En rapport sammanställd av Beredningen för brukardialog 2

Övervikt och fetma En rapport sammanställd av Beredningen för brukardialog 2 Paula Almbrandt-Löf Brukardialogberedning 2 Hälso- och sjukvårdsgruppen Hösten 2007

Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 6 Genomförande... 7 Intervjupersoner/urval... 7 Metod... 7 Analys... 8 Resultat... 9 Inledning... 9 Hälsa och levnadsvanor... 9 Förebyggande aspekt/delaktighet/eget ansvar... 10 Förväntningar och behov... 11 Framtiden... 14 Exempel på samarbete/samverkan... 14 Citat vuxna... 15 Citat barn/ungdomar... 15 Slutsatser... 16 Sammanfattning av behov som de intervjuade upplever... 16 Referenser...17 Bilagor... 18 Samtalsguide barn/ungdomar med fetma (samt föräldrar)... 18 Informationsbrev... 20 Svarstalong... 22 Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 2

Inledning Brukardialogberedningen vill tacka alla lärare, elever, patienter och anhöriga som på ett förtroligt sätt har delgivit oss erfarenheter, upplevelser och tankar beträffande problematiken kring övervikt och fetma. Ett stort tack också till representanter från verksamheten som vi kommit i kontakt med under arbetets gång. Ni har alla på olika sätt bidragit till resultatet av vårt arbete. Eva Hermansson (vl), ordförande Martin Tollén (s), vice ordförande Monika Broman (fp) Rebecka Hägg (s) Madeleine Johansson (c) Anna Lust (m) Charles Pylad (mp) Paula Almbrandt-Löf, sekreterare Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 3

Sammanfattning Samtliga av de intervjuade med övervikt eller fetma uppgav att de prövat allt för att gå ner i vikt. Alla led mer eller mindre av att väga för mycket. Många hade låg självkänsla och dåligt självförtroende. Flera barn och ungdomar hade blivit retade eller mobbade och några hade sömnbesvär och minskad livslust. Diabetes och högt blodtryck förekom också hos ett par av barnen. Samtliga vuxna patienter var drabbade av andra besvär och sjukdomar som t ex högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, gallsten, astma och ledbesvär (knän, höfter). Flera hade upplevt att bli betraktade som andra klassens människor och som mindre vetande. Både barn, ungdomar och vuxna ville känna sig sedda som individer och inte som en grupp feta människor eller tjockisar. Samtliga vuxna poängterade behovet av ett förbättrat bemötande och förändrade attityder gentemot de människor som har övervikt och fetma, både beträffande samhället i stort och i mötet med hälso- och sjukvården. Alla ansåg att man som enskild individ har ett eget ansvar för sin hälsa och sina levnadsvanor. Man uttryckte också att man som förälder har det största ansvaret för sina barns hälsa. Samtidigt poängterade flertalet behovet av hjälp och stöttning av någon utomstående; en vägledare och coach då det är svårt att stå emot alla yttre frestelser som kan leda till ohälsa. Många önskade att personalen på BVC, i skolan och på vårdcentralen kunde uppmärksamma och bemöta problematiken kring övervikt/fetma på ett professionellt sätt. Flera påtalade vikten av förebyggande insatser redan på MVC, genom att t ex diskutera frågor kring övervikt/fetma i föräldrautbildningen. Både bland barn/ungdomar och vuxna fanns önskemål om utökad, anpassad skolidrott, för att stimulera alla barn till regelbunden fysisk aktivitet. (Enligt Riksidrottsförbundet ligger Sverige idag näst sist i Europa vad gäller antalet avsatta timmar för skolidrott.) Många menade att handeln, industrin, Livsmedelsverket och media också måste ta sitt ansvar i det förebyggande arbetet kring övervikt/fetma. Flertalet upplevde behovet av en känd, fungerande ingång till hälso- och sjukvården, det vill säga att veta vart man kan vända sig, för att få adekvat hjälp vid övervikt/fetma. Alla, både barn och vuxna, poängterade vikten och behovet av individuell hjälp/stöd och behandling. Det är ett komplext problem och det kan finnas många bakomliggande orsaker. Det gäller att hitta nyckeln till just mitt problem. Många betonade behovet av hjälp och stöd till hela familjen samt av uppföljning under en längre tid vid övervikt och fetma. Ett flertal hade lyckats med sin viktminskning ett antal gånger, men alltid gått upp till ursprungsvikten igen och ibland t o m något mer. Från och med november 2005 opereras patienter med extrem fetma, från hela regionen, på kirurgkliniken på Vrinnevisjukhuset. Brukardialogberedningen träffade några av dessa patienter och samtliga har haft en betydande viktnedgång. De ansåg att fetma är en ätstörning och poängterade behovet av psykologiskt stöd. De menade att det handlar om ett beroende/missbruk av mat och att behandlingen bör anpassas därefter. Samtliga av de opererade patienterna poängterade behovet av fortsatt hjälp och stöd efter operationen samt behovet av uppföljning. Eftersom den första av de intervjuade opererades för bara ett och ett halvt år sedan, saknas långtidsuppföljning. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 4

