C-UPPSATS. Hotet som kom av sig

C-UPPSATS 2007:308 Hotet som kom av sig Medierapporteringen kring fågelinfluensan Isabel Johansson Henrik Jonsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2007:308 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--07/308--SE

2007 Luleå tekniska universitet Avdelningen för medier och upplevelseproduktion Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Examensarbete C Handledare: Patrik Häggqvist Hotet som kom av sig medierapporteringen kring fågelinfluensan En kvantitativ innehållsanalys av Henrik Jonsson och Isabel Johansson

Abstract The menace that faltered media reporting about the bird flu The aim of this study was to see how Swedish newspapers reported about the bird flu during the period when the media reporting started and escalated, from 2005-08-01 to 2005-10-31. The main question for this study was therefore: How did Aftonbladet, Expressen and Dagens Nyheter report about the bird flu between 2005-08-01 and 2005-10-31? The method we used was a quantitative content analysis. We chose the method because of its efficiency. When there is a large amount of information to analyse a quantitative method can give a clear view over a long period of media reporting. The study included 87 articles altogether. The data that we received were illustrated in different charts. Our results showed that the news reporting was quite one-sided. All three newspapers pictured the bird flu like something really intimidating. Only a few articles had a comforting message. The word dead in different forms was frequently used in the articles. But there were few reports about people who had died in the bird flu. This shows that the newspapers conveyed a misleading message of the real problem and the news reporting about bird flu got too big proportions. Year: 2007 Author: Henrik Jonsson, Isabel Johansson No. of pages: 66 University: Luleå tekniska universitet, avdelningen för medier och upplevelseproduktion Keywords: bird flu, quantitative content analysis, media, news reporting, threatening news, journalism

Sammanfattning Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli skrämmande. Även mindre problem kan få väldigt stort genomslag i medierna. För att studera medierapporteringen kring fågelinfluensan har vi valt att titta närmare på hur Sveriges tre största, rikstäckande tidningar Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter skildrade den. Vi valde att undersöka nyhetsrapporteringen under den period då den tog fart och intensifierades, nämligen 2005-08-01 till 2005-10-31. Frågeställningarna vi utgått från är: 1. Hur rapporterar tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter om fågelinfluensan mellan 2005-08-01 och 2005-10-31? 2. Hur förhåller sig artiklarnas budskap till de rapporterade händelserna? 3. Hur förändras nyhetsflödet under undersökningsperiodens gång? 4. Hur ser de generella hotbilderna av fågelinfluensa ut i de tre tidningarna? Vi har utfört vår undersökning med en kvantitativ metod, där vi med hjälp av ett kodschema har undersökt 15 olika variabler. Sammanlagt undersökte vi 87 artiklar från de tre tidningarna. Den kvantitativa metoden valdes därför att det skulle bli ett stort material att undersöka och denna metods största fördel är dess effektivitet. Med hjälp av en tydlig struktur och genom att omvandla text till mätbar data var det möjligt att analysera ett stort antal artiklar och därmed få en överskådlig blick över en längre tidsperiod av medierapportering. Den statistik vi fick fram genom den kvantitativa undersökningen bearbetade vi sedan i dataprogrammet Excel. För att åskådliggöra statistiken gjorde vi en mängd olika diagram, i några av dessa ställde vi olika variabler mot varandra för att se samband mellan dessa. I analysen diskuterade vi sedan resultatet och drog slutsatser utifrån tidigare forskning och den statistik som påvisades i diagrammen. Resultatet av vår undersökning visade att rapporteringen var relativt ensidig. Alla tre tidningarna målade upp en bild av fågelinfluensan som ett väldigt stort hot för den svenska befolkningen. Forskarna upplevde inte att fågelinfluensan utgjorde något stort pandemiskt hot. En bild som medierna däremot gav sina läsare. Av de artiklar vi undersökte var det få som innehöll ett lugnande budskap. Ordet död i olika former var vanligt förekommande i artiklarna. Däremot rapporterades det endast ett fåtal gånger om människor som dött i smittan. Detta visar att tidningarna gav en något skev beskrivning av det verkliga problemet och att nyhetsrapporteringen kring fågelinfluensan fick för stora proportioner.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Syfte... 6 1.2 Frågeställning... 7 2 Metod... 8 2.1 Val av metod... 8 2.2 Metodproblem... 9 2.3 Validitet och reliabilitet... 10 2.4 Variabler... 11 2.5 Urval och avgränsning... 12 3 Bakgrund... 13 3.1 Epidemi... 13 3.2 Fågelinfluensan... 13 3.3 Viruset A/H5N1... 14 3.4 Tidningsbakgrund... 15 4 Teori och tidigare forskning... 16 4.1 Nyhetsrapportering... 16 4.2 Nyhetsrapportering vid faror för allmänheten... 19 4.3 Hotfulla nyheter... 20 4.4 Mediedrev... 22 4.5 Nyhetsvinkling... 23 4.6 Journalistiskt berättande... 23 4.7 Journalistens ansvar... 24 5 Resultat och analys... 25 5.1 Datum och tidning... 25 5.2 Upphovsman... 30 5.3 Typ av text... 32 5.4 Intervjupersoner... 34 5.5 Plats... 39 5.6 Förekommande ord... 41 5.7 Huvudsaklig händelse gentemot idéinnehåll... 42 5.8 Huvudsaklig händelse gentemot potentiella konsekvenser... 48 5.9 Fågelinfluensans dödlighet... 53 6 Sammanfattande analys... 55 6.1 Tidningarnas rapportering... 55 6.2 Artiklarnas budskap... 57 6.3 Nyhetsflödet... 58 6.4 Generella hotbilder... 59 7 Diskussion och slutsatser... 60 7.1 Egna reflektioner... 60 7.2 Förslag till vidare forskning... 62 8 Källförteckning... 64 9 Undersökningsmaterial... 66 Bilagor Bilaga 1: Kodschema Bilaga 2: Hur kodschemat ska tolkas Bilaga 3: Lista över tidningsartiklar Bilaga 4: Reliabilitetstest Bilaga 5: Övriga diagram

