PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN



Relevanta dokument
PROTOKOLL a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

PROTOKOLL

PROTOKOLL

PROTOKOLL

PROGRAMKOMMISSION INTERAKTIONSDESIGN

PROTOKOLL

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

PROTOKOLL

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

PROGRAMKOMMISSION INTERAKTIONSDESIGN

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Protokoll. Programråd , Linköpings universitet

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning kursutvärdering

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 %

WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1)

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Protokoll Studienämndsmöte LP 4

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Protokoll studienämndsmöte 1 25/ Rapporter från råd

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

distansutbildning i datavetenskap samt utveckling av nya former för handledning och examination

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Efter fem tsunamier av motstånd

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

Högskolan Dalarna Rektor

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i arbetsterapi, 60 högskolepoäng

JURIDISKA INSTITUTIONEN

TSTE05-Elektronik och mätteknik

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering,

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 16 juni 2014

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

Lära och utvecklas tillsammans!

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ

Evaluation Summary - CD5570 DoA, distans VT 2004 Dan Levin

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT ) Antal svarande = 14

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK

Förklara långsamt så fattar jag snabbt

Tentamen IE1204 Digital design

FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015

1IK430 Brukarorienterad design

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt

Regler för examination vid Högskolan Dalarna

STUDENTBAROMETERN HT 2012

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

Hola! Du har blivit antagen till någon av nedanstående distanskurser i spanska VT Spanska avdelningen på Linnéuniversitetet i Växjö hälsar dig

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

På lärplattformen Blackboard hittar du kursmaterial. Logga in i Blackboard via Studentportalen, sök fram din kurs och skriv in/enrolla dig i kursen.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

K V A L I T E T S G A R A N T I

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Liten introduktion till akademiskt arbete

Mall och riktlinjer för kursplan för kurser på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av KUFU Reviderad av KUFU

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Transkript:

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan Traphrom, Sofia Svensson 1. Mötets öppnande a. Mötet öppnades genom utskick av ett tentativt protokoll där samtliga klassrepresentanter ombades att läsa igenom och återkomma med kommentarer vilka förts in i dokumentet nedan. 2. Val av sekreterare a. Morgan Rydbrink utsågs till sektererare 3. Val av justeringsman a. Dokumentet har justerats och lästs av samtliga programrepresentanter via e- post och kan därmed också anses vara justerat efter rådande förutsättningar. 4. Dagordningens godkännande a. Dagordningen godkändes. 5. Vårens kurser 2010 ID 1 a. Projektledning: Kursen ansågs vara väldigt bra över lag. Ett önskemål om att hitta ett sätta att examinera mer mot den enskilda individen istället för som grupp lades fram vilket skall tas under beaktning. Någon vill även att projektet skall ligga över 30 dagar för att man skall kunna tillämpa SCRUM fullt ut, något som anses vara svårt då teori även behöver läggas in. Men även

detta skall tas under beaktning till nästa gång kursen går. SCRUM-metoden ansågs vara väldigt bra och väl applicerbar på de projekt som genomfördes. Det var intressant och givande med skarpa projekt. Kursvärderingen bör komma ut tidigare. Detta görs i samband med att betygen sätts. Frågan restes huruvida man kan göra en riktigt kursvärdering innan betygen är satta. Man kan dock försöka få ut betygen snabbare, detta helt beroende på hur den examinerande lärarens tjänsteplanering ser ut. b. Kommunikation och kognition: Många upplevde kursen som intressant och lärorik. Diskussionsuppgifterna ansågs vara mest givande. Boken i kommunikation upplevdes som ganska tung men intressant medan boken i kognition behövde lärarens synpunkter och kommentarer för att kunna förstås helt ut. Många gånger upplevdes även boken av Peder Hård av Segerstad som allt för omständlig och komplicerad i sina beskrivningar vilket gjorde att bokens upplägg kändes opedagogiskt för läsaren. Seminarierna kompletterade detta mycket väl. Många ansåg att credit för att göra inlägg och vara aktiv på forumet var en bra modell. Den snabba responsen på forumet var även den bra. Frågorna på hemtentamen var ibland svåra att tolka, men detta ligger ju även i hemtentamens natur. I gruppuppgifterna kunde arbetsfördelningen ibland bli skev. Många ansåg ändå att kursen var mycket bra och gett dem nya sätt att tolka och se på information och kommunikation. c. Webbutveckling med databas: Överlag ansågs kursen vara bra, men att arbetsbördan var för stor. Mängden databas ifrågasatts skarpt och detta är

