Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning Ulla Stenius Annika Hanberg Marika Berglund Stockholm 23 januari 2009

Förord Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Lidingö stad granskat rapporten Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning av WSP Environmental. IMM är ett nationellt expertorgan inom miljömedicin med inriktning på hälsorisker till följd av exponering för kemiska och fysikaliska omgivningsfaktorer och vi har därför granskat hälsoaspekter i rapporten. Granskningen har gjorts av lektor Ulla Stenius och docenterna Annika Hanberg och Marika Berglund, Institutet för Miljömedicin, Stockholm. 2

Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning Bakgrund WSP Environmental har på uppdrag av NCC Construction Sverige AB genomfört en fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Gåshaga Brygga, Lidingö Stad. Gåshaga brygga är ett bostadsområde byggt på före detta industrimark. Markundersökningen och den fördjupade riskbedömningen omfattade radhusområdet och en grönyta norr om radhusområdet där det även finns en kommunal lekplats. Tidigare verksamheter på området har varit bland annat kol- och koksupplag, AGA, acetonfabrik och margarinfabrik. Markundersökningar Inför exploateringen av området, utfördes provtagning av mark och grundvatten. År 2006 och 2007 utfördes ytterligare markundersökningar. Förhöjda halter av cancerogena PAH uppmättes. Kvantitativa analyser, både ytligt (0,05-1,0 meter) och djupare ner (0,5-2,5 meter) visade halter över det generella riktvärdet för känslig markanvändning (KM, range 1-18 mg/kg TS) och över bakgrund (antaget 1,4 mg/kg TS) (W06, W07, W10; WSP rapport, bilaga 1). Halter över KM uppmättes även för arsenik (W02, 0,5-1 meters djup), kobolt (W02, 3,0-3,5 meters djup) och zink (W10, 2,0-2,5 meters djup). Uppmätta halter i grundvattenrör var låga, både för organiska ämnen och metaller (WSP rapport, bilaga 1). År 2008 utfördes kompletterande markundersökningar. Dessa undersökningar visade halter över KM av cancerogena PAH i flera provpunkter, både i ytliga (0-0,3 meter) och djupare (0,3-2 meter) marklager. Förhöjda halter av tyngre oljeämnen förekom i vissa fall. Enstaka markprover innehöll metaller (Cd, As, Pb, Hg, Co) över KM och i en provpunkt hittades DDT/DDE. WSP har undersökt: hälsorisk med nuvarande markanvändning, hälsorisk om markanvändningen förändras något, risk för miljön inom området, samt risk för omgivande miljö - det vill säga Höggarnsfjärden. Enligt WSPs rapport kan påträffade ämnen komma från tidigare verksamhet, tillförda fyllnadsmassor eller diffust via luftföroreningar. Vi bedömer att det mest troliga är att PAH, som förekom i förhöjda halter på många olika platser i området och på olika nivåer 3

i marken, härrör från tidigare verksamhet och från tillförda fyllnadsmassor som har spridits i hela området. De naturliga jordarterna innehöll generellt lägre PAH-halter än fyllnadsmassorna. WSP bedömer att utlakning och spridning av föroreningar med grundvatten till Höggarnsfjärden är liten baserat på att endast låga halter uppmätts i grundvatten. IMM gör ingen egen bedömning av risken för spridning av föroreningar till vattendrag eller om uppmätta halter i grundvatten kan utgöra någon risk för vattenlevande djur och växter eller för vattenkvaliteten i Höggarnsfjärden. Riskkvoter och Representativ halt WSP har bedömt hälsorisker med oförändrad markanvändning med hjälp av riskkvoter. Den mängd (mg/kg kroppsvikt och dag) av de olika ämnena som människor kan exponeras för via olika exponeringsvägar beräknas med hjälp av en så