1 Inledning Något vi lagt märke till i dagens mediatäta samhälle är hur vissa nyheter blåses upp väldigt mycket och sätter tillfällig skräck i befolkningen under en kort tidsperiod för att sedan försvinna nästan helt. Rapporteringen kring fågelinfluensan är ett sådant exempel. Media idag har ett relativt stort inflytande på befolkningen och under årens lopp har det hela tiden funnits fenomen som tidningarna skrivit om som upplevts hotfulla av publiken. Under 1990-talet rapporterades under olika perioder om HIV, SARS och galna kosjukan. En av konsekvenserna för galna kosjukan blev bland annat att svenska konsumenter undvek kött ifrån Irland och Storbritannien. Under 2000-talet har det rapporterats om att akrylamid som finns i friterad potatis är cancerframkallande. Ett ramaskri i media gjorde så att svenskar helt plötsligt tvekade lite när de stoppade i sig chips och pommes frites. Den senaste typen av sådana nyheter var rapporteringen om fågelinfluensan som tog fart ordenligt hösten 2005. Då började vissa människor i landet tveka till att äta kyckling eller annat fågelkött, bland annat en nära vän till oss som gjort denna undersökning. I efterhand har det sedan varit väldigt tyst om dessa olika fenomen och rapporterna blivit allt glesare. Frågan som blir intressant är då om en sådan intensiv och uppjagade rapportering verkligen var befogad. Kort sagt är dessa nyheter verkligen så hotande och farliga egentligen eller är det bara något som media målar upp? Av dessa anledningar var denna undersökning, om medierapporteringen kring fågelinfluensan, intressant att göra. Först formulerades en frågeställning, sedan skulle en undersökningsmetod tas fram. Det intressanta var att se hur intensiteten i rapporteringen utvecklades under hösten 2005, det vill säga den period då rapporteringen var som störst. Undersökningen skulle rikta in sig på tidningar och inte radio eller TV. Valet föll på Aftonbladet, Expressen och DN. Dels för att de är stora tidningar med många läsare, men också därför att de är rikstäckande. 1.1 Syfte Vi har tänkt undersöka hur rapporteringen kring fågelinfluensan såg ut i Sveriges tre största, rikstäckande tidningar: Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Nyhetsrapporteringen var som mest intensiv hösten 2005 och tog fart i början av augusti. Vi har därför valt att undersöka perioden 2005-08-01 till 2005-10-31. 6

Vi vill veta vilken bild av fågelinfluensan som förmedlades i artikeltexterna till de tre tidningarnas läsare. Andra punkter vi tänkt titta närmare på är hur det kom det sig att en nyhet som fågelinfluensan kunde få så stor genomslagskraft och varför den fick så mycket uppmärksamhet under den aktuella perioden. 1.2 Frågeställning Vår huvudsakliga frågeställning lyder: 1. Hur rapporterar tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter om fågelinfluensan mellan 2005-08-01 och 2005-10-31? För att få svar på vår huvudsakliga frågeställning arbetade vi utifrån tre underliggande frågeställningar: 2. Hur förhåller sig artiklarnas budskap till de rapporterade händelserna? 3. Hur förändras nyhetsflödet under undersökningsperiodens gång? 4. Hur ser de generella hotbilderna av fågelinfluensa ut i de tre tidningarna? 7

2 Metod Det stod klart redan från början av denna studie att det skulle bli ett stort material att analysera och därför valdes en kvantitativ studie för att besvara frågeställningen om hur tidningarna Aftonbladet, Expressen och DN rapporterade kring fågelinfluensan hösten 2005. En kvantitativ metod används vanligtvis när just ett stort material ska analyseras. Analysen är inte lika djupgående som exempelvis en kvalitativ studie utan riktar in sig på att hitta mer uppenbara saker som sedan analyseras vid en sammanställning. Analysen innefattar totalt 87 artiklar från tre olika tidningar, varav 20 artiklar kom från Aftonbladet, 38 från Expressen och 29 från DN. 2.1 Val av metod Det var viktigt att analysera en längre tidsperiod för att få ett representativt resultat och då stod det klart att det skulle bli en hel del artiklar att gå igenom. En kvantitativ studie föreföll därför passande. För att göra studien möjlig inom den tidsram som fanns gjordes vissa begränsningar. Tidsperioden för analys sattes från 2005-08-01 till och med 2005-10-31. Under den perioden gick rapporteringen från några enstaka fall till att bli oerhört frekvent. Artiklarna som undersökts har tagits fram ur de digitala arkiven Presstext och Mediearkivet. Den kvantitativa metodens största fördel är dess effektivitet. Med hjälp av en tydlig struktur är det möjligt att analysera ett väldigt stort material och resultatet av en undersökning blir i form av hur ofta någonting förekommer i ett visst innehåll eller hur stor plats det tar. Det blir en slags mätning av texten och resultat beskrivs i termer av volym och frekvens. Den kvantitativa innehållsanalysen är en förtjänstfull metod när man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Ett systematiskt och formaliserat upplägg är en förutsättning, och nödvändigt om man på statistiska grunder vill kunna dra generella slutsatser av resultatet. (Ekström, Larsson, 2000: 111). 8

Med detta i åtanke valdes just den kvantitativa metoden till den här undersökningen. Enligt Ekström, Larsson har metoden sina givna styrkor: objektivitet, systematik, kvantitet och manifest. Objektivitet innebär att analysen av ett innehåll ska vara oberoende av forskare. Om en annan forskare gör samma analys ska denne också få samma resultat. Systematik innebär att metoden och tillvägagångssättet ska vara så väl definierade att ovanstående kriterium uppfylls. Det ska finnas tydliga regler för hur materialet ska behandlas. Kvantitet är en tredje styrka som betyder att materialet ska kunna beskrivas i siffror för att möjliggöra en fastställning av olika samband. Manifest står för att analysen ska begränsas till det som tydligt går att utläsa ur texten. Analysens metod ska utformas så entydigt att subjektiv tolkning minimeras (Ekström, Larsson, 2000: 112ff). 2.2 Metodproblem Metoden har fått en del kritik för att ha ett förenklat angreppssätt. Att den endast studerar vissa delar av innehållet och att helhetsperspektivet därför kan komma i skymundan. Metoden har även ofta fått kritik för att den endast ställer de frågor som den klarar av att mäta svaren på och i och med den går miste om viktig information. Detta kan ses som en brist men å andra sidan är det få forskningsmetoder som har svar på allt och klarar av att belysa en helhet. För att nå en så sann bild som möjligt är det bästa att använda flera olika metoder och låta dem komplettera varandra (Ekström, Larsson, 2000: 117). Kritiken riktar framför allt in sig på att metoden inte klarar av att ta in betydelsen av kontext. Den kvantitativa innehållsanalysen fokuserar på enskilda delar i ett innehåll och tar ingen hänsyn till hur den sammantagna bilden ser ut eller i vilket sammanhang innehållet framförs (Ekström, Larsson, 2000: 117). För att få en överskådlig blick över en längre tidsperiod av medierapportering så är en kvantitativ innehållsanalys den lämpligaste att välja. En kvalitativ innehållsanalys säger kanske mer om innehållet och går in mer på djupet och analyserar vad som står i texterna. Men en sådan analys tar betydligt längre tid att genomföra och inom den tidsram som var aktuell var det omöjligt att göra en kvalitativ studie som kunde täcka allt det material som önskades undersökas. En kvantitativ innehållsanalys gjorde det möjligt att undersöka medierapporteringen av fågelinfluensan under en längre tid. De olika variablerna och tillhörande variabelvärden gav goda och representativa indikationer på hur rapporteringen var. De gånger validiteten kan ifrågasättas var när variabelvärden som övrigt eller okänd fick 9

