Använd kondom - Unga mäns tankar om sexuellt överförbara infektioner.

D-uppsats Använd kondom - Unga mäns tankar om sexuellt överförbara infektioner. Författare: Hedvig Andersers Författare: Nathalie Marciano Handledare: Marie Oscarsson Program: Barnmorskeprogrammet 90 hp Ämne: Vårdvetenskap Kurskod: 4VÅ620 Termin: VT 2012

SAMMANFATTNING Titel: Använd kondom - Unga mäns tankar om sexuellt överförbara infektioner. Institution: Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet. Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap, Avancerad nivå, 15 hp. Författare: Andersérs Hedvig & Marciano Nathalie Handledare: Oscarsson Marie Sidor: 28 Månad och år: Maj 2012 Nyckelord: STI, unga män, attityd, kunskap Alla människor kan drabbas av en sexuellt överförbar infektion STI - oavsett ålder, kön och sexuell läggning. Ungdomar mellan 15 och 29 år är dock överrepresenterade när det gäller att ådra sig en könssjukdom. Infektionerna ger inte alltid symtom, men kan leda till allvarliga konsekvenser hos både kvinnor och män. Barnmorskor arbetar aktivt för att förebygga sexuell ohälsa hos både kvinnor och män. Tidigare forskning har fokuserat mest på unga kvinnor och därför var syftet med denna studie att belysa unga mäns tankar kring STI. Metoden för studien bygger på fokusgruppsintervjuer med unga män som gick tredje året på gymnasiet, och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom i resultatet var kunskap om STI, information om STI, attityder till STI, kondomanvändning samt sexualvanor. Konklusionen av studien är att unga mäns okunskap om STI kan leda till ett riskbeteende som innebär en ökning av oskyddat sex och därmed en ökning av STI.

ABSTRACT Title: Use a condom "- Young men's thoughts about sexually transmitted infections. Department: Department of Health and Caring Sciences, University of Linné. Course: Degree in Health Sciences, Second level, 15 hp. Author: Andersérs Hedvig & Marciano Nathalie Supervisor: Oscarsson Marie Pages: 28 Month and year: May 2012 Keywords: STI, young men, attitude, knowledge All people can suffer from a sexually transmitted infection - STI - regardless of age, gender and sexual orientation. Young people between 15 and 29 are over-represented in terms of contracting a sexually transmitted disease. The infections do not always give symptoms, but can lead to serious consequences for both women and men. Midwives are actively working to prevent sexual health problems among both women and men. Previous research has been focusing on young women and that s why the aim of this study was to highlight young men's views on STI. The method was based on focus group interviews with young men who went third year in high school, and the data was analyzed with content analysis. The categories that emerged in the result were knowledge about STI, information on STI, attitudes to STI, condom use and sexual habits. The conclusion of the study is that young men s lack of knowledge about STI can lead to risky behavior that involves an increase in unprotected sex and thus an increase in STI.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Att testa sig för STI 2 Kondomanvändning 3 Kunskap om sexuellt överförbara infektioner 4 Riskfaktorer och friskfaktorer 6 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 8 METOD 8 Metodval 8 Urval och genomförande 8 Datainsamling 9 Dataanalys 9 Etiskt resonemang 11 RESULTAT 11 Kunskap om STI 12 Information om STI 12 Attityder till STI 14 Kondomanvändning 16 Sexualvanor 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 20 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 24 SLUTSATS 24 REFERENSER 25 Bilaga 1 30 Bilaga 2 31 Bilaga 3 32

INLEDNING De sexuellt överförbara infektioner som på senare år blivit mest uppmärksammade är klamydia, herpes, humant papilloma virus (HPV) samt HIV. Klamydia och HIV är dessutom två av de könssjukdomar som faller under Smittskyddslagen, vilket innebär att man är skyldig att söka vård vid misstanke om smitta, samt lämna uppgifter om var smittan kan ha kommit ifrån och vem den kan ha förts vidare till (Larsson, P-G., 2009). Sexuellt överförbara infektioner STI - har länge varit ett problem för människan (Larsson, P-G., 2009). Den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i industriländer som Storbritannien, Kanada, Sverige och USA är klamydia, och det är främst män och kvinnor i 15-29 års ålder som ådrar sig infektionen (Lengen, Jäger & Kistemann, 2010). Om infektionen inte behandlas kan det leda till äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män. Båda dessa tillstånd kan i sin tur leda till infertilitet (Larsson, M., 2009). Alla människor är mottagliga för STI oberoende av deras kön, ålder, och sexuella läggning. Det gemensamma för STI är att smittan sprids vid sexuell kontakt, via slemhinnor. Infektionen orsakas av virus eller bakterier. En infektion orsakad av bakterier kan botas med läkemedel, till skillnad från virusinfektioner som kan självläka (Socialstyrelsen, 2009). När man väljer att läsa till barnmorska kan det tas för givet att man vill jobba med förlossningsvård och vård som är riktad till den gravida kvinnan. För vår del ligger det största intresset i arbetet med ungdomar och förebyggandet av sexuellt överförbara infektioner. Det preventiva arbetet för unga män beträffande STI är begränsat och därmed väcktes idén för vår magisteruppsats. BAKGRUND Under tonåren börjar ungdomar attraheras av människor i sin omgivning, vilket i sin tur leder till att de börjar utforska sin sexualitet. Det är troligt att tonåringar utvecklar ett beteende som ökar risken att få en sexuellt överförbar infektion på grund av att de endast fokuserar på det positiva med sexuella upplevelser, och inte tänker på konsekvenserna av sitt handlande. Det kan tänkas att unga människor har svårare att säga nej till sex, just för att de inte har tillräcklig 1

