Enklare flyga direkt till Nuuk, sid 3. Schamanismen i nytt ljus, sid 4. Nordisk protest mot ny säljaktslag, sid 7

Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr 4/2015 Enklare flyga direkt till Nuuk, sid 3 Schamanismen i nytt ljus, sid 4 Nordisk protest mot ny säljaktslag, sid 7

Isberg i Paris och gruvor på Grönland Hela världens ögon har varit riktade mot Paris i höst. Terrordåden har satt skräck i många men egentligen är det framtida klimatet som borde ge oss verkliga rysningar eftersom det kommer att påverka oss över alla nationsgränser och oavsett religion i en omfattning som vi ännu bara kan ana. I den lilla östaten Tuvalo står befolkningen bokstavligen redan till knäna i vatten och på sikt måste alla lämna den paradisiska övärlden. Medan vi följt FN:s klimattoppmöte i Paris, COP21, och hoppats på avtal som verkligen ska bromsa den pågående uppvärmningen och minska koldioxidutsläppen, har den grönländske professorn i geologi, Minik Rosing, tillsammans med den isländske konstnären Olafur Iliasson använt betydligt mer jordnära grepp för att väcka även folket på gatan. Mitt i Paris har de ställt ut isberg från Nuukfjorden. I förvissningen att många människor lever så långt från naturen att det måste till något mycket konkret för att polletten ska ramla ner. Idén har varit att placera tolv isberg som vardera väger 100 ton som en klocka som visar att för varje sekund, för varje timme och dag smälter isen. Huvudmannen bakom detta projekt är det grönländska företaget Greenland Group Asp. Att med egna ögon se ett isberg i Paris och där få veta att Grönland i varje sekund förlorar 1000 sådana isberg, tror Minik Rosing kan fungera som en ögonöppnare. Han är övertygad om att det är viktigare nu att öka förståelsen hos de deltagande staterna och snabbt komma igång med förändringar än att nå fram till ett bindande avtal. Det gynnar näringslivet som börjar inse att det på sikt blir mer lönsamt att ställa om till en hållbar produktion än Bildkollage av Miki Jacobsen att förlita sig på olja och kol. Och marknadskrafterna har kommit till hjälp. Priset för råolja är idag så lågt att det är svårt att få ekonomi i det oljeoch gasäventyr som Grönland hoppats på. Alla sådana planer på utvinning har skrinlagts. Samtidigt ger Statoil upp i Arktis. De grönländska delegaterna på COP- 21har gjort sig hörda i flera sammanhang. Vårt samhälle är oförskyllt påverkat både av klimatförändringar men också av påverkan utifrån som har haft förödande effekter för fångstmännens livsvillkor, sade Vittus Qujaukitsoq, minister för utrikesärenden och finanser. Så samtidigt som klimatrubbningen förändrar livsvillkoren för oss, ska vi hantera en fullständig transformation av den ekonomiska grundförutsättningen. Grönland har inte skrivit under det avtal som världens länder nu enats om. Trots detta gör sig Grönlands minister för utrikes angelägenheter, Vittus Qujaukitsoq, till talesman för andra arktiska folk som är bundna till avtalet och säger att omvärlden nu måste erkänna och stötta de speciella utmaningar som klimatförändringen utgör för de arktiska folken. Inuiternas gemensamma röst och traditionella vetande måste inkluderas i internationella beslutsprocesser. Samtidigt kräver han att regionen måste få rätt att utvecklas utan att hindras av några utsläppskvoter. Det betyder för Grönlands del att nya gruvor ska öppnas och nya företagsprojekt startas med hopp om en lönsam ekonomisk utveckling. Att nu Danmark satt tummen upp för den grönländska regeringen att starta den länge omdebatterade uranbrytningen i Kvannefjället är en fråga som delat landet i två läger och allvarligt bekymrar miljövännerna. Sylvia Hild En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. www.sverigegronland.com Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, 118 58 Stockholm, Telefon: 070-303 96 30, e-post: sylvia.hild@comhem.se Sekreterare: Joel Åsblom, tel: 070-7871436, e-post: asblom@rocketmail.com Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: 08-660 91 79, e-post: matsgullberg2003@yahoo.se 2

