En uppskattning av stormen Gudruns skador på jordbrukssektorn.

1(13) PM Dnr 13-1186/05 2005-02-16 En uppskattning av stormen Gudruns skador på jordbrukssektorn. 1. Uppdrag Jordbruksverket har den 2 februari 2005 av jordbruksdepartementet fått i uppdrag att medverka vid insamlandet av underlag för en ansökan om bidrag ur EU s solidaritetsfond till följd av skador i samband med stormen Gudrun. Verkets uppgift var att redovisa underlag beträffande jordbrukssektorn. En särskild blankett (se bilaga) med tillhörande anvisning har översänts till verket för att utgöra ledning i arbetet med insamlandet av underlaget. Rapportering av resultat ska ske till jordbruksdepartementet senast den 16 februari. I blanketten efterfrågas två olika ekonomiska uppskattningar av stormens skadeverkningar betecknade som total direkt skada och stödberättigade kostnader. Det förstnämnda begreppet utgör en kvalifikationssumma för frågan om stöd ur fonden överhuvudtaget ska kunna komma ifråga och det andra begreppet utgör de kostnader som mer direkt kan komma ifråga för EU-ersättningen. Under arbetets gång har kontakter tagits med bl.a. berörda länsstyrelsers lantbruksenheter, LRF på både regionalt och centralt plan, GRO och Skogsstyrelsen. Vidare har kontakter tagits med försäkringsbolag, kraftbolag, husdjursföreningar, lantbruksrådgivare, distriktsveterinärsstationer och mejeriföretag i det drabbade området. 2. Områdesavgränsning Områdesavgränsningen av det stormdrabbade området har företrädesvis skett på tre sätt. I utgångsläget skedde avgränsningen med utgångspunkt från Skogsstyrelsens flyginventering av stormskadorna på skog. Uppgifter från SMHI om stormvindarnas utbredning har också använts. Slutligen har uppgifter från kraftbolagen använts för denna områdesavgränsning. Direkta skador på t.ex. byggnader har drabbat jordbruksföretagen i främst Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän. Indirekta skador har främst drabbat företagen i de områden som drabbats av strömavbrott. Med ledning av uppgifter från Vattenfall och Sydkraft har en geografisk avgränsning gjorts av dessa områden. Kraftföretagen har lämnat kommunvisa sammanställningar över hur många kunder som haft driftstörningar per dygn. I vissa kommuner som är belägna i det stormdrabbade området visar Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46 E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet: www.sjv.se

Jordbruksverket 2005-02-16 2(13) kraftbolagens statistik att antalet kunder (även andra kunder än lantbrukare) som drabbats av elavbrott varit mycket få. I de beräkningar som gjorts fortsättningsvis antas att följande områden drabbats av mer omfattande strömavbrott: Län Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Bleking Skåne Halland V:a Götaland Kommun Alla kommuner i de södra delarna av länet Alla kommuner Alla kommuner Alla kommuner utom Öland Alla kommuner utom Sölvesborg Alla kommuner i de norra delarna av länet Alla kommuner utom Laholm Alla kommuner i de södra delarna av länet Det finns ca 3 500 företag med mjölkkor i de drabbade områdena och totalt finns de ca 10 000 företag med nötkreatur. Det finns även ca 1 500 företag med grisar och något hundratal företag med fjäderfä. Det finns ca 200 000 mjölkkor på de företag som finns i det stormdrabbade området. 3. Avgränsning av uppdraget Verket har begränsat bedömningarna av stormens skador till att gälla enbart primärproduktionen inom jordbrukssektorn i det stormdrabbade området. Bedömningarna har skett på sektorsnivå och utesluter inte att det finns enskilda företag och företagare som är betydligt hårdare drabbade än vad som framkommer i de sektorsuppskattningar som redovisas i detta PM. I anvisningarna till blanketten anges för begreppet total direkt skada att så kallade indirekta skador inte ska medräknas. Detta innebär enligt anvisningen bl a att bortfall av inkomst och produktion beroende på avbrott i ekonomisk verksamhet (löner, företagsintäkter) och förlust av framtida grödor inte ska medräknas. Denna inskränkning medför att verkets uppskattningar av skadorna inom lantbruket i första hand måste inriktas mot mer direkta skador och då främst sakskador. Med hänsyn till att gränsdragningen mellan direkt och indirekt skada inte är entydig har verket i denna uppskattning valt att som första steg via kontakter med försäkringsbolag försöka att uppskatta de mer direkta skadorna. I ett andra steg försöker verket sedan att gå igenom ett antal möjliga skador av mer indirekt natur för att söka uppskatta det ekonomiska värdet av dessa skador. Jordbruksdepartementet har vid kontakt från verket funnit det mer lämpligt att departementet självt gör den slutliga bedömningen av vilka av de mer indirekta skadorna som slutligen ska medräknas i begreppet total direkt skada.

