Bildskapande i förskolan



Relevanta dokument
Bildskapande i förskolan

Bildskapande i förskolan Del 1

Estetiska läroprocesser

Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel...

Estetiska lärprocesser

Sagor och berättelser

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Systematiskt kvalitetsarbete

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Sagor och berättelser

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Trollskogen Läsår 2015/2016

Avdelningen Blåbäret

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

REFLEKTION ÖVER DEN EGNA KUNSKAPSUTVECKLINGEN

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

På jakt med geocaching

Verksamhetsrapport 2016

Lärande & utveckling.

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Avdelning Sporrens utvärdering

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Tillitsfull KLARTÄNKT

Observations- och analysmaterial

Tallens utvärdering Våren 2013

Innehållsförteckning

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lärande & utveckling.

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Tro - från Oden till Jesus

Individuella utvecklingsplaner IUP

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Lika olika! ISBN:

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Folkhälsan Syd ab våren 2013

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Transkript:

Bildskapande i förskolan

Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal

Att se med alla sinnen...

Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm

Den betydelsefulla upplevelsen...

Att ge gestalt åt... Formen bär innehållet

Första bilen...100 bilar senare

Synliggörande samtal... Det är fråga om en två- eller flervägskommunikation kring visuell varseblivning Interaktionen är synliggörande inte endast då det gäller yttervärlden utan även när det gäller de inre bilderna De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter och upplevelser

Det syftar både till produktion och reflektion, medvetandegörande Det kan/bör användas under den bildskapande processens tre olika huvudmoment: inledning, arbetsprocess, avslutning (efter Anna-Christina Forsman)

Att lämna spår efter sig...

... Många spår

Höna med ägg

Trevande försök...

... En höna med ett ben = träd En höna med många ben = sol...

1, 2, 3... Klangfågelprojektet

Modell för den kreativa processens förlopp Malcolm Ross & Robert Witkins

Förutsättningar för en kreativ process

Kriterier för ett genuint bildprojekt: Experiment med material Experiment med tekniker Träning i att se Bildsamtal

RUCs Kompetensutveckling/närverk i Estetiska lärprocesser

Uppgift i lärgruppen: Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser. Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess). Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla? (se figur om olika målområden)

Fortsättning uppgift Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja. Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar. Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.

Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

Mål knutna till Det estetiska Det tematiska Det sociala Kunskaper om Om uttrycksformer Vilka uttrycksformer ska ingå? Bild, dans, drama, musik, film Material, metoder, genrer, begrepp.? Om det tematiska innehållet Vad är det gemensamma temat? Hur omformulerar jag det till min barngrupp? Om sig själv och andra Hur skapas en medvetenhet om sitt eget och andras uttryckssätt och lärande? Färdigheter i I formspråk, samspel och verkningsmedel Vilka estetiska färdigheter tränas? Vad utforskas och hur? (färglära/pantomin/kroppsliga uttryck/animation eller) Reflektera, prioritera och bedöma eller Samla in och registrera data, tolka data, presentera sina fynd muntligt och skriftligt (no) Kommunikation, förhandling och samarbete Vilka strategier gällande kommunikation, förhandling och samarbete ska tränas? Hur? Om vad? Attityder till drama, dans, bild, musik, teater, skulptur, diktning, film. Hur kan olika attityder synliggöras och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det estetiska? handlingsval och konsekvenser Hur kan barnens handlingsval byggas in i temats lärprocess och möjliga konsekvenser synliggöras och diskuteras? individ, roll och samhälle Hur kan olika attityder synliggöras, gestaltas och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det sociala?

Exempel 1: Bildprojekt på Mörtvägens förskola Hammarö Grupp med 2-3-åringar

Vårt gemensamma utgångsläge var målningen Japansk bro av Claude Monet

Alla grupper startade upp med att samtala runt målningen I gruppen ingår 2-och 3-åringar. En pojke associerade till Kolmården. Många andra berättade att trollet bodde under bron.

Barnen målar...

Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt. Barnens spontana kommentarer efter samtalet var: Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död. De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.

Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning. Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.

Tre grundfärger...

Här experimenterar vi med att blanda grundfärger och gör en gemensam målning.

Fokuserad och engagerad

Nästan alla barn var övertygade om att det var bockarna som gått över Monets bro så att dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.

Jag använde mig av bilder när barnen skulle återberätta sagan. Bilderna finns framme på tavlan så att barnen kan återkoppla till sagan själva under andra tider på dagen.

Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer Ämnesmål: Sociala mål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande... Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra Lpfö 98 Utveckling och lärande: Utveckla sin identitet och känna trygghet Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Meningsskapande The act of Representation Hålla fast en idé Redigera Kommunicera Upptäcka slutpunkter Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind

1. Hålla fast en idé För att hålla fast en inre idé måste man anteckna eller stabilisera den i ett material för att det skall bli synligt. ( inscribing )

2. Redigera Sedan kan man förändra eller redigera idén genom att transformera idén och pröva vilket medium man vill uttrycka den i. ( editing )

3. Kommunicera Det tredje steget bygger på de två första. För att kunna hålla fast en idé och kunna redigera den så måste idén göras kommunicerbar. ( communicating )

4. Upptäcka slutpunkter Det sista steget handlar om att upptäcka slutpunkter i processen som skapar överraskningar. ( the discovery of ends in process, which in terms generates surprise )

Den meningsskapande processen

Medieringsbegreppet Processen att skapa mening är alltid medierad genom något material, där man transformerar en privat idé till en offentlig vision. Det som startar med en idé eller bildföreställning går genom handen eller kroppen in i ett material som kan uppfattas och tolkas av en annan människa. (Elliot W. Eisner)

Exempel 2: Estetiskt lärande som kunskapsväg, uppdragsutbildning i Järfälla Arbete med Boktjuven av Marcus Zusak Litteratur Dramagestaltning Bildgestaltning

Vad handlar boken om? Andra världskriget En flickas utveckling Ordens förmåga Människors beroende av varandra Överlevnad

Vilken betydelse har berättelsen för människorna? Utgångspunkten för gestaltningen i Bild: Välj en scen/vändpunkt i boken. Om ni vänder blad? Vad finns under/i hemligheten?

Bildgestaltning Grupp 2: Tågresan Karina, Tuula, Lise och Ella

Vad betyder Estetiskt lärande som kunskapsväg för dig? Arbete utifrån Boktjuven med barn på en förskola Att kunna transformera en idé!

Av Charlotta Bjälkeson Plommonets förskola Viksjö

Angela 5:9 Hampus 5:7 Eric 5:5

Det är ljus i solen, Det är lampor som lyser i solen Solens strålar böjer in sig och då blir det mörkt. Solen är jättestor, större än en ost.

2.2 Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen Lpfö-98

-Eric s moln flyger iväg av vinden. Vinden är genomskinlig. - eller grå. -Vi målar solens hjärta, måste ha gult, rött och eld. - Vänta, vi ritar med blyerts först.

Individer i en lärande grupp, har sina egna strategier för lärande, som inte desto mindre kan påverkas av andras strategier för lärande. s. 247 Att göra lärandet synligt (teser för lärande)

Exempel 3: Mörmo förskola Hammarö, 3-6 år

Vad säger läroplanen? Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Lpfö 98/10)

Exempel från en examinationsuppgift i kursen Bildskapande i skola och förskola

Barnen behöver både bra material och kunniga pedagoger...

Bildernas bok Anna-Christina Forsman & Liisa Piironen, Schildts förlag, Helsingfors

Att skapa ett möte mellan barnens erfarenheter och Rembrandt

Att utforska en bild Ingen given metod eller modell Lyhördhet Frågor Perspektivbyten Växelspel mellan individuellt och kollektivt perspektiv Variation Närhet Distans

Barnens självporträtt... 2008 och 2011

Rembrandts självporträtt... 1629 och 1661

Barnens lekar... Att hitta en övergång mellan Star Wars och Rembrandt

Samtal om bilder tillsammans med barn Rembrandt, Nattvakten, 1642

Web Gallery of Art: www.wga.hu

Uppmärksamhet

Hipp hurra, vi har fångat en ängel

Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

Att arbeta i den gemensamma bildens riktning

Loris Malaguzzi's metafor: Att ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnet fortfarande vill vara med i spelet.

Den norska pedagogen Brit Paulsen skriver i sin bok Det skjønne om estetisk virksamhet i barnehagen og skolen: Känsloupplevelser --> som ger känslor --> som ger tankar --> som ger lust att uttrycka sig --> som ger lust att pröva olika uttrycksmedel --> som ger anledning och hjälp till att senare skapa ett uttryck som är tillfredsställande för barnet --> som får ett äkta erkännande för uttrycket har gett barnet en ny insikt av omvärlden och sina egna reaktioner på omvärlden. Barnet har utvecklat sig och den vuxne som varit med barnet i denna process har lärt känna barnet bättre

Kultur i skolan: www.kulturiskolan.nu

Bildspel Arno Saarnak Tack till Eva Forsberg, Mörtvägens förskola, Hammarö Charlotta Bjälkeson. Plommonets förskola, Viksjö Diana Hall, Mörmo förskola, Hammarö