Avtal klart om direktflyg till Nuuk och Ilulissat 3 Den grönländska riksdagen har klubbat igenom ett förslag som går ut på att flygplatserna i både Nuuk och Ilulissat ska förlängas till 2 200 meter. Det innebär att man om ett par år kan öppna flygförbindelser dit direkt från Köpenhamn. Nuuk och Ilulissat är de grönländska orter som tar emot flest besökare, Nuuk för att det är huvudstaden och Ilulissat för att turisterna vill skåda de fantastiska isbergen. För att komma till dessa båda orter krävs i dagsläget en mellanlandning på flygplatsen Kangerlussuaq och sedan vidare med mindre inrikesflyg. Efter år av diskussioner och förhandlingar har de grönländska myndigheterna nu beslutat att bygga ut flygplatserna i både Nuuk och Ilulissat till de längder som de stora Atlantflygen kräver, det vill säga 2 200 meter. I det stora flygplatspaketet som nyligen klubbades igenom i den grönländska riksdagen Inatsisartut ingår även bygge av nya flygplatser i sydgrönländska Qaqortoq samt i Tasiilaq och Ittoqqortoormiit på Östgrönland. Enligt den plan som nu föreligger ska de nya flygplatserna i Qaqortoq och Tasiilaq få en banlängd på 1 499 meter medan Ittoqqortoormiit får nöja sig med 650 meter. För resande till Ittoqqortoormiit blir det ändå ett stort lyft eftersom man i dagsläget måste mellanlanda på en grusbana vid Nerlerit Inaat (Constable Pynt) och sedan resa vidare fyra mil med helikopter eller båt till själva samhället. Resande till Tasiilaq har ett liknande problem eftersom de i dagsläget måste flyga till Kulusuks flygplats som har en gruslandningsbana på 1 199 meter. Härifrån får man sedan flyga helikopter till huvudorten Tasiilaq. För Sydgrönlands största stad, Qaqortoq, går flygtrafiken idag via Narsarsuaq, 59 kilometer från stan, och planen är att anlägga en ny flygplats bara sex kilometer från centrum. Kostnaden för att förlänga Nuuks landningsbana från 950 till 2 200 meter beräknas uppgå till en dryg miljard kronor medan utbyggnaden i Ilulissat blir ett par hundra miljoner kronor billigare. Ett av de skäl som framförts till varför man vill genomföra dessa stora byggprojekt nu är att flygplatsen i Kangerlussuaq annars skulle behöva en rejäl upprustning. Det beror bland annat på att klimatförändringarna har medfört att permafrosten under banan börjat tina och även av andra skäl behöver moderniseras. Exakt hur mycket en sådan upprustning skulle kosta är ännu inte utredd ordentligt men det har talats om kostnader på åtskilliga hundra miljoner kronor, kanske till och med två miljarder. Flygplatsen vid Kangerlussuaq (Søndre Strømfjord) anlades redan 1941 i samband med att USA ockuperade Grönland för att hindra den tyska krigsmakten att ta ön i besittning. Platsen som USA valde hör till de bästa på Grönland ur klimatsynpunkt eftersom den ligger långt inne i fjorden vid samma namn och i ett område med mycket stabilt klimat. Med en banlängd på 2 810 meter har den Grönlands längsta civila landningsbana (Narsarsuaq har en banlängd på 1 830 meter medan Thule Air Base har 3 047 meter). Det innebär att flygplatsen kan ta emot alla typer av flyg, något som exempelvis SAS kunde glädja sig åt när man i höstas var tvungna att nödlanda med en Airbus 330-300 på väg mellan Stockholm och Chicago. Den fråga som nu oroar de drygt 500 invånarna som bor i Kangerlussuaq är vad som händer med jobben och hela samhället när en stor del av flygtrafiken flyttas till Nuuk och Ilulissat. Det som talar för att behålla flygplatsen är just det skyddade läget inne i fjorden. En jämförelse med Nuuk visar att huvudstaden genomsnittligen har nedbördsmängder på 752 millimeter medan Kangerlussuaq bara får 149 millimeter. Vintertid snöar det sju gånger mer i Nuuk än inne i fjorden. När det gäller vindförhållanden kan man konstatera att Nuuk varje år har 13 dagar årligen med vindstyrkor på kuling eller mer medan Kangerlussuaq bara har två. Förutom de större flygplatsprojekten har de grönländska myndigheterna även fattat principbeslut om att även mindre orter som Qasigiannguit, Kangaatsiaq, Qeqertarsuaq, Uummannaq och Narsaq ska få små, regionala flygplatser i stället för enbart de helikopterlandningsplatser som används idag. Joel Åsblom

Schamaner, tupilakker och amuletter Det har skivits mycket om schamaner men få av dessa skildringar kommer från inuitiska författares händer. Grönländaren Robert Peary Hivshu, bosatt i Sverige, har skrivit en personlig betraktelse över sina mäktiga förfäder med deras hjälpandar. Robert E. Peary II (Hivshu) fick stor uppmärksamhet när han för några år sedan medverkade i Staffan Juléns dokumentärfilm The Prize of the Pole. Den handlar om en grönländsk pojke som fördes till USA för drygt hundra år sedan av polarforskaren Robert E Peary. Robert Hivshu Peary är barnbarnsbarn till den amerikanske polarforskaren och är idag verksam som föreläsare kring grönländsk kultur runt om i hela världen. Här spelar schamanism en central roll och tidigare i år utgav det grönländska förlaget Maanuup Atuakkiorfia boken Siuleqatussuagut angakkuligartalissuit som Hivshu har skrivit. Här kan man bland annat läsa om shamanen Qajorapaluk och om hjälpanden Toornaq. Signe Åsblom, som har examen i eskimologi vid Köpenhamns universitet, har läst Hivshus bok och tycker det är särskilt intressant att läsa en bok av någon som