vetskap om konsekvenserna (Metcalfe, 2004). En studie gjord av Collins och Champion (2009) bekräftade detta. De manliga deltagarna berättade att det var först när vänner drabbades av könssjukdomar, eller hade gjort sina flickvänner gravida som de intervjuade insåg att också de kunde drabbas. Ungdomar är fysiskt, psykiskt och socialt omogna jämfört med vuxna, men har oberoende av detta ofta ett aktivt sexualliv. Det finns ett samband mellan sexuellt experimenterade i ung ålder och ett högt antal sexpartners, samt lågt användande av preventivmedel. Därmed kan man dra slutsatsen att ungdomar också löper större risk att drabbas av en könssjukdom (Metcalfe, 2004). Enligt Senn och Carey (2011) kan de tidiga sexuella upplevelserna komma att påverka sexuella beteenden i framtiden. Därför måste interventioner för sexuell hälsa inrikta sig på tonåringar innan deras samlagsdebut för att kunna minska risken för STI. Trots sexualundervisning i skolan har det visat sig att ungdomar har begränsad kunskap om sexuellt överförbara infektioner. Okunskapen kopplas till högt antal sexpartners, inkonsekvent kondomanvändande och att man undviker att testa sig (Downs, de Bruin, Murray & Fischhoff, 2006). Enligt Lengen et al. (2010) är ungdomar mer medvetna om riskerna att bli oönskat gravid än att få en oönskad könssjukdom. Att testa sig för STI Det gemensamma målet för mödrahälsovården, ungdomsmottagningar och preventivmedelsmottagningar är att genom utåtriktat arbete, personlig rådgivning och samtal försöka minska antalet STI och oönskade graviditeter bland befolkningen. Förhoppningsvis bidrar detta arbete till en ökning av kondomanvändningen och att fler testar sig för STI (SFOG, 2008). Heikki-Yikkanen, Abelsson och Forsberg (2011) belyser hur viktigt det är att testa sig för STI för att främja det preventiva arbetet. I studien framkom det att flertalet av respondenterna någon gång testat sig för klamydia, men det var stor skillnad mellan männen och kvinnorna. Av kvinnorna var det två tredjedelar som hade testat sig, jämfört med knappt hälften av männen. Det var även fler kvinnor än män som testat sig för HIV. Resultatet visade också att 2

det var ett högre antal kvinnliga deltagande som drabbats av klamydia. Författarna till studien påpekade dock att detta kan höra samman med att fler kvinnor än män testat sig. En studie som undersökt ungdomars attityder och kunskap angående sexuellt risktagande och preventivmedel visade att unga tjejer ville testa sig för könssjukdomar direkt efter att de haft oskyddat samlag. Pojkarna däremot ansåg att de kunde vänta till de upplevde något besvär (Iredahl, 2005). Sexuella problem som inte bearbetas leder ofta till att människan upplever känslor som ensamhet, skam och sorg (Hulter, 2004). En studie av Christianson, Johansson, Emmelin & Westman (2003) visade att genom att testas positivt för en klamydiainfektion väcktes en mängd negativa känslor som skam, skuld och rädsla. Det framkom dock att männen inte reagerade lika starkt som kvinnorna. Männen uttryckte att det inte var roligt att få en klamydiainfektion men menade att den ju gick att bota. Männen kände inte heller någon skuld över att ha fått en könssjukdom, utan nöjde sig med att veta smittkällan. Kondomanvändning Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot sexuellt överförbara infektioner (Odlind & Milsom, 2010). Det är därför viktigt att göra kondomanvändning till en vana vid tillfälliga sexuella kontakter och i början av en ny sexuell relation (Socialstyrelsen, 2009). Kondomanvändning kan anses vara oförenligt med romantik (Collins & Champion, 2009) och en anledning till att inte använda kondom är för att den upplevs minska intimiteten under samlaget. Majoriteten av de män som intervjuats angående kondomanvändning uppgav dock att det fungerar bra att använda kondom vid samlag (Heikki-Yikkanen et al., 2011). Det som avgjorde om männen använde kondom eller inte vid samlag hade inget att göra med rädsla för att bli smittad av en STI eller att kvinnan skulle bli gravid. Det handlade istället om att det fanns risk för minskad känslighet och oro för att förlora erektionen vid användande av kondom under samlag. Några respondenter uppgav att de börjat utföra samlaget med kondom, men tog av den under samlagets gång för att det kändes bättre utan (Heikki-Yikkanen et al., 2011; Ekstrand, Tydén & Larsson, 2011). Kondomassocierade erektionssvårigheter kan leda till ett ökat riskbeteende genom att ha oskyddat penetrerande vaginalt samlag, vilket i sin tur leder till ökad risk för STI (Graham, Crosby, Yarber, Sanders, McBride, Milhausen & Arno, 3

2006). Av de 22 killar som deltog i Ekstrand et al s studie (2011) uppgav fler än hälften att de inte hade använt kondom vid sitt senaste samlag. En studie som genomfördes i USA undersökte kondomanvändning bland unga mödrar, och resulterade i tre underteman alltid, aldrig eller ibland och syftar till när man väljer att använda/inte använda kondom (Nelson, Morrison-Beedy, Kearney & Dozier, 2011). Det framkom att deltagarna alltid var noga med att skydda sig vid sex med ett one-night-stand och tillfälliga partners eftersom de inte kände den personen och inte heller kände tillit till denne. När kvinnorna valde att använda kondom ibland berodde det på om de hade känslor för partnern eller inte. De kände ibland press att ha sex utan kondom för att bevisa sin kärlek till partnern, och menade att om de inte ställde upp skulle någon annan göra det. En annan anledning till att använda kondom var om de ådragit sig en könssjukdom (Nelson et al., 2011). Alkohol och droger påverkar det sexuella beteendet, då det kan öka den sexuella lusten (Collins & Champion, 2009). Det är känt att de som är nyktra vid sitt första samlag i högre grad använder kondom, jämfört med de som druckit alkohol (Häggström-Nordin, 2009). Vänners förväntningar spelar också roll, eftersom man i en kompiskrets kan bli förlöjligad om man aldrig haft sex (Collins & Champion, 2009). Dessutom bidrar sociala media till att forma ungdomars syn på sex och preventivmedel. Exempelvis är det sällan man fokuserar på att skydda sig i sexscener på film, vilket kan påverka synen på kondomanvändning negativt. När det gäller kondomanvändning i allmänhet har det visat sig att både ungdomar och vuxna undviker att använda dem då det uppfattas som pinsamt (Metcalfe, 2004). Kunskap om sexuellt överförbara infektioner Studien av Downs et al. (2006) visade att ungdomar vet mer om den könssjukdom de själva drabbats av, än om andra könssjukdomar. De lär sig alltså försent om vilka symtom man ska vara observant på, och hur man kan förebygga att få infektionen eller hur man kan behandla tillståndet. Som vårdpersonal är det därför viktigt att ge rådgivning till ungdomar när de kommer på rutinkontroll, vilket ofta missas enligt studiens resultat. En amerikansk studie (Collins & Champion, 2009) undersökte unga mäns sexuella beteende, och menar att denna grupp är utsatt då hälsovården inom sexuell och reproduktiv hälsa satsar 4

