Skogsbruksplan- ett verktyg för att nå en skogsägares mål? Forest management plan- a tool for reaching a forest owner s goal?

Skogsbruksplan- ett verktyg för att nå en skogsägares mål? Forest management plan- a tool for reaching a forest owner s goal? Växjö 10/6 2010 Examensarbete nr: TEK077/2010 Jonas Kromnow Avdelningen för skog och trä

Organisation/Organization LINNÉUNIVERSITETET Institutionen för teknik Författare/Author Jonas Kromnow Linnaeus University School of Engineering Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/ Diploma work Rikard Jakobsson Göran Peterson Titel och undertitel/title and subtitle Skogsbruksplan - ett verktyg för att nå skogsägares mål? Sammanfattning (på svenska) I detta examensarbete simuleras en konventionellt gjord skogsbruksplan genom en hel planperiod för att kunna jämföras med en skogsbruksplan som anpassats efter en skogsägares mål. Målet som valts att försöka uppnå är en jämn åldersfördelning över arealen. Simuleringen gjordes genom att åtgärderna i den konventionella skogsbruksplanen genomfördes år för år efter det att skogsägaren fått årtal sätta alla åtgärderna. Den anpassade skogsbruksplanen gjordes med den konventionella planen som grund, men anpassades efter skogsägarens mål om jämn åldersfördelning över arealen. Resultatet blev två planer med mindre skillnad i arealfördelningen. Det fanns dock skillnader som över en längre tid skulle vara betydande med tanke på målets uppfyllande. Vad man däremot skulle kunna tänka sig är att en förrättare med uppdraget att jämna ut åldersfördelningen antagligen skulle lyckas uppnå målet lika bra. Efter en över sikt av vad som gjorts under föregående år, blev det tydligt att åtgärder som gjordes för 10-40 år sedan har stor betydelse för hur man som skogsägare kan använda sin skog. Nyckelord Målanpassning, skogsbruksplan, åldersfördelning. Abstract (in English) In this diploma work a forest management plan was made and simulated, over a ten-year period and then compared to a forest management plan that had been adjusted to the objectives of the forest owner. The objective of the forest management plan was to achieve an even distribution of age classes over the area. The simulation was done so that the measures in the conventional forest management plan were implemented year by year according the forest owner. The adjusted forest management plan was built upon the conventional management plan, but was adapted to the forest owner's objectives about an even age class distribution over the area. The result became two management plans with small differences in age class distribution. There were, however, differences that over a longer time would be substential regarding fulfilment of the objectives. What one on the other hand would imagine is that a conductor with the assignment to even the age class distribution over the area probably would succeed to achieve this objective equally good. An over view of what had been done during previous years showed that the measures done 10-40 years ago made a significant importance to how the owners can use their forest. Key Words objective adaptation, forest management plan, division in age. Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages 2010 Svenska 18 Internet/WWW http://www.lnu.se

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om huruvida en konventionell skogsbruksplan är tillräcklig för att nå en skogsägares mål eller om en anpassad plan uppvisar högre måluppfyllelse. Jag har inriktat mig på ett för en viss skogsägare relevant ett mål och sedan jämfört resultatet av en konventionellt gjord plan med en skogsbruksplan som särskilt anpassats efter detta mål. Jag simulerade den konventionella planen och den anpassade planen 10år framåt i tiden, för att kunna jämföra utfallet från planerna i jämförelse med målet. Efter intervjuer med några grannar om hur de använder sin skogsbruksplan och vad de har för tankar om mål, samt mina egna tankar om hur jag vill sköta min skog bestämde jag mig för ett för mig relevant mål. Till stöd använde jag mig även av litteratur inom ämnet. Målet som eftersträvades var att nå en jämn åldersfördelning över arealen samt att få ett jämt ekonomiskt flöde. Med hjälp av böcker och artiklar tog jag fram fakta om skogsbruksplanen, målet och vad jag kunde vänta mig. Arbetet började med att det gjordes en skogsbruksplan på konventionellt sätt vilken sedan användes som grund till den anpassade skogsbruksplanen. De åtgärder som skulle utföras årtalsattes både i den konventionella och den anpassade planen. Detta gav två olika åtgärdsöversikter som sedan simulerades fram till planperiodens slut. Resultatet blev att åldersfördelningen över arealen i den anpassade planen blev bättre, dock visade det sig att åtgärderna som gjordes för 10, 20 och 30 år sedan spelade in på de åtgärder som skulle göras under denna period. Detta gjorde att andelen röjning och gallring inte gick att utföra enligt målet, det skulle utförts fler röjnings/gallrings åtgärder under perioden. Föryngringsavverkningsarealen var större än vad som kunde avverkas enligt målet och fick gallras istället. Avverkningsmässigt blev den konventionella planens resultat bättre än den anpassade då det avverkades 589 m3sk mera och virkesförrådet var 9 m3sk större över perioden i den konventionella planen. Tillväxtmässigt blir det en ökning i båda planerna i jämförelse med periodens början. Den anpassade planens tillväxt ökade med 98 m3sk/år och i den konventionella planen ökade tillväxten med 140 m3sk/år. Ekonomiskt så blev resultatet nära på lika i de båda planerna. Ekonomiskt skiljde sig inkomsten på så sätt att i den konventionella planen kom inkomsterna tidigt under perioden och i den anpassade planen kom inkomsterna senare. Den anpassade planen ger totalt sett 70000 kr högre överskott över tio år, men en kostnad på för plantering (ca 64000 kr) är överskjuten till nästa period. På så sätt var den anpassade planen bättre, det avverkades mindre men det blev mera i plånboken. Slutsatsen blev att den konventionellt gjorda skogsbruksplanen i detta fall, var tillräcklig för att skogsbrukaren ska kunna använda den för att nå sitt mål. Den extra insatts som krävdes för utförandet av den anpassade planen medförde i sammanhanget marginell nytta. Vad som dock kan sägas är att de små skillnaderna som blev kommer att få större betydelse i kommande planperioder, där en gynnsammare åldersfördelning kommer att inträda. Samtidigt kan en planläggare med insikt om målet, göra skogsbruksplanen anpassad till stor del. Det handlar om att i själva planläggningen göra de åtgärder som krävs, samtidigt som man håller föryngringsavverkningen på den förutbestämda nivån.

Abstract I detta examensarbete simuleras en konventionellt gjord skogsbruksplan genom en hel planperiod för att kunna jämföras med en skogsbruksplan som anpassats efter en skogsägares mål. Målet som valts att försöka uppnå är en jämn åldersfördelning över arealen. Simuleringen gjordes genom att åtgärderna i den konventionella skogsbruksplanen genomfördes år för år efter det att skogsägaren fått årtal sätta alla åtgärderna. Den anpassade skogsbruksplanen gjordes med den konventionella planen som grund, men anpassades efter skogsägarens mål om jämn åldersfördelning över arealen. Resultatet blev två planer med mindre skillnad i arealfördelningen. Det fanns dock skillnader som över en längre tid skulle vara betydande med tanke på målets uppfyllande. Vad man däremot skulle kunna tänka sig är att en förrättare med uppdraget att jämna ut åldersfördelningen antagligen skulle lyckas uppnå målet lika bra. Efter en över sikt av vad som gjorts under föregående år, blev det tydligt att åtgärder som gjordes för 10-40 år sedan har stor betydelse för hur man som skogsägare kan använda sin skog. Nyckelord: målanpassning, skogsbruksplan, åldersfördelning.