Brukardialogberedningen träffade även representanter från verksamheten för att belysa behovet av samverkan mellan olika aktörer, angående förebyggande insatser inom området. I Norrköping, på familjecentralen Ringdansen, pågår ett projekt Att använda hälsokurva på BVC, där samarbete sker mellan hälsosamordnare, vårdcentral, BVC och kurator. I Motala har samverkan skett kring projektet Motiverande samtal, mellan barnhälsovårdsstaben, BVC, dietist, folktandvården, skolsköterska samt föreningarna Korpen och Motala simsällskap. I Linköpings kommun, inom elevhälsan, finns en handlingsplan mot övervikt och fetma som ger möjlighet att vid behov konsultera ett överviktsteam i samverkan med landstinget. Den samlade bilden är att de intervjuade upplever ett gap mellan behov och tillgång på vård och behandling som omfattar hela vårdkedjan. De intervjuade upplever att de saknar en fungerande ingång till hälso- och sjukvården, där medborgare/patienter vid behov kan få anpassad hjälp beträffande övervikt/fetma samt stöd till livsstilsförändringar. Brukardialogberedningens bedömning är att utvecklingsmöjligheter finns, särskilt beträffande det förebyggande perspektivet med ökad delaktighet samt egenansvar hos den enskilde individen. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 5

Bakgrund och syfte Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) och dess beredningars grundläggande uppgifter är beskrivna i reglementet. HSN har i sitt styrkort beskrivit beredningarnas uppdrag och vilka frågor man ska fördjupa sig i. Beredningarna för brukardialog består av vardera sju politiker och en sekreterare. Beredningarna har till uppgift att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt underlag i behovsstyrningen. Under 2007 har brukardialogberedning 2 fått i uppdrag att fördjupa sig i området Övervikt och fetma. HSN:s motivering är: Med tanke på den oroande utvecklingen av övervikt och fetma finns anledning att fokusera på den förebyggande aspekten, i synnerhet kopplat till barn och ungdom. Stöd för att ge den enskilde möjlighet att påverka sin egen situation och samverkan med andra aktörer är viktiga utvecklingsområden. Denna rapport är en sammanställning av det arbete som Brukardialog 2 genomfört utifrån ovan nämnda uppdrag. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 6

Genomförande Intervjupersoner/urval Mot bakgrund av HSN:s motivering och av tidigare genomförda intervjuer inom det Medicinska programarbetet (Endokrinologiska sjukdomar -03) [1], enades beredningen om två huvudspår för dialog: 1. Förebyggande perspektiv 2. Dialog med barn, ungdomar och vuxna som har övervikt/fetma samt med anhöriga Beredningen beslöt även att träffa representanter från professionen för att få deras perspektiv på överviktiga barns och ungdomars behov. Sekreteraren i beredningen kontaktade ansvariga inom området i professionen, vanligtvis via verksamhetschefen. Därefter skickade brukardialogberedningen ut en skriftlig inbjudan till en intervju, till de aktuella patienterna. På grund av sekretesskäl ombesörjdes detta av kliniken/vårdcentralen. Alternativt lämnades inbjudan ut direkt till patienterna av berörd vårdpersonal. En svarstalong bifogades som sedan skickades tillbaka till kliniken/vårdcentralen. Angående intervjuerna i skolan kontaktades rektor på respektive skola av ordföranden i brukardialogberedningen. En skriftlig information med inbjudan till intervju lämnades till rektor. Metod Brukardialogberedningen har haft ambitionen att göra en beskrivning utifrån följande frågeställningar: Hur kan övervikt och fetma förebyggas? Vilket eget ansvar har man? Vilka erfarenheter har människor, patienter/anhöriga av hälso- och sjukvården och i samhället i övrigt? (Angående övervikt/fetma) Vilka förväntningar och behov finns? Vad är det allra viktigaste att få hjälp med? Vilka behov av samverkan finns mellan olika aktörer? Intervjuer med patienter och anhöriga har gjorts i fokusgrupper [2] Enskild patientintervju Intervjuer med patientföreningar Intervjuer med professionen i närsjukvården och specialistsjukvården Intervjuer med elever och lärare Litteraturstudier Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 7

En samtalsguide utarbetades utifrån fyra frågeområden: 1. Hälsa och levnadsvanor 2. Förebyggande aspekt/delaktighet/eget ansvar 3. Förväntningar och behov 4. Framtiden Brukardialogberedningen har i möten och intervjuer träffat: Sex elever, åk 4, Gustav Adolfskolan, Norrköping Sex elever, åk 8-9, Djäkneparkskolan, Norrköping Idrottslärare och hemkunskapslärare, Djäkneparkskolan, Norrköping Två blivande mammor, MVC, ViN, Norrköping Tre blivande mammor samt en pappa, MVC, Lasarettet i Motala Fem ungdomar med övervikt/fetma och deras respektive mammor, ViN, Norrköping Åtta vuxna patienter som genomgått fetmaoperation, US, Linköping Två barn/ungdomar med övervikt/fetma och deras respektive mammor, US, Linköping Skolsköterska, Tornhagsskolan, Linköping Hälsosamordnare, sjuksköterska, Familjecentralen Ringdansen respektive Hageby vårdcentral, Närsjukvården Öster Hälsosamordnare, sjuksköterska BVC, skolsköterska, Närsjukvården Väster Representanter för de Överviktigas Riksförbund i Östergötland och Obesitasfonden Representant för OA (Overeaters Anonymous = anonyma överätare) Tidigare intervjuer har även genomförts av en förtroendemannagrupp. Intervjuer genomfördes vid vårdcentralerna Ekholmen i Linköping, Kisa, Marieberg i Motala och Sandbyhov i Norrköping och berörde 15 vuxna patienter med övervikt/fetma. Intervjuer gjordes också med åtta barn/ungdomar samt föräldrar vid barnklinikerna på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Universitetssjukhuset i Linköping. En intervju skedde också på US i Linköping, med en vuxen man som led av extrem fetma, 375 kg. Resultatet av dessa intervjuer har inarbetats i det aktuella materialet. Analys Analysen har gjorts med fokus på medborgares, patienters och anhörigas behov utifrån de fyra frågeområdena. Tyngdpunkten har lagts kring perspektivet förebyggande/delaktighet/eget ansvar, men även behov och förväntningar angående behandling finns med i analysen. Analysen visar också på möjligheter till samverkan mellan olika vårdgivare och huvudmän. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 8