många träffar. Detta gällde främst variablerna huvudsaklig händelse och potentiell konsekvens. De olika variablerna gav en bild av vilka typer av texter det var, vilket innehåll som fanns, vilka intervjupersoner tidningarna vände sig till, vilka ord som var vanliga, vad som hade hänt och var, och om det fanns någon uttalad potentiell konsekvens. Allt detta gav en tydlig och omfattande bild av hur varje artikel rapporterade om fågelinfluensan. I och med att undersökningsperioden sträckte sig över tre månader växte sedan en helhetsbild fram som visade hur de tre tidningarna beskrivit fågelinfluensan. Något som också diskuterats flitigt när det gäller kvantitativ analys är att forskarens tolkning av en text inte nödvändigtvis behöver stämma överens med den vanlige läsarens. Forskaren är bunden till sitt kodschema och beroende av det i sin avläsning av materialet. Denna kritik är dock ingenting som är unikt för just denna metod utan en ganska generell kritik mot innehållsanalysen. Det viktiga är att hela tiden ha denna problematik i åtanke och ständigt påminna sig om utifrån vilket perspektiv innehållsstudien görs (Ekström, Larsson, 2000: 118). 2.3 Validitet och reliabilitet Validitet är ett begrepp som används inom vetenskapen och står för giltighet. Ett argument är giltigt om det har med saken att göra (Ekström, Larsson, 2000: 13). I undersökningens fall handlar det om huruvida den data som erhålls via kodningen har giltighet för att dra slutsatser om hur de tre tidningarna beskrev fågelinfluensan. Kodschemat och kodinstruktionerna utformades på ett sådant sätt att vi anser att undersökningen har giltighet för det som ämnades undersökas. Undersökningen svarar mot syfte och frågeställningar. Reliabilitet är en vetenskaplig term för hur tillförlitligt något är. Om uppgifterna som anges är riktiga anses det tillförlitligt (Ekström, Larsson, 2000: 13). I undersökningens fall syftar det till om kodningen har skett på rätt sätt eller inte. Reliabiliteten är god om studien sker på ett korrekt sätt, inte har några felkällor och om resultatet analyseras på ett objektivt sätt. Undersökningen genomfördes av två personer. För att kontrollera reliabiliteten gjordes ett reliabilitetstest. Innan kodningsarbetet startade gjordes provkodningar av två artiklar. Resultaten skilde sig åt en del så därför gjordes vissa korrigeringar i kodschemat och för hur kodschemat skulle avläsas. Efter dessa förändringar gjordes provkodning av ytterligare en 10

artikel och då stämde kodningen helt överens, vilket visade på en god reliabilitet. När sedan kodningsarbetet var klart gjordes en sista kontroll av reliabiliteten genom tre gemensamt kodade artiklar och även där visade sig resultatet stämma väl överens. Testet svarade mot framförallt interkodarreliabiliteten, vilket innebär om två eller fler personer kodar en och samma analysenhet på samma sätt. Intrakodarreliabliteten, vilket syftar till hur konsekvent en och samma person kodar, syntes delvis även den i och med att totalt sex artiklar testades och om båda kodade likadant på de fyra sista betyder det att intrakodarreliabiliteten var relativt god. Eftersom det sista testet ägde rum flera veckor efter det första och i slutet av själva undersökningen, och resultatet blev exakt samma, visar det att kodningen har varit konsekvent. 2.4 Variabler Vi studerade ett antal artiklar lite närmare och fick på så sätt en uppfattning om vilka element som var vanligast förekommande. På så vis kom vi fram till undersökningens variabler och variabelvärden. Variablerna blev: 1. Löpnummer 2. Datum 3. Tidning 4. Primär upphovsman 5. Sekundär upphovsman 6. Typ av text 7. Intervjuperson 1, med tillhörande variabler härkomst och befattning 8. Intervjuperson 2, med tillhörande variabler härkomst och befattning 9. Intervjuperson 3, med tillhörande variabler härkomst och befattning 10. Intervjuperson 4, med tillhörande variabler härkomst och befattning 11. Plats 12. Idéinnehåll 13. Förekommande ord 14. Händelse 11

15. Potentiell konsekvens Varje variabel har ett antal variabelvärden. Vilka dessa är nämns i bilaga 1. 2.5 Urval och avgränsning Den tidsperiod som skulle undersökas sattes från 2005-08-01 till och med 2005-10-31. Under denna tid intensifierades rapporteringen kraftigt och det var också då den verkligen tog fart. Av just denna anledning valdes den perioden. Nyhetsartiklar i Aftonbladet, Expressen och DN valdes som analysenheter. Dessa tre tidningar valdes därför att de är de tre största dags- eller kvällstidningarna i Sverige och hade en gedigen rapportering kring fågelinfluensan. Urvalsmetoden blev att söka på ordet Fågelinfluensan, inom den aktuella tidsperioden, på de digitala arkiven Presstext och Mediearkivet. Analysen fokuserade endast på nyhetsartiklar och puffar, inte åsiktstexter som krönikor, ledare eller insändare. Detta på grund av att åsiktstexter är subjektiva i sin karaktär och intresset för undersökning snarare låg på den uttalat objektiva rapporteringen. Även texter av typen dagens fråga och sådana artiklar som uppenbart inte handlade om fågelinfluensan, även om ordet förekom i dem, föll bort. Det var alltså viktigt att göra en bedömning om artikeln handlade om fågelinfluensan eller inte. Detta kan låta lite otydligt men när en artikel analyseras syns det direkt om den har fokus på ämnet fågelinfluensan eller någonting helt annat. Rubriker, mellanrubriker, ingresser och faktarutor ingick i analysen. Det gjorde däremot inte bilder och bildtexter, återigen beroende på begränsad tid. 12

