Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 216 INNEHÅLL ZIKAVIRUS... 1 VIKTORIADAGEN... 2 ÅRSSTATISTIK 215... 3 PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA... 11 INFLUENSA... 11 TBE-STATISTIK OCH VACCINATION... 12 NATIONELLA SÄRSKILDA VACCINATIONSPROGRAM... 13 CALICI... 14 CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER... 14 MSM213... 14 HÄR NÅR DU OSS... 15 ZIKAVIRUS Den 1 februari 216 beslutade WHO (FN:s Världshälsoorganisation) att den pågående epidemin av Zika virus i Sydamerika ska betraktas som ett internationellt hot mot folkhälsan (Public Health Emergency of International Concern). Det innebär att man kommer att sätta in extra resurser för rapportering, dels av fall av zikavirusinfektion och eventuell spridning till nya länder, dels för övervakning av antalet fall av missbildningar hos nyfödda. Man kommer också att sätta in resurser för forskning. De myggarter som sprider sjukdomen, Aedes aegypti och Aedes albopictus kommer att bekämpas. Zikavirus har sedan länge funnits i Afrika och Asien och har ansetts som en mild virusinfektion med få hälsokonsekvenser. Man har inte tidigare sett någon påtaglig koppling till missbildningar hos barn. När nu viruset drabbat en ny kontinent, Sydamerika, ser man en möjlig koppling mellan att kvinnor som infekterats av viruset under graviditeten har ökad risk att föda barn med allvarliga neurologiska skador, i första hand microencefali (för liten hjärna). Man har också rapporterat en ökning av fall hos vuxna av den autoimmuna neurologiska sjukdomen Guillen-Barré. Det är framför allt från Brasilien man fått dessa rapporter, men alla länder i norra Sydamerika och Centralamerika samt länder i Karibien har drabbats av sjukdomen. Det pågår även utbrott på Kap Verde och Samoa. Se karta. WHO och Folkhälsomyndigheten i Sverige avråder inte allmänt från resa till de drabbade länderna. Om man är gravid: Mot bakgrund av misstanke om en potentiellt mycket allvarlig konsekvens för ett väntat barn vid en zikavirusinfektion bör man mycket allvarligt överväga om man verkligen ska resa till utsatta områden när utbrott pågår även om sambandet ännu inte är säkert. Man bör diskutera sin resa med läkare, resemedicinsk mottagning eller mödravårdcentral inför resor till länder där det finns zikavirus.
Zikavirus ger i övrigt tämligen lindrig sjukdom, även om dödsfall är beskrivna. Av de som smittas får 4 av 5 inga symptom alls. Blir man sjuk är symptomen vanligast: måttlig feber, utslag, huvudvärk, led- och muskelvärk samt ögoninflammation (konjunktivit). Det finns inget vaccin eller annat sätt att förebygga sjukdomen specifikt. Att undvika myggbett med hjälp av myggstift, impregnerade myggnät på natten samt täckande kläder är det bästa sättet att skydda sig mot zikavirus och andra myggburna sjukdomar som denguefeber där det inte finns vaccin. Resenärer som insjuknar med feber efter hemkomst från resa till tropiska länder upp till tre månader efter utresa bör ta kontakt med sjukvården och uppge i vilka länder man vistats. Inkubationstiden för zikavirus är kort men inte helt säkerställd. Troligen rör den sig om 1-12 dagar Det finns ingen risk för spridning av sjukdomen i Sverige, då de myggor som kan sprida viruset inte förekommer här. Diagnostik för Zikavirus vid misstänkt infektion görs via Folkhälsomyndighetens laboratorium: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/ Karta över länder som har pågående epidemi av Zikavirus. Från CDC (Center for Disease Control), USA 216-2-2) VIKTORIADAGEN Årets Viktoriadag är en obligatorisk utbildningsdag för lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor i Uppsala län. Temat för Viktoriadagen 216 är smittspårning. När: Torsdag 12 maj 216 kl. 8.3-16.3 Var: SLU-Ultuna, Undervisningshuset Sal O, Almas allé 1, Uppsala Utbildningsdagen är kostnadsfri och lunch samt fika ingår. Anmälan görs på Smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu Programmet kommer att läggas ut på hemsidan senare. 2