Resultat Inledning Nedan redovisas resultatet av intervjuerna. Syftet är inte att dra generella eller statistiska slutsatser för en hel befolkning utan snarare handlar det om lösa generaliseringar som kan kopplas till vissa kategorier av människor. Man kan t ex urskilja tendenser hos människor som representerar en viss grupp och genom metoden visa på underliggande värderingar som är speciella för en viss kultur. Metoden ger utrymme för ett fåtal individer att uttala sig och utveckla sina argument och därmed ges också ett utrymme för avvikande värderingar. Hälsa och levnadsvanor Flertalet av de skolbarn/ungdomar som inte hade problem med övervikt eller fetma, uppgav att de mådde bra, men att de samtidigt ofta kände stress. Stress i samband med skolan och att man ska vara så duktig. Generellt var alla mycket medvetna om innebörden av att leva hälsosamt respektive ohälsosamt. Flertalet var medvetna om att äta relativt sunt, men samtidigt var det några som aldrig åt frukost och kunskapsluckor fanns, om vad som är onyttigt/nyttigt för hälsan. Angående godisförbud på skolan, ansåg ungdomarna att samtliga elever skulle få rösta om detta. Alla intervjuade barn/ungdomar var dock emot godisförsäljning på skolområdet. Många utövade någon sorts motion på fritiden t ex ridning, gym, basket, fotboll, simning. Vardagsmotion som att gå eller cykla till skolan, tänkte inte ungdomarna på, som att vara just motion. En idrottslärare berättade att antalet skoltimmar för idrott i Sverige successivt har minskat under åren. Nuvarande situation i grundskolan är en till två timmar per vecka och två till fyra idrottsdagar och kan jämföras med tre till fyra timmar per vecka och 10-21 idrottsdagar 1960. Sverige ligger idag näst sist i Europa vad gäller antalet avsatta timmar för skolidrott. [3]. Generellt har ungdomar ingen ork, de ger upp alltför lätt och anledningen är ofta att de tycker att de är för dåliga. En lärare i hemkunskap uppgav att antalet timmar i näringslära också minskat och att resultatet är, att ungdomar generellt har en brist på sådan kunskap. Flertalet av de intervjuade som hade problem med övervikt/fetma var överviktiga från tidig barndom. Många hade övervikt i släkten. Samtliga barn/ungdomar/vuxna hade prövat allt för att gå ner i vikt. Många hade också lyckats med sin viktminskning ett antal gånger, men alltid gått upp till ursprungsvikten igen och ibland t o m lite mer. Alla ville minska i vikt ingen ville ha övervikt eller fetma. Flera uttryckte att man måste ändra både sitt tankesätt och sin livsstil. Det krävs en omprogrammering av hjärnan. Ett flertal upplevde att de hade kunskapen för att leva hälsosamt och magert, men att de inte klarar av att gå ner i vikt själva. Det är frestelser överallt hela tiden och dygnet runt. Samtliga som genomgått fetmaoperation berättade att de verkligen prövat allt för att gå ner i vikt, t ex alla tänkbara bantningsmetoder, fastat, dietiststöd, viktväktarna, hälsohem, FaR (Fysisk aktivitet på Recept), Feel-good projekt (Dagmarmedel), olika typer av läkemedel, kuratorstöd och operation i form av gastric banding (metod som använts tidigare i Östergötland, där en typ av gummisnodd knyter av magsäcken). Alla hade lyckats gå ner i vikt att antal Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 9

