Smörkransens förskola Leif Engkvist Förskolechef 2013-06-25



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

KVALITETSREDOVISNING 2006

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING 2007

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Hösten 2010 och Våren 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning 2010

Pinnhagens kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Förskolan Smultronstället

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Smörkransens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Blästad friförskolor 2010/11

Sörgårdsskolans förskoleklass

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Akvarellens förskola Helsingborg

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsrapport Så här går det

Kumlasjöns förskola

Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Förskolan Leklunden

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Systematiskt kvalitetsarbete

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Fåker skola F-5 samt fritidshem. Ewa Edvinsson

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Blåklinten 2015

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2010 Vt. 2011

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Transkript:

Smörkransens förskola Leif Engkvist Förskolechef 2013-06-25

Innehållsförteckning Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Till Fjällmons organisation hör fyra förskolor, Smörkransen, Ottfjällets förskola, Blåhammarens förskola, Lillfjällets förskola, samt Fjällängsskolan med årskurserna F 5, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Smörkransen har två avdelningar. Blåhammaren har två avdelningar, Lillfjället har fyra avdelningar och Ottfjället har två avdelningar. 195 förskolebarn är placerade vid Fjällmons förskolor. Samtliga förskolors avdelningar har syskongrupper i åldern 1-5 år. Avdelningarna på Smörkransen heter Tårtan och Bakelsen. Tårtan har 18 barn och Bakelsen har 15 barn Budget för 2013 är 2870987 kr. Personalen är utbildade förskollärare 5,0 tjänst och 0.50 % barnskötare. Förutom avdelningspersonalen fanns under läsåret 0,50 % resurstjänst, som varit förstärkning i barngruppen. Antalet barn var 36 under ht 2012,vilket innebär 6 barn/pedagog. Från Vt. 2013 beslutades att sänka beställningen på antalet barn till 33. Det innebar att pedagog tjänsterna minskade till 5,5 tjänst. Förskolan har tillgång till 1,0 tjänst specialpedagog, Samtliga anställda är kvinnor. Arbetet leds av förskolechef 1,0 tjänst Smörkransens förskola har eget kök. Måltidsservice ansvar för köket. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning består av de framtagna dokumenten Arbetsplan för Fjällmons förskolor, personalsamtal, barnsamtal, föräldrasamtal, föräldraenkäter, trygghetsenkäter, föräldraråd och intervjuer. Arbetet med att skriva målen i den lokala arbetsplanen har utgått från vårens analys av det tidigare läsårets kvalitetsarbete. Ledning/personalen har skrivit mål*, som var till grund för den kommande arbetsplanen. Arbetet var påbörjat och redovisat i utvecklingssamtalen i oktober 2012. Innan maj månads utgång 2013 var utvärderingar, självvärderingar, samt analys och åtgärder för utveckling klara att lämnas till förskolechef. Utvärdering av övrigt gemensamt arbete har skett innan vårterminens utgång. Den slutliga utvärderingen har sammanfattats av förskolechef i Smörkransens systematiska kvalitetsredovisning. *Förskolan arbetar utifrån Lpfö 98, Barn- och Utbildningsnämndens kvalitetskrav/inriktningsmål, samt Fjällmons egna prioriterade mål. Varje avdelning har haft möjlighet att sätt upp egna mål utifrån den barngrupp de har. 3

3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Se ledningens mål under 5.1.Normer och värden. 4. Utvecklingsområden 2012/2013 Matematik. På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet till goda kunskaper i vardagsmattematik. Språkutveckling. På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet att få goda tal, läs och skrivfärdigheter. Lek. Pedagogerna arbetar aktivt med att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust, samt förmåga att leka och lära. 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 4