Jordbruksverket 2005-02-16 3(13) Vad gäller uppskattningen av skadornas storlek har verket i möjligaste mån försökt att uppskatta och exkludera de skador som drabbat ägarnas bostadshus från de skador som drabbat själva företaget. I blanketten anges vidare för begreppet stödberättigade kostnader att sådana enligt EU s regler inte får vara försäkringsbara. Verket finner att ett sådant kriterium är mindre operationellt. Numer är det absoluta flertalet skador försäkringsbara och försäkringsbarheten avgörs i huvudsak av försäkringstagarens beredvillighet att betala den av bolaget begärda premien. 4. Direkta skador 4.1 Metod för uppskattning av direkta skador Jordbruksverket har bedömt att de säkraste uppgifterna om direkta stormskador finns hos försäkringsbolagen, särskilt med hänsyn till den begränsade tid som står till förfogande för uppdragets utförande. Marknaden för lantbruksförsäkringar domineras totalt av länsförsäkringsbolagen (LF-bolagen) som vanligen har 70-90 % av marknaden för lantbruksförsäkringar och Jordbruksverket har därför valt att arbeta med uppgifter från dessa bolag. De LF-bolag som kontaktats ligger inom det huvudsakliga stormområdet, nämligen Skåne, Halland, Blekinge, Småland inkl. Öland, Gotland och Östergötland samt gamla Göteborgs- och Bohus län och gamla Älvsborgs län. 4.2 Stormskador registrerade hos försäkringsbolagen Den som drabbas av en skada kontaktar sitt försäkringsbolag, som därmed tidigt får uppgifter om skadan. Då skadan anmäls reserverar bolaget omgående en skadeersättning som i första skedet endast baseras på den beskrivning av skadan som försäkringstagaren lämnar till bolaget. Senare sker en besiktning av en skadereglerare eller en annan sakkunnig person. Vissa smärre skador besiktigas dock aldrig utan skadan åtgärdas av en hantverkare eller entreprenör och försäkringsbolaget registrerar den slutliga kostnaden när fakturan kommer och skadan regleras. De reserverade beloppen registreras fortlöpande i bolagens datorsystem och uppdateras allteftersom besiktning och skadereglering sker. Det betyder att vid tiden närmast efter stormen så är uppgifterna mycket osäkra, för att efter hand bli säkrare och säkrare. Då Jordbruksverket gjorde denna undersökning hade bolagen besiktigat eller reglerat ca 25-50 % av skadorna, räknat i kronor. På en direkt fråga till några försäkringsbolag om det finns en tendens att man reserverat belopp i överkant för säkerhets skull blev svaret nej. Flera bolag bedömde att reserveringarna för januaristormen snarast ligger i underkant. En lantbruksförsäkring hos LF är en paketförsäkring som omfattar ekonomibyggnader med innehåll, inventarier och djur, markanläggningar, avbrottsförsäkring samt bostadsbyggnader med inventarier, inklusive mat i frysboxar. Bolagen har

