Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla.
2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden, i dag är 26 miljoner människor arbetslösa. Många av dem som har ett arbete har fått försämrade villkor. Genom att stifta och tolka lagar på ett sätt som undergräver löntagarnas rättigheter har EU och den moderatledda svenska regeringen skapat stor oordning på arbetsmarknaden. Att människor arbetar till orättvisa villkor har blivit ett allt vanligare inslag på svenska arbetsplatser. Den fria rörligheten bidrar till mer handel, ökad tillväxt och fler jobb. Men en fungerande gemensam marknad kräver gemensamma spelregler. På söndag 25 maj är det val till Europaparlamentet. Mycket står på spel. Om Moderaterna, tillsammans med den övriga europeiska högern, får bestämma kommer arbetsmiljöskyddet försämras samtidigt som orättvisorna på arbetsmarknaden fortsatt kommer att förvärras. Om socialdemokraterna blir största partigruppen kommer vi att stärka löntagarnas rättigheter. Rättvisa villkor ska gälla. För alla. Orättvisa löner och villkor har blivit norm Möjligheten till utstationering det vill säga när en arbetstagare skickas av sin arbetsgivare till ett annat EU-land för att arbeta där under en kortare period är positiv. Utstationering är viktigt för rörligheten på arbetsmarknaden och därmed bra för tillväxt och jobb. Men det kräver att villkoren för utstationeringen är rättvisa. Enligt Arbetsmiljöverket arbetade ca 20 000 människor som utstationerade arbetstagare i Sverige under andra halvåret 2013. Statistiken bygger på vad arbetsgivare anmält in till myndigheten. I praktiken finns dock ett stort mörkertal då alla arbetsgivare inte anmäler all utstationering. En bedömning från LO indikerar att antalet utstationerade i praktiken kan vara omkring tre gånger fler jämfört med Arbetsmiljöverkets siffror. I byggsektorn kan de utstationerade vara så många som ca 19 procent av löntagarna. Olika lön för lika arbete har blivit norm vid utstationering. EU-domstolen har i flera avgöranden kopplade till utstationering bl a Laval, Viking och Ruffert etablerat en praxis där fackliga rättigheter underordnas den fria rörligheten på EU:s inre marknad.
3(8) Med nuvarande regler kan de som är utstationerade ges lägre lön och sämre villkor än kollegorna på samma arbetsplats. Det är inte likabehandling. Det är negativ särbehandling. I Sverige har regeringen i svensk lag Lex Laval skrivit in långtgående möjligheter för arbetsgivarna att använda den negativa särbehandlingen. Lex Laval gör det omöjligt för facken att vidta stridsåtgärder mot utländska företag för att se till att utstationerade arbetstagare fullt ut omfattas av löner och villkor i de svenska kollektivavtal som gäller på den arbetsplats där de jobbar. Tunga internationella institutioner, som FN-organet ILO:s expertkommitté och Europeiska Sociala Kommittén, har riktat skarp kritik mot den svenska lagstiftningen. Otrygga jobb allt vanligare De otrygga anställningarna är vanliga i Europa. Många går på visstider, ofrivilliga deltider eller har anställning via bemanningsföretag. Bland unga har situationen generellt sett försämrats. Ser man till samtliga åldersgrupper har de ofrivilliga deltiderna vuxit. I Sverige är missbruket av visstidsanställningar särskilt stort. Den moderatledda regeringen har gjort det möjligt för arbetsgivare att stapla visstidsanställningar på varandra i princip hur länge som helst. En undersökning från TCO visar att så många som 65 000 personer gått på staplade visstider i mer än fem år. Läget på svensk arbetsmarknad är så allvarligt att EU-kommissionen inlett ett fördragsbrottsärende mot Sverige. Redan 2010 uppmanade EU Sverige att snabbt ändra anställningsskyddslagen som möjliggör långtidsstaplandet. Regeringen har konsekvent vägrat rätta sig efter EU:s lagstiftning. För ett par veckor sedan fick kommissionen nog och kritiserade återigen Sverige och den svenska regeringen för att inte leva upp till EU-direktivet om tidsbegränsade anställningar. Regeringen ska innan den 22 juni svara EU-kommissionen. Om inte regeringen ändrar regelverket avser kommissionen ta saken till EU-domstolen.