gånger men alltid gått upp lika fort igen. Viktökningen efteråt var ibland större än viktnedgången. Vi är experter på vad man bör äta och göra, men vi klarar inte av att förändra vårt beteende själva. En av de intervjuade, en man med extrem fetma (375 kg), hade haft övervikt sedan han var barn och fetma sedan tonåren. Den extrema fetman började i 18-20-årsåldern. Periodvis åt han kopiösa mängder och första gången han sökte hjälp av hälso- och sjukvården vägde han 212 kg. Han har varit på ett antal olika behandlingshem, men efter varje omgång gick han upp i vikt igen. Han blev ordinerad vattenträning, men när han vägde cirka 300 kg kunde han inte delta i vattengympan längre p g a att det saknades resurser för att ta upp honom ur bassängen efter träningen. Så snart han kom hem från något behandlingsprogram/-hem, var det mestadels sängen som gällde. Han berättade att han inte klarar av att hålla diet hemma själv; det är kört så fort jag kommer hem. För några år sedan gick allt bara utför och han blev helt sängliggande och bara åt. Till slut blev situationen akut och han blev inlagd på specialistavdelning på Universitetssjukhuset. Uppmärksammade behov: En generell minskning av matportioner Stöd och hjälp i tidigt, med att handla och laga rätt mat Införande av frukostservering i skolan Flera alternativ till skollunchen Flera alternativ till rörelse i skolidrotten (för att sporra alla barn/ungdomar till att röra på sig) Ökning av antalet idrottstimmar/v i skolan Förbud mot godis/läskförsäljning i skolan Ändring av godisets placering vid kassorna i affärerna En minskning av förpackningarna av skräpmat (popcorn, godis, läsk) En begränsning av tillgången på skräpmat Förebyggande aspekt/delaktighet/eget ansvar Samtliga ansåg att man som enskild individ har ett eget ansvar för sin hälsa och sin livsstil. Man uttryckte också att man som förälder har det största ansvaret för sina barns hälsa. Barn ärver beteenden och det finns stora möjligheter att påverka barnens levnadsvanor. Samtidigt uttryckte flertalet att det är svårt att stå emot allt yttre tryck av frestelser som kan leda till ohälsa. Generellt ansåg alla att vår livsstil idag, starkt bidrar till ohälsa/övervikt/fetma. T ex tv-tittande, tid vid datorn, få eller inga gemensamma mattider, all snabbmat och skräpmat som man kan köpa var som helst och när som helst. Flera poängterade vikten av gemensamma måltider, ransonering av tiden vid datorn, att stimulera till lek och rörelse och att göra saker tillsammans med barnen. En återkommande synpunkt var; våga vara förälder! Ett flertal menade, både ungdomar och vuxna, att många elever saknar ren baskunskap inom kost, hälsa och motion och att detta måste uppmärksammas. Flera påpekade att man får mycket gratis, om man får med sig känslan och vanan att det är roligt att röra sig. Några menade, att det inte hjälper med tjat, det kan i stället få motsatt effekt. Representanterna för de Överviktigas riksförbund uttryckte, att vi måste återinföra matordningen och leken. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 10

Alla poängterade att det är nödvändigt att förebygga övervikt och fetma så tidigt som möjligt, redan på mödravårdscentralen (MVC), i form av information och utbildning. Därifrån skulle det löpa en röd tråd till barnavårdscentralen (BVC), dagis, förskolan och genom hela grundskolan. Många pekade på behovet av obligatorisk föräldrautbildning. Flera mammor till barn med fetma berättade att de sökt hjälp/stöd på både BVC och vårdcentralen samt tidigt i skolan, men att de inte blivit tagna på allvar. Inte förrän det var för sent, enligt mammorna. Flertalet ansåg att det är oerhört viktigt att elevhälsan uppmärksammar problemet och återkopplar till föräldrarna för diskussion, innan det gått för långt. Affärerna/butikerna och Livsmedelsverket måste också ta sitt ansvar, ansåg många. Flera av barnen/ungdomarna efterlyste positiv reklam för hälsa, mat och rörelse. Det finns så många inten. Uppmärksammade behov: Obligatorisk föräldrautbildning, (MVC, BVC; viktigt att involvera båda föräldrarna) Gränssättning föräldraansvar Att föräldrar aktiverar sig själva och sina barn Att man på BVC och vårdcentralen tar oron och problemen på allvar Ökad kunskap hos elever/ungdomar inom kost, hälsa och motion Tidig uppmärksamhet på problemet av skolsköterskan och även av lärarna Att man underlättar och stimulerar till vardagsmotion (cykelbanor, trappors placering) Reklam för nyttiga saker sanering av ohälsosam reklam Prissänkning på nyttig mat Samverkan Livsmedelsverket, affärerna, media för gemensamma kraftåtgärder Förväntningar och behov Barnen och ungdomarna med övervikt och fetma uttryckte ett behov av att bli sedda och att bli tagna på allvar. Samtliga önskade att få hjälp och stöd, men av någon som de har förtroende för. Några av barnen hade minskad livslust och sömnbesvär. Ett av barnen hade diabetes och ett annat barn högt blodtryck. De flesta ungdomar ville inte delta i skolidrotten p g a att de skämdes eller att de blev retade/mobbade. Samtliga önskade att det skulle finnas fler alternativ till idrottsaktiviteter, för att kunna sporra alla elever att röra på sig. Flertalet barn och ungdomar önskade att delta i motionsgrupper, där alla hade problemet övervikt/fetma och de uttryckte ett starkt behov av utomstående coachning. Eleverna i 4:e klass (normalviktiga) trodde att det viktigaste behovet för barn med övervikt, är att de kan känna sig trygga. Att de inte blir retade eller mobbade. Vi kan ge stöd genom att gå ut med dem, leka med dem och följa med dem hem. Man kan ge dem bra recept. Högstadieeleverna trodde, att det allra viktigaste för att överhuvudtaget få hjälp, är att andra måste reagera. Samtliga intervjuade barn/ungdomar ansåg, att om man mår dåligt, måste man kunna få hjälp av hälso- och sjukvården, oavsett orsak. Skolsköterskan har en mycket viktig roll i och med att hon träffar samtliga elever. Lärarna berättade att skolsköterskan på aktuell skola har en tjänstgöringsgrad på 40 procent, men bedömde behovet till 100 procent. Med utökad tid skulle det vara möjligt för skolsköterskan att följa upp samtliga elevers hälsoläge. Idag hinner hon inte med dessa uppföljningar som, enligt lärarna, är en förutsättning för att ge det stöd som eleverna ibland behöver för att känna trygghet. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 11