Jordbruksverket 2005-02-16 4(13) sedan uppskattat hur stor andel av skadorna som belöper sig på näringsdelen respektive bostadsdelen. Stormförsäkring ingår som standard i lantbruksförsäkringen men kan undantas vilket dock är ytterst ovanligt. Alla kontaktade bolag bedömer att ekonomibyggnadsskadorna dominerar stort, beloppsmässigt. Det är i denna kategori som de riktigt stora, enskilda skadorna finns. Därefter kommer skador på bostadsdelen. De senare är ofta fler till antalet men avsevärt mindre beloppsmässigt. I vissa fall är det enbart mat i frysboxen som skadats. Ofta har drabbade företag skador på både näringsdelen och bostadsdelen. Skador på markanläggningar, som staket och vägar ingår i försäkringen, men bedöms kostnadsmässigt vara en liten del av skadebeloppet. Avbrottsskadorna uppges vara relativt få och små jämfört med byggnadsskadorna. LF Jönköping har t.ex. kört fram avbrottsersättningarna separat ur sitt datorsystem och då visade de sig vara ca 3 % av det totalt reserverade skadebeloppet. De flesta bolag kan relativt enkelt ta fram en totalsumma för reserverade skadeersättningar på lantbruksförsäkringarna. Något bolag har kunnat ta fram reserverat belopp avseende bostadsdelen separat, men i de flesta fall har representanter för bolagen gjort en uppskattning av fördelningen mellan näringsdelen och bostadsdelen. Bolagens uppskattningar är att bostadsdelen i genomsnitt svarar för ca 1/3 av de reserverade skadeersättningarna på lantbruksförsäkringar. De sammanlaga reserveringarna på lantbruksförsäkringar för de berörda bolagen uppgår till ca 490 milj. kr för 14 700 skador. I medeltal blir det ca 33 000 kr per skada. Skadans storlek, sedd från det enskilda företagets synpunkt, kan således vara betydande. Eftersom de skadebelopp som LF-bolagen reserverar motsvarar den försäkringsbara delen av kostnaden för skadorna, exklusive självrisk, har Jordbruksverket även beräknat de summerade självriskskadorna. Även detta belopp är betydande, ca 70 milj. kr, eftersom det är så många skadefall. De totala skadebeloppen, inklusive självriskbeloppen uppgår således till ca 560 milj. kr för de berörda bolagen. Vid en och samma skadeorsak i detta fall stormen blir det bara en självrisk, även om skadorna är av flera slag, t.ex. både på ekonomibyggnader och på bostadsbyggnader. I de flesta fall är den vanliga självrisknivån 3 900 kr men ett par bolag tillämpar 7 800 kr. Eftersom LF-bolagen dominerar marknaden så kraftigt har deras uppgifter lagts till grund för en uppräkning av skadorna till 100 % av försäkringsmarknaden i respektive område. Därvid har vi antagit att skadorna, proportionellt sett, är ungefär lika stora hos alla försäkringsbolag inom samma område. De totala försäkringsskadorna inom stormområdet kan då beräknas till ca 680 milj. kr, varav ca 2/3 avser näringsdelen och 1/3 bostadsdelen. Det motvarar drygt 450 respektive 225 milj kr.

Jordbruksverket 2005-02-16 5(13) Trädgårdsföretagen bedöms i genomsnitt ha drabbats mindre hårt av stormen. Det hindrar dock inte att det finns enskilda företag som har fått stora skador. Dessa företag har vanligen inte lantbruksförsäkring utan så kallad företagsförsäkring och några säkra uppgifter om försäkringsskador vid trädgårdsföretag har Jordbruksverket inte fått fram. Sammanlagt rör det sig uppskattningsvis om skador i storleksordningen 20 miljoner kr. Siffran är dock mycket osäker. Som en detalj kan nämnas att trädgårdsrådgivare gjort bedömningen att bärodlarna inom stormområdet har förlorat miljonbelopp genom att täckväv har blåst bort från jordgubbsodlingarna. Sådana skador är inte försäkringsbara. 5 Indirekta skador 5.1 Metod och jämförelse med andra uppskattningar av stormens skador Jordbruksverket har samlat in uppgifter från i första hand mejerierna för att få en uppskattning över hur mjölkproduktionen påverkats av stormen. Uppgifter finns tillgängliga t.o.m. vecka 5 år 2005. Uppgifter finns även över hur kvaliteten på mjölken påverkats. När det gäller eventuell påverkan på djurens hälsa har uppgifter samlats in från Jordbruksverkets databas vet@ statistik. Jordbruksverket har i övrigt varit i kontakt med bl.a. mejeriföretag, husdjursföreningar och lantbruksrådgivare som har verksamhet i de stormdrabbade områdena. De uppgifter som kommit fram vid dessa kontakter har utgjort en del av de uppskattningar som gjorts över kostnaderna för stormen. Jordbruksverkets uppskattningar avser kostnader för sektorn i sin helhet. Det har inte gjorts några beräkningar hur enskilda jordbrukare har påverkats. I de uppskattningar som redovisas över uppkomna merkostnader har inte hänsyn tagits till eventuella ersättningar som jordbrukarna är berättigade till genom försäkringar. I jordbrukarnas försäkringar för att täcka kostnader för driftsavbrott kan ersättning ges för drift av reservelverk och bortfall i t.ex. mjölkproduktionen. Jämfört med Djurskyddsmyndighetens utredning har Jordbruksverket haft tillgång till faktiskt produktionsutfall under och efter stormovädret. Det har inneburit att Jordbruksverket har kunnat vara mer precist i sina uppskattningar än Djurskyddsmyndigheten.