4(8) Sämre arbetsmiljö och ökad ohälsa Arbetsmiljöarbetet i Europa har försvagats. EU:s arbetsmiljöagenda har lagts på is och i Sverige har kraftiga neddragningar gjorts på arbetsmiljöområdet. Den moderatledda regeringen har avvecklat Arbetslivsinstitutet och skurit ner på företagshälsovården och Arbetsmiljöverket. Inom EU finns nu tendenser till att arbetssjukdomarna ökar. Även den svenska utvecklingen är oroväckande. De senaste åren har både arbetsolyckorna och arbetssjukdomarna ökat markant. I Sverige och övriga EU har kvinnorna drabbats särskilt hårt av försämrade arbetsmiljöer som resulterat i stressoch belastningsproblem. Trots det driver den högerdominerade kommissionen, med stöd från Moderaterna, ett initiativ som syftar till att fortsätta att kraftigt försämra arbetsmiljöskyddet. Så många som 99 procent av alla företag ska undantas från EU:s arbetsmiljöregler om initiativet fullföljs. Oseriös konkurrens Det oseriösa företagandet som kringgår skatter, avgifter, lagar och regler är ett allvarligt problem. Byggnation, skogsbruk och städning är branscher där de oseriösa företagarna länge varit ett problem. Nu sprids samma problem till andra branscher som exempelvis flyg, vägtransport och media. De flesta EU-länder brottas med den osunda konkurrensen. Sverige är inget undantag. Oseriös konkurrens är mycket allvarligt och slår hårt mot jobben. Oseriös konkurrens leder till sämre konkurrenskraft och sämre arbetsförhållanden i de drabbade branscherna. En beräkning som EU-kommissionen refererar till visar att skatteintäkter på ca 9000 miljarder kronor per år försvinner inom EU på grund av skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. I Sverige räknar Skatteverket med ett skattefel på drygt 130 miljarder kronor. Ett exempel där oseriös konkurrens fått svåra konsekvenser är den svenska åkerinäringen. Dels förekommer missbruk av F-skattsedlar. Många av de oseriösa åkerierna har nästan inga anställda alls, utan tvingar chaufförerna till att jobba via egna bolag och till dåliga villkor. Dels pågår en utbredd illegal lastbilstrafik i Sverige, i strid mot EU:s regler. Forskning vid Lunds Tekniska Högskola visar att tusentals
5(8) lastbilar kör illegalt i Sverige. Ofta har chaufförerna löner och arbetsvillkor som är långt sämre än vad som slås fast i svenska kollektivavtal och lagar. Den svenska regeringen skulle kunna ta tag i båda dessa problem. I andra EU-länder har man framgångsrikt bekämpat både motsvarande F-skattefusk och illegal lastbilstrafik. Regeringarna i Finland, Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike och Spanien arbetar gemensamt för att stärka regelverken i EU så att det ska vara enklare att kontrollera lastbilstrafiken i EU. Den svenska regeringen har dock valt att vara passiv. Både den moderatledda regeringen och moderaterna i Europaparlamentet driver i stället att lastbilstrafiken ska avregleras helt.
6(8) EU-valet 25 maj. Det står på spel. Likabehandling eller lägre lön för utstationerade För Socialdemokraterna är det en självklarhet att alla som jobbar i Sverige ska ha rätt till samma avtal och villkor, oavsett var man kommer ifrån. För att säkra likabehandling vill vi att Lex Laval rivs upp och görs om, att utstationeringsdirektivet revideras och att det inrättas ett socialt protokoll i EU-fördraget. Moderaterna och högern vill att utstationerade ska kunna ges sämre löner och villkor än andra arbetstagare på den nationella arbetsmarknad där de jobbar. I Sverige har den moderatledda regeringen drivit igenom en lag Lex Laval - som gör det omöjligt för facken att säkra likabehandling för utstationerade arbetstagare. Bättre eller sämre arbetsmiljö Socialdemokraterna vill investera i bättre arbetsmiljö och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vi säger blankt nej till högerns planer på att försvaga arbetsmiljöskyddet. Vi kräver tvärtom att EU omgående antar en ny och starkare arbetsmiljöstrategi. Moderaterna och högern stödjer planerna på att försvaga arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att undanta mer än 99 procent av företagen från EU:s arbetsmiljöregler och motarbeta att EU-länder ställer högre krav på arbetsmiljöskyddet än EU:s miniminivåer. Trygga eller otrygga jobb Socialdemokraterna står konsekvent upp för de trygga anställningsformerna. Vi vill ändra lagen så att om någon under en femårsperiod varit visstidsanställd hos samma arbetsgivare i mer än sammanlagt två år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Den moderatledda svenska regeringen slåss mot EUkommissionen för att svenska löntagare ska ha sämre anställningstrygghet än i övriga EU. Moderaterna vill fortsätta göra det möjligt för arbetsgivare att stapla visstidsanställningar i princip hur länge som helst.
7(8) Färre eller fler oseriösa arbetsgivare Socialdemokraterna anser att offentlig upphandling ska användas för att stoppa oseriösa företag. Möjligheterna i EU:s nya upphandlingslagstiftning att ställa sociala krav, bl a på kollektivavtal, måste användas fullt ut i Sverige för att säkra schyssta villkor och för att stoppa svartjobb, skattefusk och ekobrott. Företag i upphandlingen måste ta ansvar för att eventuella underleverantörer betalar skatter och arbetsgivaravgifter. Moderaterna har uttalat sig negativt om möjligheten att ställa sociala krav i den offentliga upphandlingen. Ordning och reda eller fortsatt fusk på svenska vägar Sund konkurrens och god säkerhet ska råda på de svenska vägarna. Vi socialdemokrater motsätter oss avreglering av lastbilstrafiken och vill i stället göra en rad snabba insatser för att stoppa fusket. Det handlar om att kraftigt höja böterna för illegal lastbilstrafik och även hindra fortsatt färd genom klampning av lastbilens hjul till dess böterna betalats. Alla som kör i internationell trafik ska ha frakthandlingarna i lastbilshytten. Istället för att stärka insatserna mot fusket vill Moderaterna genomföra en total avreglering av lastbilstrafiken i EU. Den moderatledda regeringen har sett mellan fingrarna med det utbredda fusket i åkerinäringen och inte lagt ett enda konkret förslag i riksdagen för att komma till rätta med problemen.