3 Bakgrund 3.1 Epidemi Epidemi innebär en tillfällig koncentration av en företeelse i en definierad grupp eller i ett definierat geografiskt område. Uttrycket används vanligen om sjukdomar, speciellt infektionssjukdomar, så kallade epidemiska sjukdomar (www.ne.se). När en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar går den under uttrycket pandemi (www.ne.se). Stora epidemier, som världskrig och svältkatastrofer höjer dödssiffrorna till ofattbara nivåer och för de människor som berörs blir det en känslomässig upplevelse utom denna värld (Davis, 2006: 9). De som drabbas dör två gånger, dels genom deras fysiska dödskamp och dels genom att de drunknar i tragedins svarta vatten. Men vi människor har till skillnad från vissa andra sociala djur svårt att känna någon kollektiv sorg eller biologisk solidaritet när någon av vår art går under i epidemier. Inte förrän vi själva känner oss berörda kan vi sörja. Först när dessa väldiga katastrofer personifieras kan vi förstå vad de handlar om. Genom att ta del av berörda människors berättelser, läsa gripande reportage i tidningar eller besöka drabbade platser kan vi verkligen förstå andra människors sorg (Davis, 2006: 9). Sedan årsskiftet 2003-04 pågår en epidemi, med början i Sydostasien och Kina, av H5N1- influensa hos människor. I slutet av maj 2006 hade 224 fall rapporterats till WHO, varav 127 med dödlig utgång (www.ne.se). 3.2 Fågelinfluensan Enligt Mike Davis, författare till Ett monster vid vår dörr fågelinfluensan som globalt hot, (2006), kan fågelinfluensan bero på urbaniseringen av tredje världen och tillväxten av enorma slumområden. Människors sårbarhet inför fågelinfluensan och andra uppkomna sjukdomar skapas av koncentrerad fattigdom i städerna och försummelser i utvecklingen av vacciner. En läkemedelsindustri som anser infektionssjukdomar vara olönsamma bär till stor del ansvaret för att epidemier som denna breder ut sig i fattiga länder (Davis, 2006: 14). Mike Davis (2006: 91) skriver även att en så kallad husdjursrevolution har drivits på av urbaniseringen i utvecklingsländerna, framförallt i Kina, och efterfrågan har stigit på kyckling, fläsk och 13

mejeriprodukter. Koncentrationen av husdjur, framförallt av populationen hönsfågel har ökat drastiskt och människor har kunnat finna fågelinfluensan på sin egen bakgård eftersom deras tamdjur beblandats med vilda smittade fåglar och sedan spridit smittan vidare till varandra (Davis, 2006: 91f). Ett kvarstående problem är också att man i många asiatiska länder vill köpa sina animaliska livsmedel i form av levande djur, vilket medför att människor kommer i närkontakt med djur på överfyllda marknadsplatser. Detta förmodas vara av betydelse för spridning av influensavirus (www.ne.se). En exakt beräkning av dödligheten i influensa är närmast omöjlig. Förutom vid pandemier är influensa vanligen endast medbrottsling till mord (Davis, 2006: 29f). Mike Davis skriver att det finns ett forskarlag som hävdar att det finns en underskattning och undervärdering av influensans påverkan i u-länderna. Det sägs ibland att influensan årligen dödar en miljon människor över hela världen men dödssiffran kan vara avsevärt mycket högre eftersom varje års influensavåg är den minst erkända av alla farsoter. (Davis, 2006: 31) Världshälsoorganisationen, WHO, fruktar att fågelinfluensan kan ta upp till etthundra miljoner människors liv de närmaste åren och därmed bli världens nästa farsot, näst efter aidsepidemin (Davis, 2006: 10). 3.3 Viruset A/H5N1 Virustypen A/H5N1, som i folkmun kallas H5N1, utvecklades alltså i Hongkong under 2003 och har hittills varit den som visat sig kunna ge den allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. Denna virustyp visade sig vara en epizooti av fågelinfluensa, vilket innebar att den var en smittsam djursjukdom som misstänktes kunna få stor utbredning. Efter att viruset spridit sig ett flertal länder i Sydöstasien skedde under 2004 en utslaktning av fjäderfä i stor skala i den berörda regionen (www.ne.se). Under 2005 avancerade H5N1-viruset geografiskt, med vilda vattenfåglar som sannolika smittspridare. Sjuka och döda fåglar, både tama och vilda, med bekräftad H5N1-influensa påträffades under sommaren och hösten i Mongoliet, Kazakstan, Kina, Ryska federationen, Turkiet, Ukraina, Rumänien och Kroatien. Under första halvåret 2006 konstaterades H5N1- smitta hos vilda och/eller tama fåglar i ett flertal europeiska länder. I Sverige infördes under hösten 2005 EU-regler om begränsningar av import från länder med smitta samt föreskrifter avsedda att begränsa risken för smittspridning till tamfågelbesättningar (www.ne.se). 14

I slutet av februari 2006 meddelade kanotister och fågelkännare att det fanns onormalt många sjuka och döda vildfåglar i vattnen kring Simpevarpsudden, norr om Oskarshamn. Den 28 februari meddelades sedan att man undersökt fyra döda viggar (andfåglar) och funnit H5N1- virus i två av dem. Regeringen beslutade i mars 2006 att klassa fågelinfluensa som en allmänfarlig sjukdom (www.ne.se). 3.4 Tidningsbakgrund Aftonbladet är Sveriges största kvällstidning med en upplaga på 417 000 exemplar på vardagar och 475 000 på söndagar. Tidningen hade från början, när den grundades år 1830, en liberal hållning men ändrade politisk inriktning på 1950-talet då den såldes till Landsorganisationen, LO. Från att ha stått nära Folkpartiet blev tidningen nu socialdemokratisk. År 1994 etablerade sig Aftonbladet som första dagstidning på nätet och idag finns cirka 80 % av artiklarna i papperstidningen också i nättidningen. 2006 startades TV-kanalen Aftonbladet TV 7 och gratistidningen Punkt SE. Aftonbladet ägs till 49,9 % av den norska mediekoncernen Schibsted och resterande del av LO (www.ne.se). Expressen är Sveriges näst största kvällstidning med en upplaga på 339 400 exemplar på vardagar och 462 100 på söndagar. Expressen är utgiven av AB Kvällstidningen Expressen, vilket är ett dotterbolag till Bonnier AB. Den politiska hållningen är liberal (www.ne.se). Dagens Nyheter, DN, är en av de största dagstidningarna i Sverige med en upplaga på 363 100 på vardagar och 392 900 på söndagar. Ur politisk synvinkel var DN från början utpräglad liberal, idag kallar den sig för oberoende liberal. Under både första och andra världskriget hade tidningen en neutral linje. DN utges av AB Dagens Nyheter som är ett dotterbolag till Bonnier AB (www.ne.se). 15