Jordbruksverket 2005-02-16 6(13) 5.2 Uppskattning av indirekta skador Energiförsörjning, kostnader för att driva elverk, diesel, underhåll av traktor och elverk Mjölkleverantörerna ska enligt djurskyddslagstiftningen och enligt medlemsvillkoren i mejeriföreningarna sörja för en beredskap mot elavbrott. Det innebär att mycket få (enligt Arla i södra Sverige och Skånemejerier) mjölkproducenter saknar eget eller del i reservelverk. Även djurhållare med grisar och fjäderfä, har ofta reservel. Det finns ca 3 500 företag med mjölkkor i de drabbade områdena och totalt finns det ca 10 000 företag med nötkreatur. Det finns även ca 1 500 företag med grisar och något hundratal företag med fjäderfä. Företag med mjölkkor, grisar och fjäderfä torde i de allra flesta fall ha använt reservel, ca 5 000 företag. En hel del nötköttsföretag som tidigare haft mjölkkor torde också ha tillgång till elverk. Mindre nötköttsbesättningar torde dock i mindre utsträckning använt elverk. Det antas i de beräkningar som gjorts att 10 000 företag har använt reservelverk. Det antas att elverken används 12 timmar per dygn i genomsnitt och att elavbrottet pågått under 10 dygn. Det antas att traktorn förbrukar 15 liter diesel per timma och att priset är 8 kr/l. Den totala bränslekostnaden blir då ca 150 milj kr. För den del som jordbrukarna använder diesel i jordbruket ska en del av skatten återbetalas. Det motsvarar ett belopp på ca 30 milj kr. Under tiden som jordbrukarna varit utan ström görs en inbesparing av den el som normalt köps in. Denna inbesparing motsvarar ca 30 milj kr. Elleverantörerna har utlovat att de kunder som varit utan el under längre perioder kommer att få ersättning. Sydkraft har enligt sina leveransvillkor slopat den fasta avgiften under tre månader vid elavbrott längre än 24 timmar. Efter 48 timmar slopas avgiften under sex månader och efter 72 timmar eller längre under ett år. Vattenfall tillämpar följande ersättning: för avbrott från 24 till 48 timmar 1000 kr för avbrott från 49 till 72 timmar 3000 kr för avbrott från 73 till 96 timmar 6000 kr för avbrott från 97 till 120 timmar 10000 kr för avbrott från 121 till 144 timmar 15000 kr och så vidare.

Jordbruksverket 2005-02-16 7(13) Antas det att 10 000 jordbrukare får ersättning med i genomsnitt 3 000 kronor (motsvarar den del av elen som förbrukas i jordbruket) ger det en total kostnadsminskning med ca 30 milj kr. Ökad drift av traktorn innebär ökade underhållskostnader. SLU använder en underhållskostnad på 25 kr per timme för denna kostnad. Ökad underhållskostnad kan beräknas till ca 30 milj kr. Vid drift med reservel krävs extra arbete för service, inkoppling och flyttning mellan gårdarna. Uppskattas tidsåtgången till 1 timme per dag för 10 000 företag i 10 dagar ger det en kostnad på ca 15 milj kr. Dieselkostnad, brutto Återbetalning av skatt Minskade kostnader inköp el Avbrottsersättning från kraftföretagen Ökat underhåll av maskiner Ökat arbete NETTO 150 Milj kr -30 Milj kr -30 Milj kr -30 Milj kr 30 Milj kr 15 Milj kr 105 Milj kr Vattenförsörjning, finns inte elverk måste vatten transporteras till gården. I vissa fall har det förekommit att kommunerna transporterat ut vatten för att försörja invånarna. I de fall det inte varit kostnadsfritt ska det beaktas i beräkningarna. P.g.a. att nästan alla djurhållare har tillgång till reservel torde denna kostnad vara mycket liten. Produktionsbortfall Svenska Mjölk tar fram veckostatistik över invägningen vid i princip alla svenska mejerier. Av statistiken framgår att produktionen har minskat med ca 1-2 procent jämfört med de närmast föregående veckorna. Det motsvarar en mjölkmängd på ca 800-1 200 ton. Värdet av det direkta produktionsbortfallet kan beräknas till ca 2,4-3,6 milj kr. Vid kontakter med ansvariga på mejerierna i de drabbade områdena framgår att mjölkbilarna i några fall inte har kommit fram till mjölkproducenter och mjölken har därför fått hällas ut. Även i de fall som mjölken inte har kunnat kylas har det fått göras kassationer. Arla har medgivit jordbrukarna ersättning i de fall mjölkbilarna inte kunnat ta sig fram eller då mjölken fått kasseras p.g.a. otillräcklig kapacitet på reservelverken. Alla mjölkproducenter ska ha en plan över hur kraftförsörjningen ska säkerställas vid strömavbrott. Till nästan 100 procent har jordbrukarna sådana handlingsplaner. P.g.a. nedfallna träd var det dock inledningsvis i en del fall svårt att komma fram på vägarna i de fall flera mjölkproducenter delade på ett elverk. Det innebar att mjölk-