Förord Tanken om att göra ett examensarbete angående skogsbruksplaner och hur man kan använda dem för att nå skogsägares olika mål, kom till mig när jag funderade över hur jag skulle på bästa sätt uppnå mitt eget mål med min fastighet. Själv har jag försökt att sköta skogen utan någon skogsbruksplan, men tyckte att resultatet inte blev helt lyckat. Då bestämde jag mig för att göra en egen skogsbruksplan. Samtidigt hörde jag kritiska röster angående hur användbar en skogsbruksplan var. Det gjorde mig intresserad av att se hur stor skillnaden skulle bli om jag använde en skogsbruksplan som gjorts i konventionell stil och en som anpassats enligt mitt mål. Det var även intressant att se hur mycket pengar som omsattes i företaget och hur stor nettovinsten blev. Jag vill sända ett särskilt tack till min handledare Rikard Jakobsson som tålmodigt har läst och givit feedback, samt till PC-skog och deras support som svarat på mina frågor.

Innehåll Sammanfattning Abstract Förord 1. Introduktion...1 1.1 Syfte...2 1.2 Mål...2 1.3 Avgränsningar...3 2. Material och metod...4 2.1 Skogsbruksplan...4 2.1.1 Förarbete...4 2.1.2 Fältarbete...4 2.1.3 Digitalisering...5 2.2 Anpassning av plan mot skogsägarens mål...5 2.3 Simulering...6 2.4 Tidigare skogsbruksplaner...7 2.5 Ekonomisk översikt...7 3. Resultat...8 3.1 Skogen...8 3.2 Konventionella planen...8 3.3 Anpassning till skogsägarens mål... 10 3.4 Anpassade planen... 11 3.5 Tidigare skogsbruksplaner... 11 3.6 Ekonomisk översikt... 11 4 Diskussion... 13 4.1 Tillförlitlighet... 13 4.2 Målet... 13 4.3 Ekonomi... 15 5 Slutsats... 16 6. Referenser... 17 Bilagor....1 Bilaga 1 Skogsbruksplan Bredasjö 1:6 Bilaga 2 Åtgärdsöversikt Konventionell Bilaga 3 Åtgärdsöversikt anpassad Bilaga 4 Intervju men skogsägare

1. Introduktion Redan vid 1700-talets mitt aktualiserades tankar om att avverka i en viss takt och enligt något slags mönster. Dessa tankar började enligt Eliasson (2002) ta form i Tyskland av Heinrich Cotta och Georg Ludvig Hartig. H. Cotta förordade vad han kallade arealfackverk, där man delade in skogen i lika stora delar vilka skulle avverkas regelbundet (Eliasson, 2002). Även Hartig introducerade en fackverksmetod. Han grundade emellertid indelningen inte efter parcellernas yta utan efter deras volym, volymfackverk. Fackverksmetoden blev ett samlingsuttryck för alla former av skogliga fackverk, både areal- och volymmässigt baserade. Idag är fackverket inte nödvändigtvis indelat efter dessa metoder, utan kan vara utformade lite olika. (Jakobsson, 2010) En av de som förespråkade och som började praktisera den tyska skogsvetenskapen i Sverige var Israel Adolf af Ström. Redan 1807 delade af Ström in Djurgårdens skog i ett fackverk där varje ruta var ett tunnland stor. Djurgårdens skog var 1200 tunnland stort och af Ström beräknade att 150 år var den optimala omloppstiden för gran och tall. Detta gjorde att det skulle avverkas 8 tunnland varje år. I och med att fackverksmetoden introducerades kom även trakthyggesbruket att börja praktiseras i Sverige. Dessa metoder har förändrats och förfinats vid ett flertal tillfällen sedan de introducerades av af Ström (Eliasson, 2002). Af Ström var även en föregångare vad gäller att utbilda skogsfolk i Sverige (Hamilton 2009) En annan man som betytt mycket för det svenska skogbruket är C.L. Obbarius som utbildades i Tyskland vid H. Cottas privata skogsskola (Brynte, 2002). Obbarius kallades till Sverige av Brukssocieteten för att hjälpa de svenska bruksägarna att sköta sina skogar för att få fram tillräckligt med träkol till bruken, vilket var ett problem vid mitten på 1800-talet. Obbarius var en av dem som började med att göra skogbruksplaner utifrån hur bestånden såg ut istället för att rita in marken i lika stora delar. Detta innebar att fackverket inte längre var i lika stora delar, och kunde innehålla varierande volymer. Både af Ström och Obbarius var föregångare till det skogsbrukande vi har i dag. Trakthyggesbruket fick inget större genomslag i Sverige förrän andra halvan av 1900-talet (Enander, 2001). 1983 antogs en ny skogsbrukslag som tvingade alla skogsägare att skaffa en skogsbruksplan. Tvånget om att varje skogsägare skulle ha en skogsbruksplan(riksdagen 2010) upphävdes 1994 (Riksdagen, 2010). Nu mera är det frivilligt för skogsägare att ha en skogsbruksplan, men skogsvårdslagen har fram till 2009 förelagt varje mark ägare att ha en skogs och miljöredovisning där skogen beskrivs i en enklare beskrivning (Skogsvårdslagen, 2007). Under 2000-talets början certifiering av skog blivit mera allmän. När skogsägare certifierar skog enligt PEFC krävs att en grön skogsbruksplan tas fram. I Sverige är ca 1/3(7,9 milj. ha) av skogen certifierad enl. PEFC (PanCert, 2007). Dagens skogsbruksplaner gör med en blandning av faktorer för att bilda fackverket (Jakobsson, 2010). Några av dessa faktorer är ålder, ståndortsindex, virkesförråd och grundyta. För att få en bra överblick över skogen krävs att dessa parametrar är tillförlitliga. Skulle det bli större över/underskattning av någon eller några av dessa parametrar blir planeringen snedvriden och det kan ge ekonomiska konsekvenser för skogsägaren (Carlsson, Holmström och Kallur 2001). 1 Jonas Kromnow