mer på unga kvinnor. Unga män har också sämre kunskap om de konsekvenser sexuellt överförbara sjukdomar kan ha på fertiliteten. Dessutom är det fler antal unga män, jämfört med unga kvinnor, som inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter (Herlitz & Ramstedt, 2005). I Sverige är sexualundervisning i skolan obligatoriskt sedan många år tillbaka (Herlitz & Ramstedt, 2005). Häggström-Nordin, Hanson och Tydén (2002) frågade deltagarna i sin studie om vad de önskade att sexualundervisningen i skolan innehöll mer av. Svaret från studenterna var att de skulle vilja lära sig mer om preventivmedel, STI, sex, känslor och relationer. Ungdomarna i Collins och Champion s studie (2009) riktar kritik mot skolundervisningen, som de menar använder skrämseltaktik istället för att lära ut vad sex verkligen handlar om. Fill our heads with something that we need to know... Don t keep telling us the same thing year after year after year... because all we re going to know is that same thing over and over and over. I bet you if you go to a lot of the schools now and you ask them, Okay, if I m doing a study and I just want to know what you know about sex. Oh, well... if you have sex... you re going to get pregnant... you might get AIDS... you could get syphilis or gonorrhea...that s going to be the four top answers... I promise you... because that s all we hear about (ss 761) Till skillnad från ovanstående citat uppgav de unga män som deltog i Iredahls studie (2005) att den information de erhöll om sex skulle behöva vara mer skrämmande, och att de vill höra mer om riskerna med oskyddat samlag vid sexualundervisningen. Kunskap om vad som påverkar ungdomars sexuella beteende är begränsat, vilket kan förklara varför vi trots sexualundervisning i skolan inte lyckas minska andelen könssjukdomar hos ungdomar. Berörd vårdpersonal bör ha goda kunskaper om ungdomars utveckling, för att ha förmåga att anpassa informationen som ges (Metcalfe, 2004). I Collins och Champion s studie (2009) beskrev några av deltagarna att de kände sig obekväma att prata med sina föräldrar om sex, och saknade någon vuxen att tala med. De menade att vuxna borde dela med sig av sina egna erfarenheter och vägleda ungdomar i större utsträckning. I Häggström-Nordin et al s svenska undersökning (2002) visade resultatet att 5

fler föräldrar pratat med sina döttrar än med sina söner om sex. Av tjejerna uppgav 47 % att deras mammor hade pratat med dem om sex jämfört med 18 % av killarna. I en studie där syftet var att undersöka det sexuella beteendet hos gymnasieelever i Sverige framkom det att medelåldern för samlag var 15 år hos båda könen (Häggström-Nordin et al., 2002). Dock var det endast 87 % av killarna och 80 % av tjejerna som angav att de kände sig mogna att ha sitt första samlag vid den åldern. Det var fler studenter som läste på ett praktiskt program än de som läste ett teoretiskt program som hade haft samlag. Störst skillnad mellan programmen såg man bland tjejerna. Vid första samlaget var det 76 % av killarna och 60 % av tjejerna som uppgav att de använt kondom. I UngKAB09 (Heikki-Yikkanen et al., 2011) belyses ungdomars och unga vuxnas kunskap, attityder och sexuella handlingar och det framkommer bland annat att respondenterna drar slutsatsen att risken är större att få klamydia än HIV vid oskyddat samlag. De flesta av respondenterna påpekade dock att det skulle vara mycket allvarligt om de skulle smittas av HIV. Gällande klamydia och könsherpes ansågs det av kvinnorna vara mycket allvarligt att bli smittad, medan det fanns de män som inte ansåg smittan vara alls allvarlig. Enligt Ekstrand et al. (2011) framkom det i intervjuer med unga män att de flesta tyckte att klamydia ansågs som något allmänt och en del av killarna uttryckte det till och med som att klamydia ansågs vara normalt. Färre män än kvinnor blev erbjudna ett samtal i samband med att de testade sig för STI. Dock visade resultatet att det främst var män och yngre respondenter som var mest benägna att förändra sitt riskbeteende efter samtalet (Heikki-Yikkanen et al., 2011). Detta förtydligar betydelsen av att vårdpersonal bör inkludera både manliga och kvinnliga ungdomar i arbetet med att förebygga sexuellt överförbara infektioner. Riskfaktorer och friskfaktorer Unga vuxna behöver få experimentera med olika typer av riskbeteenden för att utvecklas och få testa på den vuxna världen. Dock bör man göra skillnad på vad som är sunt utforskande och problembeteende (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Det som påverkar ungdomars riskbeteende, och i slutändan deras hälsa, är enligt Jessor (1991) fem olika områden; det biologiska arvet, den sociala omgivningen, upplevelsen av omgivningen, 6

individens personlighet och övrigt beteende. Det finns också skyddsfaktorer även kallade friskfaktorer som kan hindra ungdomar att falla in i ett problembeteende trots att de bär många riskfaktorer med sig. Två unga vuxna med samma mönster av riskfaktorer behöver inte nödvändigtvis vara i samma riskzon, då det i slutändan är friskfaktorerna som avgör konsekvenserna. Exempel på dessa är; god sammanhållning i familjen, social kontroll, utövande av fritidsaktiviteter, samt övriga normer och attityder hos den enskilde individen. Faktorerna påverkar tillsammans valet att bli sexuellt aktiv och även hur man är sexuellt aktiv. Smittskyddsinstitutet (2011) menar till exempel att det räknas som en riskfaktor att ha många sexpartners, men att kräva skydd mot graviditet och sexuellt överförbara infektioner under sex räknas som en friskfaktor. För att kunna arbeta preventivt och minska andelen sexuellt överförbara infektioner måste vi ha kunskap om de faktorer som avgör hur ungdomar beter sig, och hur det kommer sig att vissa grupper i samhället tar olika risker. Att oskyddat samlag kan leda till oönskad graviditet eller orsaka en infektion vet de flesta redan, men vi behöver förstå varför det finns de som inte skyddar sig. Ungdomars sexuella beteende påverkas bland annat av de könsstereotyper och sociala förväntningar som råder i samhället. Det anses bland ungdomar vara viktigt att synliggöra om en person är sexuellt aktiv/inaktiv och rykten om detta ämne är en naturlig del av deras vardag. Dessa aspekter bör man ta hänsyn till i utformandet av det förebyggande arbetet med ungdomar (Smittskyddsinstitutet, 2011). PROBLEMFORMULERING Det finns begränsat med studier angående unga mäns kunskaper och attityder till STI. Som barnmorskor möter vi både unga kvinnor och män i arbetet med STI, därför behöver vi även ha god kunskap om hur de unga männen tänker kring ämnet. Ungdomar beskrivs ofta som självupptagna, och deras egocentriska natur bekräftas i en studie där så många som 96 % inte trodde att de ådragit sig en könssjukdom under sitt senaste samlag, men där resultaten visade att 34 % diagnostiserades med någon typ av STI (Metcalfe, 2004). Ovan nämnda studie, liksom många andra, är utförd på endast tjejer, vilket väcker ett intresse att undersöka unga mäns tankar och erfarenheter om ämnet. I de artiklar vi granskat presenteras ett flertal lösningar på hur man bland unga tjejer kan tänkas minska frekvensen av 7