Jordbruksverket 2005-02-16 8(13) ningarna blev försenade i tiden de första dagarna efter stormen. Det är dessa faktorer som avspeglas i invägningsminskningen under vecka 2 år 2005. Det har också visat sig att kvaliteten påverkades negativt direkt efter stormen i form av förhöjda celltal. Det berodde främst på mjölkningen inte kunde ske i rätt tid. Sett till mjölkinvägningen under veckorna 3-5 under 2005 ligger produktionen ca 1-1,5 procent under nivån vid samma tidpunkt förra året. Redan före stormen låg dock produktionen ca 1 procent under föregående års nivå. Det skulle innebära att stormen lett till ett kvardröjande produktionsbortfall på ca 0,5 procent, vilket motsvarar en mjölkmängd på ca 300-500 ton per vecka. Antas det att effekten består under två månader uppgår kostnaden till ca 12 milj kr. Av döma av utvecklingen under perioden tycks dock återhämtningen ha gått betydligt snabbare. Till denna summa ska även kostnader läggas till för kvalitetsavdrag på mjölken för ökade cell- och bakteriehalter. Arla har beräknat att kvalitetsavdragen under perioden uppgår till ca 0,65 milj kr. Om det förutsätts att Arlas marknadsandel i det stormdrabbade området är ca 85-90 procent kan den totala kostnaden för kvalitetsförsämring beräknas till ca 0,75 milj kr. Det har inte kunnat konstateras någon kvarstående kvalitetsförsämring av mjölken. Figur 1 Veckovis mjölkinvägning i hela landet under perioden vecka 48/2004-05/2005 jämfört med motsvarande vecka föregående år, veckan föregående år = 100 rel. tal 99,5 99 98,5 98 97,5 97 96,5 96 95,5 95 2004 v48 2004 v49 2004 v50 2004 v51 2004 v52 2004 v53 2005 v01 2005 v02 2005 v03 2005 v04 2005 v05 lla: Svensk Mjölk Kä