Enligt Hedin (2008) beräknas i dagens skogsbruksplaner tillförlitligheten vara ca ±10% för en skogsbruksplan. Tillförlitligheten kan vara olika för vad man tittar på. Carlsson, Holmström och Kallur (2001) menar att felen kan uppgå till ±20% på enskilda avdelningar när det gäller ålder men att det stämmer relativ bra över hela arealen. När det gäller ståndortsindex så visade deras undersökning att planens uppskattade ståndortsindex konstant är för låg. Den var 0-25% för låg på de olika avdelningarna och 9% för lågt räknad över hela arealen. Virkesförrådet var 7-58% för lågt på avdelningarna och 28% för lågt över hela arealen. För att kunna använda en skogsbruksplan vid några som helst beräkningar bör man åtminstone försäkra sig om att felmarginalen ligger inom de 10% som Hedin (a.a.) talade om. Sonesson, Eriksson och Pettersson (2005) anser att planläggarna måste ta mer hänsyn till vad skogsägaren har för mål. De menar att det finns många olika typer av skogsägare och många olika viljor och sätt att sköta en skog. Detta måste fångas upp av planläggaren, som också måste presentera olika tillväga gångsätt att nå målet. Enligt Skogsstyrelsen (2007) ska planläggaren ha kontakt med skogsägaren vid planläggningens början. De går även ut i sitt produktinformationsblad om hur viktigt det är med markägarkontakten (Skogsstyrelsen, 2010). Vid en mindre intervju med några av mina grannar, (se bilaga 4) fick jag en inblick i hur de använde sina skogsbruksplaner och vad de har för tankar med sitt skogsbrukande. För att nå skogsägarens mål finns det flera olika verktyg, Skogfors och SLU har tagit fram ett dataprogram som heter Heureka som enligt Lämås, Ståhl, Dahlin (2003) ska kunna tillvara ta skogsägarens intressen ur bredspektra perspektiv. Ek (2010) menar att Heureka är ett program som kan täppa till de luckor som finns i de gamla planprogrammen. Heureka ska kunna ta upp de flesta av skogsägarnas olika ambitioner. Det enda negativa Ek (2010) kan se är att valen är så många. Skogforsk och SLU har även tagit fram ett dataprogram, Indelningspaketet, som enligt Carlsson (2001) är ett bra verktyg för att göra en ekonomisk optimering utifrån skogsbruksplanen. Utifrån dessa fakta och tankar fick jag idén att jämföra vilken skillnad det blir i skogen om man följer en konventionell skogsbruksplan eller om man gör en skogsbruksplan helt efter skogsägarens mål jämn arealfördelning i åldersklasserna. 1.1 Syfte Huvudsyftet med detta examensarbete är att med avseende på den arealmässiga fördelningen av åldersklasser vid planperioden slut, jämföra skillnaden mellan en skogsbruksplan som är konventionellt gjord, jämfört med en som är gjord helt enligt en skogsägares mål. Med konventionellt gjord plan menas att ingen särskild hänsyn till skogsägarens mål tagits. Med helt gjord efter skogsägarens mål menas här att man har kontinuerlig kontakt med skogsägaren under tiden skogsbruksplanen görs. Det sekundära syftet med mitt arbete är att studera om, och i så fall hur, det ekonomiska utfallet skiljer sig mellan planerna. 1.2 Mål Målet är att skapa en skogsbruksplan enligt skogsägarens mål, vilket är en jämn fördelning av åldersklasser över arealen och ett jämnt ekonomiskt flöde över flera planperioder. 2 Jonas Kromnow

1.3 Avgränsningar Skogsbruksplanerna görs på Bredasjö 1:6 (ca 100ha). Simuleringen sträcker sig över tio år. För att inte behöva ta hänsyn till alla träslag som finns med i planen så sker beräkningarna på barr och löv. Barr består av 10% tall och 90% gran, löv antas vara björk. Beräkningarna kommer att göras över den produktiva skogen minus ädellöv (ca 3% av den produktiva skogen) och målklasserna Naturvårdmål Orört och Naturvårdmål Skötsel (Skogsstyrelsen 2007) (ca 5%). 3 Jonas Kromnow

2. Material och metod 2.1 Skogsbruksplan 2.1.1 Förarbete Det första som gjordes var att välja dataprogram för digitalisering av skogsbruksplanen. Valet stod mellan Forestman (Forestman, 2009) och PC Skog(pc skog, 2009). Valet blev PC Skog då jag uppfattade det som enklare och jag har varit i kontakt med det förut. Skogsbruksplanen gjordes i enlighet med Skogsstyrelsen instruktion för datainsamling vid grön skogsbruksplanläggning (Skogsstyrelsen 2007). Eftersom Skogsstyrelsen inte använder PC Skog till att digitalisera sina skogsbruksplaner fick viss anpassning ske mellan instruktionerna och PC Skog. Planläggningen började med att en fastighetskarta och ett ortofoto över fastigheten togs fram med hjälp av Lantmäteriets webbtjänst (Lantmäteriet 2009). Dessa togs hem i digitalform och lades sedan in dem i PC Skog där jag använde fastighetskartan för att rita in fastighetsgränsen. Sedan användes Skogsstyrelsens hemsida (Skogsstyrelsen, 2009) och mina sidor, där de beslutade hänsynsområdena på marken finns tillgängliga. Dessa användes sedan som inritade objekt på kartan och som i gröna kommentarer i planen. När detta var gjort skrev jag ut ortofotot med fastighetsgränsen inritad. Denna studerades och jämfördes med en gammal skogsbruksplan, vissa avdelningar kunde identifieras och ritas in redan vid skrivbordet medan andra krävde kontroll i fält. Kontroll i fält utfördes i samband med att de skogliga data som krävdes samlades in. 2.1.2 Fältarbete Till insamlandet av de skogliga data användes relaskop, klave, måttband, tillväxtborr och höjdmätare. Data insamlingen gjordes som en systematisk cirkelprovyte-utläggning genom att i varje linje kors, i ett tänkt rutnät, gjordes en cirkelprovyta på 5.64 m i diameter. Mätningarna gjordes avdelningsvis och inte trädslagsvis, ett val som finns i PC Skog. För att få så riktiga värden som möjligt gjordes minst tre mätningar i varje bestånd, även om de var små. I de större gjordes flera. I de fall provytan hamnat i en för avdelningen inte rättvisande plats, valde jag en ny inom ca 20 m från den ursprungliga platsen. I stället för att räkna in berg eller andra ej bevuxna ytor, beslutade jag om arealavdrag. De data jag samlade in var höjd och ålder på övre höjd träden, grundytan, grundytevägd medeldiameter och trädslagsfördelningen. Utöver dessa mätbara data bestämde jag på lämplig målklass, om beståndsgränsen stämde, om det fanns något skyddsvärt, markbeskaffenheter och lämplig nästa åtgärd. Detta antecknades på PC Skog fältdatablankett för att kunna användas senare. Stämde inte de avdelningar som ritats in under förarbetet och de avdelningar man var osäker på rättades dessa till efterhand. När datainsamlingen gjorts började arbetet med att tolka den data som jag insamlat och översätta till ståndortsindex, virkesförråd och åtgärdsförslag. För att ta fram ståndortsindex för Tall, Gran och Björk använde jag höjdutvecklingskurvor (Hägglund, 2003) För ek använde jag kunskap direkt (Skogforsk 2009) där det finns ett verktyg för att ta fram ståndortsindex för 4 Jonas Kromnow

