en längre version. 4

Vilka har svarat på frågorna? Vem som svarat är helt och hållet konfidentiellt. Det innebär att de boende har svarat anonymt och att personalen på LSS-boendena inte vet vem som har sagt vad. Några var rädda för att personalen skulle bli sur om de boende sa dåliga saker om dem, men i rapporten står inte vem som har sagt vad. Vi utförde alla intervjuer i enrum så det var heller ingen annan som lyssnade under intervjun. Vi har intervjuat fem kvinnor och sju män. Alla är mellan 18 och 69 år gamla och bor antingen i en gruppbostad eller i en servicebostad i Malmö. De flesta har någon form av intellektuell funktions-nedsättning. Vi har bara intervjuat personer som själva ville vara med i studien. 5

Varför har vi gjort den här studien? Malmö stad jobbar för att alla som bor i Malmö ska ha en bra sexuell hälsa. Det innebär bland annat att du ska kunna känna dig trygg i din sexualitet. På nästa sida kan du läsa mer om vad vi menar med sexuell hälsa. Det här är Malmös fem mål under åren 2010 till 2017: 1 2 3 4 5 Alla ska kunna få information om sexuell hälsa, familje-planering och att få barn. Personal ska få bättre kunskap om att alla inte är hetero-sexuella. Färre ska bli smittade av hiv eller andra infektioner som man kan få vid oskyddat sex. Färre ska bli med barn när de inte själva önskar det. Sexuellt våld och sexuella övergrepp ska minska. Prostitution och köp av sex ska minska. Köns-stympning ska minska. Sexuella trakasserier ska minska. Ingen ska heller kunna diskriminera eller kränka dig om du tycker om personer av samma kön. Ingen får diskriminera eller kränka personer som har en hiv-infektion. Diskriminering och kränkning av kvinnor som inte känner sig som kvinnor, eller män som inte känner sig som män, ska också minska. 6

Vad är sexuell hälsa? Att ha en god sexuell hälsa betyder inte bara att du inte har en sjukdom och att du mår bra. Sexuell hälsa handlar om många olika saker. Det handlar om att du får vara dig själv och får tycka om den du vill. Ingen har rätt att tvinga dig till någonting eller lura dig. Ingen ska kunna använda våld mot dig, lika lite som du får använda våld mot någon annan. Om du tycker om män eller kvinnor är helt och hållet din ensak. Du har rätt till kunskap om kroppen, kunskap om sex, om relationer och om att få barn. Du ska också själv kunna bestämma om du vill ha barn eller inte. Sexualitet handlar också om mer än att ha sex. Sexualitet handlar även om kärlek och värme. Allt det här påverkar hur du mår. Det kan ofta vara svårare för personer med funktionsnedsättning att ha ett sexliv som man mår bra av. Det är ofta också svårare att få information om sex, kärlek och relationer. Många människor runt omkring vill väl och överbeskyddar den som har en funktionsnedsättning. Det kan leda till att personen inte får möjlighet till lust och god sexuell hälsa. 7

Hur brukar personalen bemöta de boende när det handlar om sex, relationer och kärlek? Vi började med att fråga hur de som bodde på LSS-boendena kände att personalen brukade bemöta dem när det handlar om sex, relationer och kärlek. När talar personalen om sex och relationer? Vad säger de då? Vilka kan man prata med, och varför? 8

Vad personalen tycker spelar stor roll Hur personalen bemöter de boende när det handlar om sex beror på vad personalen själva har för åsikter om sex. Det här berättade de boende för oss Personalen ser sex som någonting pinsamt som man inte talar om Flera boende upplevde att personalen såg sexualitet som genant och tabu. - Nej, det har aldrig hänt att någon tar upp det, känns som att många är blyga, sa en. - Det känns som att det är tabu hos viss personal, sa en annan. Men några i gruppen är bra. Det här innebär att de boende inte kan prata med vem som helst om sex. Eftersom personalens åsikter tar så stor plats tycker vi att det skulle vara viktigt att ta reda på hur det påverkar de boende. Personalen saknar kunskap Många av de boende upplevde att personalen inte har kunskap om sex, kärlek och relationer. De upplevde också att personalen har fördomar. - Någon frågade i personalen om min man och jag låg med varandra. De trodde kanske inte det eftersom vi ju bodde på ett LSS-boende, berättade en person. En del kände också att personalen ofta utgår ifrån att alla är heterosexuella, alltså att kvinnor blir kära i män, och män blir kära i kvinnor. Så här sa en man: - En gång sa jag att jag blivit kär i en kille. Då sa personalen att jag nog blandade ihop känslorna. 9