STI. Vi anser dock att man bör rikta sig även till unga män för att hitta en lösning på detta problem då de också sprider STI. Därför vill vi belysa unga mäns tankar om sexuellt överförbara infektioner. SYFTE Syftet med studien var att belysa unga mäns tankar om sexuellt överförbara infektioner. METOD Metodval Valet av metod för denna uppsats bygger på gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper. Definitionen av fokusgrupper som forskningsteknik är att data samlas in genom diskussioner i grupp om ett förbestämt ämne, som fastställs av forskaren. Metoden har visat sig vara användbar i forskning kring känsliga ämnen, vilket vi anser att vårt undersökningsområde är. En annan anledning till att denna metod valdes framför individuella intervjuer, är att deltagarna kan känna sig mer bekväma i grupp, vilket leder till att de vågar dela med sig av sina åsikter och sin tur gör forskningsresultatet mer trovärdigt (Wibeck, 2010). Urval och genomförande Denna studie genomfördes i en tätort i den östra delen av Sverige. Vi började med att ta kontakt med rektorn på en gymnasieskola, för att få dennes godkännande att genomföra studien. Vi presenterade oss och vår uppsatsidé i ett brev (Bilaga 1), och avslutade med en förfrågan om att boka in ett personligt möte för vidare diskussion om tillvägagångssättet. Vidare togs också kontakt med ett antal mentorer för klasser i tredje gymnasieårskurs. Efter telefonkontakt med mentorerna bestämdes tid för informations- och intervjutillfälle. Fyra datum under en vecka i januari 2012 bokades in, och intervjuerna genomfördes i samband med informationstillfället. Då deltagarna skulle känna sig så bekväma som möjligt genomfördes intervjuerna i en lokal på deras skola. Syftet presenterades klart och tydligt för de deltagande och information om att medverkan var frivillig gavs, samt att det var tillåtet att avbryta medverkan när som helst (Bilaga 2). Intervjuerna utfördes i grupp, om fyra till sex personer, och tog cirka 15-25 minuter. Vi valde att intervjua fyra olika grupper, från både teoretiska och praktiska gymnasieprogram, för att få ett varierat urval och trovärdigt resultat. Sammanlagt ställde 22 unga män upp på att delta i studien. 8

Våra inklusionskriterier inför fokusgruppsintervjuerna var följande. Vi sökte informanter i tredje årskurs på gymnasiet som fyllt 18 år för att de då är myndiga och själva kunde bestämma om de önskade delta i studien eller inte. Samlagsdebuten i Sverige är 16,8 år för män (Häggström-Nordin, 2009) och därför menade vi att de har mer sexuella erfarenheter än män under 18 år. Ytterligare ett inklusionskriterium var att de deltagande skulle känna varandra sedan tidigare. Detta för att få en livligare och öppnare diskussion. Datainsamling Datainsamling gjordes med semistrukturerade fokusintervjufrågor med fyra olika frågeteman och tillhörande underfrågor (Bilaga 3). Frågetemana var: information angående STI, kondom, sexualvanor och konsekvenser. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, och endast författarna har tillgång till dessa ljudfiler. Dataanalys Vi har valt att analysera vårt material med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys, med induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att man analyserar en text förutsättningslöst (Hsieh & Shannon, 2005). Att använda sig av just denna analysmetod anses positivt när man arbetar med fokusgrupper (Krippendorff, 2004). En innehållsanalys innefattar fyra typer av aktiviteter: utformandet av analys, skriva en forskningsplan, berätta resultaten samt tillämpning av forskningsdesign (Krippendorff, 2004). Kvalitativ innehållsanalys används för att analysera och identifiera framträdande teman och mönster av det som framkommer under datainsamlingen. Metoden är vanligt förekommande inom vårdvetenskap och innebär att man tolkar skriftlig, muntlig eller visuell kommunikation (Graneheim & Lundman, 2004). Inom kvalitativ forskning anser man att sanningen ligger i betraktarens ögon, och omvärlden ses som komplex, subjektiv och kontextberoende. En text behöver inte ha en given mening, och flera tolkningar kan vara möjliga även om de skiljer sig åt (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Kärnan i kvalitativ innehållsanalys är att kunna skapa kategorier, och därför strävar man efter att hitta skillnader och likheter i texten. Det ska dock poängteras att data ej får uteslutas ur resultatet på grund av brist på en passande kategori. Det ska inte heller finnas data som passar 9

in i fler än en kategori. Detta kan vara en svårighet när man arbetar med innehåll som behandlar upplevelser och erfarenheter (Graneheim & Lundman, 2004). Efter att intervjuerna genomförts lyssnades materialet igenom ett flertal gånger och transkriberades, alltså gjordes om till skriven text. Texten lästes upprepade gånger för att författarna skulle få en känsla av helhet. Meningsenheter identifierades och utgjorde sedan grunden för analysen. En meningsenhet är meningar, stycken eller fraser som är relevanta för studiens syfte. Dessa meningsenheter kortades därefter ner kondenserades - utan att förändra styckets innebörd, och gjordes därefter om till koder. Koderna sorterades till ett antal subkategorier och kategorier som belyser det mest centrala i innehållet. Kategorierna svarar på frågan vad?. Slutligen skapades ett övergripande tema som speglar den underliggande meningen i studien. Temat svarar på frågan hur? (Tabell 1) (Graneheim & Lundman, 2004). Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter, kondenserade enheter, koder, subkategorier och kategorier. Meningsbärande enhet Man vet inte hur de, sjukdomarna, påverkar en. Kondenserade enheter Vet inte hur man påverkas av STI Kod Okunskap Subkategori Kategori Okunskap om STI Kunskap om STI Använd kondom Att folk ska få reda på det.. Då blir det inte så lätt... Då är man körd... Lär sig att man ska använda kondom Mest rädd för att andra människor ska veta att man fått en STI Sexualundervisning Ansvar för att informera om STI Rädsla för omgivningens reaktioner Tankar kring att drabbas av en STI Information om STI Attityder till STI Man glömmer ju bort den! Kondomanvändning vid samlag glöms bort Glömska Tankar kring att använda/inte använda kondom Kondomanvändning Känns som det är tryggare här hemma liksom Tryggare hemma i Sverige Trygghet Sex utomlands Sexualvanor 10