de vanligaste trädslagen. Virkesförrådet tog jag fram med hjälp av övre höjd och grundyta i en virkesförrådstabell (Sydved, 2010). Åtgärdsförslagen tog jag till vissdel fram visuellt med ledning av stamantal, trädens kronandel, ålder och virkesförråd enligt de vedertagna metoder som finns. I de fall det fanns oklarheter använde jag mig av kunskap direkt (Skogforsk 2009) och deras verktyg och gallringsmallar för att få information. När tolkningen var klar tog jag den gamla skogsbruksplanen och jämförde de jämförbara värdena (ålder och ståndortsindex) som jag fått fram med de värden och anteckningar som fanns i den. Det visade sig att mycket stämde men inte allt. De bestånd som visade sig olika gick jag ut till igen för att kontrollmäta, det visade sig att jag gjort någon felskrivning och felmätning. För att sedan minska risken för att felmätningar gjorts i några av de andra bestånden gjorde jag stickprovskontroller. Jag har även kontrollerat riktigheten i volymberäkningen med hjälp av skördarmätningar, genom att jag avverkat tre bestånd och kunde då konstatera att i dessa avdelningar låg felmarginalen på ca 2-3%, dock skall sägas att skördarmätningar inte heller är helt exakta. 2.1.3 Digitalisering Digitaliseringen började med att göra de inställningar som var aktuella i PC Skog. Jag valde att presentera trädslagen avdelningsvis och då med grundytevägd medeldiameter och medelhöjd. Jag valde bort att presentera vegetationstyp/fuktklass i stället valde jag att skriva ut om ett område var blött eller på annat sätt skilde sig från det normala i avdelningsbeskrivningen, men att presentera terrängbeskaffenhet och terrängtransportavstånd för varje avdelning. Jag valde dessa parametrar efter att ha studerat några skogsbruksplaner och kommit fram till att detta var relevanta data. Sedan var det bara att mata in areal, ålder, huggningsklass, ägoslag, ståndortsindex, målklass, virkesvolym, beskrivningskoder, terrängbeskaffenhet, terrängtransportavstånd, medeldiametern, medelhöjden och trädslagsfördelningen och åtgärdsförslag enligt de data som insamlats och i enlighet med Skogsstyrelsen (2007) riktlinjer. Denna inmatning gjordes för varje avdelning och ibland lades det till en generell och/eller en grön kommentar till avdelningen. Varje avdelning skulle sedan ritas in på kartan i kartbehandlings delen. Grunden var den karta med fastighetsgränsen inritad som användes i förarbetet. Här är det viktigt att gränsen stämmer, har det under fältstudien upptäckts att fastighetsgränsen inte stämmer ändras den innan man börjar rita in avdelningarna. Utifrån den karta som ritades under förarbetet och under fältarbetet förs avdelningarna in på kartan i datorn med hjälp av PC Skog kartredigerings del. Kopplingen mellan avdelnings data och karta gjordes efter det att alla avdelningar var inritade på kartan. Detta gjordes i PC Skog kartredigerings del. Här kopplades den data som samlats in till den inritade avdelningen. Arealen på den inritade avdelningen uppdateras automatiskt när de kopplas samman, detta gör att arealens riktighet inte är så noga under digitaliseringen. Skulle man göra arealavdrag i avdelningen var det lämpligt att sätta avdelningens areal till 0,4 ha eller mera. När alla avdelningar i planen och kartan kopplats samman är planen färdig för att granskas. Detta gjordes genom att varje avdelning kontrollerades så inga skrivfel smugit sig in och att alla avdelningsgränser var korrekta. 2.2 Anpassning av plan mot skogsägarens mål Ur den nya skogsbruksplanen tog jag andelen och areal av barr och löv. Det genomsnittliga ståndsindexet beräknades togs fram för de olika trädslagen. För att inte hamna i klammeri 5 Jonas Kromnow

med lagen togs lägsta ståndortsindex och dess lägsta avverkningsålder fram. Ståndortsindexet låg till grund för lägsta slutavverkningsålder enligt skogsvårdslagen (Skogsstyrelsen 2007). Omloppstiden för barr och löv beräknades utifrån lägsta slutavverkningsålder och skogsägarens tankar och erfarenhet angående omloppstid. (se nedan) Antalet åtgärder som beräknades utföras för varje trädslag togs fram, med hjälp av Prodmod (skogforsk 2010) kontrollerades hur många gallringar som var lämpligt och skogsägarens erfarenheter gav hur många röjningar som behövdes. Skogsägaren ansåg att lämplig snittomloppstid för barr var 75 år och 40 år för löv. Varför skogsägaren valde en högre ålder än lägsta föryngringsavverkningsålder är för att hans erfarenhet är att granbestånden har en tendens till att stanna av i tillväxt i 40-50års åldern, antagligen beroende på vattenbrist. Lövbestånden vill skogsägaren avverka relativt tidigt eftersom lövvirket säljs som brännved och då får inte diametern bli över 25-30 cm. Plantering av barr antogs ske med 4 år gamla plantor vilket gör att tiden mellan plantering och föryngringsavverkning blir 71 år. Löv planteras med 2 år gamla plantor vilket gör att tiden mellan plantering och föryngringsavverkning blir 38 år. Antalet åtgärder som skall utföras under omloppstiden var: För barr: plantering, röjning 2ggr, gallring 3ggr och föryngringsavverkning. Sammanlagt 7 åtgärder per omloppstid. För löv: plantering, röjning, gallring 2ggr och föryngringsavverkning. Sammanlagt 5 åtgärder per omloppstid. Åtgärder som gödsling, skogsbränsleuttag, markberedning m.fl. lämnades utanför pga. markens beskaffenheter. Utifrån dessa uppgifter räknades den areal som ska åtgärdas varje år fram. Utifrån uppgifterna ovan började jag ta ut vilka åtgärder som skulle göras varje år utifrån åtgärdsförslagen som fanns i skogsbruksplanen. För att få en överblick över vilka åtgärder som skulle göras räknades först fram hur stor areal som skulle planteras, röjas, gallras och föryngrings avverkas i de olika angelägenhetsgraderna. Detta för att få en prioritering av vilka åtgärder som skulle utföras först. Varje åtgärd tidsattes till vilket år den skulle utföras, istället för att som brukligt är ange angelägenhetsgraden. Jag separerade åtgärderna i barr och löv. För att inte missa rationaliseringseffekter av att göra samma åtgärd på större areal tillåts en viss förskjutning av vad som skall göras varje år, men över femår skall det hela stämma. För att inte få felaktiga ingångsvärden år 2009 togs de avdelningar som redan åtgärder startats på ut, och återstående areal beräknades. 2.3 Simulering Simuleringen av den anpassade planen gjordes i PC Skog genom att man utförde alla åtgärder som skulle göras år 1 och sedan gjorde tillväxtberäkningen till år 2, åtgärderna för år 2 gjordes och sedan tillväxtberäknades det igen. Så fortsatte jag till år 10. Eftersom skogen inte planerats efter dessa kriterier innan är det inte möjligt att göra planeringen helt efter dessa siffror. Andelen föryngringsavverkningsskog var större än vad som kunde avverkas enligt målet, för att inte snedvrida fördelningen mera gallrades en del avdelningar som uppnått föryngringsavverkningsålder enligt plan. Denna snedvridning påverkade även andelen röjning och gallring. Vissa avdelningar var redan påbörjade. Dessa åtgärder gjordes därmed på en mindre areal än hela avdelningen. Avdelningar som redan var påbörjade var: avd 20 där återstod ca 0,4 ha att gallra, avd 39 där återstod ca 1,0 ha röjning. 6 Jonas Kromnow