5.1. Normer och värden Pedagogerna arbetar aktivt med normer och värden som en integrerad del i barns utveckling och lärande. Målet är uppnått när: * personalen ser det unika hos varje barn. * personalen medvetet arbetar med olikheterna i barngruppen (Ledningens mål) *Alla pedagoger ska genomföra kompetensutbildning om familjers olikheter Pedagogerna på avdelningen Bakelsen gör en utvecklingsplan framåt för alla barn. Vad behöver utvecklas och stimuleras. Alla pedagoger är ansvariga för alla barn men, lite extra för sina mentorsbarn. Avdelningen Tårtan kommer att dela in barnen i grupper efter ålder, en femårsgrupp och en fyraårsgrupp. De kommer att låna böcker under hösten på barnens hemspråk, somaliska och etiopiska. Vi fortsätter att visa barnens nationsflagga t.ex. när de fyller år. Vi har börjat arbeta med värdegrunds frågor. Ledningens mål Pedagogerna behöver inhämta större kunskaper om olikheter vi möter i samhället. Pedagogen ska möta alla familjer utifrån deras förutsättningar, behov och bejaka mångfald. Fjällmons förskolors pedagoger ska under kommande läsår utbildas i följande: Yrkesetik i förskolan Regnbågsfamiljer Föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder Föräldrar som lever i samhällets skugga, t.ex. alkohol missbruk, droger, kriminalitet. Bryggan berättar om deras arbete Vad behöver du som pedagog tänka på när vi tar emot flyktingbarn på förskolan Bakelsens mål är delvis uppnått Tårtans mål är uppnått. Barngruppen har haft planerad aktivitet vid dessa tillfällen. Barnen har lånat böcker på biblioteket och de har firat födelsedagar med att visa barnens nationsflagga. Ledningens mål är uppnått. Analys lärdomar: Tårtan nådde inte målet på grund av minskad enskild planeringstid. Pedagoger har blivit inspirerade av de lärmöten och personalmöten de deltagit i. Pedagogerna har läst litteratur och sett film om familjers olikheter Ledningens mål Utvärderingen av insatserna på personalmöten och lärmöten visar att pedagogerna har fått en större kunskap om olikheter de möter eller kommer att möta i arbetet på förskolan. 5

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Inför ht. 2013 ska pedagogerna ändra arbetsschemat för att få tid för enskild planering Annan pedagog får ta över gruppen vid de tillfällen ordinarie personal är borta av någon anledning. Pedagogerna ska fortsätta erbjuda modersmålsstöd. Pedagogerna gör ett nytt försök till hösten med värdegrundsarbetet Tilda med is och sol eller Stegvis. 5.2. Utveckling och lärande På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet att få goda tal, läs och skrivfärdigheter Målet är uppnått när: * alla pedagoger aktivt och medvetet utvecklar språk, tal och skriv- färdigheter i vardagssituationer. Pedagogerna på Bakelsens avdelning kommer att samtala med barnen och benämna för dem vad olika föremål heter. De kommer att läsa sagor, rim och ramsor, spela spel, både bokstavs- och matematik spel. Viktigt för pedagogenerna är att tänka på att anpassa böckerna utifrån barnens ålder. Tårtans pedagoger kommer att läsa mycket böcker och gå till biblioteket tillsammans med barnen varje månad. Pedagogerna ska t.ex. under måltiderna, samlingen, leken och vid påklädning samtala mycket med barnen. De kommer att jobba för att väcka barnens intresse för ljud och bokstäver, men även träna barnen på att skriva sitt namn och känna igen sitt namn. Bakelsens mål är delvis uppnått. Tårtans mål är uppnått. Analys lärdomar: Pedagogerna på Bakelsen har samtalat med barnen och benämnt för dem vad olika föremål heter. Samtalen har skett t.ex. vid samling och måltid. Pedagogerna har uppmuntrat barnen att välja både bokstavs- och matematik spel efter sagostunden. Tårtans besök på biblioteket är uppskattat av både barn, personal och föräldrar. Det är viktigt för språkutvecklingen och för att skapa ett intresse hos barnen för böcker. Barnen har fått ett stort intresse för exempelvis lekskrivning, stavelser, ljud och rim och ramsor. Barnen ser oss vuxna skriva i deras närhet och det skapar intresse hos barnen. Barnen har skrivit egna listor t.ex. vilka som har läsvilan i lekhallen, vilka som ska hämta frukten osv. 6

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Pedagogerna på Bakelsen kommer att fortsätta arbetet med språk, tal och skriv- färdighet i vardags- situationer. Tårtans pedagoger kommer att fortsätta att låna böcker tillsammans med barnen på biblioteket. Viktigt att de arbetar vidare med att väcka barnens intresse för skriftspråket. Smörkransen står på väntelistan från Torvalla biblioteket, för att få ha bokpåsar till förskolan under 2014 för utlåning till barn och föräldrar.. 5.2Utveckling och lärande På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet till goda kunskaper i vardagsmattematik. Målet är uppnått när: * alla pedagoger aktivt och medvetet använder matematiken i vardagssituationer. Smörkransens pedagoger kommer dagligen att använda matematiska begrepp tillsammans med barnen t.ex. vid dukning, påklädning, samling och i leken Pedagogerna ska väcka barnens intresse för matematik. Barnen som är 4-6 år kommer att få möjligheter att ta med sig en matteväska hem under hösten. Målet är uppnått. Vi använder matematiska begrepp, hittar former, färger och antal i alla böcker. Analys lärdomar: Bakelsens pedagoger använder matematiska begrepp tillsammans med barnen. De använder Ipad med matematiska spel. För att barnen ska få bättre förutsättningar att lära sig matematiska begrepp, så är det bra att dela upp barnen i mindre grupper. Pedagogerna på Tårtan är medvetna om matematiken runtomkring oss och använder det i vardagen. De ställer i vardagssituation matematiska frågor till barnen. Alla barn i 4-6 åldern har lånat hem matteväskan. Väskan är uppskattad och barnen frågar efter den. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Pedagogerna kommer att fortsätta använda matematiska begrepp i vardagen. De kommer att uppdatera matteväskans innehåll inför varje ny låneperiod. Pedagogerna kommer att använda Ipaden på ett pedagogiskt sätt i t.ex. matematik, bl.a. göra ett memory med former av foton de tagit med Ipaden. 7