Jordbruksverket 2005-02-16 9(13) Figur 2 Invägning i liter per 2 dagar i Arlas område i sydöstra Sverige, liter 2 850 000 2 750 000 2 650 000 2 550 000 2 450 000 2 350 000 Trpt område 5 Trpt område 8 2 250 000 2 150 000 2 050 000 1 950 000 1 850 000 04-12-21 04-12-28 05-01-04 05-01-11 05-01-18 05-01-25 05-02-01 Källa: Arla (Trpt område 5 = Transportområde 5) Det finns även andra kvardröjande effekter i mjölkproduktionen. Ökad förekomst av mastit leder till ökade kostnader för jordbrukarna. Dock har inte alla producenter i berörda områden varit utan ström under en längre period vilket begränsar effekterna. Enligt SLU uppgår kostnaden för ett mastitfall till 3 500 kr (källa SLU:s databok). Antalet mjölkkor i drabbade kommuner kan uppskattas till ca 200 000. Jordbruksverket samlar in uppgifter från veterinärerna över vilka sjukbesök som görs och vilka sjukdomar som behandlas. Det har varit svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de data som är tillgängliga. De kontakter som Jordbruksverket haft med veterinärer i de drabbade områdena tyder dock inte på någon markant ökning av antalet mastitfall. Inte heller invägningsstatistiken tyder på någon större ökning av mastitfallen. Av invägningsstatistiken bör en ökad förekomst av mastit framgå eftersom denna mjölk inte får lämnas till mejeriet. Det har också förekommit att seminörer inte har kunnat komma fram till jordbrukare då vägarna har varit blockerade. Det innebär att kons sinperiod kommer att öka med 21 dagar. Enligt husdjursföreningarna uppgår denna kostnad till 60 kr/dag. Antas det att seminering inte kunde ske i rätt tid för 1 000 kor blir kostnaden drygt 1 milj kr. I övriga produktionsgrenar, bl.a. nötkött, griskött och fjäderfä, har Jordbruksverket inte kunnat finna några större kostnader för utebliven produktion. För de grisköttsproducenter som inte hade omedelbar tillgång till reservel kan det ha inneburit problem med fodertillförseln vilket kan ha gett långsammare tillväxt och

Jordbruksverket 2005-02-16 10(13) försenad slakt. I smågrisbesättningar kan elavbrottet ha lett till produktionsstörningar p.g.a. att värmelampor inte fungerat. Produktionsbortfallet i nötköttsektorn bedöms vara mindre. P.g.a. oframkomliga vägar har slakterierna haft problem med intransporterna av djur. Det har lett till omdisponeringar av slakten som medfört en del extra kostnader som drabbar slakterierna. I något fall har elavbrottet lett till att fjäderfä har dött till följd av att ventilation och utfodringsutrustning inte fungerat. Övrigt Andra indirekta kostnader som tagits upp är bl.a. ökad arbetsåtgång p.g.a. av uppröjningsarbeten, elektronisk utrustning som gått sönder. Jordbrukarna har fått lägga extra tid på att röja upp efter stormen. Det kan ha varit t.ex. nedfallna träd på tillfartsvägar till den egna gården men man har även ofta hjälpt till att röja andra vägar och ledningsgator. Det har inneburit att annat arbete, t.ex. djurskötseln, har blivit eftersatt. Antas det att ca 10 000 jordbrukare fått två extra arbetsdagar för uppröjning m.m. ger det en arbetskostnad på ca 30 milj kr. Vid användning av reservelverk har det förekommit att i synnerhet elektronisk utrustning i ladugårdarna kommit till skada. Det har bl.a. varit mjölkningsrobotar, utfodringsanläggningar och mjölktankar som gått sönder. Jordbruksverket har inte någon uppskattning av dessa kostnader. I de flesta fall bör försäkringar täcka dessa kostnader. 6. Skadeuppskattningar stödberättigade kostnader 6.1 Offentliga utgifter Enligt anvisningarna avses med stödberättigade kostnader endast offentliga utgifter kopplade till vissa specifikt angivna krisinsatser. Stödberättigade kostnader skall dessutom avse kostnader som tillkommer utöver myndigheternas ordinarie kostnader. Verket bedömer att sådana extra kostnader för verkets del, orsakade av stormen, är av begränsad omfattning. Storleken av kostnader av nu aktuellt slag som kan uppkomma hos länsstyrelsernas lantbruksenheter kan för närvarande inte bedömas av verket. Dessa uppskattas och rapporteras av länsstyrelserna genom de egna kanalerna.