har så nära till ämnet som Hivshu har. 4 Det finns väldigt många böcker i världen om schamaner och allt annat som Hivshu skriver om i denna bok. Men det finns inte så många grönlänningar som själva skrivit något om dessa ämnen och dessutom själva levt med dessa traditioner så tätt in på livet som han gjort. I boken ges förklaringar på hur schamaner utför sitt arbete och varför de gör det och hur man utbildas till schaman. Den förklarar också vad meningen är med amuletter och tupilakker, och hur de fungerar. Samtidigt går det som en röd tråd genom boken, att livet är oändligt och varken har början eller slut, och att precis allt i naturen är levande och alltså är besjälat, säger Signe Åsblom. Den första upplagan av Hivshus bok trycktes bara upp i 700 exemplar men visade sig bli en stor succé. Boken sålde slut på två månader så vi fick snabbt trycka fler. Förhoppningsvis ska den danska översättningen vara klar till sommaren, säger förläggaren Magnus Larsen som tidigare varit verksam som präst. Jag jobbar på att få översatt boken till danska och sen till andra språk. Om den danska översättning går bra kommer boken säkert att bli översatt till andra språk som tjeckiska, ryska och kanske ungerska, säger Hivshu. Han säger att det inte är helt lätt att översätta en bok av det här slaget. Eftersom det grönländska språket är levande och har massor av terminologi som är svårt att översätta rätt krävs många förklaringar med korta meningar. Joel Åsblom

Gruvexploatör på naturskyddad mark empelvis vid kolexport från Sveagruvan på Svalbard. Det är främst vid Citronen fjord som gruvbolaget nu gör kraftansträngningar. Mineralpriserna gör det visserligen inte lönsamt i dagsläget men Ironbark är optimistiska och spår en snar raketuppgång på råvarubörsen i London. Därför vidtas nu nödvändiga åtgärder uppe vid Citronen fjord för att de ska ligga i startgroparna vid den väntade konjunktursvängningen. Grönländska myndigheter har genomfört en första omgång av medborgarmöten i flera städer. Här har företag, tillståndsgivande politiker och miljömyndigheter mött varann och allmänheten. Under våren dras fler orter in och ett beslut om brytning bör vara klart senast till andra halvåret 2016. Det talas om 470 heltidsjobb, möjlighet för grönländsk arbetskraft, planering av utbildning, kontroll på urlakning av tungmetaller och övrigt miljöskydd. Grönland behöver stärka sin ekonomi. I drömmen om framtida total självständighet finns inslag av lönsam exploatering av olja, mineraler och vattenkraft. Oljeprojekteringen har gjort paus sedan något år då det skotska bolaget Cairn tog hem sina oljeriggar från Diskobukten. Bygget av det amerikanska Alcoas aluminiumsmältverk som skulle dra nytta av vattenkraften strax utanför Sisimiut är uppskjutet på obestämd tid. De storskaliga gruvprojekt som skulle kunna ge Grönland ekonomisk styrsel har en tendens att bli ytterst kontroversiella. Exploateringen av uran på Sydgrönland har åtminstone tillfälligt gjort halt på grund av lokala protester. Där finns ett australiensiskt bolag som hänger på låset. Och nu Citronen fjord där andra australiensare vädrar morgonluft - i naturskyddat område. Gruvnäringen på Grönland har nog inga omedelbara förutsättningar att stärka den grönländska ekonomin så länge den som hittills går på kollisionskurs mot andra vitala samhällsintressen. Anders Tidström Blå fläck förbryllar De senaste årtiondena har klimatet blivit varmare. Bland världens ledande experter råder ingen oenighet på den punkten. De senaste hundra åren har den globala temperaturen höjts med ungefär en grad. När man presenterar temperaturförändringarna över tid på världskartan finns dock en avvikelse som förbryllar. Ett vanligt sätt är att använda symbolfärgerna rött för varmare och blått för kallare. Vid en sådan exponering lyser en intensivt blå fläck strax sydost om Kap Farväl, Grönlands sydspets. Det är ett tecken på att ytvattnet i området är rejält kallt. Detta i en i övrigt nästan hundraprocentigt röd värld. Vad är detta? Forskarna tvistar om vad fenomenet är och vad det beror på. Kan det möjligen vara naturliga variationer som uppträder då och då, undrar några? Andra tror bestämt att det här är effekten av de grönländska glaciärernas tilltagande av- 5 Det australiensiska gruvbolaget Ironbark zinc ltd vädrar morgonluft på Grönland. De provborrningar man gjorde på tre platser på östra och norra Grönland lovar gott, enligt bolaget. Man riktar främst in sig på basmetallerna zink och bly. Vid sådana fynd får man dessutom ofta silver på köpet. I nordväst projekterar man i Washington Land vid Cassfjorden 50 mil norr om den amerikanska Thulebasen. Där följer man upp konkurrenten