något som kommer att tas i beaktning inför nästa års kurs. Då kommer ett större fokus ligga på användbarhet och design och databasen kommer att ha mindre omfattning än tidigare och skall snarare syfta till att ge ett bredare perspektiv på tekniken och hur man arbetar med dessa inom databasutveckling. Fokuset på att databasen fick så mycket plats gjorde även att MDI-delarna i kursen kom i skymundan och kunde inte appliceras lika mycket. Föreläsningarna i databas upplevdes ofta som svåra att följa för distansstudenter. En större tydlighet och ett lugnare tempo efterfrågades från studenterna då lärarna ibland upplevdes som stressade och i något fall avvisande. Detta beror troligen på att tjänsteplanering var allt för tajt satt denna period för de inblandade lärarna. Större fokus på MDI-delarna efterfrågades. Någon efterfrågade mer informativa PDF:er, något som förstås är en svår avvägning. Föreläsningsmaterial är alltid ett komplement till den muntliga föreläsningen samt kurslitteraturen och inte ett enskilt instuderingsverktyg. 6. Vårens kurser 2010 ID 2 a. Designprocesser och metoder samt Designprocesser fördjupning: Att kurshemsidorna slogs ihop ansågs överlag positivt då det blev lättare att följa informationen och se hur dessa höll ihop. Det efterfrågades mer föreläsningar på den utlagda kurslitteraturen då mycket ansågs lämnas åt slumpen huruvida man läste dessa eller inte. Det ifrågasattes även varför campusstudenterna registrerades på kurser som de inte hade bett om bara för att få extra tid till skissövningar, något som ändå skall ingå i kursen. På

distans efterfrågades mer och tydligare handledningstid varje vecka för att säkerställa att man är på rätt spår samt får den hjälp man behöver. Dan Saffers bok ansågs i stort vara väldigt bra medan Krippendorf var svårare att följa. Dubbelkoll av föreläsningar efterfrågades så att dessa höll bra kvalitet innan de lades ut. I stort ansågs ändå kursinnehållet vara väldigt intressant och givande, men en tydligare struktur skulle underlätta hur väl man kunde ta till sig materialet betydligt. Informationen på kurshemsidan måste vara betydligt mer konkret och förklarande för att de på distans skall kunna ta till sig denna, föreslagsvis med kompletterande föreläsningar. Det ansågs i många fall också onödigt för studenterna att ta sig ut till Pukeberg då detta inte tillhörde något som inte hade kunnat göras i Kalmar. Det vore bättre att flytta en lärare snarare än 20 studenter. b. Designprojekt: Denna kurs fungerade i stort bra med tillgång till handledning. Men ofta efterfrågades mer konkret handledning och direkta förslag snarare än diskussioner och svar som gör som du vill men tänk på att. Visserligen syftar detta till att studenten måste tänka över det som sagts, men om detta är betygsavgörande eller avgörande för ett omdöme så bör detta klargöras. Projekten med exkursion ansågs dock vara intressanta och givande. Flera på campus ansåg att de fick en ofördelaktig bedömning av sina projekt då projektansvarige handledaren föll bort och detta gjordes av annan lärare. Frågan kring hur rättvisa dessa betyg är om de sätts av någon som inte varit med under projektets gång lyftes. Det önskades också att

handledarna som varit med under projektets gång vore med på redovisningen. c. Datormedierad kommunikation: Kursen angås av många som stimulerande och med en engagerad lärare. Någon hade svårt att förstå nyttan med att skriva en vetenskaplig artikel, något som förstås är ett måste i en utbildning som syftar till en teoretisk kandidatexamen. Några upplevde att uppsatsskrivandet kom i vägen för inlärningen kring datormedierad kommunikation. Seminarierna var väldigt givande och kompletterade föreläsningarna på ett bra sätt. Föreläsningarna kunde ibland kännas utdragna. 7. Vårens kurser 2010 ID 3 a. Projektarbete med vetenskapsteori: Överlag ansåg alla att kursen var riktigt bra med bra upplägg och engagerade lärare. Många ansåg att teorin skulle behöva appliceras hårdare och tidigare, något som förstås kan skilja beroende på grupp och vilken typ av uppdrag de fått. Seminarierna upplevdes som bra och kurslitteraturen upplevdes som relevant och väldigt bra. Hårdare koll på grupperna efterfrågades då det i någon grupp blev snev arbetsbörda. b. Examensarbete: Examensarbetena förflöt utan några större problem. Någon ansåg att handledaren måste vara hårdare så att man inte får så mycket kompletteringar efter presentationen. Något som får anses vara enskilda fall snarare än något som gällde samtliga då det är beroende på den kontakt som handledare och studenten har. Men inför nästa år skall detta också diskuteras