ÅRSSTATISTIK 215 ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN Allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddslagen 24:168 ) ( Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga ) 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Campylobacterinfektion 258 279 265 311 295 279 314 38 299 295 Difteri EHEC - infektion med enterohemorragisk E.coli 5 3 11 2 7 7 6 1 9 14 Fågelinfluensa ( H5N1 ) Giardiainfektion 55 61 59 45 62 54 39 39 63 9 Gonorré 23 17 18 17 28 27 24 22 38 4 Hepatit A 5 6 1 4 6 5 2 16 2 Hepatit B, totalt 21 28 26 38 31 26 3 35 55 77 Hepatit B, akut 1 8 1 2 4 3 9 3 2 12 Hepatit B, b ärare 2 2 25 36 27 23 21 32 53 65 Hepatit C 55 56 72 56 58 55 43 58 57 44 Hepatit D 2 1 3 Hepatit E 2 1 1 1 1 Hiv-infektion 9 2 1 9 11 8 1 11 15 28 HTLV I eller II - infektion 1 2 1 Klamydiainfektion 1353 1611 149 1219 128 1421 1311 1344 1226 1445 Kolera MRSA - infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker 24 33 4 33 41 42 8 75 98 94 Mjältbrand Paratyfoidfeber 1 1 1 1 1 1 1 Pest Pneumokocker - infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 5 8 7 9 8 7 1 2 5 1 Polio Rabies SARS - svår akut respiratorisk sjukdom Salmonellainfektion 127 135 14 86 133 132 86 16 76 69 Shigellainfektion 15 19 39 1 27 28 16 21 13 15 Smittkoppor Syfilis 5 7 4 3 2 4 3 3 3 11 Tuberkulos 16 11 16 2 23 17 17 21 2 25 Tyfoidfeber 4 1 6 1 1 1 1 Virala hemorragiska febrar exkl nefropathia epidemica 3
ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddsförordningen 24:255 ) 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Amöba histolytica - infektion med entamöba histolytica 13 19 6 16 24 23 4 6 1 2 Atypiska mykobakterier - infektion med atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp-a-streptokocker ( GAS ) - invasiv infektion 13 6 9 9 5 4 6 7 9 5 14 25 18 14 12 13 3 3 18 21 Botulism Brucellos 1 1 1 3 Cryptosporidium - infektion med cryptosporidium 5 3 8 11 17 9 21 52 56 Denguefeber 4 3 2 11 4 6 11 12 4 5 Den nya influensan A (H1N1) 29 * 459 35 12 121 86 29 Echinokockinfektion 1 1 1 Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M 236 186 147 265 168 234 316 296 358 Enterobacterinfektion som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBL CARBA ) ** 1 1 1 2 Gula febern Haemophilus influenzae - invasiv infektion 4 4 1 6 1 7 4 3 9 8 Harpest ( Tularemi ) 8 7 7 5 11 1 16 3 4 12 Influensa A *** 2 Influensa B *** 1 Kikhosta ( Pertussis ) 18 13 5 6 6 2 4 6 7 12 Legionellainfektion 3 7 1 1 9 8 11 7 4 7 Leptospirainfektion 1 1 1 1 Listeriainfektion 1 1 1 1 1 1 2 7 Malaria 4 5 9 4 5 7 3 5 11 5 Meningokockinfektion - invasiv 3 3 6 3 6 5 2 4 2 2 Mässling ( Morbilli ) 1 12 Papegojsjuka 1 Pneumokockinfektion - invasiv 29 63 52 44 5 49 37 45 4 45 Påssjuka ( Parotit ) 5 3 1 1 4 3 1 Q-feber 2 1 1 1 Röda hund ( Rubella ) Sorkfeber ( Nefropathia epidemica ) 11 15 5 1 6 14 1 2 9 6 Stelkramp Trikinos VRE - infektion med vancomycinresistenta enterokocker 1 12 7 1 2 6 38 8 Vibrioinfektion exkl kolera 1 1 1 4 Viral meningoencefalit 39 38 52 54 47 78 81 52 61 78 varav TBE 23 3 32 33 15 38 48 14 19 53 Yersiniainfektion 1 1 1 4 * fr.o.m. 29-5-15 t.o.m. 21-5-31 allmänfarlig sjukdom. Anmälningspliktig sjukdom fr.o.m. 21-6-1 t.o.m. 215-11-3. ** fr o m 212-3-15 *** fr.o.m. 215-12-1 4