Simuleringen av den icke anpassade planen gjordes genom att åtgärder med angelägenhetsgrad 1 gjordes år 1, åtgärder med angelägenhetsgrad 2 fördelades över år 2-5 med prioritering av plantering av föryngringsavverkad yta skall utföras påföljande år och att andra gallringar, tredje gallring och föryngringsavverkning utförs i varför sig sammanhängande delar. Röjning och första gallring görs löpande. För att kunna jämföra planerna togs de områden som inte skulle ingå i den anpassade planen bort även i den konventionella planen. 2.4 Tidigare skogsbruksplaner För att kunna jämföra de resultat som framkommer, gjordes även en tillbakablick på hur skogen skötts innan. Dessa fakta togs fram genom att titta på de gamla skogsbruksplaner som fanns och på en egenhändigt ritad karta som visade de föryngrings avverkningar som gjorts. Detta gjordes i tioårsperioder bakåt i tiden till 1979, för att få jämförbara data. Det gjordes även en kontroll av vilka mål som funnits och om skogsbruksplaner funnits. Perioderna delades upp i 1979-1988, 1989-1998 och 1999-2008. 2.5 Ekonomisk översikt För den ekonomiska översikten användes PC-skogs ekonomi program. Alla åtgärder fördes över från skogsbruksplanen till ekonomi programmet. Åtgärderna var årtalsatta så det var färdigt för att få ut en prognos. För att få ut rättvisande siffror lades kostnader, virkespriser, andel virke/massaved och vad skogsägaren gör själv in. När detta var gjort, kontrollerade jag siffrorna genom att granska en utfalls rapport. Den första utfallsrapporten var inte fullgod så vissa ändringar i programmets inställningar fick göras. De åtgärder som skogsägaren gjorde själv i beräkningarna är plantering och röjning. Priserna och kostnader som räknades med visas i tabell 1 och tabell 2. Tabell 1. Snittpriser på virke(kr/m3to) och massaved (kr/m3fub) Snittpriser på virke och massaved Tallvirke Granvirke Barr massaved Gran massaved Björk massaved 600kr/m3to 580kr/m3to 325kr/m3fub 340kr/m3fub 300kr/m3fub Tabell 2. Snittkostnader för olika åtgärder Snittkostnader vid olika åtgärder Plantering 6,2kr/planta Plantröjning 2500kr/ha Ungskogs röjning 3250kr/ha 170 Första gallring kr/m3fub 140 Andra gallring kr/m3fub Föryngringsavverkning 90 kr/m3fub 7 Jonas Kromnow

3. Resultat 3.1 Skogen Andelen barr låg på 85% av arealen (75,2 ha) andelen löv var 12% (10,6 ha) och andelen ädellöv var 3% (2,6 ha)(tabell 3). Tabell 3. Trädslagsandel och areal på den undersökta fastigheten Trädslag Andel % Areal ha Barr 85 75,2 Löv 12 10,6 Ädellöv 3 2,6 Arealen rent löv var 7,3 ha och blandat löv och barr 3,2 ha. Detta gjorde att beräkningarna för löv fick göras efter den areal som är rent löv. I de blandade bestånden kommer löv att tas bort efterhand. Därför läggs den blandade arealen till barrarealen. Ståndortsindex varierade för gran mellan G26 G36, med medlet G31. För tall var det T24 och för björk varierade det mellan B20 B24, med medlet B22. Lägsta ålder för föryngringsavverkning, för lägsta SI och Medel SI framgår av tabell 4. Tabell 4.Lägsta ålder för föryngringsavverkning. SI står för ståndortsindex Lägsta slutavverkningsålder i år Trädslag Tall Gran Björk Lägsta SI/slutavverkningsålder T24/65år G26/62,5år B20/35år Medel SI/slutavverkningsålder T24/65år G31/55år B22/35år 3.2 Konventionella planen Den konventionellt gjorda skogsbruksplanen presenteras i sin helhet i bilaga 1. Dagens arealfördelning på åldersklasser visar en tydlig svacka i ålderklasserna 41-50, 51-60 och 61-70 år (Figur 1). 8 Jonas Kromnow

Figur 1 Arealfördelning 2009 på åldersklasser. Det totala virkesförrådet var enligt den nya planen 14755m3sk/ha. Utifrån den nya planen årtalssattes varje åtgärd så det blev klar när åtgärderna skulle göras. Här utelämnades åtgärderna i de avdelningar som inte skulle vara med i beräkningarna. Det resulterade i en åtgärdsöversikt som visas i Bilaga 2. Den åtgärdade arealen i den konventionella planen blev som enl. tabell 3. Tabell 3 åtgärdad areal i den konventionella planen Åtgärdad areal i ha konventionellplan år barr löv totalt 2009 17,3 2,7 20 2010 9,5 0,8 10,3 2011 5 0,4 5,4 2012 9,7 0 9,7 2013 5,4 0,5 5,9 2014 7,1 0,9 8 2015 8 0 8 2016 3,2 0 3,2 2017 13,3 2,3 15,6 2018 6,9 2 8,9 totalt 85,4 9,6 95 När alla åtgärder utförts och tillväxtberäkning för varje år gjorts erhölls en arealfördelning enl. figur 2. 9 Jonas Kromnow

Figur 2 Arealfördelning 2018 Konventionell Det totala virkesförrådet 2018 i den konventionella planen blev 13839m3sk/ha. Det totala uttaget 2009-2018 blev i den konventionella planen 6801m3sk. 3.3 Anpassning till skogsägarens mål Den areal som ska behandlas varje år blev för barr: 78,2 ha/71 år= 1,1 ha/år antalet åtgärder 7 st= 7,7 ha/år av barrskogen ska behandlas varje år. För löv blev det: 7,3 ha/år=0,19 ha/år antalet åtgärder 5 st=0,96 ha/år av lövskogen ska åtgärdas varje år. Totalt ska 8,66 ha åtgärdas varje år. Den åtgärdade arealen i den anpassade planen blir som presenteras i tabell 4 och kan följas i åtgärdsöversikten i bilaga 3. Tabell 4 åtgärdad areal anpassad plan åtgärdad areal i ha år barr löv Totalt 2009 7,4 1,1 8,5 2010 6,4 2 8,4 2011 7,4 2 9,4 2012 7,5 0,8 8,3 2013 7,2 0,9 8,1 2014 4 0,5 4,5 2015 8,2 0,5 8,9 2016 7,6 1,6 9,2 2017 7,8 0,4 8,2 2018 11 1,2 12,2 Totalt 74,5 11 85,5 10 Jonas Kromnow