Etiskt resonemang När det gäller vetenskaplig forskning finns det vissa etiska principer som är viktiga att följa. Resultatet i studien ska ge en sanningsenlig bild av det undersökta fenomenet, vilket innebär att det exempelvis inte är tillåtet att hitta på data eller utelämna data som anses vara mindre önskvärda (Nyberg, 2000). Metoden som används ska vara godkänd ur etisk synvinkel, och forskarna får inte låta sig påverkas av sina förutfattade meningar eller synpunkter (Wibeck, 2010). Reglerna fastslår också att hänsyn ska visas mot dem man undersöker och man får inte lov att föra deltagarna bakom ljuset. Deltagarna ska också vara införstådda med att det är helt frivilligt att delta i studien, och att de när som helst kan dra sig ur eller välja att inte svara på frågor. Som forskare har man alltid tystnadsplikt gentemot uppgiftslämnarna. Dessutom får insamlad data endast användas i forskningssyfte, och alltså inte lånas ut för kommersiellt bruk eller till icke-vetenskapliga ändamål (Nyberg, 2000). Enligt Wibeck (2010) är det, utifrån ett etiskt perspektiv sett, bra att använda sig av fokusgrupper som intervjumetod. Precis som med andra forskningsmetoder finns det risker och vinster med att använda sig av fokusgrupper. En risk kan exempelvis vara att moderatorns roll blir för dominant och att denne styr diskussionen istället för deltagarna. Det kan också vara så att de mer tillbakadragna personerna i gruppen inte vågar göra sin röst hörd vilket kan påverka datan. En positiv sak med fokusgrupper kan dock vara att deltagarna blir stärkta av att få vara experter, bara genom att dela med sig av sina tankar och erfarenheter. De lär sig också genom att lyssna på varandra och blir mer medvetna om de problemområden som tas upp (Wibeck, 2010). Vi anser att vinsterna överstiger riskerna. Forskningsetikkommittén Sydost har lämnat etiskt godkännande Dnr. EPK 104-2011. RESULTAT Fem olika teman framkom i analysen av insamlad data kunskap om STI, information om STI, attityder till STI, kondomanvändning och sexualvanor. 11

Kunskap om STI På frågan om vilka könssjukdomar de kände till svarade alla grupper HIV och AIDS i första hand. Klamydia och herpes var också något alla hade hört talas om, och även gonorré. HPV, kondylom, var det endast en deltagare som nämnde. De unga männen var öppna med att de inte kan särskilt mycket om hur de olika könssjukdomarna påverkar deras kroppar. Att klamydia kan göra både män och kvinnor sterila visste några av dem, och en av dem visste också att herpes är något man aldrig blir av med. I övrigt verkade den gemensamma uppfattningen vara; Aids är nog det man vet, vad det leder till liksom det dör du ju av. (FG 4) Information om STI De unga männen i fokusgrupperna diskuterade vem som hade ansvar för informationen kring STI. Den gemensamma uppfattningen bland deltagarna var att det är skolan som har det yttersta ansvaret för sexualundervisningen: Skolan har ansvar för det är här vi är ju. (FG 1) Det framkom under intervjuernas gång att de unga männen inte tyckte att skolan bidrog med tillräcklig information om STI. Endast ett fåtal av de unga männen uppgav att de haft någon enstaka föreläsning om ämnet. Sjukt längesen man hörde nåt. (FG 1) De unga männen berättade att de vill få mer information angående STI i skolan. De påpekade också att undervisningen borde vara mer återkommande under hela skolutbildningen. Grupper från både praktiska och teoretiska program var överens om att de inte lärt sig någonting om ämnet, förutom namnen på olika könssjukdomar och att de ska använda skydd. Ha skydd Sen, nu är lektionen slut. Typ. (FG 4) De unga männen poängterade att det inte var sina föräldrar de vände sig till i första hand när det gällde att prata om STI. De var också överens om att föräldrarna i sin tur inte heller pratar med sina barn om ämnet. Föräldrarna verkade enligt flera av de unga männen förlita sig på att skolan ansvarar för all sexualundervisning. Några av deltagarna uppgav att de någon gång kommit in på ämnet i sina föräldrars närvaro, men att samtalet inte utvecklades vidare. 12

Det enda de säger är väl typ var försiktig. (FG 4) I en av fokusgrupperna var det några som menade att det var upp till föräldrarna att lyfta frågan och ytterligare en åsikt var att media borde upplysa mer om ämnet. Deltagarna i en fokusgrupp menade att man tar åt sig mer av vad media säger än om en lärare står och säger att det är farligt. De unga männen tog upp diverse tv- och radioprogram, dit man kan ringa och ställa frågor, som ett exempel på ett positivt sätt att lära sig om STI. De var också överens om att det handlar om personligheten hos den som informerar. Ett önskemål var att någon utifrån kommer och föreläser i skolan. Alla deltagare nämnde ungdomsmottagningen som den plats man vänder sig till om man har frågor om ämnet. Samtliga informanter berättade också att de i årskurs nio fick besöka ungdomsmottagningen för en informationsträff. En deltagare uppgav att man kan vända sig till skolsköterskan om det är något man undrar över när det gäller STI. Internet är en annan välanvänd informationskälla bland de unga männen, och diskussionen summerades med svaret:... tror ändå alla går ut på internet först (FG 3) Vid frågan om hur de unga männen på bästa sätt lär sig om STI var det många av dem som var överens om att skrämselteknik är ett bra sätt för att erhålla information kring ämnet. En deltagare nämnde att det skulle vara bra om till exempel någon som har AIDS kom och pratade om det. Det var dock några av de unga männen som menade att skrämseltaktik kan avskräcka ungdomar från att ha sex överhuvudtaget. Många av de unga männen tog upp att de endast får se statistik när det gäller STI och att det inte pratas öppet om det: Man hör ju inget om det.., det är mer använd kondom och sen inget mer. (FG 1) Tar det inte så seriöst. (FG 1) Flertalet deltagare var överens om att de ville veta riskerna med STI. En ung man uttryckte att han ville se det svart på vitt, att informationen helt enkelt är för abstrakt. 13