När personalen inte förstår hur det är får de boende inte den hjälp de behöver. De får inte svar på alla sina frågor och personalen ser inte att alla är olika och har olika behov. Personalen talar mycket om risker De boende berättade att när personalen talar om sexualitet handlar det oftast om hur man ska göra för att inte råka illa ut. Varför? - Vissa är nog bara rädda att det ska hända mig något, sa en av dem vi talade med. - Fast jag tror mest de är rädda att vi ska bli med barn, säger en annan. När personalen talar om att de boende inte ska råka illa ut kan det bero på omtanke, men också på att personalen inte litar på att de boende klarar sig själva. När, hur och med vem ska personalen ta upp frågan om hur man kan göra för att inte råka illa ut? Det är viktigt att personalen tar reda på hur de kan hjälpa den boende med det här på ett sätt så att det känns bra för den boende. Det vore också bra om personalen talade om bra, roliga och sköna saker med sex och kärlek. Personalen talar sällan om sex När vi frågade de boende om personalen någon gång talat om sex sa de flesta först nej. Efter en stund kom många sedan på att personalen någon enstaka gång varnat dem för att bli med barn eller bli smittade av infektioner. En person sa så här: - Det har hänt en gång att de talat om det, när de pratade om att bli gravid. Tror de var rädda att jag skulle bli det. 10

När personalen talar om sex är sex någonting man ska akta sig för, inte någonting som gör att man mår bra. De boende behöver känna att de kan få det stöd de behöver. Personalen behöver därför hitta bättre sätt att prata om sex med de boende. När personalen inte vill tala om sex blir man utan stöd Många av dem vi talade med sa att man blir lämnad utan stöd när personalen undviker att tala som sex, kärlek och relationer. - Jag har haft en del killar, så de kunde gott frågat mig om jag ville prata, berättade en person. En annan sa: - Jag har mycket funderingar i mitt huvud men känner att personalen inte vill prata. Båda kände att de måste ställa frågor om sex själva, ifall de vill prata. En tredje person hade ibland velat fråga saker som handlade om pojkvännen men var osäker på om det är okej att fråga om sex, och hur man ska ta upp ämnet. När man inte vågar lita på personalen kan man känna sig stressad, otrygg och ensam. Eller som en av de boende sa: - Ibland tänker jag att jag är konstig när jag tänker på vissa saker. Då hade det varit bra att kunna prata om såna funderingar. 11

Hur ska personalen göra för att ge ett bättre stöd till de boende? Vi fortsatte intervjuerna med att fråga de boende vad som kan bli bättre när det gäller samtal om sex, kärlek och relationer. 12

Personalen ska ta upp sex, känslor och relationer De flesta vi talade med tyckte att det är bra om det är personalen som tar initiativ till samtal om sexualitet. De bör då ställa frågor och prata med den boende, inte bara ge information. Personalen ska ta initiativ till samtal - Det hade varit bra ibland om de tog initiativ till samtal om kärlek och så och om hur man gör när man blir kär. Jag tycker att personalen ska prata rakt på bara. Vill man inte prata får man säga det. Det här sa en av de boende och de flesta höll med. Någon tyckte däremot tvärtom, att det är bättre om man själv får ta upp det: - Jag tycker att det är privat. Vill jag prata får jag väl säga till. Det handlar alltså om att personalen måste vara lyhörd. Personalen behöver kolla och känna efter om den boende vill prata eller inte. Kanske vill den boende hellre tala med någon annan i personalen? Personalen behöver planera detta tillsammans. Om någon i personalen tycker att det är pinsamt att tala om sex måste de bestämma vem som gör det och hur de ska göra. Personalen ska ställa frågor - Jag hade önskat att de frågade mer och oftare eftersom jag är gift. Hur vi har det. Det sa en av de boende. En annan berättade: - Jag hade önskat att de spontant frågade hur jag har det i relationer med män. Jag träffar många män och ibland har jag det inte så bra. Det gör ont, eller så blir jag rädd. Då hade jag önskat att personalen frågade mer. 13