Rio Tintos löftesrika helikopterprospektering och provborrning från 1999. I Östgrönland undersöker man ett par områden vid Mestervig. Särskilt djupborrningar under den tidigare brytningen vid den historiska Blyklippan har gett gott resultat. Dessa två projekt ligger bägge precis i utkanten av Grönlands nationalpark vilket borde vara lite känsligt vid en framtida brytning men den tredje platsen Citronen fjord som Ironbark undersökt grundligt är definitivt den mest kontroversiella. Dels är det fyndigheter av världsklass, hävdar bolaget åtminstone när de söker finansiärer. Å andra sidan ligger den åtråvärda malmen mitt inne i Grönlands gigantiska nationalpark (Sveriges dubbla yta). Man har tänkt sig att plocka ut minst 7 miljoner ton zink, bly och silver under en brytningstid på cirka14 år i det här skyddade området. I det nordpolsnära läget planerar man att bryta och lägga på lager för att skeppa ut under de få sommarveckor det är isfritt. Den tekniken tillämpas på annat håll, exsmältning. Konsekvenserna av det senare skulle kunna bli en drastisk sänkning av Golfströmmens temperatur och givetvis förödande för till exempel oss i Norden. Att avsmältningen går allt raskare skrev vi om i förra numret av. Främst är det Zacharias Isström på norra Grönland som drar till sig forskarnas intresse. I mitten av november publicerades en artikel i tidskriften Science som stöd för detta. Stora datamängder från flygoch satellitobservationer ligger till grund för slutsatserna. Glaciären, som började röra på sig år 2000, drar sig tillbaka allt snabbare. På senare år med en hastighet av 125 meter per år. Det är såväl varm luft ovanifrån som varmt vatten underifrån som ger denna effekt. Vanligtvis ligger de nordgrönländska glaciärerna omgivna av minusgrader och förhindras därmed att alls röra på sig. Avsmältningen från dessa glaciärer förbryllade redan innan den blå fläcken sydvost om Grönland iakttogs och det torde råda ett samband mellan de två fenomenen. Om detta på sikt också kyler av Golfströmmen så blir det tvära kast i klimatet på våra annars milda breddgrader. Men att sia om det är att måla fan på väggen i förtid. Anders Tidström

Very high class för det grönländska köket Nästa års utgåva av restaurangguiden White Guide Nordic bjuder på tre grönländska överraskningar. Det är ju hittills inte främst gastronomi som lockat besökare till Grönland men enligt White Guide Nordic 1916 finns det nu goda skäl att uppmärksamma det grönländska köket. Guiden plockar fram de 300 bästa restaurangerna i Norden och det är dags för Grönland att debutera i den kretsen. Det är Ilulissatrestaurangerna Ulo på Hotel Arctic och Mamartut ( smakar gott ) samt gourmetstället Sarfalik på Hotel Egede i Nuuk som hamnat på Nordens kulinariska karta. Mycket tack vare en medveten satsning på traditionella grönländska råvaror som lamm, ren, val, säl, räkor och myskoxe i förening med inspiration från det internationella köket blir resultatet högklassigt, menar White Guide. Very high class är på den grunden omdömet om Sarfalik i Nuuk. De berörda restaurangerna är förstås stolta och glada för all uppmärksamhet. Chefen för restaurang Sarfalik, Helge Tang, tycker det är på tiden att gourmetrestauranger på Grönland satsar på traditionella lokala råvaror. Det går ju ändå Tasiilaq är ett av få samhällen på Östgrönland. Att där är glest befolkat har naturliga orsaker. En är Piteraq, den hysteriskt galna fallvinden som, främst under vinterhalvåret, sveper ner över kustbygden. I slutet av november hade kustsamhället Tasiilaq vindbyar på mer än 70 sekundmeter. Hela hustak virvlade iväg mot havet och skadorna var omfattande på föremål som bilar och båtar. Inga svårare mänskliga skador rapporteras men för att reparera den materiella förödelsen har insamlingar startats. Röda korset delar ut 50 000 kronor till de akut värst drabbade familjerna. Numera finns ett varningssystem för människorna i kustsamhällena. Det förekommer starkt blinkande lampor och även tjutande sirener. Framförallt går meteorologerna ut med varningar i både tv och radio. För det gäller att hålla sig inne. Blåsten är inte nådig när den friskar i. Lösa föremål och till och med hela hus kan lätta från underlaget om det vill sig illa. Vindstyrkan ligger vanligen i intervallet 50 80 m/sek (180-288 km/tim). Sommartid uppträder också Piteraq men bealdrig att konkurrera med andra länders färska grönsaker och frukt och annat som exempelvis danskarna har naturlig tillgång till. Vi har örter, tång och en del bär. Alltför länge har vi låtit importerade råvaror skymma den höga kvaliteteten i vårt inhemska utbud, menar han. Det finns också en annan källa till den grönländska