Attityder till STI Flera av de unga männen påpekade att det inte skulle vara så kul om folk fick reda på att man smittats av en STI. En av de unga männen uppgav att man då får en stämpel som den som har en STI. Andra tankar som kom fram var att tjejer nog inte blir intresserade av en kille som de vet har en könssjukdom. Majoriteten av de unga männen som intervjuades uppgav att det inte var så vanligt att man samtalade om STI med sina vänner. Om man själv drabbats av en infektion var det heller inte troligt att man delade med sig av den informationen till kompisarna. En av killarna uttrycker det genom att säga: Jag tror inte man går ut så ba hej jag har fått det och det och det... (FG 4) I en annan grupp vi intervjuade svarade de unga männen spontant att: Tror man håller rätt så mycket tyst om det. (FG2) Inte det roligaste att snacka om könssjukdomar. (FG 2) Anledningen till att STI ökar i samhället trodde de unga männen berodde på allmänt slarv med kondomanvändning och ökad alkoholkonsumtion. De unga männen menade att när man dricker alkohol blir man mindre rädd om sig själv. De trodde också att det kan bero på att sex har blivit mer naturligt och mer avslappnat, samt att man debuterar tidigare sexuellt idag än förut. Förr va det typ att man måste gifta sig först. Nu går man ut bara för att få ligga. Det är många som gör det. (FG 4) En av de unga männen ansåg också att det blir vanligare med STI på grund av att ungdomar har fått för lite och för dålig information angående STI. På frågan om vad de unga männen var mest rädda för när det gäller att ha haft oskyddat samlag kom spontana reaktioner som: Åh fan och Inte bra från flera av dem. Det framkom även att de flesta deltagare tyckte att det var värre om tjejen blev gravid än att själv bli smittad av en STI. Detta på grund av okunskap om STI enligt dem själva. Man vet ju inte riktigt hur vanligt det är heller, så man är ju inte så rädd för det på samma sätt. (FG 1) 14

Vid frågan om vad de unga männen är mest rädda för gällande STI var det många av deltagarna som var eniga om att det skulle vara att just bli smittad. En av de unga männen uppgav att det kunde kännas obehagligt eftersom det inte alltid ger symtom att ha en STI. Svårt att veta att man har det, jävligt läskigt. (FG 2) De unga männen diskuterade mycket kring HIV. HIV ansågs vara mer allvarligt än klamydia, eftersom klamydia går att bota. HIV var också den infektion som de uppgav att de hade hört mest om i media, samt den infektion de hade mest respekt för. Att höra Tusentals svenska ungdomar har klamydia, är ju inte samma sak som Tusentals barn dör i HIV. (FG 4) Att själv blir drabbad av en könssjukdom kan göra att man i fortsättningen är mer försiktig enligt de unga män vi intervjuat. Även om de var överens om att HIV var den infektion man fruktade mest menade en ung man på att:...har man gått med klamydia ett väldigt bra tag har man nog respekt för det med. (FG 4) När de haft oskyddat sex uppkom känslor av oro över att eventuellt ha blivit smittade med en könssjukdom, eller att ha gjort en tjej gravid. Vilket som beskrevs som värst berodde på ålder och vilken sjukdom det handlade om. HIV och AIDS räknades som mest allvarligt att få eftersom det är det som är dödligt. Att veta att en könssjukdom är botbar kan göra att man blir mindre rädd för den, även om en deltagare utbrast fast så tänker man väl ändå inte! när frågan kom upp. Ytterligare en åsikt var: Jag får ju hellre en unge när jag är 18 över att få liksom HIV när jag är 18. (FG 4) En annan deltagare i samma fokusgrupp bekräftar ovanstående citat genom att säga att det är lättare att ta bort ett barn än en HIV-infektion. Vid frågan på om när man ska testa sig uppgav en av de unga männen: När man känner sig orolig. (FG 2) I en annan fokusgrupp svarade de unga männen att man testar sig om man känner någonting, alltså om man upptäcker symtom på en infektion. En annan anledning till att testa 15

sig är om man inte känner personen man haft oskyddat samlag med. Denna åsikt delades av flera av de unga männen. I en av fokusgrupperna uppgav flera av de unga männen att de var rädda för att få ett positivt svar om de testade sig för STI, och valde därför att inte testa sig förrän de märkte av några tydliga symtom. Alla deltagare var väl införstådda med att ungdomsmottagningen är den plats man besöker för att testa sig, och de uppgav också att de vet hur testet utförs. Kondomanvändning De unga männen ansåg alla att kondomanvändning är viktigt, och en anledning till det är på grund av rädslan för att bli pappa i ung ålder. De unga männen menade att kondom är bra på det sätt att det skyddar mot könssjukdomar och graviditet, men en negativ egenskap hos kondomer är att de tar bort känslan. Meningarna kring vilket som är viktigast att skydda sig mot graviditet eller könssjukdomar gick isär, och några av deltagarna tyckte att det var viktigt att skydda sig mot båda. Något som alla deltagare var överens om var att samlaget upplevdes som mindre skönt med kondom. Kan inte säga att det inte är skönt, men det är mindre skönt. (FG 1) Alla grupper var trots detta även överens om att det var positivt med kondomanvändning. De unga männen uppgav att det framförallt var positivt att man inte behövde oroa sig efteråt.... skyddar ju mot allt. (FG 2) Beroende på situationen väljer man att använda eller inte använda kondom, och tillit verkar spela stor roll i denna fråga. Litar man på varandra behöver man inte använda kondom enligt många av de unga män som intervjuades. Detsamma gällde om man var i ett förhållande och tjejen åt p-piller. De unga männen var eniga i att man bör använda kondom när man har sex med någon för första gången. De valde också att använda kondom vid samlag när de kände sig osäkra på personen eller inte kände personen, eftersom man då oftast inte litar på denne. Flera av de unga männen samtalade om att man ofta kan känna om tjejen är pålitlig eller inte. 16

Är det en tjej man träffat på krogen och sen följer med hem, kan jag ju säga, jag skulle ju inte lita på henne Absolut inte! (FG 4) Det framkom också under intervjun att alkoholintag innan samlaget spelade stor roll gällande om man väljer att skydda sig med kondom eller inte. En av de unga männen nämnde dessutom att man inte vill avbryta samlaget genom att sätta på en kondom. Enligt de unga männen i studien är det båda parter i en relation som har ansvaret att se till att man kommer ihåg att använda kondom. En av de unga männen ansåg dock att killen har något större ansvar än tjejen. Det är ju han som kör in den... (FG 1) Att tjejer har med sig kondom uppfattas som något positivt då det visar att de också vill skydda sig. En kille påpekade att det ju faktiskt är tjejen som blir gravid. I en annan fokusgrupp trodde de unga männen att tjejer vill skydda sig beroende på om de åt p-piller eller inte. Sexualvanor Om frågor kring sexualvanor svarade de unga männen bland annat att man inte har sex första kvällen med en tjej om man vill bli tillsammans med henne. En ung man uttryckte det som att det var okej att har sex första dejten men att han inte trodde på det. Blir inte så seriöst eller håller länge om man har det första gången, man hinner inte bygga upp passionen. (FG 1) En annan ung man sa: Tar det lugnt om man gillar tjejen. (FG 1) En av de unga männen tyckte att det var okej att ha samlag första kvällen: Svårt Man kan ju bli kär direkt liksom men sen kan det ju va bara one-night-stand också, svårt att säga. (FG 4) Gemensamt för alla deltagare var att det skiljer sig hur de resonerar kring sex och STI när de är utomlands jämfört med hur de resonerar hemma i Sverige. Deltagarna menar på att det är 17