Jordbruksverket 2005-02-16 11(13) 6.2 Miljöstöd och regionala stöd Verket har med anledning av stormens effekter på jordbruket skyndsamt genomfört ett ganska omfattande arbete med att analysera och föreslå åtgärder som avser brukarnas möjligheter att uppfylla villkoren för miljöstöd och regionala stöd. Vidare avser verket bland annat att ändra reglerna för gårdsstödet så att det blir tillåtet att använda åkermark för lagring av stormfällt virke. De svårigheter som uppkommit för brukarna är i huvudsak en följd av stormfällda träd, lagring av upparbetat virke, raserade stängsel och behov av kemisk besprutning av virke. Verket uppskattar att den extra arbetsinsats hos verket som stormens effekter ger upphov till inom området miljö- och regionalstöd uppgår till ca 90 000 kr. 6.3 Kostnader som uppkommer inom bekämpningsmedelsområdet Konstaterade kostnader Diskussionerna om bekämpning av stormfälld skog mot insektsangrepp har lett till att även kravet på utbildning och behörighet för att använda kemiska bekämpningsmedel har kommit i fokus. Ordinarie behörighetsutbildning ger behörighet för att bekämpa även virke och skog. Två frågeställningar har dock varit aktuella. Om det är möjligt att godkänna den korta utbildningen för att bekämpa plantor mot snytbaggar med ryggspruta även för bekämpning av obarkat virke. Den andra frågan rör behovet av ytterligare behörighetsutbildningar under februari-mars utöver de redan planerade. Arbetet som utförts hittills har rört sig om diskussioner mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, KemI, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket. I dagsläget verkar kemisk bekämpning inte vara någon prioriterad åtgärd under våren 2005. Därför har förberedelserna för ytterligare kurser avstannat. Dispensen för de som har den korta utbildningen för bekämpning av plantor är förberedd och beslut ska tas i slutet av denna vecka. Om extra utbildningar inte kommer att arrangeras begränsas kostnaden till den arbetstid som myndigheterna har utfört. Den kan uppskattas till ca 12 dagars arbetstid för Jordbruksverket, 2 dagar för Skogsvårdstyrelsen och ca 12 dag för de andra inblandade myndigheterna. Totalt blir det 26 arbetsdagar. Kostnaden för arbetstiden uppgår till ca 70 000 kr. Eventuella kommande kostnader för utbildningsinsatser Om det skulle uppstå en ökad efterfrågan på behörighetsutbildningar kommer kostnader att uppstå i mars 2005 och/eller kurssäsongen 2005/2006. Kostnaden för att utbilda ca 600 personer för all typ av bekämpning respektive att utbilda för att

Jordbruksverket 2005-02-16 12(13) endast använda ryggspruta uppgår till ca 500 000 kr för föreläsare, lokaler och administrativa kostnader. Då tas en låg avgift ut från deltagarna för att täcka kostnaden för kurslitteraturen. I dagsläget kan Jordbruksverket inte avgöra om denna efterfrågan kommer att uppstå. 7. Sammanfattning De direkta stormskadorna har beräknats med hjälp av uppgifter från försäkringsbolagen. De Länsförsäkringsbolag som är verksamma inom det område som drabbades av stormen har tillsammans reserverat ca 490 mkr i skadeersättningar på lantbruksförsäkringar, exklusive skogsskador. Efter en uppräkning med självriskbeloppen blir summan ca 560 mkr. Bolagens marknadsandel varierar mellan 70 och 90 %. Efter en uppräkning till 100 % blir det totalt uppskattade skadebeloppet till följd av stormen ca 680 mkr varav ca 2/3 avser näringsdelen och 1/3 bostadsdelen. Det motvarar drygt 450 milj kr för näringsdelen och 225 milj kr för bostadsdelen. Till dessa direkta kostnader skall läggas trädgårdsföretagens kostnader som bedöms vara av storleksordningen 20 milj kr. De indirekta kostnaderna är svåra att beräkna eftersom underlaget på vissa punkter är svagt. Källorna utgörs i vissa fall av faktiska produktionsuppgifter medan de i andra fall utgörs av subjektiva omdömen från rådgivare och företrädare från olika företag. Det har lett till att vissa poster har fått kvantifieras utifrån antaganden. Värdet av minskande mjölkproduktion har däremot kunnat beräknas på basis av den faktiska mjölkinvägningen under den aktuella perioden. Kostnad Reservel Minskad mjölkinvägning direkt i samband med stormen, inkl kvalitetsfel Kvardröjande effekter i mjölkproduktionen Produktionsbortfall i andra sektorer Ökad sjukdomsförekomst, bl.a. mastit Ökat arbete, förstörd utrustning Värde, milj kr Drygt 100 milj kr 5 milj kr 10-15 milj kr Ett mindre belopp Ett mindre belopp Drygt 30 milj kr De stödgrundande offentliga kostnaderna inom Jordbruksverket bedöms vara av begränsad omfattning. Dessa ökade kostnader torde uppskattningsvis uppgå till ca 0,7 milj kr.

Jordbruksverket 2005-02-16 13(13) Bilaga: Blankett Uppgifter för ansökan om bistånd från Solidaritetsfonden.