4 Teori och tidigare forskning I ett demokratiskt samhälle har alla medborgare rätt till information. Medierna tillgodoser folket med information om samhället och de senaste nyheterna. Oftast är det i medierna som medborgarna söker information när det har hänt något. För att invånarna i ett samhälle ska få rätt uppfattning av vad som har hänt och inte påverkas åt antingen ett positivt eller negativt håll krävs det att medierna rapporterar på ett neutralt och trovärdigt sätt, högsta möjliga opartiskhet är alltså att eftersträva (Jarlbro, 1993: 5). Att en befarad pandemi, som fågelinfluensan, orsakade den omfattande mediarapportering som den faktiskt gjorde är inget underligt, eftersom en kris som denna faktiskt uppfyller de flesta kriterier för en god nyhet. Nyheten kom upp plötsligt och oväntat och berör många människor. Om den dessutom har geografisk och kulturell närhet blir nyhetsvärdet desto högre. Fågelinfluensan är dessutom en konkret nyhet som är lätt för både medierna och publiken att greppa, mycket mer konkret än rapporteringen kring exempelvis växthuseffekten (Englund, 2006: 1). 4.1 Nyhetsrapportering Journalisten kommer i följande kapitel benämnas i feminin form och intervjupersonen i maskulin form. En erfaren journalist känner i bästa fall igen en bra nyhet när hon ser den. En riktig nyhet känns i mage och hjärta. Identifikationen av nyheter utgår mer från beprövad erfarenhet än vetenskap. Det är i själva verket fråga om en mänsklig observation på en fysisk plats av något som i någon mening hänt och som går att återberätta (Fichtelius, 2002: 10). Bonniers svenska ordbok ger följande definition av ordet nyhet: nyhet det att vara ny; ha nyhetens behag; något nytt, aktuell händelse; rapport (i press, radio, tv) om en aktuell händelse (Fichtelius, 2002: 10). Erik Fichtelius skriver att händelse är ett av nyckelorden. En händelse är en förändring. Något som sker snabbt, både är synligt och konkret och som sker avgränsat i tid. Det är förändringen som är nyheten och den kan vara av olika karaktär. Den självklara nyheten är en plötslig 16

händelse som att ett flygplan störtar eller ett hus brinner ner. En händelsenyhet är en plötslig förändring. Förändringen kan även vara långsam och komma smygande och till slut omvandlas till en påtaglig nyhet. Då är det fråga om tendensnyheter. Landhöjningen är en nyhet som skulle kunna falla in under denna typ av nyheter(fichtelius, 2002: 10f). Nyhetsvärdering handlar mer om tillämpning än teoretiska definitioner. Nyheter är sådant som publiceras av nyhetsredaktionerna (Fichtelius, 2002: 11f). Risken är dock stor att journalisten drunknar i det stora informationsflödet. Många försöker definiera och bestämma vad som är viktigt. Varje journalist som bevakar ett område, geografiskt eller ämnesmässigt, kan för att klara detta försöka följa en röd tråd, hitta ett tema för sin rapportering. Det gäller att inte fastna i de dagliga prioriteringarna, utan att mer systematiskt sträva efter att hitta det viktiga. Journalisten bör till exempel ha koll på vad folk talar om, vad som bekymrar grannarna och vilka stora beslut och förändringar som väntar. Det finns några praktiska utgångspunkter, som Erik Fichtelius tar upp, för en vettig nyhetsvärdering (Fichtelius, 2002: 19ff). En nyhet ska vara: Färsk. En nyhet är hetare ju nyare den är Okänd. Ett avslöjande av ett för allmänheten tidigare okänt förhållande är en nyhet, även om det inte är en händelse som precis inträffat. Nära. Det som händer i vår geografiska eller kulturella närhet är en större nyhet än det som inträffar längre bort. Ovanlig. Det är en nyhet att ett flygplan störtar, inte att det kommer fram. Det avvikande, udda och överraskande är bra nyheter. Kvarstående missförhållanden. Ibland stirrar vi oss blinda på förändringar. Men också icke-förändringar kan vara betydelsefulla nyheter. En fabrik som fortsätter släppa ut gifter i naturen är en nyhet tills utsläppen upphört. Personlig. Intressanta och spännande personer är bättre nyhetsstoff än tråkiga och ointressanta. Spännande. Nyheten ska gå att berätta för andra, det ska vara en intresseväckande historia. Egen. En redaktion eller journalist som tagit fram en egen nyhet prioriterar ofta denna nyhet framför andra, redaktionerna lyfter fram de egna nyheterna. Men det får inte 17