Barnen/ungdomarna med övervikt/fetma och deras föräldrar berättade om ständiga kontroverser, tjat och gräl angående passning och förbud, att inte äta det ena eller det andra. De uttryckte ett starkt behov av att få hjälp utifrån, av någon som kan vara vägledare och coach. Flertalet menade att det är ett komplext problem som involverar hela familjen och att man har behov av hjälp och stöd med hänsyn till detta. Flera upplevde att de fick viss hjälp och stöd från barnklinikerna, men att det är långt ifrån tillräckligt. Samtliga vuxna poängterade behovet av att våga prata om övervikt och fetma. Att man vågar se och reagera. De betonade vikten av att tydliggöra, att fetma är en kronisk sjukdom som kräver en livsstilsförändring för resten av livet. Många uttryckte att det handlar om en beroendesjukdom, ett missbruk och som följaktligen måste behandlas som en sådan. Alla påtalade vikten av ärlig och rak kommunikation. Samtidigt underströk patienterna att det är en balansgång; det är oerhört viktigt hur man uttrycker sig. Flertalet påtalade vikten av tillit och förtroende. Många av de intervjuade upplevde, att de blir sedda som andra klassens människor och blir behandlade som mindre vetande. Samtliga uttryckte ett starkt behov av tidiga insatser för att minska risken för långtidssjukskrivning och förtida pension och det fanns en stor kostnadsmedvetenhet hos flertalet patienter. Alla vuxna patienter [1] var drabbade av andra besvär och sjukdomar som t ex högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, gallsten, astma och ledbesvär (knän, höfter). Några av ungdomarna och flera vuxna hade prövat olika läkemedel för viktminskning och uttryckte ett behov av fortsatt behandling. En 15-årig flicka berättade att hon var helt fixerad vid att få genomgå en fetmaoperation (gastric by pass operation) och att hon var villig att åka till Polen eller var som helst bara hon fick tillräckligt med pengar. Samtliga vuxna poängterade att man vid behandling måste se till hela människan. Det egentliga problemet sitter i huvudet. Det behövs helt enkelt en omprogrammering. De patienter som genomgått fetmaoperation, hade samtliga en viktminskning på 30-70 kg och upplevde, att de fått livet tillbaka. Samtidigt påpekade flera att det inte varit enkelt efter ope- och fetma handlar om en ätstörning och poängterade behovet av psykologiskt stöd. Det bor- rationen och betonade vikten av långvarigt stöd och uppföljning. De ansåg att kraftig övervikt de vara obligatoriskt. De menade att det är ett beroende och ett missbruk av mat och att det inte handlar om att få kostråd av en dietist, om vad som är nyttigt eller onyttigt. Alla betonade att man behöver professionell hjälp och stödet/åtgärderna måste utgå från den enskilde individen. De nämnde behovet av utbildning hos personalen på vårdcentralerna, för att dels våga uppmärksamma övervikt och fetma i tid och dels kunna hantera problemet. Personlighet och attityd är också oerhört viktigt för ett konstruktivt möte, ansåg man. Samtliga efterlyste ett handlingsprogram, en handlingsplan för övervikt och fetma i hälso- och sjukvården. En av de intervjuade, en man med extrem fetma (375 kg), hade vid intervjutillfället enbart ett, men mycket påtagligt behov; att gå ner i vikt för att komma ifrån det akuta tillståndet. Han berättade, att han varken kunde resa sig, eller vända sig i sängen själv och att det behövdes en motorlift och personlig assistans för att kunna förflytta honom från sängen. Eventuellt kunde fetmaoperation bli aktuell senare, men då måste han minska rejält i vikt först. I annat fall var ingreppet förenat med alltför stora medicinska risker. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 12

I patientföreningen de Överviktigas riksförbund i Östergötland, ÖR Öst, finns enbart vuxna medlemmar. Enligt den tidigare ordföranden i Riksförbundet och den nuvarande ordföranden i ÖR Öst, har det varit svårt att få fatt i drabbade barn och ungdomar. Projekt Nelson finns i Stockholm med diverse aktiviteter för överviktiga barn och ungdomar mellan tio och 16 år. Nämnas kan t ex kostnadsfri vattengympa i centrala Stockholm. Föreningens motto är: Tillsammans gör vi vår framtid lättare. Antalet medlemmar i ÖR Öst är i dagsläget cirka 60 (osäker siffra). Föreningens medlemmar är enligt ordföranden, inte särkilt aktiva. En teori som framkom, var att många skäms och varken vill/törs göra sin röst hörd eller visa sig offentligt. En stark önskan finns att starta ungdomsverksamhet, t ex sommarkollo. Detta skulle sedan efterföljas av regelbundna träffar i cirkelform. Vid behov kunde intresserade ungdomar fungera som faddrar till andra barn/ungdomar. Representanterna från ÖR föreslog temadagar kring problemet i skolan samt information och diskussion på kvällstid för föräldrar. Representanterna poängterade också att människor som är drabbade av övervikt och fetma lider oerhört i det tysta och att många isolerar sig. De menade att det handlar om en ätstörning och en beroendesjukdom samt att tillståndet måste behandlas utifrån detta. Det är nödvändigt med en attitydförändring. Inom OA, Overeaters Anonymous (anonyma överätare), presenterar medlemmarna sig själva som tvångsmässiga överätare. Det enda villkoret för medlemskap är en önskan att sluta äta tvångsmässigt. Deras budskap är bland annat: - Om du har problem med att kontrollera ditt ätande och om du är intresserad av att hjälpa dig själv, så är vi intresserade av att hjälpa dig. De uttalar mycket tydligt, att vi kan bara hjälpa oss själva. Behandlingskonceptet utgår från AA: s (Anonyma Alkoholister) 12-stegsprogram och är anpassat till överätare. Behandlingen bygger på att tillståndet betraktas som tvångsmässigt. OA har funnits i Sverige sedan 1988 och en lokal grupp finns i Östergötland (Linköping). Det finns skriftlig information om OA och även en skrift riktad till professionella inom sjukvården. Representanten för OA önskade att deras budskap kan spridas, på t ex BVC och vårdcentraler. Inget aktivt försök till detta har gjorts av OA i Östergötland. Uppmärksammade behov: Attitydförändringar förbättra bemötandet av överviktiga och feta (utbildning) Uppmärksamhet på problemet, tidigt stöd och hjälp (för att förhindra fetma) Utökad skolskötersketjänst Kuratorstöd i skolan Samarbete, samverkan mellan skolan och landstinget (utbyte av information, tips om olika teman för diskussion t ex) Individuell hjälp och coachning Psykologiskt stöd till hela familjen Realistiska TV-program om bantning för barn/ungdomar Temadagar i skolan om övervikt och fetma Att via skolan få möjlighet att delta i specialidrott (t ex simning) Att via vården få tips om kontaktpersoner (utbyte av erfarenheter, stödja varandra) Att via vården få möjlighet att delta i någon typ av motionsgrupp för överviktiga/feta Kollo för överviktiga/feta barn/ungdomar En vårdenhet för överviktiga Att få hjälp till beteendeförändring för att inse, att hela livsmönstret måste ändras Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 13