TUBERKULOS Antalet anmälda fall, 25 stycken, är en ökning med fem fall jämfört med föregående år. Av dessa är 21 fall sannolikt smittade utomlands. Av de uppgivna smittländerna är det tre fall vardera från Somalia, Irak och Thailand, två fall från Syrien och två från Etiopien. Övriga är enstaka fall från andra länder i Afrika, Asien och Europa. Under 26-215 ökade antalet anmälda fall mest i åldersgruppen 25-49 år med 41 %. RESISTENTA BAKTERIER Antalet anmälningar gällande resistenta bakterier har både minskat och ökat jämfört med föregående år. ESBLA/M (Extended Spektrum Betalaktamas) har ökat medan MRSA, VRE och Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) har minskat. ESBLA / ESBLM Är endast anmälningspliktiga för det mikrobiologiska laboratoriet. Under 215 anmäldes 358 fall, 57 % var kvinnor. I 83 % av de anmälda fallen visade odlingarna fynd av E.Coli. Drygt 5 % av alla odlingar var blodisolat. ESBLCARBA Denna typ av ESBL, som utvecklat resistens mot karbapenemer, är kliniskt anmälnings- och smittspårningspliktiga. De två fall som anmäldes 215 var båda utlandsvårdade. MRSA-meticillinresistenta staphylococcus aureus Antalet anmälda fall var 94 stycken. Fyra färre fall jämfört med året innan. Under 215 hade 54 av de 94 fallen, sannolikt smittats utomlands. I majoriteten av alla fall upptäcktes MRSA då odlings togs i samband med utredning av sjukdomssymtom. 5
VRE - vancomycinresistenta enterokocker Under 215 hade vi en minskning av VRE med 79 %. Totalt anmäldes 8 fall. Sannolikt beror minskningen på att utbrotten i grannlänen bedömts vara över. Majoriteten av våra fall de senaste åren har kunnat härledas till dessa utbrott. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) Sedan oktober 212 är PNSP en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SmL). Det innebär bland annat att barn med PNSP ska stängas av från förskolan. Under föregående år diagnostiserades ett fall av PNSP. Det var dock hos en äldre person utan koppling till förskolan. LIVSMEDELSBURNA INFEKTIONER De senaste tio åren har i genomsnitt 53 (492-579) personer med livsmedelsburna infektioner anmälts i länet varje år. Även om 215 var det år då flest fall rapporterats (579st) är det alltså inga stora skillnader i det totala antalet. Tittar man däremot på de enskilda sjukdomarna har en del förändringar skett. Campylobacter Campylobacter är den vanligast rapporterade livsmedelsburna infektionen med runt 3 fall per år. Förra året blev det ingen märkbar förändring i det totala antalet fall, men en kraftig ökning av antal inhemskt smittade noterades under augusti. Det var framförallt män som drabbades, men vare sig för dem eller för gruppen som helhet kunde en gemensam smittkälla hittas. 5 4 3 2 1 Medelantal av inhemskt smittade fall av campylobacter 26-214 jämfört med antalet fall 215 26-214 215 6
Cryptosporidier Under 214 ändrades diagnostiken för cystor & maskägg från mikroskopi till PCR som är en mycket känsligare metod. Det är den sannolika orsaken till att antalet fall av cryptosporidier mer än fördubblades från 21 till 52 fall. Även 215 ökar det rapporterade fallen av cryptosporidier, nu med fyra fall till 56 stycken. Ökningen har skett hos kvinnor från 29 till 41 fall, medan antalet smittade män har minskat. Även antalet inhemskt smittade har ökat med fyra fall och är nu nästan lika många som de utlandssmittade (26 av 56 fall). EHEC Antalet rapporterade fall av Enterohemorragisk E. coli (EHEC) växlar över åren, men trenden är svagt ökande. 215 blev ett toppår både vad gäller det totala antalet rapporterade fall och vad gäller antalet personer smittade i Sverige. Av de tolv inhemskt smittade fallen var åldersgruppen - 4 år klart överrepresenterad med fem fall. Fyra barn på samma förskola smittades av EHEC (O26). Under 215 hittades denna typ av EHEC även i flera andra län. I smittspårningen kunde ingen gemensam smittkälla hittas. Person till personsmitta kan dock ha skett mellan barnen. 6 5 4 3 2 1 15 1 5 Antal fall utifrån smittland och år Kvinna Man 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal fall av EHEC per år och smittland Sverige Utomlands 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Giardia Giardia är en parasit som förekommer i hela världen och är starkt förknippad med förorenat vatten. Under 215 sågs en kraftig ökning av antalet anmälda fall där drygt hälften av de totalt 9 fallen var barn under 1 år. Det ökande antalet flyktingar är klart bidragande till ökningen av antalet fall av giardia och i gruppen under 2 år dominerar dessa med bland annat 2 personer smittade i Syrien. Av de 31 personer som var över 2 år var däremot nästan alla smittade under semesterresor. Bland dessa stod Indien och Tanzania för de flesta fallen med 6 respektive 4 fall vardera. 1 8 6 4 2 Antal fall utifrån smittland och år Sverige Utomlands Okänt 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 7