leda till att andras nyheter tigs ihjäl. Allmänheten går ibland miste om viktiga nyheter som bara publicerats av en redaktion. Viktig. Känslan i maggropen hos reportern och nyhetsredaktören måste kompletteras med lite styrning från hjärnan. För att nyhetsförmedlingen ska kunna leva upp till sin uppgift i det demokratiska systemet, måste journalisterna medvetet sträva efter att få med det som har stor betydelse för medborgarna, deras livsbetingelser och möjligheter att förstå och tolka sin omvärld (Fichtelius, 2002: 19ff). I boken Medier och kommunikation (2006) skriver Jesper Falkheimer att nyhetsvärderingen är en del av den process varigenom vissa händelser väljs ut och formas till nyheter. Skapandet av nyheter innebär naturligtvis inte att nyheter är falska eller osanna. Det sker ju faktiskt saker och ting på riktigt, som medierna sedan skildrar. Därmed inte sagt att medierna speglar verkligheten. Medierna och journalisterna berättar om delar av verkligheten utifrån olika perspektiv. De förklarar händelser, sammanhang, orsaker och effekter. Journalistyrket har vissa likheter med forskaryrket. Båda kräver att man kan samla in information, analysera, dra slutsatser och föra dessa vidare. Skillnaden ligger i att villkoren och förutsättningarna för journalisterna att genomföra sina uppdrag är betydligt mer begränsade än forskarnas. Forskarna har dock mycket högre krav på tillförlitlighet och källkritik (Falkheimer, 2006: 153ff). Idag produceras och distribueras nyheter dygnet runt i en nyhetsindustri där tillgång och efterfrågan jagar varandra. Behovet av ständigt fler nyheter i ständigt fler kanaler och medier tillfredsställs av ständigt fler nyhetstillverkare (Rosenberg, 2000: 164). Med nyhetiseringen av medierna blir nämligen vår verklighetsbild fattigare, inte rikare, menar Göran Rosenberg. Vi förstår mindre, inte mer. Ju mer av verkligheten vi ser i nyhetens form, desto mer av verkligheten går oss förbi (Rosenberg, 2000: 161). Lars J. Hultén skriver i Journalistikens villkor (1996) att nyhetsproduktionen bygger på en rundgång mellan publik och medier som bekräftar vad publiken behöver, kräver eller vill ha. Är någonting viktigt och intressant för publiken och går det att sälja blir alltså viktiga frågor för alla medier. Medierna säljer budskap till publiken som ska hjälpa dem att skapa helheter och sammanhang i den dagliga tillvaron. Den hjälper publiken med att göra verklighetsbedömningar (Hultén, 1996: 29f). 18

4.2 Nyhetsrapportering vid faror för allmänheten Sedan sommaren 2005 har influensaviruset H5N1 spridit sig från sitt tidigare kärnområde västerut över Centralasien och mot östra Europa. Drevet gick snabbt. Var det vilda fåglar som spred viruset? Hur skulle vi i Sverige drabbas? Är det farligt att mata änderna? När kommer en pandemi? Detta skriver Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar i efterordet till Mike Davis bok (Ett monster vid vår dörr fågelinfluensan som globalt hot, 2006). Frågorna var många men några svar fanns det inte. Småningom och i takt med att information flödade in sjönk de stora rubrikerna undan och hamnade på en mer rimlig nivå. Ingen tjänar på sensationsrubriker men nog är enspaltare i tidningarna ett uttryck för ett minskat intresse, utmattning eller en känsla av uppgivenhet (Davis, 2006: 207). Att fågelinfluensan skulle komma till Sverige bidrog till en mindre kris i Sverige, mestadels för myndigheterna. Det gällde för dem att snabbt få fram ett vaccin eller ett förebyggande läkemedel mot fågelinfluensan. Även en del av medborgarna upplevde säkerligen att Sverige befann sig i en krisartad situation, även om det så här i efterhand kan konstateras att Sverige klarade sig bra från fågelinfluensan. Gunilla Jarlbro skriver i Kriskommunikation ur ett medborgarperspektiv (1993: 7) att varje nation råkar ut för olika kriser som på olika sätt berör samhället och dess medborgare. Varje kris är unik och behöver en specifik kriskommunikation. En kris definieras av en situation eller utveckling som avviker från det normala, som uppstår relativt hastigt och i viss mån oväntat, som har betydelse för samhället och/eller många människor. Krisen kan hota grundläggande värden och kräver snabba beslut (Jarlbro 1993: 7). Massmediernas roller vid kriser är problematiska. Medierna finns inte bara till för att spegla samhället, utan spelar ofta ett antal roller i en händelseutveckling, enligt Falkheimer (2006). Först och främst fungerar de som observatörer och rapporterar fakta, rykten och hypoteser i ett snabbt tempo. Tidsmässigt övergår de till att vara vittnen till händelserna. För det tredje fungerar de som förmedlare mot allmänheten för de olika aktörer som finns, till myndigheter. Medierna kan också ha rollen som aktörer eftersom deras agerande, nyhetsförmedling och beskrivningar påverkade händelseförloppet. Detta illustrerar väl den betydelse som mediernas texter och bilder har i det moderna samhället (Falkheimer, 2006: 154). 19

Falkheimer fortsätter resonemanget kring massmediernas roll. Vid krig konkurrerar den bild som medierna ger av kriget med det verkliga kriget. Alla professionella kommunikatörer, liksom journalister, arbetar mer eller mindre med att gestalta det innehåll som ska kommuniceras. Förpackningarna varierar beroende på syfte, men det finns tydliga normer för hur innehåll ska struktureras och formuleras. Det som når mottagarna i sådana mediekommunicerade processer är alltid en bild av verkligheten som någon konstruerat utifrån olika normer, syften och idéer. Alla mediekommunicerade nyheter, budskap och texter är konstruerade av någon. Det finns ett hinder med att forska kring massmedier och verklighetsbilder. Vad är det som säger att det finns en enda objektiv verklighet (Falkheimer, 2006: 148)? Konsten att kommunicera om något som inte kan förutses bygger på att sändaren skaffar sig kunskaper om mottagaren innan han börjar kommunicera (Jarlbro, 1993: 19). I krisen kring fågelinfluensan var det tänkbart att journalisten var sändaren och allmänheten var mottagaren. Här var det då viktigt att journalisten utgick från vad läsarna kunde tänkas veta om fågelinfluensan sedan tidigare. Försök att uppskatta sannolikheten för olika risker i det moderna samhället kan ses som människans vilja att kontrollera faran och den därmed följande rädslan (Jarlbro, 1993: 19). När människor mottar ett varningsbudskap från en sanningsenlig källa tycks benägenheten att ta hotet på allvar öka (Jarlbro, 1993: 23). Sändartrovärdigheten är därför oerhört viktig. Vilken sändare som kan anses trovärdig måste givetvis studeras i relation till såväl typ av kris som till mottagarnas förutsättningar (Jarlbro, 1993: 24). Expertkommunikatörer anses vara ytterst trovärdiga och lämpliga när ämnet är komplicerat (Jarlbro, 1993: 24). Budskapens innehåll vid en kris kan delas in i beskrivande information, det vill säga vad varningen innebär, varför hotet har uppstått och vilka konsekvenser krisen antas få, samt vad medborgarna ska göra för att skydda sig (Jarlbro, 1993: 25). 4.3 Hotfulla nyheter Händelser som inte skulle ha inträffat utan medier, som initierats av medier, tillrättalagts för medier, formats av medier, kan kallas mediehändelser, skriver Rosenberg. Allt fler händelser i våra liv är mediehändelser (Rosenberg, 2000: 139). I denna malström av allt hårdare skruvade mediehändelser sugs vi alla in, vare sig vi vill det eller inte. Medierna är ingenting vi kan 20

