FÖRSTUDIE INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN FÖRSTUDIE INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-01-09 ATKINS SVERIGE AB 1

FÖRSTUDIE MEDVERKANDE STOCKHOLMS HAMN AB Mattias Sandell Utredningsledare Gun Rudeberg Övergripande projektledare Anne Wallinder Kvalitetsgranskning ATKINS SVERIGE AB Sven Åberg Uppdragsansvarig Ketil Kindestam Uppdragsledare Nils-Erik Ångman Uppdragsledare Sara Jansson Miljö Rickard Sandberg Miljö Lisa Kullendorff Miljö Tom Billingham Landskap & Gestaltning Eva-Lena Nilsson Markanvändning, Kommunikationer & Rapportsammanställning Malin Åberg-Wennerholm Gestaltning Per-Åke Corshammar Spår Kent Olsson El Olof Sandén Signalteknik Anders Janzon Geoteknik Geosigma AB Bergteknik & Hydrologi Reinertsen Konstbyggnader 2

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 8 2.1 Bakgrund 8 2.2 Förstudiens syfte 8 2.4 Övriga pågående arbeten 9 3 MÅL 10 3.1 Projektmål 10 3.2 Transportpolitiska mål 10 3.3 Risk och säkerhet 10 3.4 Nationella miljökvalitetsmål 10 3.5 Regionala och lokala miljömål 10 4 PLANERINGSPROCESSEN VID BYGGANDE AV JÄRNVÄG 11 5 FÖRUTSÄTTNINGAR 12 5.1 Markanvändning 12 5.2 Kommunikationer 15 5.3 Landskapsbild 19 5.4 Naturmiljö 21 5.5 Kulturmiljö 23 5.6 Boendemiljö 25 5.7 Naturresurser 30 5.8 Rekreation och friluftsliv 31 5.9 Geoteknik 33 5.10 Bergteknik 34 5.11 Hydrologi 34 5.12 Spårteknik 34 5.13 Signalteknik 35 5.14 Kontaktledningsteknik 35 6 STUDERADE ALTERNATIV 36 6.1 Nollalternativ 36 6.2 Alternativ 1 36 6.3 Alternativ 2 36 6.4 Alternativ 3 37 6.5 Avfört alternativ 37 6.6 Teknisk utformning 38 7 SAMRÅD OCH REMISS 42 8 KONSEKVENSBESKRIVNING 44 8.1 Landskapsbild 44 8.2 Naturmiljö 47 8.3 Kulturmiljö 48 8.4 Boendemiljö och hälsa 49 8.5 Naturresurser 54 8.6 Rekreation och friluftsliv 55 8.7 Miljöpåverkan under byggtiden 56 8.8 Markanvändning och kommunikationer 57 8.9 Hydrologi 58 9 RISK OCH SÄKERHET 60 9.1 Riskanalys 60 9.2 Riskbedömning 61 9.3 Tänkbara riskreducerande åtgärder 61 10 ÅTGÄRDER 63 10.1 Miljöskyddsåtgärder 63 10.2 Gestaltning broar 67 10.3 Lagar och tillstånd 68 11 ÖVERGRIPANDE ANLÄGGNINGSKOSTNADER 69 12 SAMLAD BEDÖMNING 70 13 KÄLLOR 78 BILAGA 80 3

FÖRSTUDIE 1 SAMMANFATTNING 1.1 BAKGRUND Sedan 1970-talet har Norvikudden planerats och förberetts för hamn- och industriverksamhet. Stockholms Hamn AB påbörjade under 2005 en tillståndsprocess för utbyggnad av hamnen samt drift av hamnverksamhet. I samband med tillståndsprocessen påbörjades en ny detaljplaneläggning av området. För att kunna transportera gods som är lastat på järnvägsvagnar från och till hamnen Järnvägsanslutningen planeras parallellt med hamnutbyggnaden. 1.2 FÖRSTUDIENS SYFTE OCH MÅL Syftet med förstudien om industrispår till hamnen på Norvikudden är att studera järnvägsanslutningen från Nynäsbanan till hamnen på Norvikudden, i vilken olika tänkbara lösningar studeras. Förstudien behandlar inte konsekvenserna på Nynäsbanan. Det övergripande projektmålet är att hamnen på Norvikudden ska utgöra en modern roro- och containerhamn nära Stockholmsregionen. Målet för delprojektet förstudie för industrispår till hamnen Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden, är att hitta lämpligaste sträckningen för ett industrispår till hamnen med hänsyn till bland annat funktionalitet, miljö, hälsa och kostnad. 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR öst om tätorten Nynäshamn. Området gränsar till våtmarken Alhagen, väg 73, ett mindre verksamhetsområde samt bostadsområdet Hacktorp. Norr om Alhagens våtmark ligger Kalvö industriområde. Utredningsområdet omfattar ett cirka 3,5 km långt och upp till 2,5 km brett område från Älgviken i norr till Hacktorp i söder, Kvarnängen i väster och Norvikudden i öster. Nynäshamns hamn, djuphamnsläget vid Norvik samt farleden är av riksintresse för sjöfart. Väg 73 utgör riksintresse för kommunikation. Transporter till och från hamnen kommer att ske i form av fartyg samt landtransporter på järnväg och väg. En järnvägsförbindelse till hamnen bedöms inte vara klar förrän tidigast år 2015. Landskapsanalysen visar att förstudieområdet kan delas upp i tre områden med olika landskapskaraktär: landsbygdkaraktär i norr (Landskapskaraktär 1, LK1), den anlagda våtmarken Alhagen i öster (LK2) samt bebyggelseområdena i söder (LK3). för naturen i de södra delarna av Stockholms skärgård. Den översiktliga na- rat ett område av mycket högt/högt naturvärde inom utredningsområdet. Området benämns Karlsta-Norvik och ligger väster om Alhagens våt- - områden registrerades som nyckelbiotoper och i fyra områden hittades naturvärdesobjekt. - av kommunen som kulturhistoriskt värdefulla. Inom utredningsområdet Idag förekommer ingen bullrande verksamhet på Norvikudden. Området norr och öster om udden är därför idag relativt ostört. Inga klagomål på dagens bullersituation har inkommit till kommunen. Järnvägen går idag genom ett vattenskyddsområde som inrymmer såväl en ytvattentäkt (Älviken) som en grundvattentäkt. Av Nynäshamns påverkan och förändringar inom dessa områden bör utredas noga. 4