så att nivån för handledare blir gemensamt och man vet vad som förväntas överlag över samtliga handledare som har examensarbeten. 8. Höstens kurser 2010 ID 1 a. Introduktion till interaktionsdesign : Kursvärdering har ännu inte kommit in till programansvarig. Synpunkter som inkommit är att kursen i stort känns som en bra startkurs. En del tyckte att det var svårt att direkt komma igång med XHTML med att det fanns bra hjälp till hands. Kurslitteraturen ansågs bra och intressant. b. Grafiska tillämpningar: Kursen ansågs överlag vara både intressant och stimulerande av huvuddelen av studenterna som gick kursen. Det ansågs att kursen gav bra och lämpliga färdigheter. Även de som tidigare inte arbetet med programmen ansåg att kursen var på en väldigt bra nivå. Flabbarna fungerade utmärkt samt de förinspelade föreläsningarna. Uppgifterna ansågs vara roliga vilket gjort att man lade mer tid på dessa. Eventuellt skulle man anpassa de uppskattade tiderna för varje laboration utifrån en mer grundläggande grundkunskap då dessa ibland upplevdes som lite väl optimistiska. Det bör också vara tydligare att man lägger mycket tid på det konstnärliga i bedömningen och inte bara den praktiska färdigheten. Kommentarerna kunde ibland kännas lite luddiga. Lärarens anses vara kunnig och inspirerande. Forumet upplevdes ibland som svårt att hitta i, men det vägdes upp av att det var så pass aktivt. 9. Höstens kurser 2010 ID 2

a. Färg och form: Läraren ansågs vara intressant och engagerad. Men många delar kändes inte alltid relevanta och direkt kopplade till rollen som interaktionsdesigner. Visserligen är det viktigt att förstå det konstnärliga designperspektivet, men många tycker ändå att det måste vara mer direkt kopplat till det som studenterna skall arbeta med efter utbildningen. En djupare teoretisk förankring efterfrågades, något som även tidigare uppkommit. Även om långa föreläsningar och bildspel är intressant så är det mindre intressant om dessa inte kan sättas i ett sammanhang som passar den kommande yrkesrollen. Krafttag måste således göras för att även höja den teoretiska nivån på kursen. Flera tycker ändå att kursen var kul och lärorik, men inriktningen bör ändå ses över. Distansstudenter efterfrågades en tydligare handledning, och framför allt mer tillfällen för att diskutera arbetet. Visserligen kan man komma långt själv, men utan handledning under tiden blir det också svårare att utvecklas så pass långt som man har potential för. När huvuddelen av kursen bedöms enligt mallen vad du själv tycker så blir denna subjektiva bedömningsform också väldigt tvetydig för studenten och det blir också svårt att sätta den i relation till sin kommande yrkesroll. Examinationen kändes överlag ganska luddig och det var svårt att veta vad man skulle göra för att få ett bra betyg. b. Visualisering i 3D: Överlag ansågs denna kurs hålla en väldigt låg standard jämfört med tidigare kurser. Informationen på kurshemsidan var alltför fragmentarisk och svårförstådd eller inte tillgänglig alls. Det var korta instruktioner som inte sade särskilt mycket och gjorde det svårt att förstå

uppgiften. Samtidigt så var det ofta svårt att få tag i läraren och när denna koms i kontakt med var svaren antingen svårtolkade eller upplevdes som halvhjärtade. Någon ifrågasatte även nivån på kursen där all tid lades till att göra laborationer i programvara snarare än att prata och diskutera kring vad begreppet visualisering och 3D faktiskt innebär. Detta är något som känns självklart i kursen och måste ses över. Precis som i kursen Färg och form efterfrågades här en betydligt högre akademisk nivå som bättre passar utbildningens profil. Således måste även här tas krafttag för att se till att kursens profil överensstämmer med studentens kommande yrkesroll. Kursen måste vara relevant för utbildningen och detta bör stämma överens med både kursansvarig, programansvarig, näringslivets och studenternas gemensamma bild av vad en interaktionsdesigner faktiskt behöver i form av teoretisk kunskap och praktiska verktyg. 10. Höstens kurser 2010 ID 3 a. Tillämpad interaktionsdesign: Överlag ansågs kursen vara väldigt bra och upplägget samt att arbeta med skarpa projekt upplevdes som positivt. Här hade många ändå sätt att man hade kunnat applicera teori mer direkt, vilket också mycket beror på vilken typ av projekt som man fick tilldelat. Hur detta kan förbättras bör ses över till nästa år. Kurslitteraturen ansågs vara relevant och intressant. Då många redan hade läst service science sedan tidigare tyckte några att det borde göras en fördjupning snarare än att i stort gå igenom samma saker igen. Mer tid skulle behövas för detta. Seminarier som komplement till föreläsningarna efterfrågades också, inte bara att de togs upp

på handledningen eller vid övningstillfällena. Att kunna diskutera är viktigt för inlärningen. Det var även lite för stora grupper vilket gjorde att arbetet blev tyngre. 11. Övriga ärenden a. Information om användbarhetslabbet: Detta är nu färdigställt och kan tas i bruk. Denna ämnas att användas i samtliga kurser där utvärdering medelst dator är önskvärt. I detta finns tre stycken testdatorer samt programvaran Morae. Komplettering med möbler kommer att göras inom kort. Detta har redan nu använts i kursen Människa Dator interaktion samt Tillämpad Interaktionsdesign med gott resultat. Målet är att försöka använda detta så mycket som möjligt även i framtiden. 12. Mötets avslutande a. Mötet avslutades. Morgan Rydbrink Programansvarig Interaktionsdesigner