Listeria Listeria har under många år bara orsakat enstaka fall i Uppsala län. Förra året insjuknade dock sju personer i listerios. En medelålders man insjuknade efter en resa till Frankrike, medan övriga fall smittades i Sverige. De som var inhemskt smittade var i åldern 64-84 år och flera hade nedsatt immunförsvar på grund av underliggande sjukdomar. Flera av fallen hade ätit rökt eller gravad lax. Under året rapporterades flera fall av samma typ av listeria och med samma smittväg från hela Sverige. Salmonella Salmonella var för några år sedan den näst vanligaste livsmedelsburna smittan som rapporterades. Antalet har dock minskat och är nu hälften (69 fall) av vad de var 28 då det högsta antalet fall rapporterades (14 fall). Antalet personer som smittats i Sverige har dock inte minskat på samma sätt. Av de totalt 16 inhemskt smittade 215 tillhörde fem det stora utbrott av salmonella kopplat till kryddblandningar (bl. a IWI allkrydda) som förra året drabbade nästan 2 personer över hela Sverige. 8 6 4 2 15 1 5 Antal fall av listeria per år 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal fall utifrån smittland och år Sverige Utomlands Okänt 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 STI-INFEKTIONER Klamydia Kraftig ökning (18 %) av antal fall, från 1226 fall år 214 till 144 fall år 215. Antalet tagna prover har ökat betydligt från tidigare år. Prover tagna genom internetbaserade Mina vårdkontakter har ökat från drygt 1 prover/år 212 till nästan 4 prover/år 215. De flesta diagnostiserade har varit symtomfria smittbärare som upptäckts genom smittspårning eller upptäckts screening. 1353 Klamydia Antal fall 26-215 1611 149 1219 128 1421 1311 1344 1226 1445 4 3 2 Antal fall av klamydia per åldersgrupp och kön 215 Kvinna 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215-14 15-19 2-24 25-29 3-39 4+ 8
Syfilis Syfilis är en av de smittsamma sjukdomar som ökat väsentligt under året, från 3 fall år 214 till 11 fall år 215 (8 män/3 kvinnor.) Flest smittade i åldersgrupperna 25-29 år och 4-49 år. De flesta är smittade utanför Sverige. 12 8 4 Syfilis Antal fall 26-215 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Gonorré Fortsatt ökning av anmälda fall, dock mindre ökning än vid förra årsrapporten. En förklaring kan vara att det år 213 infördes kombitest där alla klamydiaprover också testades för gonorré. Under året anmäldes 4 fall, 25 män/15 kvinnor. Drygt hälften smittades heterosexuellt. Ungefär hälften av de smittade hittades genom screening. Cirka 75 % uppgav Sverige som smittland. 8 6 4 2 Antal fall av gonorré 25 per åldersgrupp och kön Kvinna Man 15-19 2-24 25-29 3-39 4-49 5-59 6-69 Hepatit B Totalt 78 fall år 215, en ökning med 14 % från år 214. Akuta hepatit B fall ökat från 2 fall år 214 till 12 fall år 215. Sju av dessa härrör från intravenöst missbruk, övriga fall var sexuell smitta. I fall där smittan skett utomlands är smittkällan till övervägande del okänd, eller genom graviditet/förlossning. Hepatit C 6 4 2 Hepatit B Antal fall och smittland 26-215 Lanstinget i Uppsala län Sverige Utomlands Okänt 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Minskat antal fall från 57 fall år 214 till 44 fall år 215 (3 män/ 14 kvinnor.) Flertalet fall är smittade genom intravenöst missbruk (23 fall). Hepatit C smittade fall återfinns i åldersgruppen 2-39 år huvudsakligen. Ca 2/3 är smittade i Sverige. Flest fall anmälda som intravenösa missbrukare. 9