När personalen inte ställer frågor, eller inte ställer frågor på rätt sätt, kan den boende känna sig ensam och utan stöd. Personalen kanske inte ser att någon verkligen behöver hjälp. Det är därför väldigt viktigt att de boende får berätta hur de mår. Det är också viktigt att personalen lyssnar utan att komma med egna åsikter. Vad är då en bra fråga? De boende gav exempel. - De kanske skulle fråga om man ville prata om något, sa en person. - Fråga hur är det? Det här är så kallade öppna frågor, som utgår ifrån hur den boende mår och om hon eller han vill prata. Personalen ska lyssna och tala naturligt När det handlar om sex, kärlek och relationer ska personalen lyssna ordentligt på alla och vara naturliga när de pratar med oss. Det säger de boende vi har talat med. Personalen ska ta sig tid Det är viktigt att personalen inte stressar när de talar om sex, känslor och relationer. Den boende måste kunna känna att det finns tid för att prata tillsammans. - De kan komma in lägenheten, bry sig, sa en person. Men alla vill inte prata om sex i hemmet. Personalen behöver känna efter hur den boende vill ha det. 14

Personalen ska vara naturlig Alla vi talade med var överens om att det är viktigt att samtalet blir naturligt. - Personalen ska prata som vanligt och bara vara naturliga i sitt sätt, sa en person. - Inte göra det till något konstigt, sa en annan. Om personalen verkar tycka att det är jobbigt känner man sig lätt obekväm eller otrygg. Det är inte heller bra om personalen skämtar bort frågor om sex. - Det är viktigt att de inte flamsar och tramsar, menade en av de boende. Man kan skoja om sex men personalen behöver fundera på hur skämtet känns för den boende. Fick den boende bra stöd eller skojade personalen bara? Personalen ska vara professionell, inte den boendes kompis. Personalens jobb är att se till att de boende mår bra. Personalen ska visa intresse för den boende så att den boende känner att personalen lyssnar och förstår - De behöver egentligen inte säga så mycket, bara vara intresserade av mig, sa en person. En annan sa: - De ska visa intresse för mig som person, inte värdera. Men hur ska personalen göra för att visa intresse? - De behöver inte säga så mycket egentligen, man känner direkt om de är intresserade. - De ska vara trevliga och vänliga, kunna lyssna. - Hade de bara frågat rakt ut vad jag hade funderat på hade jag blivit glad. De boende tycker alltså att det är viktigt att känna sig lyssnade på och förstådda. Personalen får vara lyhörd och känna efter: Har jag förstått? Har jag lyssnat tillräckligt? Känner den boende sig nöjd? 15

Ibland behöver personalen också visa tydligare att de faktiskt lyssnar och förstår. Personalen ska anpassa stödet efter situationen När personalen tar upp ämnet sexualitet är det viktigt att utgå ifrån hur den boende mår. Hur och när man börjar tala om sex är också viktigt. Det är de boende överens om. Enskilda samtal är bäst Alla vi talade med tyckte att det är viktigt att man får tala om sex i enrum. - Man ska inte prata om det finns fler boende i närheten, sa en person. - Det är viktigt att personalen inte pratar när vi alla är i basen. Jag vill gärna prata men bara enskilt i min lägenhet, sa en annan. När man mår dåligt behöver man mer stöd Vi frågade: När är det extra viktigt med ett bra bemötande när det handlar om sex, relationer och känslor? En person svarade: - När jag ledsen, då borde personalen fråga mer. - När jag mår dåligt vill jag att de lyssnar, sa en annan. Hur kan man som personal veta hur den boende mår? De boende svarade att man kan ställa öppna frågor ibland, visa intresse och låta den boende beskriva sina känslor. Vad man upplever som tungt, jobbigt eller ledsamt är naturligtvis olika för alla. Vilket stöd man behöver är också olika för alla. Därför måste personalen alltid vara lyhörd. 16