matframgången. Ett betydande stöd för branschen är satsningen på livsmedelsskolan Inuili i Narsaq på södra Grönland. Mamartut, kan man med fog sia om det framtida grönländska köket som alltså en av de tre uppmärksammade restaurationerna framsynt kallar sig. Anders Tidström Piteraq ett östgrönländskt vindfenomen 6 tydligt beskedligare vilket ändå innebär 20-50 sekundmeter. Ett kustsamhälle som drabbats extra mycket är Tasiilaq. Där noterades 1970 den kraftigaste vindstyrkan någonsin: 90 m/sek. Skadorna blev avsevärda den gången. Piteraq uppträder när mycket kalla vindmassor, ofta under vindstilla förhållanden nattetid, faller ner genom raviner och branter vid inlandsisen. Att östra Grönland är mycket mer utsatt för dessa fallvindar än västkusten har sin förklaring i det förhärskande västvindsbältet på norra halvklotet. Planerar du en resa till Östgrönland så ta med Piteraq i beräkningen. Räkna med betydligt fler inställda flyg än på annat håll och att du kan få stanna inomhus några dagar för att inte blåsa bort. Anders Tidström

Nordiska fiskare protesterar mot säljaktlagen Sälbeståndet i Norden måste minskas. Det är både den grönländska miljöorganisationen Inuit Sila och de nordiska yrkesfiskarna överens om. De har nu tillsammans rest runt i Skandinavien för att presentera en mer realistisk syn på sälar. Bilden av ett gulligt djur med stora ögon måste bort, menar Thomas Thomsen som är ordförande i Bornholms och Christiansøs Fiskerförening. För oss fiskare är sälen först och främst ett rovdjur som går hårt åt fiskbestånden och våra fiskeredskap. Men sälen är också en smittbärare vilket leder till att den sprider parasiter. Sälen har varit fredad i Danmark sedan 80-talet då beståndet var cirka 2000 djur. Idag har sälkolonin ökat till 50 000 enbart i Östersjöregionen. I Östersjön har sälen inga naturliga fiender och beståndet kan därför växa ohämmat. Det är i Limfjorden, på Bornholm och i Sydsverige som problemet är störst. Sälarna äter en stor del av fångsten direkt från nätet som ett dukat matbord. Ett allvarligt hot mot fisket som nu fått fiskare på Åland, Danmark och Sverige, uppbackade av Inuit Sila, att protestera och förmå politikerna att ändra lagen och låta förnuftet segra över känslorna. Även de grönländska fångstmännen får glädje av en lagändring. En mindre helig syn på sälen kan ge fart åt försäljningen av sälskinn i Europa. Den danska livsmedelsministern har föreslagit att fiskare med jaktlicens ska få tillstånd att skjuta sälar i Danmark. Men så tycker inte de bornholmska fiskarna som hellre ser att säljägare från Grönland hjälper till att reglera beståndet så att fiskarna kan koncentrera sig på fisket. Webbtidning för grönländare i Danmark Det finns cirka 15 000 personer med grönländsk bakgrund bosatta i Danmark. Därmed borde det finnas underlag för en publikation just för den målgruppen. Nu i höst har Johannes Mathiasen slagit upp portarna till Avalanneq.dk. Han har tidigare varit verksam som nyhetschef på det grönländska radio- och tv-bolaget KNR men satsar nu på att skapa en nyhetsplats med fokus på områden som beror grönländare i exil. I ett pressmeddelande uppger Johannes Mathiasen att Avalanneq ska kunna bidra till att ge de danska grönländarna ett ökat värde som folk där man förhoppningsvis ska kunna punktera några av de fördomar som gruppen tyngts ner av. Bland tidigare satsningar på webbaserade publikationer märks webavisen. gl som gavs ut av en journalist bosatt på Bornholm. Den satsningen varade under åren 2004 till 2010 då projektet fick läggas ner på grund av ekonomiska problem. Även lokalt på Grönland sker en del satsningar kring e-tidningar, nu senast är det Aviaq Mørch, mannen bakom Greenland Today och Nuup Qeqqa som sjösatt Qeqqa.gl. Här utlovas en mix av material från papperstidningen Nuup Qeqqa och samhällsinformation från olika myndigheter. 7 Rasmus Lyberth prisad artist Vid en ceremoni i Köpenhamn nyligen hedrades den grönländske sångaren och låtskrivaren Rasmus Lyberth av Danish Music Awards. Han var nominerad i tre olika kategorier: årets utgivning, årets kompositör och årets låtskrivare. Lyberth blev stolt innehavare av statyetten i kategorin årets låtskrivare. Det är ett fint erkännande att jag som alltid sjunger på grönländska har tagit hem priset som årets bäste låtskrivare, säger en glad Rasmus Lyberth. Nomineringen grundades på den kritikerrosade skivan Alaatsinaassuseq Aqut- toralugo/ Nysgerrighed som styrmand. - Det är inspirerande att bli hyllad så här, säger han vidare. Nu ska jag ta mig an nya låtar. Det här ger mig skjuts i låtskrivandet. Det är nödvändigt att förnya sig för man gör sig omöjlig om man bara mal på med gamla låtar. Rasmus Lyberth tillhör Grönlands kulturveteraner. Det har blivit nio album sedan 1974 och en del tv-produktioner, mm. Han är 64 år, bördig från Maniitsoq en artist och skådespelare som låtit tala om sig genom åren. Anders Tidström

KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Grönland blir grönare Det grönländska Landstyret satsar nu på att stärka produktionen av förnyelsebar energi och satsar i första rummet på investeringar i vattenkraftverket i Qorlortorsuaq i Sydgrönland. Investeringen ska fördubbla energipotentialen och räknas kunna försörja både Qaqortoq och Narsaq med värme. Nästa steg blir att utvidga vattenkraftverket i Tasiilaq. Andra tänkbara investeringar fokuserar på vattenkraftverk i Aasiaat och Qasigiannguit. Huvudparten, 70 procent, av energiförsörjningen på Grönland sker idag med fossila bränslen. Sydgrönländska Igaliku ska få solpaneler och vindkraftverk. Sol och vind blir el i Igaliku En kombination av solpaneler, vindkraft, en batteribank och en dieselgenerator ska i framtiden säkra el och värme i Igaliku. En effektiv kombination av energikällor som räknas kunna fungera som en stabil och ekonomiskt lönsam elförsörjning på mindre orter i Grönland. Planen är att Igaliku ska ta vara på de förnyelsebara energikällorna på sommaren då en batteribank ska säkra en jämn försörjning under dygnets olika timmar. Den befintliga dieselgeneratorn kommer att fungera som back-up till solen och vinden, säger det statliga energibolaget. Vintertid blir det svårare och då måste kombinationen vind och dieselgenerator tas i bruk. Tanken är att batteribanken ska laddas upp under dagen varefter bygden får el från batteribanken om natten. Detta sparar dieselolja och förlänger generatorns livslängd. I augusti tas anläggningen i bruk och blir utfallet gott kommer konceptet att testas på andra platser för att så småningom införas i större skala. Turisterna blir fler Antalet turister i Grönland stiger. Flygpassagerarna har ökat med 6,9 procent och kryssningsturisterna har ökat med 11,5 proc. Hela sommaren och hösten har flygen mellan Grönland, Island och Danmark varit fullsatta. Nu kommer människor från hela världen som vill uppleva Grönland. Att kryssningsturism blivit så stort förklaras av att expeditionsrederierna visat ökat intresse och att man har haft färre avlysningar på grund av dåligt väder och is. Det är första gången man har fått fram reella tal på turism i Grönland. De fina siffrorna är bland annat resultatet av att Grönland idag gjorts betydligt mer synligt ute i världen. Unga ska lära sig köra hundsläde Den grönländska sammanslutningen av hundslädeförare KNQK har beslutat att intresset för hundslädekörningen bland barn och unga i landet ska stärkas ordentligt. Man menar att hundslädekörning är en viktig kulturbärare som i mycket högre grad bör användas i marknadsföringen av Grönland utomlands. De årliga mästerskapen i slädkörning måste också få en skjuts framåt. Det vill man bl a åstadkomma genom att etablera samarbete med fler och nya partners. Krematorier i Grönland Fram till idag är det inte möjligt att bränna lik i Grönland. Men behovet av kremering är stort och många har uttryckt önskemål om detta. Redan 2012 behandlades frågan i Landstinget vilket ledde till att en utredning om bl a de ekonomiska aspekterna av att inrätta krematorier runt om i landet gjordes. 2016 ska beslut tas i frågan. Idag är det mycket dyrt att kremera en död. Den döde måste skickas till Danmark i en zinkkista som kostar ca 15 000 dkr och därutöver tillkommer transportkostnaden. Arctic Winter Games 2016 års Arctic Winter Games hålls i Nuuk den 6-11 mars. Under veckan ska idrottarna tävla i femton olika sportgrenar. 2000 atleter, kulturarbetare, officiella personer och press väntas komma till Nuuk och 1500 volontärer ska bidra med sin hjälp. Nuuk har ingen hockeyrink varför hockeytävlingarna flyttas till Iqaluit i Nunavut. Nya idéer lanseras för att skapa uppmärksamhet inför de kommande vinterlekarna. Tele-Post har i samarbete med fyra elever från Konstskolan i Nuuk skapat så kallade Go Cards. Det är kort som folk gratis kan ta med hem och sätta upp som dekoration eller posta till någon. Snart kommer korten att ligga på kaféer i Nuuk. Dessa Go Cards är konstnärernas egna tolkningar av slogan för AWG 2016 JOIN-FEEL-JUMP. En blandning av gamla inuit-lekar och modern vintersport. Vattenkraftverket i Qorlortorsuaq 8 Julgranar från Narsarsuaq För första gången kan julgranar från Narsarsuaq köpas i Brugsen i Qaqortoq. De är fina, säger kunderna. Små men söta och de doftar av jul och trä. Brugsen prövar sig fram i år men tanken är att alla Brugsen i Grönland ska sälja dem i framtiden.

KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Per Dankers klassiska parkafolket dök upp i tidningen Sermitsiaq redan 1969 Första satirutställningen För första gången öppnar Nuuk Kunstmuseum en utställning om grönländska satirteckningar. Utställningen omfattar teckningar av tre konstnärer som alla har iakttagit det grönländska samhället utifrån en humoristisk eller satirisk synvinkel. Veteranen är Per Danker som i 40 år tecknat parkamänniskor som levererar humoristiska kommentarer till dagens händelser i Grönland. Robert Holmens Buuarssikkut-figur är en ganska vanlig grönländare som ger ironiska och självironiska kommentarer till livet. En figur som är så känd och älskad att den nu kommer på frimärke. Robert Holmens teckningar har i ett kvarts sekel funnits i Nuuk Ugeavis och är populära också på Facebook. Martin Brandt är den yngste i teamet. För några år sedan tecknade han i lokalbladet TiuTiu. Han är också känd för sin vassa penna. Många är de politiker som fått smaka på satiren. Ordförande för Landstyret Lars-Emil Johansen höll ändå god min på vernissagen. Han menade att när man är en offentlig person måste man förbereda sig på den slags påhopp och även kunna skratta åt sig själv. Tecknarna i sin tur gladde sig åt att den grönländska yttrandefriheten håller. Traditionella mönster stjäls Fler och fler fall där designfirmor stjäl ursprungsfolkens traditionella mönster och symboler har uppmärksammats och i Mexiko t ex lett till rättegång. Nu har det hänt i Nunavut. En inuitfamilj råkade se en webbsida där en tröja presenterades med ett tryck av förfadern Avas parkas. Motivet är från 20-talet då shamanen Ava framställde en parkasdräkt som skulle skydda honom mot folk som ville honom ont. Den unika designen har bevarats till eftervärlden eftersom Knud Rasmussen 9 tog ett foto av Ava och använde det i sina berömda dagböcker. Designen med stora vita symboler på angakokkens heliga parkas är mycket vacker ja t o m unik. Den var så vacker att den kända tröjfirman KTZ kopierade bilden. Och eftersom designen är så unik kostade tröjan 5000 dkr. Avas barnbarnsbarn Salome blev rasande eftersom hennes gammelfars parkas har ett andligt innehåll som inte får kopieras. Ägaren i det kanadensiska företaget har nu bett om ursäkt och säljer inte dessa sweaters längre. Grönland upplevde något liknande för några år sedan då den danske designern Peter Jensen använde grönländskt skinnbroderi i en serie eleganta modestövlar. Här handlade det dock inte om kopiering av kända mönster och stövlarna blev mycket populära. Teater slår hål på fördomar Danskarnas fördomar om grönländare är ett återkommande tema i Danmark men debatten brukar ofta dö ut. Nu har pjäsen Grønlændere i Aalborg på Aalborg Teater försökt att lägga mer ved i den brasan. Teaterledningen hoppas att föreställningen har bidragit till att starta en diskussion på nytt. En diskussion som ska vara i många år. Grönländare och danskar behöver prata mer med varandra om förhållandet mellan de två befolkningarna. Ofta har ju danskar en negativ hållning till grönländarna. Och det sägs bl a bero på att man inte vågar prata om kolonialtiden och föra en konstruktiv dialog. Föreställningen har blivit en succé, ja den har väckt ett massivt intresse och biljetterna gick som smör i solsken redan innan premiären. I pjäsen var det vanliga människor som berättade om upplevelser från sitt eget liv. Det var upplevelser som berörde känsliga och tabu-belagda ämnen med stort fokus på fördomar som de grönländska medverkande upplevt i Danmark. Grönländska namns historia Vad betyder de grönländska namnen och var kommer de från? Det kan man få svar på i en nyutkommen bok Kalaallit Aqqi som ges ut på både grönländska, danska och engelska. Aminnguaq t ex är ett flicknamn som kan härledas till ameq som betyder skinn. Skinn hörde hemma i vardagen och användes därför som namn, uppger tidningen Sermitsiaq. Boken är uppdelad i två sektioner. Den första består av ett lexikon över grönländska namn och deras betydelse med 403 artiklar fördelade på kvinnor, män och både och samt familjenamn. Den andra sektionen omfattar en godkänd lista över grönländska förnamn och ursprungliga europeiska förnamn som anpassats till grönländskt uttal. Samt till slut grönländska efternamn. De äldsta skriftligt nedskrivna namnen härrör från 1605 och 1654. Bl a Umik som betyder skägg, Oqaq som betyder tunga och Kigutikkaaq, den stortandade. Några namn är ännu äldre som Kuuna (kvinna) och Qasapi som är besläktad med qasagaa som betyder han är inte tillräckligt bra och ändelsen pi som betyder verklig. Namnet kommer från nordbotiden 980 till 1470. De grönländska namnen är indelade i 15 kategorier. T ex smeknamn, andespråksnamn och besvärjelsenamn. Efternamnen stammar alla från förfädernas förnamn. Antalet grönländska efternamn i Västgrönland är mycket litet och då oftast en förfaders namn och kanske med tillägget sen, t ex Kajusen. I allt finns 101 registrerade grönländska efternamn. I Östgrönland började man först ta efternamn på 40-talet och i Thuleområdet på 50-talet.