3.4 Anpassade planen Simuleringen av denna plan resulterade i en arealfördelning enligt figur 3. Figur 3 Arealfördelning 2018 anpassad plan Det totala virkesförrådet 2018 i den anpassade planen blev 13749m3sk/ha. Det totala uttaget 2009-2018 blev i den anpassade planen 6212m3sk. 3.5 Tidigare skogsbruksplaner Perioden 1979-1988 fanns det inget klart mål. Det fanns en skogsbruksplan som användes till viss del. Föryngringsavverkningen uppgick till ca 3ha. Gallring utfördes mycket sporadiskt och som eget arbete, varför det är svårt att få några bra siffror på hur mycket som faktiskt gallrades. Röjning utfördes på ca 3 ha vilket var för lite efter som det fanns planteringar som skulle röjts under perioden. Perioden 1989-1998 fanns det fanns det tankar om ett mål, men inte helt klart. Någon skogsbruksplan fanns inte. Föryngringsavverkningen var 9 ha, det gallrades ca 10 ha och röjdes ca 8 ha. Perioden 1999-2008 fanns det ett mål men ingen skogsbruksplan. Målet var att avverka 1 ha/år, gallra 2 ha/år och röja 2 ha/år. Det föryngringsavverkades 10,5 ha, gallrades 30 ha och röjdes 8 ha. Under perioderna har den föryngringsavverkade arealen planterats med i huvudsak gran, men även mindre områden med tall. Utöver den föryngringsavverkade arealen planterades under 1999-2008 ca 2 ha med åker, här planterades i huvudsak björk. 3.6 Ekonomisk översikt Den ekonomiska översikten presenteras i figur 4, som nettoavkastning utifrån de båda planerna. 11 Jonas Kromnow

Figur 4 Nettoavkastning i SEK vid år 2009-2018 12 Jonas Kromnow

4 Diskussion Syftet med detta arbete var att jämföra utfallet i en konventionellt gjord skogsbruksplan med en skogsbruksplan som anpassats efter skogsägarens mål. 4.1 Tillförlitlighet Skogsbruksplanen gjordes med hjälp av Skogsstyrelsens instruktion för datainsamling (Skogstyrelsen, 2007) vilket var till stor hjälp vid själva planläggningen, men trots denna hjälp kunde det konstateras att felaktigheter smugit sig in i planen. Detta tyder på att Carlsson, Holmström och Kallur (2001) troligen ligger närmre sanningen än vad Hedin (2008) menar. Jag tror att en noggrant gjord plan troligen ligger i en tillförlitlighet runt 10 %. Tyvärr tror jag dock att inte alla planer är noggrant gjorda. Varför är då tillförlitligheten så viktig? Skogsbruksplanen är ju ett verktyg för att kunna sätta upp och förhoppningsvis nå mål. Om planen inte äger en godtagbar tillförlitlighet är den helt enkelt oanvändbar. Jag anser att efter de kontroller som gjorts i den plan som gjorts i detta arbete är inom 10 % gränsen. Vad jag då tycker mig kunna konstatera är att för att nå huvudsyftet är det tillräcklig noggrannhet, men för att få en riktigt bra ekonomisk översikt krävs nog en mer välgjord plan. 4.2 Skogsägarens mål Att anpassa en skog efter ett visst mål visade sig vara lite mer komplicerat än vad jag tänkt mig. De åtgärder som behövdes göras behöver man göra oavsett om planen anpassas eller inte. De åtgärder som var påverkbara utan att bestånden påverkas i allt för negativt var föryngringsavverkning. Föryngringsavverkning är ju även den åtgärd som påverkar arealfördelningen, så att sträva mot huvuddelen i målet gick ju. Däremot att nå arealen som skulle röjas och gallras var helt avhängt på hur skogen skötts innan. Att styra om ett skogsbruk mot ett annat mål är en lång process som inte låter sig göras i en handvändning. Därför är det viktigt för skogsägare att ha långsiktiga mål och implementera dessa hos sin/sina arvtagare. Skillnaden mellan att bara bruka skogen enligt skogsbruksplanen och att anpassa skogsbruksplanen blev att inkomsterna i den konventionella planen kommer tidigt i perioden medan inkomsterna i den anpassade planen kommer sent i perioden. Virkesförrådet minskade i båda fallen jämfört med utgångsläget. Skillnaderna i virkesförråd mellan planerna blev 90m3sk och i total avverkning blev 589m3sk. Arealfördelningen blev bättre i den anpassade planen, vilket också var målet. Varför är det då så viktigt att ha ett mål? Att inte ha ett mål innebär att skogen skulle utvecklas i sin egen takt, vilket inte är någon nackdel om man vill ha ett naturreservat. Men att göra åtgärder i skogen helt slumpmässigt och utan någon direkt urskiljning, medför stora kapitalförluster och dålig tillväxt. Denna lärdom togs tillvara redan av af Ström och Obbarius. Det är ju de flesta skogsägares förhoppning, att skogen ska ge en viss avkastning. I detta fall har skogsägaren under de senaste tio åren haft ett mål men ingen plan. De avdelningar som skötts är bra, men det finns flera avdelningar som blivit bortglömda och eftersatta. Men är det då planläggarens fel att inte skogen ser ut som skogsägaren vill? Jag skulle nog vilja påstå att, hur välgjord skogsbruksplanen än är, blir det inte bättre än hur skogsägaren gör. Vad jag kan se är att de skogsägare som använder sin skogsbruksplan och gör det bästa av den, lyckas bättre än de som säger att den inte är användbar för att den inte avspeglar deras 13 Jonas Kromnow