5.2Utveckling och lärande Pedagogerna arbetar aktivt med att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust, samt förmåga att leka och lära. Målet är uppnått när: *när alla pedagoger arbetar medvetet med lek. Bakelsens och Tårtans pedagoger kommer att vara aktiv deltagande i lek och att vara lyhörda på barnens initiativ och intressen. De ska skapa nya och inspirerande lekmiljöer anpassade för barnens olika ålder och intressen. Tårtans avdelning ska utifrån barnens intresse under hösten ha ett litet pirattema. Båda avdelningarnas pedagoger har uppnått målet att vara lyhörda för barns intressen, skapa goda lekmiljöer och deltagit aktivt i barnens lek. Tårtans tema om pirater har inte uppnåtts. Analys lärdomar: Bakelsens pedagogers uppmuntran att barnens delaktighet att få välja både bokstavs och matematik spel och lek har varit bra. Pedagogerna är medvetna om vilken stor betydelse leken har för barnen. Att de möblerade om och anpassade lekmiljön efter barngruppens behov var bra. Tårtans pedagoger har sett hur viktigt det är att fångar barnens intresse i stunden. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Pedagogerna ska fortsätta med aktivt deltagande i lek, anpassa miljöer efter barnens ålder och behov. Fortsätta arbeta med att fånga barnens intresse i stunden. 8

5.3. Barns inflytande Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed ges möjligheter att påverka sin situation. Målet är uppnått när: * pedagogerna uppmuntrar och utarbetar former för barns delaktighet, inflytande. * pedagogerna stödjer barnen att ta ansvar för sina egna handlingar och miljö. Pedagogerna på avdelning Bakelsen ska när tillfälle ges, ge barnen möjlighet att välja om de vill vara inne eller ute och leka. Efter sagostunden ska barnen få välja en aktivitet. Tillsammans med barnen skapa ett barnråd. Pedagogerna ska uppmuntra barnen att vara rädda om materialet och inventarier på avdelningen. Vi ska uppmuntra barnen att plocka bort efter sig och att hjälpa varandra. Avdelningen Tårtan ska påbörja arbetet med att skapa ett barnråd. De ska börja med värdegrundsarbete och använder materialet Tilda med is och sol. Fortsätter med källsorteringsarbetet. Pedagogerna fortsätter arbetet med att stötta barnen att ta hand om gemensamma saker på avdelningen och ansvar för egna kläder. Bakelsens mål med att barnen ska få välja om de vill vara ute eller inne är delvis uppnått. I övrig är målen uppnådda förutom målet att skapa ett barnråd. Tårtan ha delvis uppnått målet med att skapa ett barnråd. Värdegrundsarbetet är inte uppnått. Målet med att barnen hjälps åt att hålla fint på avdelningen samt att ansvara för sina kläder är uppnått. Analys lärdomar: Bakelsen har inte uppnått målet med att barnen får välja om de vill vara ute eller inne är på grund av att det är mindre personal på förmiddagarna. Pedagogerna har skapat en rutin att uppmuntrar barnen att välja aktiviteter efter sagostunden. De flesta barnen har lärt sig att ta ansvar och plockar bort efter sig efter en aktivitet. Tårtan bör till hösten planera att ha barnråd på samlingen en gång/månad. Pedagogerna är lyhörda för barnens tankar och idéer och tar tillvara idéerna. Tilda med is och sol har inte varit så angeläget, då vi fått in värdegrunden på andra sätt i vardagen. När sopor har behövts tömmas, har pedagogerna tillsammans med barnen gått till soprummet. Förskolans kock deltar i miljöarbetet. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bakelsens avdelning ska öka samarbetet med avdelningen Tårtan. Pedagogerna ska fortsätta uppmuntra barnen att plocka bort efter sig och att hjälpa varandra. 9