Uttrycksfull skildrare av Grönlands liv Helen Sterners första kontakt med konstnären Gitz-Johansen var via två grönländska frimärken som utgavs 1997 i valörerna 10 och 16 kronor. Senare, då hon befann sig i Maniitsoq, visades en utställning med ett litet urval av hans expressiva måleri från Grönland. Aage Gitz-Johansen (1897-1977) var utbildad folkskollärare som läst zoologi, men valde måleriets väg med studier på danska konstakademin. Han var inspirerad av Gauguin, van Gogh, Matisse och Picasso samt japanska mästare. Övertalad av Knud Rasmussen 1935 besökte han Grönland första gången, då övertalad av Knud Rasmussen som sett Gitz målningar och skildringar av samernas liv och naturen i Lappland. Rasmussen såg i Gitz en konstnär som skulle kunna skildra människornas liv och kultur, och naturen. Inte bara som tidigare konstnärer som ägnat naturen sitt största intresse. Egentligen hade Gitz tänkt ställa hågen till sydligare önationer, men Grönland blev till en mångårig inspiration för denne produktive konstnär. För Gitz blev det några övervintringar, 10 bland annat i Maniitsoq 1933 samt Tasiilaq 1935-36, den vintern då influensaepidemin skördade många offer, (bl a flera av de medverkande i Rasmussens film "Palos Brudefærd"). Därefter reste han längs öst- och västkusten under sommarperioder, avbrutet av Andra världskriget. Illustrerade Grønlands fugle Hans måleri omfattade tekniskt det mesta: gouache, olja, träsnitt, grafik, ak-

varell. Men hans styrka var linjens kraft, att avskala och få fram karaktärer i enkelhet och uttrycksfullhet. Det sista stora uppdraget fick han 1950. Det handlade om att utföra ornitologiska illustrationer till "Grønlands fugle" av vetenskapsmannen Finn Salomonsen. Fortsättningsvis utvecklade han sitt konstnärskap dels sommartid på Christiansø med fågelskisser och naturmotiv, samt om vintrarna bland samerna i Lappland. Han var en frekvent besökare på Jokkmokks marknad och 1958 gjorde han affischen för den årliga marknaden i Finnmark. Anledningen till att Gitz aldrig återkom till Grönland var hans syn på den danskt styrda, allt mer industriella utvecklingen av Grönland. Han ansågs reaktionär då han provocerande gjorde en utställning med titeln "Eskimo dør" 1972, som en manifestation mot Natos radarbas-anläggningar i Tasiilaqområdet. Tidig ekolog Gitz var i mycket en romantiker och en naturmänniska, som redan då förebådade en ekologisk hållning till naturen, där människan med sin ursprungliga kultur och sina traditioner skulle få fortleva. Den västerländska industrialiseringen var ett hot, som successivt förstörde det genuina och ursprungliga. Om detta 11 finns i dag olika uppfattningar. Samer i Lappland vill leva sitt ursprungliga liv och tala samiska, liksom grönländskan är det officiella språket på Grönland. Samtidigt har det moderna livet i allra högsta grad gjort sitt intåg i både Sapmi och på Grönland. Och med det även en viss alienation. Skotrar och fyrhjulsdrivna terrängbilar är var mans egendom, att bedriva renskötsel utan skotrar och helikoptrar samt lastbilar som fraktar renarna långa sträckor till slakterierna, är knappast möjligt. Men i dessa tider med miljön i fokus, då Parisöverenskommelsen har manglats fram, väcks förhoppningsvis tankarna på en återhållsamhet med Moder Jords resurser. Helen Sterner

Sista sidan... Julehilsen til Grønland För 83:e året sänder Danmarks Radio det älskade programmet Julehilsen til Grønland. Värdar i år är Maria Motzfeldt och Timm Vladimir. De kommer att utmana danskarnas fördomar om Grönland. Avaatkören är där som sig bör och Årsmöte den 13 mars Söndagen den 13 mars klockan 14 samlas föreningen till årsmöte då vi ser tillbaka på det gångna årets händelser och förhoppningsvis kan följa några trådar in i det nya året. Om du har någon motion eller bara vill uttrycka en åsikt om föreningens arbete så är du välkommen att maila den till styrelsen. Är det någon som vill engagera sig i styrelsen så är det dessutom medverkar en rad artister från den danska och grönländska musikscenen. Programmet sänds söndag 20 dec kl 20:00, tisdag 22 dec kl 16:00 och fredag 25 dec kl 13:00 på DR1 samt på dr.dk. också välkommet. När mötesförhandlingarna är avslutade tar vår styrelsemedlem och kajakentusiast Thomas Haraldsson från Onsala till orda och berättar om de grönländska kajakmästerskapen. Fika serveras till självkostnadspris. Mötesplats: Helgagatan 36 ingång 9, Södermalm, Stockholm. Föreningen på webben På vår hemsida sverigegronland.com samt på Facebook (sök Föreningen Sverige-Grönland) kan du läsa vad som händer i föreningen. Ibland hinner vi inte ut med programnyheter i utan då måste du aktivt bevaka hemsidan. Lokal föreningsaktivitet Funderar du på att anordna ett grönlandsprogram på din hemort. Styrelsen kan kanske hjälpa till. Ring till Sylvia Hild tel 070-3039630. Filmvisning Söndagen den 14 februari kl 16 kommer föreningen att visa filmen Idealisten. Historien om journalisten som på 80-talet försökte avslöja hur danska och amerikanska myndigheter mörklagt sanningen om det kärnvapenbestyckade bombplan som störtade intill Thule Air Base. Filmen bygger på Poul Brinks bok Thulesagen - lögnens univers som kom ut 1997. Filmen är ett porträtt av en eldsjäl och en thriller om maktmissbruk. Mötesplats: Helgagatan 36 ingång 9, Södermalm, Stockholm 12 Filmbibliotek Föreningen har byggt ut sitt bibliotek av grönländska filmer. Medlemmar kan få låna enstaka dvd mot portokostnad. Denna möjlighet gäller endast medlemmar som betalat årsavgiften. Kontakta sylvia.hild@comhem. se.