kallad representativ medelhalt (försiktigt medelvärde; UCLM95) av ämnena i mark. Den beräknade exponeringen har sedan jämförts med den nivå som toxikologiskt bedöms utgöra en tolerabel exponering eller acceptabel risk för hälsoeffekter. Om den beräknade exponeringen understiger den tolerabla dosen (kvoten<1) sägs risken vara låg, annars föreligger risk för hälsoeffekter. De exponeringsvägar som har beaktats är inandning av damm och ånga (endast utomhus), intag av jord och grönsaker/växter från området och upptag via hud. Intag av grundvatten har inte ingått i beräkningen eftersom grundvattnet i det aktuella området inte används som dricksvatten. Exponeringsberäkningen har gjorts för allmänna ytor (0-0,3 meter och 0,3-2 meters djup) samt uteplatser (0-1 meter). Den representativa medelhalten har satts till övre 95% konfidensintervallet för medelvärdet av alla halter (UCLM95). På grund av relativt få datapunkter har UCLM95 beräknats genom bootstrapping. För cancerogena PAH blev den representativa medelhalten 0,76 mg/kg TS (WSP rapport, bilaga 7). Den har använts för beräkning av exponering och även jämförts med platsspecifikt riktvärde för eventuell förändrad markanvändning i framtiden. Mätningar gjorda under 2008 visar en stor variation i halter av cancerogena PAH. Halten i ytskiktet inom de allmänna områderna (0-0,3 m) varierar mellan <0,3-5,88 mg/kg TS jord (WSP rapport, bilaga 5 tabell 2). I dessa mätningar har ett samlingsprov bestående av 6 slumpmässigt placerade prov inom respektive delyta analyserats. Totalt har föroreningshalten i 12 prov (områden) analyserats (WSP rapport, bilaga 6). WSP bedömer att med oförändrad markanvändning ger inte de påträffade ämnena någon exponering som överskrider medicinska bedömningar av vad som är acceptabelt. Bakgrundshalt WSP har antagit bakgrundshalter dels för fyllningsjord och dels för naturlig jord i området. För fyllnadsjord har bakgrundshalten baserats på bakgrundshalter för park och naturmark i Stockholm och/eller för nationella bakgrundshalter för ytlig tätortsmorän. 4

Platsspecifika riktvärden WSP anger att de har beräknat platsspecifika riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets modell (rapport 4639, Naturvårdsverket 1997, med viss hänsyn tagen till uppdaterade toxikologiska referensvärden, TRV). Dessa har jämförts med den representativa medelhalten (UCLM95) för att bedöma hälsoriskerna vid en eventuellt förändrad markanvändning i framtiden. Till exempel vid ökad odling av grönsaker för eget bruk eller vid markarbeten. WSP gör bedömningen att det inte föreligger någon ökad hälsorisk vid förändrad markanvändning i området, utom i ett begränsat område vid hus 8 där det inte kan uteslutas att människor kan exponeras för PAH i mark i sådan mängd att negativa hälsoeffekter kan uppkomma. Alternativ beräkning av ur hälsosynpunkt acceptabla halter av cancerogena PAH i mark vid nuvarande och förändrad markanvändning (IMM) IMM har granskat rapporten ur ett miljömedicinskt perspektiv. Rapporten med bilagor är omfattande och det har varit svårt att koppla individuella analysdata till provpunkter och djup. Vi bedömer att de halter av tyngre kolväten, DDT-föreningar och vissa metaller (arsenik, kobolt, zink, kvicksilver, kadmium) som påträffats inte utgör någon hälsorisk. En bedömning av hälsorisker med de nivåer av cancerogena PAH som påträffats i marken redovisas nedan. Representativ halt Vi har valt att inte använda den s.k. representativa medelhalten i vår bedömning eftersom den är baserad på relativt få prover, samlingsprov i sig innebär att högre halter maskeras och