Tårtans avdelning ska ta nya tag till hösten med barnrådet. Pedagogerna ska inför hösten göra ett nytt försök med värdegrundsmaterialet. Antingen Tilda med is och sol eller Stegvis. Avdelningen har anmält sig till skräplockardagarna och ska genomföra det under v.21. 5.4. Förskola och hem Föräldrars engagemang, ansvar och syn på förskolan har stor betydelse för barns utveckling och lärande. Målet är uppnått när: * alla föräldrar har fått information om verksamhetens mål och innehåll. * alla avdelningar genomfört minst ett tematiskt föräldramöte. Ht. 2012 eller Vt. 2013 Bakelsen och Tårtan kommer att informera om verksamhetens mål på föräldramöte, via kalender, fotoram, tamburkontakt samt via en sändlista. Båda avdelningarna kommer den 25 september att ha föräldramöte med ett tema- Information om vår verksamhet. Målet för Bakelsens insats är delvis uppnått. Tårtan har nått målet. Analys lärdomar: Bakelsen prioriterade bort digital fotoram. Pedagogerna har använt sändlista, och har skrivit information i planerings kalender om vad som hänt under veckan. De informerade på föräldramötet om verksamheten och om grupper, likabehandlingsplan och samarbetet med bibliotek. Tårtans avdelning hade låg föräldranärvaro på föräldramötet. Föräldrarna har gett bra respons på informationen genom att använda sändlista. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bakelsen ska hitta bättre plats för digital fotoram så att den blir synligare. Planera ett nytt tematiskt föräldramöte ht. 2013. Inbjudan ska skickas via mail. Pedagogerna på Tårtan ska diskutera hur de ska göra för att locka fler föräldrar till föräldramöten. 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi följer den övergångsplan som finns. Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året 10

6. Hälsa och livsstil Avdelning/förskola skriver eget mål om hälsoarbetet Målet är uppnått när: Varje avd/förskola genomför och dokumenterar återkommande aktiviteter i hälsofrämjande syfte. Bakelsens avdelning kommer att ha uteaktiviteter, skogspromenader, skidåkning, skridskor, och cykling. Skapa lugn och ro vid matsituationer, låta barnen smaka på allt. Uppmuntra barnen att äta mer grönsaker och frukt. Tårtan kommer ha en skogsgrupp. Pedagogerna ska ha planerad verksamhet utanför gården samt spontana promenader. Utomhusvistelse varje dag för barnen. Vi ska ha läsvilan varje dag. De ska skapa en lugn lekstund före frukost och efter läsvilan. Gymnastik för 4-5 åringarna på skolan. Vi kommer ha massage efter läsvilan. Vi ska ha en dialog med köket om kosten. Smörkransen kommer ha ett OS tillsammans med Blåhammarens förskola Bakelsen har uppnått målet och genomfört de aktiviteter de planerade. Tårtan har uppnått samtliga mål, förutom massage. Analys Lärdomar: Pedagogerna på Bakelsen har pratat med barnen i naturliga sammanhang om vad som är nyttigt/onyttigt och att våra kroppar mår bra av att vara ute och röra på sig. Barnen på Tårtan har inte tyckt att skogen varit så attraktiv, utan de har helst velat leka vid skolan. Detta var uppskattat av både barn och personal. Det är stressigt att få ut alla barn på gården eller till en aktivitet, vi bör dela upp barnen för att minska stressen. Positivt med läsvilan i lekhallen, det blir lugnare lek på avdelningarna och lugnare lek i lekhallen. Tårtan har haft gymnastik för 4-5 åringarna v.44 och v. 15 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bakelsen planerar att fortsätta uppmuntra barnen med att ha lugn och ro vid matsituationer samt att barnen får prova på att smaka på all mat. Uppmuntra barnen att äta mer grönsaker och frukt. Pedagogerna ska arbeta vidare med utomhusaktiviteter. Tårtans Pedagoger tycker att det skulle vara bra att ha en fast plats i skogen att återkomma till under alla årstider exempelvis en naturruta. När de ska gå ut ska de testa att några större barn får gå till ett annat rum och klä på sig där, så att småbarnen inte stressas upp. Under hösten 2013 kommer de att vara på avdelningen allihop, därför vi har många småbarn som kräver all personal. Vi fortsätter att låna gympasalen på loven. 11