omvända roller utomlands, att man är mer rädd för att bli smittad av en STI än att tjejen ska bli gravid. Informanterna tar upp trygghet som något essentiellt, och en av deltagarna förklarar att han känner sig tryggare i sitt hemland, och mindre rädd för att bli smittad av en STI där jämfört med när man är utomlands. Därför tror han att man är noggrannare med att använda skydd när man befinner sig i andra länder. Exempel på anledningar till varför man bör skydda sig när man är utomlands menar deltagarna är för att man ofta träffar folk som man aldrig kommer att träffa igen, och för att man inte känner/hinner lära känna personen tillräckligt. Ytterligare en anledning kan vara att det är en annan kultur i utlandet, och att de kanske har sämre koll på könssjukdomar där. DISKUSSION Metoddiskussion I en kvalitativ studie har de individer som samarbetar i studien en aktiv roll i forskningen, till skillnad från en kvantitativ studie där personerna som deltar i studien klassas som respondenter och endast svarande i studien (Polit & Beck, 2008). Med tanke på vårt syfte var det självklart att använda en kvalitativ metod, och inte en kvantitativ metod, då vi ville få fram de unga männens tankar kring ämnet. Vi valde att rekrytera deltagare till studien från skolklasser på gymnasiet, då vi ansåg att det var det bästa alternativet att komma i kontakt med lämpliga informanter. I samband med rekryteringen av de unga männen spelade klassens mentorer en stor roll. I de klasser där mentorerna var delaktiga och positiva till studien underlättades rekryteringen. Vi upplevde också att informanterna var mer positiva till att ställa upp på intervjun om den genomfördes i samband med informationstillfället. Genom att vi hade möjligheten att anpassa oss efter deras önskemål minskade vi också riskerna för bortfall av deltagare. Ett etiskt dilemma för oss var dock att de unga männen inte fick tid att reflektera över innebörden av deltagandet i studien, vilket kan ha gett ett annat urval än om vi haft ett separat informationstillfälle och ett senare intervjutillfälle. En grupp som inte finns med i vårt urval är de unga män som valt att inte läsa på gymnasiet. Enligt statistik är det endast nio procent av landets 18-åringar som ej går i skolan (SCB, 2011), och därför anser vi inte att detta är ett betydelsefullt bortfall för vår studie. 18

En fördel för oss var att de unga männen vi intervjuade kände varandra sedan tidigare. De gick i samma klass och var i samma ålder. Människor som har gemensamma erfarenheter och intresseområden är mer villiga att dela erfarenheter med varandra och lämna ut personlig information om sig själva (Wibeck, 2010). Detta ökar innebördsrikedomen i intervjuerna och ger större bredd och djup. En nackdel vid rekryteringen kan vara att vår grupp var homogen, vilket också innebär att variabiliteten i datamaterialet blir begränsat (Polit & Beck, 2008). Enligt Wibeck (2010) är ett lämpligt antal deltagare i en fokusgrupp minst fyra personer, men inte mer än sex personer. I våra fokusgrupper varierade antalet deltagare från fyra till sex personer vilket vi upplevde som ett lagom antal då varje person fick utrymme att dela sina åsikter och tankar under intervjuns gång. När det gäller kvalitativ forskning är det särskilt troligt att man väljer att engagera sig i fältarbete i naturlig miljö eftersom författarna är intresserade av sammanhang i människors liv (Polit & Beck, 2008). Miljön påverkar deltagarna, vilket är en anledning till att man bör vistas i en lokal där gruppen känner sig bekväm (Wibeck, 2010). Därför valde vi att utföra intervjuerna med de unga männen på deras skola eftersom det är en miljö som de är väl bekanta med. Vi anser att detta var positivt för vårt resultat. Validiteten är det som hänger samman med tolkningen av en observation (Wibeck, 2010). Exempel på hot mot validiteten - eller trovärdigheten som den ibland kallas - är att deltagarna känner sig påverkade av grupptrycket, och endast delar med sig av det de tror är önskvärt istället för det de egentligen tycker. I slutändan är det upp till forskaren att avgöra om det som sagts under intervjun är användbart i ett resultat. Vi upplevde att klimatet i våra intervjugrupper var avslappnat och att de unga männen inte påverkades av varandras åsikter. En svårighet för oss som moderatorer var att inte vara för aktiva och ledande under intervjuerna, då ämnet upplevdes vara känsligt för vår valda åldersgrupp. Enligt Wibeck (2010) bör en moderator vara opartisk men samtidigt engagerad. Det kan ibland vara svårt att hitta en balans mellan att uppmuntra deltagarna och att inte instämma för mycket med vad de säger. Visar moderatorn att hon håller med talaren genom att exempelvis nicka instämmande, kan de övriga i gruppen hålla tillbaka sina åsikter om dessa avviker från det som just blivit sagt. Den fortsatta diskussionen blir då påverkad negativt. För att lättare kunna distansera sig 19