Kognitiv beteendeterapi ( KBT) nämndes av flera Olika typer av läkemedelsbehandling Kirurgisk behandling, s k gastric by pass-operation Framtiden Några av barnen/ungdomarna med övervikt och fetma såg mörkt på framtiden. De upplevde inte att det fanns något reellt stöd eller hjälp inom räckhåll. En 15-årig flicka uttryckte: får jag ingen operation och fortfarande ser ut så här när jag är 25 år, då orkar jag nog inte leva längre. Många vuxna upplevde en hopplöshet för egen del och betonade vikten av att satsa långsiktigt. Flera poängterade det förebyggande arbetet och att det är nödvändigt att börja med barnen. Det måste finnas en röd tråd från MVC och BVC som sedan fortsätter till förskolan och vidare genom hela grundskolan. Samtliga vuxna patienter som genomgått fetmaoperation, var mycket positiva till framtiden och upplevde att de fått livet tillbaka. Patienten med extrem fetma berättade att hans stora målsättning var, att någon gång i framtiden kunna börja arbeta igen. Han hade bestämt sig för två saker: 1. Jag vill välja livet inte döden 2. Jag ska inte tänka bakåt utan framåt Exempel på samarbete/samverkan Östra länsdelen: I Norrköping, på familjecentralen Ringdansen, pågår ett projekt Att använda hälsokurva på BVC [4]. Målgrupp är båda föräldrarna till barn från 15 månader till fem år. Samverkan/ samarbete sker mellan hälsosamordnare, vårdcentral, BVC och kurator. Syftet är att öka intresset för den egna hälsan mitt i livet och på så sätt påverka familjen till goda val av levnadsvanor i framtiden. Ett övergripande mål är att en röd tråd ska kunna följa samtliga barn genom åren: BVC förskolan skolan. Västra länsdelen: I Motala har samverkan skett kring projektet Motiverande samtal, mellan barnhälsovårdsstaben, BVC, dietist, folktandvården, skolsköterska samt föreningarna Korpen och Motala simsällskap [5]. Syftet var att förhindra fortsatt utveckling av övervikt och fetma hos barn i åldrarna fem, sex och sju år samt att medverka till att föräldrar och barn får en mer hälsosam livsstil. Projektet fick avbrytas i förtid och har utvärderats i en FoU-rapport. Där påtalas behovet av bland annat utbildning, förståelse för problemet övervikt i förhållande till fetma samt handledning i samtalstekniken. Projektgruppen ser goda möjligheter till vidare utveckling. Som en direkt följd av utvärderingen, samarbetar under hösten -07 barnhälsovården (BHV) och Allmänmedicinskt centrum (AMC) och anordnar VIP dagar (visioner i primärvård) för BVC-sjuksköterskor i hela länet. Temat är Barn och övervikt vad gör vi på BVC? Centrala länsdelen: I Linköpings kommun, inom elevhälsan, finns en handlingsplan mot övervikt och fetma som ger möjlighet till konsultation med ett överviktsteam i samverkan med landstinget [6]. Teamet består av skolsköterska, skolöverläkare, barnläkare, dietist, psykolog och instruktör från vattenidrotten. Genom en strukturerad samverkan kan skolan härigenom uppmärksamma och Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 14