välja bort ur våra liv. Om mediernas logik främjar den konstruerade händelsen på bekostnad av den icke-konstruerade, så får den konsekvenser för oss alla, menar Rosenberg. Vi måste numera fråga oss om något verkligen har hänt eller om det bara har hänt i medierna. Det behövde vi inte tidigare (Rosenberg, 2000: 149). Lars J Hultén (1996) skriver att medierna formar nyheterna till de verklighetsbilder de vill ge läsarna. Vissa händelser skruvas hårdare än andra. Kring katastrofer och kriser händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden de ger sina läsare blir till en hotbild, menar Hultén. Även mindre problem kan formas till enorma i medierna. Det som i folks vardagsspråk kanske framstår som ett problem kan i mediernas logik tolkas som kris, konflikt eller strid (Hultén, 1996: 214). Nyhetsjournalistiken, kanske också journalistiken överhuvudtaget, brukar då och då anklagas för att ofta, alltför ofta, beskriva händelser och skeenden utifrån det negativa perspektivet, eländes-elände-perspektivet, skriver Hultén. Men det dramatiska och oväntade som journalistiken gärna berättar om innehåller ofta just negativa aspekter. Å andra sidan är det journalistens uppgift att vara kritisk och kritiskt granskande. Här ryms ju också dramatiska berättelseegenskaper (Hultén, 1996: 222). Jesper Falkheimer (2006) skriver att en händelse som valts ut som relevant av medierna, måste ges en viss vinkel för att förenkla och förstärka nyheten. Några typiska vinklar är: lokalvinkel, konfliktvinkel och hotvinkel. Lokalvinkel är något journalisterna kämpar för att ge olika händelser eftersom det som ligger närmast är det som publiken uppfattar som mest intressant. Konflikter mellan människor är också attraktiva för publiken. Därför målar gärna massmedierna upp händelser i svarta och vita färger där en sida får vara skurk och den andre hjälte eller offer, enligt Falkheimer. Detta brukar kallas polarisering. Journalistik bygger dessutom ofta på olika hotbilder. Inför millennieskiftet rapporterade de flesta medier om den eventuella IT-undergången som skulle kunna komma att ske (Falkheimer, 2006: 156). Precis som medierna under hösten 2005 rapporterade flitigt om att fågelinfluensan snart skulle kunna nå Sverige. Nyhetsvinklarna hänger också samman med andra grepp som ryms i mediegrammatiken, till exempel överdrifter, förenklingar och personifikationer (Falkheimer, 2006: 156). Den sistnämnda handlar i grunden om att ge händelser och perspektiv olika ansikten (Falkheimer, 2006: 156). Att kunna lyfta fram dessa olika vinklar, som nämndes i början av stycket, kräver en talang för dramaturgi och det journalistiska berättandet för att fånga sin publik (Falkheimer, 2006: 156). 21

4.4 Mediedrev Drev kommer från ordet driva och betyder i sitt ursprungliga jaktsammanhang att spåra upp, förfölja och inringa ett villebråd för tillfångatagande eller dödande. (Rosenberg, 2000: 39) Göran Rosenberg tar upp ämnet mediedrev i sin bok Tankar om journalistik (2000). Det finns många sammanhang där människor handlar av drift. Men till skillnad från djur, som exempelvis hundar eller vargar, kan vi om vi vill lägga band på oss och övervinna impulser. Människan besitter förmågan att kunna skilja på drift och överlagd handling. Ändå förekommer så kallade mediedrev inom medievärlden. Drevet är motsatsen till den journalistiska undersökningen, som är mer av en överlagd handling (Rosenberg, 2000: 41). De flesta människor trivs bäst som självständiga individer och vill inte vara en del i en flock. Trots detta ser man ibland journalister som driver efter ett och samma villebråd och till slut fäller det, precis som vilddjur i flock, menar Rosenberg. Journalisterna fångas i ett beteende mera baserat på kollektiv drift än på individuellt övervägande. I ett journalistiskt drev jagas samma sak, trots att det inte är givet att journalisten ska jaga just detta. Det är ofta själva jakten som är det viktigaste och inte det som jagas, även om dess värde stiger desto mer det jagas, enligt Rosenberg. På detta sätt kan en nyhet få större plats än vad journalisterna och framförallt publiken förväntat från första början. När drevet går är det svårt att stoppa. Om exempelvis en journalist fått vittring om att en politiker inte betalt TV-licens kan detta, genom att fler och fler journalister ansluter sig till att jaga nyheten och tillsammans bildar ett drev, göra att politikern till slut tvingas lämna sin post eller kanske till och med lämnar den frivilligt på grund av all negativ uppmärksamhet i media (Rosenberg, 2000: 41f). Journalister lever på att framstå som fria och oberoende, få av dem vill framstå som en kugge i ett drev. Men de tillhör en nyhetskultur där det viktiga definieras som det riktiga att rapportera om. Journalisterna vill kunna säga att de rapporterar om det de själva anser vara viktigt, när det som rapporteras i själva verket anses viktigt av de flesta journalister. Journalistiska drev är tecken på en kombination av: - rädslan att missa en nyhet, 22

- samhörighetskänslan med andra inom journalistkåren, - konkurrensen kring att vinna jakten (Rosenberg, 2000: 41f) Det finns både fördelar och nackdelar med ett journalistiskt drev. Om drevet funnits ett tag och hunnit växa i omfattning kan desto fler journalister ansluta sig till det. Det kan spara journalisten tid eftersom saken redan etablerats som journalistiskt viktig, vilket betyder att journalisten inte behöver kolla upp om det verkligen är värt att skriva om saken. Om andra medier skrivit om det är det förmodligen värt att skriva om. Det negativa med drev är, enligt Rosenberg, att alla journalister till sist riskerar att se saken på samma sätt. Nyhetsrapporteringen kring saken blir därför enformig och ibland resulterar den i felaktigheter. Fel person eller sak jagas av drevet på felaktiga förutsättningar. Journalisternas jakt går till överdrift eller kanske rent av spårar ut. Så länge som saken är av stort allmänintresse godtas dock journalistiska övertramp i viss utsträckning (Rosenberg, 2000: s.42f). 4.5 Nyhetsvinkling En viktig del i journalistiskt berättande är att välja vinkel och därmed välja vilken del i en händelse man som journalist vill framhäva. Genom att välja en vinkel så väljer journalisten också hur hon vill skildra verkligheten. Det är också vinkeln som visar journalistens hantverk bakom händelsernas väg till att formas som nyheter (Hultén, 1996: 237). Lars J Hultén skriver att vilken vinkel en journalist väljer står för vilket berättarperspektiv hon intar. Journalistens val avgör hur berättelsen kommer uppfattas av läsarna, det avgör även berättelsens handling till viss del. Nyhetstexter ska alltså ha en vinkel eller ett berättarperspektiv, i övrigt ska texterna vara neutrala, balanserade och så objektiva som det går (Hultén, 1996: 237). 4.6 Journalistiskt berättande Till yrket journalist förutsätts en specifik kunskap om hur nyhetsvinkling ska ske, skriver Rosenberg. Det är viktigt att kunna utforma en berättelse så att den känns viktig och relevant. 23