mål. Vilket detta arbete också visar på. Visserligen kan man inte se vad som hänt om skogsägaren inte haft någon plan alls, men genom att titta tillbaka på tidigare perioder och på hur ingångsvärdet ser ut, kan man snart konstatera att det blir bättre med en plan. Vad gäller själva anpassningen tror jag att en planläggare som får uppdraget att jämna ut åldersfördelningen lyckats lika bra med det, som en som sitter och försöker anpassa planen i efterhand. Varför blir inte skillnaden mellan den konventionella planen och den anpassade planen större? Skillnaden mellan planerna är inte stor men det går att hitta mindre skillnader. Man kan se att åldersfördelningen blir bättre i den anpassade planen. Tyvärr blir inte ekonomin jämnare utan snarare tvärtom, det beror till största delen på den stora avverkning som görs i slutet av perioden. Denna större avverkning kan delas upp över två år vilket skulle göra att ekonomin i den anpassade planen blir jämnare. Orsaken till att den inte blir större är att, skogsägaren gör de åtgärder som finns i skogsbruksplanen i båda planerna. Därför är det hans tankar som styr hur skogen sköts. Det påverkas också av de åtgärder som gjort flera årtionden tillbaka. Detta arv gör att målets ingångsvärden inte kan följas, vad gäller gallring och röjning. För att kunna hitta varför målet inte går att följa, tänker jag nu se tillbaka på tidigare perioder. Man kan se i tidigare 10 års perioder att det under 80-talet föryngringsavverkades mindre än vad det nuvarande uppsatta målet innebär. Det gör att det blir en mindre mängd gallring 30 år senare. Att det röjdes för lite innebär att det under 90-talet blev för få gallringar. Samtidigt innebär för få föryngringsavverkningar att skogen som skulle avverkas står kvar och ska avverkas senare. Och det är roten till att åldersfördelningen över arealen inte blir jämn. Detta bildar ett tydligt mönster som säger att föryngringsavverkar man inte, blir det ingen röjning som leder till ingen gallring som leder till låg tillväxt. Vad säger då detta? Vid en snabb överblick kan det tyckas att det inte är så farligt att låta de enskilda avdelningarna bli lite eftersatt men, när man ser det i sin helhet ser man. För att kunna hålla igång skogen och dra nytta av tillväxten krävs åtgärder. Att inte föryngringsavverka innebär att den årliga tillväxten påverkas, genom att äldre skog växer långsammare än genomsnittet. Det påverkar även andelen röjning och gallring som kommer att kunna utföras i framtiden. Vad är det då som händer när jag sköter min skog enligt målet att jämna ut åldersfördelningen? Tanken med detta mål är att kunna få ut så mycket som möjlig av skogen under en långtid framöver. Detta innebär att i detta fall kunna föryngringsavverka 1,1 ha varje år. För att få så god avkastning som möjlig vid föryngringsavverkningen röjs och gallras beståndet. Genom att sköta och genom att ha en god fördelning hålls tillväxten per år uppe. I de simuleringar som gjorts har tillväxten per år ökat ifrån 532 m3sk/år som det var 2009 till att i den anpassade planen vara 630 m3sk/år och i den konventionella planen vara 672 m3sk/år. vilket innebär att utan att minska virkesförrådet kan det huggas ut 1000-1500 m3sk mera under nästa plan period. För att få ytterligare överblick kontrollerades de gamla skogsbruksplanerna som fanns. Den äldsta från 1975 visade på en årlig tillväxt på 360 m3sk/år och den från 1983 visade på en årlig tillväxt på 400 m3sk/år. Vad kan mera göras för att öka tillväxten? Genom att ha så stor del av skogen inom det område där den växer som mest håller man uppe den årliga tillväxten. När detta mål är helt genomfört kan troligen omloppstiden minskas till lägsta ålder för föryngringsavverkning. 14 Jonas Kromnow

Delvis för att det använts förädlat plantmaterial och delvis för att skogen sköts bättre. Därigenom kan tillväxten ökas ytterligare lite till. Men vill man nu ha ut ännu mera av sin skog finns det möjligheter för detta också. Man kan gödsla skogen och man kan välja andra trädslag. För den aktive skogsägaren finns det många vägar att gå. Att prova nya saker är alltid intressant. Men jag vill nog påstå att de flesta skogsägare vinner mest på att börja sköta sin skog enligt något mål, man får inte bli för splittrad i skötseln av skogen. 4.3 Ekonomi Ekonomin hänger starkt ihop med hur mycket som avverkas. Stor tillväxt ger större avverkning vilket leder till bättre ekonomi. Den andra delen i ekonomin är hur mycket sågverken och massabruken betalar per m3. Båda dessa går att påverka. Tillväxten genom att avverka för att hålla tillväxten uppe samt att röja och gallra för att få fram det virke som efterfrågas. Betalningen genom att sälja vid rätt tidpunkt, samt förhandla fram bästa möjliga pris. Ofta krävs det större avverknings uppdrag för att få de bästa priserna, men det gör ju att avverkningen blir större än vad som är optimalt för målet. För att kunna påverka dessa gemensamt får man kompromissa. Detta med för att det ekonomiska flödet inte blir jämt från år till år, utan vissa år blir det högre inkomster och andra mindre. Det viktiga är att genomsnittet blir lika över perioderna. Jämför man resultatet i de olika planerna får man fram att den konventionella planen genererar 128500kr/år i snitt medan den anpassade planen genererar 135500kr/år i snitt. Det ser inte så mycket ut, men den anpassade planen genererar 70000kr mera över perioden. Samtidigt ska sägas att i den anpassade planen skjuts planteringskostnaden på ca 64000kr över till nästa period. Detta gör siffrorna är ännu mera lika. Men det är ju anmärkningsvärt att det i den anpassade planen avverkas mindre men vinsten blir större än i den konventionella planen. Så även ekonomiskt är det skogsägarens vilja att använda skogsbruksplanen, mer än skogsbruksplanens utformning som gör störst skillnad. Det är däremot tveksamt till att skogsbruksplaner i allmänhet är tillräckligt tillförlitliga för att använda till ekonomiska kalkyler. Om man räknar med att tillförlitligheten ligger inom ± 10% innebär det att en avdelning på 1000 m3 kan variera mellan 900 m3 till 1100 m3, detta innebär i sin tur att ekonomin varierar vid ett m3 pris på 550kr med 110000kr. Om tillförlitligheten ligger på vad Carlsson, Holmström och Kallur (2001) påvisar, blir siffrorna ännu större. Till skogsägarens fördel visar deras siffror på att skogsbruksplanen visar för liten virkesvolym. 15 Jonas Kromnow

5 Slutsats Syftet med detta arbete var att jämföra utfallet av en konventionellt gjord skogsbruksplan och en skogsbruksplan som anpassas efter skogsägarens mål. Rapporten visar att i detta fall är en målanpassning inte nödvändig, men att det finns skillnader som på lång sikt kommer att få påverkan. Styr skogsägaren sina åtgärder i den konventionella planen efter sitt mål, så blir skillnaderna mycket små i förhållande till den anpassade planen. Att planläggaren måste ta större hänsyn som Sonesson, Eriksson och Pettersson (2005) hävdar är jag inte så säker på. Det är däremot viktigt att grundlägga hos skogsägaren vikten av att utföra åtgärder i skogen och genom åtgärderna forma skogen efter skogsägarens mål. Man kan se att den anpassade skogen kommer lite närmre det mål som skogsägaren har. Fördelningen blir lite bättre i den anpassade planen än den konventionella. Det visar sig också att den konventionella planen ger en högre årlig tillväxt än den anpassade planen. Avverkningen skiljde 589 m3sk på 10 år och virkesförrådet skiljde med 90 m3sk. Anmärkningsvärt är att i den konventionella planen avverkas det mera, men virkesförrådet efter 10år är högre än i den anpassade planen. Detta beror till största delen på att åtgärderna görs tidigare i den konventionella planen. Den ekonomiska översikten visar att de båda planerna ger ungefär samma resultat över 10 år. Det är ändå så att den anpassade planen ger mera pengar per avverkad m3sk. Samtidigt kan man ifrågasätta vilken trovärdighet det finns i en ekonomiskprognos för 10 år framåt. Virkes och massapriserna är ju omväxlande vilket gör att det smyger sig in fel källor i prognosen. Fördelen med en ekonomisk prognos är att man ser på ett ungefär vad som kostar och vad som ger pengar. 16 Jonas Kromnow