Att bygga förtroende är viktigt för ett bra bemötande och samtal - Jag tycker det är viktigt att känna personalen väl innan man samtalar om känsliga saker, sa en av de boende. Vi fick höra många gånger att det är viktigt att man känner förtroende för personalen om man ska prata om sex. En person sa så här: - Jag tycker att ordinarie personal ska ta dessa frågor, här är så många vikarier. Man måste kunna lita på den man talar med. De boende tycker alltså att det är viktigt att känna personalen och kunna lita på dem. Kontinuitet är viktigt, alltså att det inte hela tiden är ny personal. Personalen då? Det kan ju hända att den personal man litar på tycker att det är svårt att prata om sex. Personalen måste kunna tala om detta tillsammans, komma överens hur man ska göra och hitta bra lösningar. Huvudsaken är att de boende får det stöd de vill ha. 17

Några tankar om rapporten Det här är alltså en lättläst version av en lite längre rapport. Rapporten ska hjälpa personal som arbetar i LSS-verksamhet att bli bättre på att tala om sex, relationer och känslor tillsammans med den som behöver stöd. Vi har talat med personer som bor på LSS-boenden och de har berättat för oss vad som är viktigt att personalen tänker på. Rapporten har inte svar på alla frågor men vi hoppas att den ger en inblick i vad de boende tycker och känner. Vi har kallat rapporten. Många av dem vi intervjuade sa nämligen att det är det viktigaste. För att personalen ska vara ett bra stöd när det handlar om sex och relationer behöver de fråga, lyssna och vara intresserade. Rapporten påminner oss också om att det är viktigt att alltid vara lyhörd när man arbetar i en LSS-verksamhet. Den som behöver stöd ska bli tagen på allvar. De boendes svar i den här rapporten har redan kommit till användning. Malmö stad tycker också att det är viktigt att personalen tänker på att alla är olika. Personal har läst rapporten och funderat på hur man kan bli bättre på att ge stöd. Vi som har jobbat med den här rapporten hoppas att all personal får lite bättre kunskaper. Det betyder inte att personalen behöver bli experter på sex. Målet är att den som behöver stöd ska känna sig trygg. Man ska kunna känna sig sedd och lyssnad på i samtal som handlar om sexualitet. 18

Vi som skrivit rapporten Vi som har intervjuat och skrivit rapporten heter Ingela Andersson och Mimmi Olsson. Här kan du läsa mer om oss. Ingela Andersson Mitt namn är Ingela Andersson och jag arbetar just nu som omsorgs-pedagog på Evagatans servicebostad i Malmö stad. Jag har arbetat i LSS-verksamheter i 25 år. Mest har jag jobbat med personer som har autism. Jag har varit vårdare, omsorgspedagog och haft andra jobb inom LSS. På senare tid har jag blivit mer intresserad av frågor som handlar om sexualitet. Vi som jobbar i LSS-verksamhet missar ofta att ta upp den frågan. Det kan du läsa om i den här rapporten. Jag kommer att fortsätta jobba med de här frågorna och hjälpa andra i personalen att bli bättre på frågor som rör sex. Mimmi Olsson Jag heter Mimmi Olsson och är beteende-vetare. Just nu arbetar jag med frågor om sexuell hälsa i Malmö stad. Den här rapporten är en del av det projektet. Jag har studerat bland annat ämnet sexologi och har en examen i sociologi från universitetet. Jag har också jobbat som vård-biträde i hemtjänsten i många år. 19