7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Varje avdelning har en egen likabehandligsplan som är skriven utifrån deras verksamhet. Planen revideras varje år. Likabehandlingsgruppen har en pedagog från varje förskola som träffas två gånger/år för att revidera årsplanen tillsammans med specialpedagog och ledning. Likabehandligsplanen finns att läsa på varje förskola/avdelnings hemsida. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Smörkransens förskola har tillgång till Fjällmons förskolors gemensamma specialpedagoger. I specialpedagogens uppdrag ingår att göra kartläggningar av barns behov av särskilt stöd samt ge pedagogerna stöd i deras arbete med det enskilda barnet och barngruppen. Specialpedagogen arbetar ibland direkt med barn som har behov av särskilt stöd. Föräldrastöd kan ges vid behov av specialpedagog. Handlingsprogram skrivs av pedagog i samråd med förälder. Vid behov deltar även specialpedagog. För det förebyggande arbetet vid Fjällmons förskola/skola finns en övergripande plan, Barnhälsoarbetet för Fjällmons förskolor som beskriver ärendegång och arbetssätt. På alla förskolorna finns dokumentet. Specialpedagog och förskolechef deltar vid gruppgenomgång varje höst och vid behov. För kartläggning av alla barns behov används bland annat: Tras- kartläggning KLS-kartläggning av barns språkliga medvetenhet Språkljudslek Repulse- impulskontroll Observationer Trygghetsenkät genomförs två ggr/år. Förskolan har tillgång till modersmålsstöd. Vid behov samarbetar vi med BVC, Barn och Unga, Barnhabiliteringen, Bryggan, och BUP. Vid behov har vi möjlighet att konsultera Elevhälsan. Vid överlämnandet av barn i behov av särskilt stöd till förskoleklassen, deltar Elevhälsan. 9. Redovisning av verksamheter inom annan pedagogisk verksamhet Fjällmon har ingen öppen förskola 12

10. Förskolechefens ansvar Utifrån läroplanen för förskolan Lpfö 98 och det kommunala uppdraget, samt föregående års utvärdering upprättas en lokal arbetsplan på varje förskoleavdelning. I Fjällmons förskolors arbetsplan har alla förskolor gemensamma mål att arbeta med under kommande terminer. Varje torsdag deltar en personal från varje avdelning vid alla förskolors gemensamma lärmöten. En kväll/ månad genomförs personalmöte. Temat på lärmöterna och personalmöterna har under året varit att ge pedagogerna större kunskap barn som lever i olika livsmiljöer. Innehållet har varit: Yrkesetik i förskolan, Rengbågsfamiljer, Föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder, Föräldrar som lever i samhällets skugga t.ex. alkohol missbruk, droger, kriminalitet, Mottagandet av flykting familjer, Genomgång av trygghetsenkäter. Under utvecklings- och lönesamtalen har bl.a. pedagogens arbete och dokumentation diskuterats. Förskolechef och specialpedagogerna träffas kontinuerligt för samtal om barn/barngrupper, pedagogiska frågor, arbetsmetoder och utvecklingsfrågor. Personalens kompetensutbildning fastställs under utvecklingssamtalet på hösten eller vid behov av kompetensförstärkning för uppdraget. 11. Förskolechefens samlade bedömning samt analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Den pedagogiska dokumentationen bör ligga till grund för ett kontinuerligt förändringsarbete i förskolan. Var står vi just nu, hur är vårt förhållande till barnen, till kunskapen, lärande och till vår kunskap som sätter ramarna för arbetet med barnen? Dokumentationen ger samtidighet en bild av vad barnet kan, hur de lär sig och hur vi gemensamt kan gå vidare i lärprocessen. För att detta ska kunna ske behöver vi ständigt förbättra våra metoder för att dokumentera, följa upp, utvärdera förskolans kvalitet och barns förmågor. Vårt kunnande ska förändras och utvecklas inom förskolans olika målområden. Inom Fjällmons förskolor har alla barn en individuell utvecklingsplan i form av en IUP-pärm. Syftet med pärmen är att visa förskolans verksamhet och hur den kan hjälpa till att utveckla barnets förmågor. Vi behöver hjälp med att utveckla arbetet med att använda Ipaden som ett redskap att dokumentera, fånga lärandet så barnen kan bli delaktiga i hela dokumentationen/lärprocessen. Vi behöver hjälp med hur pedagogen i sitt ledarskap använder Ipaden och hur de kan använda Ipaden för att utveckla barnens kunnande så inte plattan endast blir en spelplatta. Vi behöver hjälp med att utveckla och föra vår IUP-pärm ett steg ytterligare mot att vara ett verktyg för utveckling av den pedagogiska verksamheten. 13

Östersund den 25 /6 2013 Leif Engkvist Förskolechefens underskrift 14