hjälpa överviktiga barn, men det saknas möjligheter att hjälpa barn med fetma. Från elevhälsan upplever man ett påtagligt behov av att kunna remittera barn och ungdomar till en överviktsenhet alternativt ett överviktsteam i länet. Citat vuxna Fetma är ett kroniskt tillstånd man är som en alkoholist, fast värre. En alkoholist klarar sig utan alkohol men vi klarar oss inte utan mat. Många anser nog, att det här är inte mitt bord. Man vill inte behandlas som en grupp tjockisar, för vi har alla olika bakomliggande problem Vi måste få hjälp med just vår nyckel till framgång. Det krävs lite finess för att kunna hjälpa och stödja på rätt sätt det är en balansgång. För idrottsmän är det helt naturligt att få psykologhjälp för att försöka förändra ett beteende, men för oss som faktiskt har en sjukdom är det helt omöjligt. När man söker ett jobb, ses fetma som en sjukdom, men i sjukvården blundar man. Vågen och måttbandet har blivit mina vänner. Min man fick ta hand om kreditkortet det blev alltför roligt att handla! Nu kan jag söka många fler jobb t o m jobb som kräver uniform! Man måste våga sätta gränser, är inte barnen det bästa vi har? De tror att vi mammor trycker wienerbröd och godis i våra barn! Tänk på de barn/ungdomar som har föräldrar som inte bryr sig de måste också orka! Det är svårt att vara elak och tjatig förälder det blir oerhörda konflikter. Ta oss föräldrar på allvar tryck på larmknappen tidigt! Citat barn/ungdomar Varför finns det socker när det är så farligt? Den nyttiga maten finns runt hörnen. Vid kassorna borde det finnas hallon och jordgubbar. Det var jätteroligt att gå och simma, jag längtade till varje gång! Man måste kunna se resultat för att orka kämpa vidare. Jag vet så väl vad jag behöver göra, men jag klarar inte av det. Man måste springa fort och långt det är alltid det stora varvet runt ån. (Skolgympan). Alla tittar jag orkar inte! Nu är det länge sedan jag var med på gympan varför ska jag ta risken att bli pikad och mobbad igen nej, aldrig! I USA finns det kollo för överviktiga det skulle vara roligt! Varför skulle jag kunna gå ner i vikt, när ingen annan i min släkt har klarat av det? Får jag ingen operation och fortfarande ser ut så här när jag är 25 år, då orkar jag nog inte leva längre. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 15

Slutsatser Sammanfattning av behov som de intervjuade upplever Den samlade bilden är, att de intervjuade upplever ett gap mellan behov och tillgång på vård och behandling som omfattar hela vårdkedjan. De upplever och ser behov av: Information, hjälp och stöd redan under graviditeten och därefter under hela barnets uppväxt för att förebygga övervikt och fetma. Att det finns en röd tråd av samverkan mellan MVC, BVC, förskola, skola och elevhälsa samt vid behov, lättillgängligt specialiststöd inom landstinget. Att insatser görs där man normalt befinner sig. Anpassning och utökning av skolidrotten för att stimulera alla barn till regelbunden fysisk aktivitet/träning och för att förvärva en livsstil där utövande av regelbunden fysisk aktivitet blir naturliga inslag. Att underlätta, stödja och stimulera till större egen- och föräldraansvar för att leva ett hälsosamt liv. Några exempel: o Öka kunskapen om kost, hälsa och motion samt om problematiken kring övervikt/fetma genom att utnyttja media som informatör o Anpassning av närmiljön, t ex bra cykelvägar, trappors placering o Begränsning av utbudet på skräpmat o Översyn av produkters innehåll och placering i butikerna o Sänkta priser på nyttiga produkter o Satsning på nyttig reklam sanering av onyttig reklam En för medborgarna känd och fungerande ingång till hälso- och sjukvården där man vid behov kan få anpassad, individuell hjälp beträffande övervikt och fetma samt stöd till livsstilsförändringar. Hjälp och stöd till hela familjen vid övervikt och fetma. Att bli bemött med respekt och som en fullvärdig människa. Bemötande och attityder behöver förändras/förbättras. Att både enskilda individer och föräldrar samt olika professioner i samhället vågar se och reagera på övervikt och fetma. Att våga vara klar och tydlig i kommunikationen. Att komma i kontakt med och få stöd/hjälp av andra personer som också lider av med övervikt och fetma. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 16

Referenser [1] Landstinget i Östergötland, Medicinskt program, Endokrinologiska sjukdomar, 2003. [2] Wibeck, V. Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Studentlitteratur, Lund, 2000, ISBN 10:91-44-01060-5 [3] Statens skolverks författningssamling. SKOLFS 2003:17. ISSN 1102-1950. [4] Smedberg, M., Palloff, S. Att införa hälsokurva på BVC. 2006, Närsjukvården i Östra Östergötland [5] Tunemar, Ann-Charlotte och Schöld, Anna-Karin - Att införa ett interventionsprogram för barn med övervikt är lättare sagt än gjort! 2007, FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland. [6] Betnér, Marianne Handlingsplan mot övervikt och fetma, Elevhälsan i Linköpings kommun, 2004. [7] SBU, S.b.f.m.u., Förebyggande åtgärder mot fetma. 2004, Statens beredning för medicinsk utvärdering: Stockholm. [8] SBU, S.b.f.m.u., Fetma problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. 2002, Statens beredning för medicinsk utvärdering: Stockholm. [9] SBU, S.b.f.m.u., Metoder för att främja fysisk aktivitet. 2006, Statens beredning för medicinsk utvärdering: Stockholm.. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 17