är det värdefullt att använda sig av strukturerade frågeformulär inför en intervju (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008), vilket vi valde att göra. En nackdel med strukturerande frågeformulär är att frågorna kan spegla resultatet. Vi tror dock att diskussionen skulle varit svårare att driva framåt om vi inte haft det, med tanke på vårt ämne i kombination med deltagarnas ålder. Det är vanligt förekommande att vi människor endast hör det vi vill höra, och det som stämmer överens med våra egna ståndpunkter. Därför bör en tillräcklig mängd data samlas in, och olika forskare bör sedan analysera denna, för att få en ökad reliabilitet, eller trovärdighet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008; Wibeck, 2010). Trovärdigheten blir också ökad om en och samma moderator leder alla fokusgruppintervjuer i en studie (Wibeck, 2010). För att studien skulle utföras rätt ur ett forskningsetiskt perspektiv var vi som författare noga med detta vid analyserandet av intervjuerna för att ingen data skulle missas. Fokusgruppsstudier syftar inte till att generalisera, utan används istället för att kunna få en djupare förståelse av ett specifikt problemområde. Inom metoden pratar man om överförbarhet, vilket innebär att läsaren av resultatet avgör om det är applicerbart inom andra områden, till skillnad från generaliserbarhet, där forskaren tar de beslut om generella slutsatser (Wibeck, 2010). Vårt mål är alltså inte att kunna generalisera, vi vill istället få förståelse för unga mäns tankar kring detta aktuella ämne. Resultatdiskussion Vårt resultat visar att unga män idag inte får den information de behöver och önskar angående STI. De själva menar på att eftersom de spenderar större delen av dagarna i skolan är det naturligt att det är just där de bör erhålla undervisningen. Vi blev under intervjuernas gång förvånade över den brist på kunskap som de unga männen själva uppgav att de hade om ämnet. Vi tänker att ur ett etiskt perspektiv kanske detta handlar om en genusfråga då det är fler studier gjorda på unga kvinnor kring ämnet än unga män, vilket vi nämnt tidigare. Något annat som kom att förvåna oss var att lärare som intervjuats av Lebese, Davhana & Obi (2010) uttryckt att de tycker det är obekvämt att föreläsa om ämnet och har åsikten att sexualundervisning uppmuntrar till ett negativt sexuellt experimenterande bland ungdomar, och undrar därför om det istället borde tas in personal som har en profession inom området. De unga män vi intervjuat hade önskemålet att utomstående personer skulle komma till skolan 20

och hålla föreläsningar. Kanske skulle detta öka både kvaliteten på sexualundervisningen och elevernas intresse att lära sig om ämnet? Enligt Bäckman (2010) har tidigare läroplan kritiserats på grund av allt för otydliga riktlinjer vilket har lett till att sex och samlevnadsundervisningen har fått en svag ställning i skolorna. Det är upp till skolans ledning och lärarna hur samlevnadsundervisningen läggs upp. Enligt Häggström-Nordin (2009) finns det flera studier som visar att ungdomarna inte får tillräckligt med information och undervisning om sex och samlevnad i skolan idag. Undervisningen uppfyller helt enkelt inte elevernas behov. Det finns även en utvärdering gjord på nationell nivå som även den visar på att en förnyelse samt förbättring av sex- och samlevnadsundervisningen behövs för att uppfylla de krav som finns. Undervisningen ska ha en tydlig bas för ungdomarna i skolan, dock måste utbildningen se till de olika grupper av ungdomar som finns och de olika behov de har. År 2011 införde skolverket en ny läroplan för sex- och samlevnadsundervisning. Den innebär bland annat att sexualundervisningen ska integreras i ämnen som till exempel samhällskunskap, historia samt idrott och hälsa (Nilsson, 2011). Genom införandet av denna nya läroplan tror vi att utbildningen bland annat kan göra att eleverna upplever ämnet som mindre laddat och att det då blir mer naturligt att prata om i olika sammanhang De unga män vi intervjuat menar på att deras föräldrar inte pratar med dem om sex och samlevnad, och att de inte heller söker sig till sina föräldrar för att prata om det. I en studie av Strum, Mays, Juliar, Bair, Perkins och Zimet (2008) framkom det att föräldrar själva ansåg att de hade ett bra förhållande till sin tonåring samt att de hade lärt sina tonåringar om STI. Föräldrar kan ha svårt att se sina barn som vuxna människor, och kan därför ha svårt att diskutera känsliga ämnen som sex och könssjukdomar med dem. Vissa föräldrar tycker det är obekvämt att tänka på att deras barn är sexuellt aktiva och försöker istället ignorera det. De föräldrar som inte pratar med sina barn om sex utstrålar omedvetet att sex är något negativt, men en anledning till att de inte väljer att ta upp det med sina barn kan vara för att deras egna föräldrar inte heller gjort det (Lebese et al., 2010). Föräldrarna som intervjuades i Lebese et al s studie (2010) menade att media var till stor hjälp för dem. När det pratades om sex på tv och radio, kunde föräldrarna på ett naturligt sätt ta upp ämnet genom att fortsätta diskussionen efter att programmet tagit slut. I vårt resultat framkom 21

att ett flertal av de unga männen såg media som ett mycket bra sätt att lära sig om STI, då det gjordes på ett mer lättsamt och intressant sätt. Kondomanvändning är ett ämne som är väldiskuterat och som även samtalats om bland deltagarna i vår studie. I en studie som gjorts av Iredahl (2005) var de som intervjuades väl medvetna om att man bör använda kondom men omständigheterna hade gjort att de inte valde att använda den. De ansåg inte att risken för att själv bli smittad var särskilt stor. En av killarna som intervjuades uppgav att han hade kondomer hemma, men att han fick en känsla av att tjejen han hade samlag med var "ren" och avstod då från att använda kondom. En annan kille gjorde misstaget att lita på sin flickvän, då hon inte ville använda kondom, och blev smittad av henne. De unga män vi intervjuat berättade att anledningen till att de valde att använda kondom eller inte främst handlade om de kände tillit till sin sexpartner eller inte. Ett flertal av de unga männen uppgav att man kunde känna på sig om tjejen var pålitlig och valde då att avstå från att använda kondom. Vi ser här ett tydligt mönster av riskerna med att många unga män idag litar mycket till sin egen känsla när det gäller att skydda sig vid samlag eller inte. Detta bekräftas i Iredahls studie (2005) där det tas upp att det kan vara obekvämt att fråga om kondom, speciellt i en intim situation då det indikerar att man inte litar på personen man har sex med. De unga män vi intervjuat menar att en anledning till att könssjukdomar ökar är på grund av alkohol. Det är visat att de som sexdebuterar utan alkohol i kroppen i högre utsträckning använder preventivmedel jämfört med de som varit alkoholpåverkade (Häggström-Nordin, 2009). Ungdomars riskbeteende hör samman med en rad andra bakgrundsfaktorer såsom socioekonomiska faktorer och de normer och regler som styr just nu. Ytterligare en faktor kan vara låg självkänsla. En låg självkänsla kan innebära att man inte tycker att man själv har något värde, och anser därför att risktagandet är befogat, då man ju inte behöver vara rädd om något som är värdelöst (Forsberg, 2005). Det pratas ofta om att unga kvinnor mår psykiskt dåligt, men kanske är det så att även de unga männen mår dåligt, men att de är bättre på att dölja det? En studie (Rothman, Wise, Bernstein & Bernstein, 2009) visar att det är fler unga män än kvinnor som uppger att de haft oplanerat sex i samband med alkoholintag. Detta i sin tur kan leda till oskyddat sex, och därmed en ökad risk för oplanerade graviditeter och STI. 22