Hiv-infektion Antal fall ökat från 15 fall år 214 till 28 fall år 215 (13 män/ 15 kvinnor). Den största ökningen har skett bland kvinnor. Heterosexuell smitta klart dominerande smittvägen (14 fall). Av de 28 anmälda fallen har 25 personer uppgett annat smittland än Sverige. Av 28 hivsmittade hade 5 redan utvecklat AIDS vid diagnosen. Två av dessa hade blivit smittade i Sverige. Flest smittade i åldrarna 25-39 år. 2 Antal fall av hiv per kön 26-215 Kvinna Man 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 25 Antal fall av hiv per åldersgrupp och kön 215 Kvinna Man 2 15 1 5-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 1
PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA Ett paragrafärende uppstår när behandlande läkare eller smittspårare anmäler till Smittskyddsläkaren att en person inte uppfyllt krav på provtagning eller inte följt givna förhållningsregler enligt smittskyddslagen. När det gäller Klamydia är det oftast en person som uppgivits i en smittspårning och som trots upprepade påminnelser inte lämnat prov för klamydia eller så har personen inte gått att få tag på. Under 215 inkom 653 ärenden, en ökning med 4 % jämfört med föregående år. Av dessa var drygt 12 % redan provtagna när ärendet inkom, ytterligare drygt 2 % provtog sig och 18% skickades till annat län. 15 ärenden är fortfarande pågående. Uppklarningsprocenten för 215 var cirka 33 %. Antal paragrafärenden för klamydia i Uppsala län 23-215 12 176 146 1 8 6 4 275 397 327 456 693 729 832 784 744 627 653 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 En skillnad mellan 214 och 215 är att handläggningstiden per ärende är snabbare då vi numera avskriver ärenden där sannolikt smittotillfälle ägde rum för > 6 månader sedan. Tidigare avskrevs ärendena som ej medicinskt motiverat efter 1 år. INFLUENSA Vaccination mot säsongens influensa upphör efter den 29 februari 216 Influensasäsongen börjar nu nå sin kulmen. Smittskyddsläkaren bedömer att det efter 29 februari inte längre är meningsfullt att vaccinera sig mot influensa. Årets influensa har visat medelhög aktivitet men antalet allvarliga fall har varit ovanligt högt. Hittills har 122 patienter med influensa behövt intensivvård i Sverige och bland dem har dödligheten varit hög. Majoriteten har varit ovaccinerade och tillhört en medicinsk riskgrupp eller varit över 65 år. I åldersgruppen 4-64 år tillhörde dock majoriteten av patienterna inte en riskgrupp för svår influensasjukdom. En gravid kvinna har också behövt intensivvård. Nästan alla fall av influensa A har varit av typen H1N1 och man bedömer att årets vaccin väl matchar den aktuella influensa A stammen och därmed haft relativt god effekt. Den influensa B stam som ingår i årets trivalenta vacccin, det som vanligen ges, har dock inte matchat den influensa B stam (Victoria) som är aktuella nu. På grund av det höga antalet fall med allvarlig influensa vill Folkhälsomyndigheten betona vikten av att tidigt sätta in antiviral behandling.patienter med misstänkt eller konstaterad influensa som inte bedöms vara tillräckligt skyddade mot allvarlig sjukdom genom vaccination bör erbjudas antiviral behandling om de tillhör en riskgrupp eller är allvarligt sjuka (t.ex. med påverkan på andning eller cirkulation). 11