Bilagor Bilaga 1 Samtalsguide barn/ungdomar med fetma (samt föräldrar) Frågeområde 1 Hälsa och levnadsvanor Vad känns viktigast för Dig/Er att prata om? Hur upplever Du/Ni Er egen hälsa? Hur tycker Du/Ni att ni mår? När kände Du/Ni att Du/Ni behövde få stöd och hjälp med Dina/Era barns övervikt/hälsa? Vilken hjälp fick Du/Ni? Var den tillräcklig? Skulle Ni velat få stöd och hjälp tidigare? (Barnen, ungdomarna). Är det något speciellt som Ni upplever som jobbigt? Har Era levnadsvanor i familjen förändrats/förbättrats sedan Ni sökt hjälp? I så fall, på vilket sätt? Vad tycker barnen, ungdomarna? Frågeområde 2 Förebyggande aspekt/delaktighet/eget ansvar Hur är Dina/Era tankar om hur livsstilen kan påverka oss? Tror Du/Ni att Du/Ni kan påverka Ditt/Era barns hälsa? I så fall, hur? Vem/vilka tycker Du/Ni har ansvar för Ditt/Era barns hälsa? Beskriv hur/om Du/Ni fått kunskap kring hur Du/Ni kan ta ett eget ansvar för Din/Er hälsa. (Både barnen, ungdomarna och föräldrarna). Hur kan Du/Ni själv bidra? Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 18

Tror Du/Ni att man kan förebygga att våra barn/ungdomar får problem med övervikt eller fetma? Vad tycker barnen, ungdomarna? Vet Du/Ni något om riskerna med att ha övervikt eller fetma? Frågeområde 3 Förväntningar och behov Vilka förväntningar har Du/Ni på hälso- och sjukvården angående vikt/hälsa? Är det något Du/Ni skulle Du vilja få stöd och hjälp med utanför sjukvården? Vad tror Du/Ni är allra viktigast att få information om, stöd och hjälp med? Frågeområde 4 Framtiden Vad är viktigt för Dig/Er för att må bra i framtiden? Vad tänker Du/Ni om framtiden? Med tanke på att allt fler barn/ungdomar/vuxna får problem med övervikt och fetma? Avslutningsfrågor Är det något särskilt Du/Ni vill skicka med oss (politiker)? Är det någonting mer Du/Ni vill ta upp? Något vi missat? Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 19

Bilaga 2 Informationsbrev Bästa Barn/Ungdom samt Föräldrar! Landstinget i Östergötland arbetar sedan flera år tillbaka med att föra en dialog med medborgare och patienter/anhöriga i länet om hur man upplever hälso- och sjukvården. Dessa dialogmöten förs av förtroendevalda politiker som ingår i olika grupper för Brukardialog. Syftet är att politiker ska få ökad kunskap om befolkningens erfarenheter och behov vid olika tillstånd av ohälsa och/eller sjukdom. Detta blir sedan ett viktigt underlag till de behovsanalyser som Hälso- och sjukvårdsnämnden årligen fattar beslut om. Övergripande mål för Hälso- och sjukvårdsnämnden är: Bästa möjliga hälsa för Östgötarna På lika villkor Efter behov Under 2007 har Hälso- och sjukvårdsnämnden valt att bland annat fokusera på området Övervikt och fetma. Motivering: Med tanke på den oroande utvecklingen av övervikt/fetma finns anledning att fokusera på den förebyggande aspekten i synnerhet kopplat till barn och ungdom. Stöd för att ge den enskilde möjlighet att påverka sin egen situation och samverkan med andra aktörer är viktiga utvecklingsområden. Av den anledningen önskar några politiker att få träffa barn/ungdomar samt föräldrar till barn med övervikt. Detta för att i en gruppintervju (5-6 barn/ungdomar med föräldrar) höra om erfarenheter och tankar kring området. Kan individen, samhället och hälso- och sjukvården hjälpas åt, för att förebygga att våra barn/ungdomar inte blir överviktiga eller får fetma? På vilket sätt i så fall? Vilka behov finns av information, stöd och åtgärder? Vilket stöd eller vilken hjälp behövs för barn och ungdomar som redan har övervikt eller fetma? Dessa frågor är några exempel på vad samtalet kommer att handla om. Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 20

Du/Ni inbjuds till ett möte den XXX kl. 18.00 19.30. Lokal: XXX. Vi bjuder på kaffe/te/mjölk, smörgås och frukt. Du/Ni kommer att få träffa 2 politiker samt undertecknad som är sjuksköterska och sekreterare för gruppen. Vi vill gärna ta del av/prata om just Dina/Era erfarenheter, tankar och behov och mötet handlar alltså inte om en utvärdering av hälso- och sjukvården. P.g.a. sekretesskäl måste sådana här förfrågningar gå via Barnkliniken, vilket ger Dig/Er en möjlighet att avböja inbjudan utan att Er identitet röjs. En svarstalong bifogas och om möjlighet och intresse finns att delta i mötet, kommer någon av oss i gruppen att ta kontakt med Dig/Er. Det går även bra, att kontakta Paula Almbrandt-Löf före dess, om Du/Ni har några frågor eller funderingar. (Telefon m.m. se sid. 1 längst ned). Vi ser fram emot att träffa Dig/Er. Varmt välkomna den XXX! Vänliga hälsningar Paula Almbrandt Löf Sekreterare Beredning för brukardialog Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 21

Bilaga 3 Svarstalong Ja tack, jag/vi kan tänka mig/oss att delta i mötet den XXX och Ni får gärna kontakta mig/oss för ytterligare information. Nej tack, jag/vi är förhindrade att delta. Nej tack, jag/vi är inte intresserade. Namn: Tel nr: Egna kommentarer eller önskemål: Svarstalongen skickas till följande adress: Var vänlig se bifogat svarskuvert. (Barnkliniken). Vi ber Dig/Er att skicka in svarstalongen så snart som möjligt. Tack på förhand! Med vänlig hälsning Beredning för brukardialog Paula Almbrandt-Löf Brukardialograpport Övervikt/fetma -07 22