6. Referenser 6.1 Litteratur Brynte. B; 2002: C.L. Obbarius, En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt. Kungl. Skogs och lantbruksakademin, Stockholm. ISBN 91-89379-15-2. Carlsson.T; Holmström.H; Kallur.H; 2001: Resultat nr 18, 2001. Skogforsk. Ek. B; 2010: Skogen, nr 2 2010. Äntligen nya skogsbruksplaner. Stockholm Eliasson.P; 2002: Skog, makt och människor, en miljöhistoria om svensk skog 1800-1875. Kungl. Skogs och lantbruksakademin, Stockholm. ISBN 91-89379-22-5. Enander. K. G; 2001: Skogsbruksrätt och skogspolitik 1900-1950. Rapporter 48, Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skogsskötsel. Hamilton. H; 2009: Vår förste skogshushållare, Skogshistorisksällskapets årsskrift 2009. Tingsryd. Hägglund. B; 2003: Bonitering del 2, diagram och tabeller. Jönköping Jakobsson. R; 2010: Skogsproduktionskompendiet, Linnéuniversitetet. Växjö Lämås.T; Ståhl.G; Dahlin.B; 2003: Fakta Skog nr 8, 2003. SLU, Uppsala PanCert; 2007: Broschyr, Skogscertifiering PEFC/05-22-6. En sammanfattning av den Svenska PEFC-standarden. Jönköping. Skogsstyrelsen; 2007: Instruktion för datainsamling vid grön skogsplanläggning. Skogsstyrelsen, Jönköping. Skogsstyrelsen; 2007: Skogsvårdslagen handbok. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping Sonesson, J; Eriksson, I;Pettersson, F; 2005: Resultat nr 5, 2005. Skogforsk, Uppsala 6.2 Elektroniska källor Forestman; 2009: Hemsidan för Forestman. http://www.forestman.se. Hämtad den 5 mars 2009. pcskog; 2009: Hemsidan för pcskog. http://www.pcskog.se. Hämtad den 5 mars 2009. Riksdagen.se; 2010: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=34. Proposition 1982/83:145. Hämtad den 18 april 2010. Riksdagen.se; 2010: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=34. Proposition 1992/93:226. Hämtad den 18 april 2010. 17 Jonas Kromnow

Skogforsk; 2009: Kunskap direkt. http://www.skogforsk.se/sv/kunskapdirekt/m/startsida/ Hämtat den 20 augusti 2009. Skogforsk; 2010: Verktyg. http://www.skogforsk.se/kunskapdirekt/alla-verktyg/prodmod/. Hämtat den 10 mars 2010. Skogsstyrelsen; 2009: Mina sidor, http://www.svo.se/episerver4/. Hämtat 12 juni 2009. Skogsstyrelsen; 2010: Grönskogsbruksplan, http://www.svo.se/episerver4/imagevault/images/id_4444/scope_0/imagevaulthandler.aspx Hämtat den 23 februari 2010 Sydved; 2010: tabeller pdf. http://www.sydved.se/file.aspx?id=317. Hämtad den 4 mars 2010 6.3 Muntliga källor Hedin. I; 2008: Lärare, Växjöuniversitet, föreläsning vid exkursion i Östad. 081002. Lantmäteriet; 2009: Muntligkontakt telefon nr. 0771-636363 18 Jonas Kromnow

Bilagor. Bilaga 1 Skogsbruksplan Bredasjö 1:6

Bilaga 2 Åtgärdsöversikt Konventionell

Bilaga 3 Åtgärdsöversikt anpassad

Bilaga 4 Intervju men skogsägare Sammanställning av samtal med skogsägare. Detta är en sammanställning av samtal jag haft med närboende skogsägare om vad de tänker angående skogsbruksplan och vad för typ av mål de har med sitt skogsbrukande. Frågorna som togs upp var: Har du en skogsbruksplan? Varför har du (inte) en skogsbruksplan? Använder du din skogsbruksplan i ditt skogsbrukande? Har du något mål med ditt skogsbrukande? Kan du använda din skogsbruksplan för att nå ditt mål? Tror du att en plan skulle kunna anpassas för ditt mål och på så sätt bli bättre? Skogsägare 1 Har en skogsbruksplan som gjordes 2004. Har haft skogsbruksplan nästan hela tiden sedan 80-talet. Skaffade den nuvarande planen för att kunna bli certifierad, men tycker det är roligt att se vad som finns på marken. Använder sin plan sporadiskt, den kommer nästan bara fram när Södra är på besök för att göra skriva ett kontrakt och dylikt. Åtgärder som innebär kostnader är svåra att få gjorda. Har inget direkt mål. Har inte så mycket föryngrings avverkningsbar skog kvar, gallrar när han tycker det behövs. Hugger resterna för att få loss pengar till de löpande kostnaderna. Önskan är att kunna hugga lite varje år. Fastigheten är så sned åldersmässigt så det går inte att nå något mål. Tycker det finns stora fel i sin nuvarande plan. Så det skulle nog behövas att man gjorde större anpassning av planen. Skogsägare 2 (3 st delägare) Har en skogsbruksplan från 2007. Blev tvungen att skaffa en översikt pga. att en av delägarna hamnade i skilsmässa och hon ville ha ut sin del. Har inte haft någon plan sedan slutet av 1980-talet. Använder inte sin plan aktivt, men kan vara vägledande när föryngringsavverkningar skall göras. Har inget mål med sitt skogsbruk, tycker det är svårt att komma överens. Om delägaren jag pratade med ägt skogen själv, vill han ha en skog med högtvärde och god tillväxt. Tror att han skulle klara att nå sitt mål utan någon skogsbruksplan, annars räcker det med en vanlig plan. Skogsägare 3 (4 delägare) Har en skogsbruksplan och skall gör en ny till våren. För att få en överblick av skogen och för att kunna bli certifierad. Gör de flesta åtgärderna i skogbruksplanen, mest för att inte det ska bli konflikter mellan delägarna. Men tycker det funkar bra på det viset. Målet är en produktiv skog. Skogsbruksplanen har hjälp oss så här långt och vi är nöjd med resultatet. Anser att han har en god kontakt med Södra vilka hjälper till med att följa skogsbruksplanen. Tveksamt om en anpassad plan skulle göra det bättre, men visst finns det fel och brister i de vanliga planerna.