TBE-STATISTIK OCH VACCINATION Antalet fall av den fästingöverförda hjärninflammationen TBE (Tick Born Encephalitis) har sakta ökat i Uppsala län. Det har dock varit hack i den ökande trenden 21 och även 213-214. Detta har till stor del berott på ett för fästingar ogynnsamt väder under både vintrar och sommarmånaderna dessa år. Under föregående år var dock förutsättningarna för fästingarna goda och ett nytt rekord på 53 fall blev anmälda. Liksom tidigare år är det mest män som blir smittade (33 av 53) och det är som tidigare de äldre åldersgrupperna som står för de flesta fallen. Spannet är dock stort då den äldsta personen var 89 år och den yngsta ännu inte fyllt 1 år. De flesta fallen av TBE brukar bli smittade i områdena kring Enköping, Örsundsbro och Bålsta och även 215 blev många personer smittade där. Ovanligt många (14st) blev dock smittade utefter Östersjökusten varav nio så långt norr ut som Älvkarleby, Skutskär och Hållnäshalvön. Älvkarleby kommun har tidigare inte haft några konstaterade fall. Även kring Gåvsta/Rasbo smittades flera personer. I detta område har tidigare bara enstaka fall rapporterats. 6 4 Antal fall av TBE per år och kön Kvinna Man 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 15 Antal fall av TBE 215 per åldersgrupp 1 5 2 1 1 2 6 4 7 9 1 6 5 TBE-fall 215 i Uppsala län med säkerställd smittort Det är nu hög tid att vaccinera sig mot TBE inför fästingsäsongen 216 Om du inte är vaccinerad tidigare så ska du grundvaccineras med tre doser vaccin: dag, efter 1-3 månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN och 9-12 månader om man ger Encepur. Barn bör också vaccineras. TBE-vaccinet kan ges från 1 års ålder. Man ger barn (1-12 år Encepur, 1-15 år FSME-IMMUN) ett vaccin med lägre dos men med samma tidsintervall. För personer som fyllt 6 år när vaccinationen påbörjats ska en extra dos ges i grundvaccinationen. Schemat blir då: dag, efter 1 månad, efter 3 månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN och 9-12 månader om man ger Encepur. Är man grundvaccinerad ska man ta en första påfyllnadsdos efter 3 år och efter det vart 5:e år. 12
NATIONELLA SÄRSKILDA VACCINATIONSPROGRAM Folkhälsomyndigheten har lagt fram ett förslag om särskild vaccination av vissa risk grupper mot följande sjukdomar: influensa, pneumokocker, hepatit B och tuberkulos. Programmet blir nationellt och innebär att personer som tillhör riskgrupperna får respektive vaccin gratis. Förslaget omfattar följande riskgrupper: Influensa: Personer i medicinskt definierade riskgrupper, gravida i andra och tredje trimestern, och personer som är 65 år eller äldre, det vill säga de som i dag rekommenderas årlig influensavaccination. Pneumokocker: Personer med tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar, samt personer med kroniska sjukdomar som leder till ökad risk för allvarlig sjukdom. Tuberkulos: Barn under 18 år med familjeursprung i ett land med ökad eller hög förekomst av tuberkulos. Hepatit B: Personer i grupper som löper ökad risk för smitta: Dels män som har sex med män, dels personer som injicerar droger Förslaget är ute på remiss till och med 21 mars och ska lämnas till regeringen 1 maj 216. KIKHOSTA Ökat antal fall, 12 fall 215 jämfört med 7 fall året innan. Av kikhostefallen som anmälts tillhör 4 personer den grupp som erbjudits kikhostevaccin i barnvaccinationsprogrammet (efter år 1996). Tre av dessa var vaccinerade med fyra doser, ett barn var ovaccinerat. Ytterligare ett fall var ett ovaccinerat barn smittat i Rumänien. Kikhosta cirkulerar i samhället, mellan år 1979-96 ingick inte kikhostevaccination i barnvaccinationsprogrammet. Att upptäcka och behandla kikhosta hos barn och vuxna är särskilt viktigt för att skydda spädbarn som ännu inte är vaccinerade samt personer som tillhör särskilda riskgrupper. 3 Antal fall av kikhosta per åldersgrupp 215 2 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-39 4-49 5-59 6-69 13