Detta innebär att kunna skriva de berättelser publiken vill läsa. Däremot finns det få teorier eller regler som styr journalisten i hennes val av vilka berättelser som ska berättas och framförallt hur de ska berättas. I valet av journalistisk berättelse är det journalistens subjektiva val som styr resultatet av detta, menar Rosenberg. Trots att förväntningarna inom redaktionen inverkar starkt på hur journalisten utformar en nyhetsartikel eller nyhetsinslag kan även faktorer som journalistens personliga intresse för nyheten, möten under arbetets gång och slumpen ha stor betydelse för den slutgiltiga berättelsen (Rosenberg, 2000: 17f). Rosenberg menar också att journalistens nyfikenhet och engagemang också är faktorer som avgör resultatet för en berättelse. Om journalisten tar med sig dessa egenskaper till exempelvis en intervju blir resultatet förmodligen helt annat än om hon inte gör det. Intervjupersonen känner av att journalisten är närvarande och intresserad av det han har att säga. Intervjusvaren tenderar att bli mer personliga och genomtänkta och slutresultatet blir därmed bättre (Rosenberg, 2000: 17f). I en journalistisk värld får publiken se och läsa om det som kan berättas, enligt Rosenberg. Om en nyhet ska snappas upp i det dagliga flödet på redaktionerna krävs det att det går att göra en intressant berättelse av den, annars kasseras den. Tillkommer det bilder till nyheten är berättelsen desto mer intressant (Rosenberg, 2000: 17f). 4.7 Journalistens ansvar I boken Medieetik i Europa (2007) skriver Olof Petersson om att journalistens ansvar bör följa de etiska regler som upprättats kring hur yrket ska utföras. Till dessa hör bland annat publicitetsregler, som tar upp vikten av att ge korrekta nyheter. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsrapportering (Petersson m.fl., 2007: 89). 24

5 Resultat och analys Totalt undersöktes 87 artiklar under perioden 2005-08-01 till 2005-10-31. Av dessa var 38 artiklar publicerade i Expressen, 29 i Dagens Nyheter och 20 i Aftonbladet. Vi har valt att presentera resultaten utifrån de olika kategorierna i vårt kodschema. Vi har genom att ställa olika kategorier mot varandra kunnat undersöka exempelvis hur nyhetsflödet förändrades i de olika tidningarna och hur skillnaden mellan vad som har hänt och vad artikeln vill förmedla såg ut i artiklarna. Vi har även kunnat jämföra förekomsten av värdeladdade ord i tidningarna och kunnat se vilka intervjupersoner som gavs plats i artiklarna. För att göra all data tillgänglig och förståelig redovisas resultaten i diagram, i de fall där diagrammen inte uppvisat några tydliga tendenser har vi istället placerat dessa i en bilaga. I våra analyser diskuteras varför resultaten av vår undersökning ser ut som de gör och vad det innebär. Eftersom de tre tidningarna hade olika antal artiklar om fågelinfluensan under undersökningsperioden redovisas många av diagrammen i procent för att ge en så rättvis bild som möjligt av förhållandet mellan tidningarna. Vi har valt att genomgående avrunda alla procentvärden till hela procent och därför kan det totala procentbeloppet i vissa fall bli snäppet lägre eller högre än 100 procent. I diagrammen är Y-axeln vertikal medan X-axeln löper horisontellt. Varje diagram har sin egen rubrik och sitt eget diagramnummer. I några av fallen finns en tabell på resultatet istället för ett diagram. Detta på grund av att det blev tydligare redovisat så i just de fallen. Under vissa diagram står det en specifik förklaring för hur just det diagrammet ska tolkas. I resultatet och analysen för varje diagram skrivs antalet artiklar, variabler och variabelvärden konsekvent i siffror och inte i bokstäver. Detta för att göra det så tydligt och enkelt som möjligt. 5.1 Datum och tidning Hur har rapporteringen kring fågelinfluensan fortskridit under undersökningsperioden? Det var en ganska ojämn koncentration av publicerade artiklar. Under augusti tog rapporteringen kring fågelinfluensan fart och de tre tidningarna publicerade totalt 20 artiklar. 25

Under september månad avtog rapporteringen däremot och endast 7 artiklar förekom sammanlagt i de tre tidningarna. I oktober svängde det igen och då skrevs det sedan överlägset mest, totalt 60 artiklar. Hur förändras nyhetsflödet veckovis under undersökningsperiodens gång? Figur 1 Förändring nyhetsflöde 35 Antal artiklar 30 25 20 15 Aftonbladet Expressen DN Totalt 10 5 0 v.31 v.32 v.33 v.34 v.35 v.36 v.37 v.38 v.39 v.40 v.41 v.42 v.43 Vecka (år 2005) Vår undersökning startade under vecka 31, måndag den 1 augusti och varade till måndagen den 31 oktober, vecka 44. Det här diagrammet visar antalet publicerade artiklar per vecka under augusti, september och oktober 2005. Den 31 oktober publicerades inga artiklar relaterade till fågelinfluensan och eftersom det var den enda dagen under vår undersökningsperiod som tillhörde vecka 44 valde vi att inte ta med den i diagrammet. Risken hade varit att diagrammet skulle bli missvisande då måndagen den 31 oktober endast utgjorde en sjundedel av vecka 44 och inte på något sätt hade kunnat representera hela veckan. Något som är värt att notera är de stora svängningarna när det gäller publicering av artiklar. Detta kan ha att göra med vad som verkligen har hänt kring fågelinfluensan och vilka andra nyheter som finns att konkurrera med för tillfället. Det är även uppseendeväckande att 26