att det är stor spridning i halter både mellan olika ytor och i djupled. Vi har istället beaktat de faktiska halter som mätts upp och bedömt hälsorisker utifrån påträffade halter. Bakgrundshalt Det kan diskuteras om det är rimligt att det aktuella området på Lidingö ska jämställas med urban bakgrund. Detta i synnerhet då de aktuella mätningarna i vissa mätpunkter visar mycket låga PAH-halter (<0,3 mg/kg). Gåshaga Brygga kan uppfattas som ett lantligt område. Därför bör halterna av föroreningar i bostadsområdet Gåshaga Brygga inte jämföras med en bakgrundshalt från Stockholms innerstad (cancerogena PAH 1,4 mg/kg TS) som påverkats av en intensiv trafiksituation, utan snarare med en bakgrundsnivå för glesbygd/förort utan kraftig trafikpåverkan. Det verkar också besynnerligt att ha en bakgrundshalt för fyllningsjord och en annan för naturlig jord. Vi har inte använt oss av bakgrundshalter i vår beräkning av platsspecifika riktvärden eller i bedömningen av hälsorisker. Platsspecifika riktvärden Vi har gjort en alternativ bedömning av acceptabla halter av cancerogena PAH i mark utifrån beräkning av platsspecifika riktvärden för nuvarande och förändrad markanvändning med hänsyn tagen till Naturvårdsverkets uppdaterade modell för riskbedömning av mark (kommer att publiceras i början av 2009). I bedömningen har vi tagit hänsyn även till inhalation och oralt intag av damm inomhus, justerat för ett lägre intag av växter (än i standardmodellen) och exkluderat intag via dricksvatten. Den 5

dagliga/årliga exponeringsnivån är betydligt högre för små barn än för vuxna beroende på att de äter mer (per kg kroppsvikt) och har större direktexponering för jord via hand-tillmun beteende. För cancerogena PAH är den långsiktiga exponeringen av störst betydelse för hälsorisken och i modellen integreras exponering under hela livstiden. Vid bedömning av nuvarande markanvändning bör platsspecifika riktvärden jämföras med halter i ytliga jordlager (0 till ca 0,5 m) vid uteplatser och allmänna ytor, inklusive lekplats. Förhöjda halter i djupare jordlager kan innebära en hälsorisk vid ändrad markanvändning eller vid markarbeten då föroreningarna kan komma upp till ytan. Naturvårdsverket har tagit fram nya generella riktvärden för förorenad mark för bl a känslig mark (KM) (http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-medmiljopaverkan/efterbehandling-av-fororenade-omraden/riskbedomning/nya-generellariktvarden-for-fororenad-mark/). Dessa publicerades den 24 oktober 2008, dvs efter WSPs rapport om Gåshaga brygga. Det generella riktvärdet för KM för cancerogena PAH (PAH-H i den nya modellen, dvs de tyngsta och mest cancerogena PAH, dvs bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren; http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-med-miljopaverkan/efterbehandlingav-fororenade-omraden/riskbedomning/nya-generella-riktvarden-for-fororenadmark/tabell-over-generella-riktvarden-for-fororenad-mark) har höjts från 0,3 till 1,0 mg/kg TS. PAH-H i den nya beräkningsmodellen motsvarar de tidigare cancerogena PAH, med skillnaden att benso(ghi)perylen ingår i PAH-H men inte i cancerogena PAH. Halten av benso(ghi)perylen påverkar inte PAH-H speciellt mycket och PAH-H kan därmed användas på samma sätt som cancerogena PAH. Förändringen av det generella riktvärdet beror på flera faktorer, bl a lägre antagen konsumtion av egenodlade livsmedel, justeringar i antaganden om upptag av PAH i grönsaker och rotfrukter samt acceptabel cancerrisk/exponeringsnivå och möjliga interaktionseffekter i en blandning av PAH-föreningar. KM gäller för bostadsområden