CALICI Vinterkräksjukan är också i full gång. Antalet fall är i år ungefär som tidigare år. Vecka 5 sjönk antalet fall av norovirus medan antalet fall av sapovirus ökade. Man beräknar att årets epidemi når sin kulmen om ett par veckor. CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER Sedan 1 januari 216 betalas kostnaderna för vissa diagnostiska prover för sjukdomar som faller under Smittskyddslagen från ett centralt konto. Kontot ligger i Smittskyddsenhetens budget och kostnaderna för provanalys kommer att debiteras kontot direkt från Klinisk mikrobiologiska laboratoriet. Vårdgivaren som tar provet skickar det till Kliniskt mikrobiologiska laboratoriet som vanligt och behöver inte märka provet eller remissen på något särskilt sätt. Om ni anlitar något annat laboratorium för analys av de aktuella proverna, kontakta Smittskyddsenheten för vidare diskussion om hur man då ska gå till väga. De sjukdomar där provet debiteras det centrala kontot är: ESBL screening MRSA screening PCR VRE screening PCR Hepatit A serologi Hepatit B serologi Hepatit C serologi Hiv serologi Pertussis PCR Faecesodling Klamydia + Gonorréscreening PCR Syfilisprov Gonorréodling Prover i samband med större utbrott, till exempel gastroenteriter, kontakta Smittskyddsenheten. MSM 213 Nyligen publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport baserad på en enkätstudie som gjordes 213, riktad till män som har sex med män. Gruppen män som har sex med män är särskilt riskutsatt för hiv och gonorré och därför en viktig grupp att nå med preventiva insatser. Rapporten visar på att tillgängligheten till preventiva tjänster varierar stort i landet, speciellt mellan storstadsområden och övriga landet. Män utanför storstadsområdena svarade betydligt mer sällan att de erbjudits preventiva tjänster, såsom rådgivning och vaccination, i samband med att de uppsökt hälso- och sjukvården för att testa sig för sexuellt överförbara infektioner (STI). Många uttryckte också att det behövs mer kunskap och HBT-kompetens inom hälso- och sjukvården för att ge ett bra bemötande och kunna erbjuda behovsanpassade insatser. Dubbelt så många av de män som bodde utanför storstadsområdena var dessutom osäkra på var de kunde testa sig för STI. Män i landsortslänen var överrepresenterade bland de som aldrig hade testat sig. För hälso- och sjukvården är testtillfället en ypperlig möjlighet att nå personer som är motiverade att förändra ett eventuellt riskbeteende. Tidigare studier har dessutom visat att män som fått reflektera kring sexvanor i samband med test var mer nöjda med besöket än övriga. Var generösa med testning för alla STI, inklusive hiv. Tänk på att klamydia och gonorré infekterar slemhinnor lokalt och därför kan finnas i ögon, svalg, analöppning och/eller på könsorganen. Provtagning bör därför erbjudas på de lokaler som kan ha exponerats för en infektion. Bemötandet är också av stor vikt, eftersom en person som får ett gott bemötande kan känna sig trygg med att uppsöka sjukvården och därmed kanske testar sig mer regelbundet. Testning är en mycket viktig del i att minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner och öka den sexuella hälsan i befolkningen. 14
HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten,, 751 85 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: 18-55 29 1 E-post till myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 18-611 6 62 Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@lul.se Telefon: 18-611923 Helena Palmgren Bitr. smittskyddsläkare helena.palmgren@lul.se Telefon: 18-611922 Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@lul.se Telefon: 18-6119221 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@lul.se Telefon: 18-6119222 Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@lul.se Telefon: 18-611386 Catharina S. Panula Smittskyddsassistent catharina.samuelsson.panula@lul.se Telefon: 18-6119224 Annie Ardung Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@lul.se Telefon: 18-6119225 Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@lul.se Telefon: 18-611385 Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: http://www.smittupp.nu Ansvarig utgivare: Mats Ericsson, Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva Furuland, Marie Björlin Smittskyddsenheten, 751 85 Uppsala 15