där t ex barn kan vistas dygnet runt och alltså för ett område som Gåshaga. Eftersom uteplatserna är relativt små gör vi bedömningen att inga betydande mängder grönsaker, frukt eller bär kan produceras och konsumeras. Naturvårdsverkets uppdaterade modell antar att 10 % av årskonsumtionen av grönsaker, frukt och bär odlas på området (tidigare 30%). Det motsvarar drygt 9 kg per år för ett litet barn och ca 15 kg för en vuxen. Vid 10 % egenodling blir intag av växter den styrande exponeringsvägen för riktvärdet, vilket resulterar i ett generellt riktvärde på 1 mg/kg TS för PAH-H. WSP har bedömt att 1,5% av intaget av grönsaker, frukt och bär kan odlas på platsen idag. Detta antagande (och de ovan) leder till en acceptabel halt av PAH-H av 2,7 mg/kg TS. Vår bedömning är att endast en liten del av årskonsumtionen av grönsaker kan odlas inom området även vid förändrad markanvändning. Vid 2,5-5 % egenodling styrs riktvärdet ungefär lika mycket av intag av växter som direkt intag av jord, och det platsspecifika riktvärdet blir 2 mg/kg TS. I Naturvårdsverkets uppdaterade riktvärdesmodell finns även en grupp mellantunga PAH (PAH-M, dvs fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren) vilka också bedöms vara genotoxiska cancerogener, men mindre potenta än PAH-H. Denna grupp bedömdes 6

inte vara genotoxiska cancerogener i NVs tidigare riktvärdesmodell, utan ingick i övriga PAH (NV, rapport 4639, 2007). Det generella riktvärdet för PAH-M är nu 3,0 mg/kg TS för KM. Dessa PAH-föreningar är mer flyktiga än PAH-H och riktvärdet styrs framför allt av exponeringsvägen inandning av ånga och påverkas endast marginellt av konsumtion av odlade grönsaker mm. Halter av PAH-M överstigande 3 mg/kg TS har påträffats i många av proverna från Gåshaga brygga (t ex 08F, 8W11:3, 8W13:3, 8W16:5, 08W25:4, 08W30:1, 106, 107 och 110). Huruvida dessa prover är ytjord är oklart, förutom 106, 107 och 110 där det är specificerat att ytjord ingår. Bedömning av hälsorisker med identifierade DDT-föreningar Bekämpningsmedlet DDT (och nedbrytningsprodukter DDD och DDE) är humantoxiska och kan ge cancer och skador på reproduktion (hormonstörande). Slutsatserna från vår miljömedicinska bedömning är att dessa ämnen inte utgör någon hälsorisk vid de halter som påträffats även om exponering skulle ske direkt via intag av jord eller andra exponeringsvägar. Slutsatser Vi bedömer att vid nuvarande markanvändning, med antagandet att 1,5% av intaget av grönsaker, frukt och bär kommer från egenodling på platsen, bör halterna understiga 2,7 respektive 3,4 mg/kg TS för PAH-H och PAH-M. Cancerogena PAH (PAH-H och PAH- M) som överstiger dessa nivåer kan utgöra en oacceptabel hälsorisk vid lång tids exponering. Vid ändrad markanvändning, som ökad konsumtion av egenodlade grönsaker, frukt och bär, så bör halterna understiga 2 respektive 3 mg/kg TS för PAH-H och PAH-M. De halter av tyngre kolväten, DDT-föreningar och vissa metaller som påträffats bedöms inte utgöra någon hälsorisk. I rapporten har WSP Environmental tagit fram platsspecifika riktvärden och föreslår att på platser där dessa värden överskrids skall fyllnadsmassorna bytas ut. Detta gäller inom ett begränsat område runt hus 8. Vi stödjer förslaget om att sanera runt hus 8, men anser dessutom att halterna i hela området bör understiga 2 mg/kg TS jord för PAH-H respektive 3 mg/kg TS jord för PAH-M i jord som människor kan komma i kontakt med direkt, via odlade grönsaker eller vid normalt trädgårdsarbete (dvs 0 - ca 0,5 meters djup). Vi anser att de delområden där mätningar visar högre halter bör åtgärdas. 7