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN Hela kusten omfattas av riksintresse för miljöbalken enligt 4 kapitlet 2. Det innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Nynäshamns fördjupade översiktsplan klassar Alhagen som ett värdefullt och lättillgängligt rekreationsområde. Alhagen är ett populärt rekreationsområde för bland annat boende i de närliggande områdena norra Nynäshamn, Hacktorp och Kalvö. Mellan väg 73 och Nynäsbanan i nära anslut- äng som nyttjas till rekreation och friluftsliv. Enligt en kartläggning och undersökningar av hur besökare upplever ljudmiljön i olika områden är delar av Norvikudden och Alhagen klassade som klass A (tystaste området). Tystnaden i sig kan öka på upplevelsevärdet av området, främst i Alhagen men även längs med Norvikuddens norra sida, eftersom till exempel fågelsång och porlande vattendrag blir tydligare. 1.4 STUDERADE ALTERNATIV Ett nollalternativ och tre utredningsalternativ har studerats. 1.4.1 NOLLALTERNATIV Förutom att jämföra de olika alternativen med varandra jämförs de med en trolig utveckling om järnvägen inte byggs ut, ett s.k. nollalternativ. Nollalter- verksamhetsområdet är fullt utbyggt, men hamnen saknar järnvägsanslutning. 1.4.2 ALTERNATIV 1 Järnvägen viker av från Nynäsbanan i höjd med Älgvikens före detta station för att sedan passera över våtmarks- och vattenskyddsområdet söder om sjön Älviken. Järnvägen dras sedan genom skogsmarkerna väster om Kalvö. Vid Kalvö dras järnvägen över åkrarna och går sedan genom Alhagens nordöstliga del, innan den når Norvikudden och den föreslagna hamnen. 1.4.3 ALTERNATIV 2 Enligt detta alternativ börjar järnvägen vid Nynäsbanan i höjd med Hammarhagens industriområde och strax norr om Hacktorps bostadsområde. Det nya spåret passerar under en ny bro för väg 73. Järnvägen placeras parallellt med Alhagens våtmarksområde men avskiljs från området genom att den dras i berget söder om Alhagen. Utformningen innebär att järnvägen läggs i en lång och på vissa ställen djup bergskärning, cirka 5-30 meter djup. För alternativet studeras två underalternativ; 2a och 2b. Cirka 500 meter norr om väg 73 skiljer sig alternativen åt. Alternativ 2a fortsätter i samma riktning medan alternativ 2b viker av lite åt söder. Alternativens dragning strålar därefter samman ute på udden och får i princip samma sträckning genom hamnområdet. 1.4.4 ALTERNATIV 3 Järnvägens korridor går i samma ungefärliga sträckning och principiella utformning som i utredningsalternativ 2 fram till väg 73. Alternativet viker av mot söder och placeras i en kortare tunnel fram till det planerade verksamhetsområdet. Järnvägen passerar genom det planerade verksamhetsområdet för att sedan nå Norvikudden. 1.5 AVFÖRT ALTERNATIV 1.5.1 ALTERNATIV 4 på dess sträckning genom Nynäshamns tätort. Från dagens passagerarhamn 5

FÖRSTUDIE - 1.6 SAMRÅD Samrådet genomfördes som ett skriftligt samråd. En informationsbroschyr skickades ut till berörd allmänhet samt myndigheter och organisationer. I broschyren beskrevs de fyra alternativen samt ett nollalternativ. Konsekvenserna av en bilaga i denna förstudie. 1.7 KONSEKVENSER Utifrån de förutsättningar som beskrivs i kapitel 5 har en konsekvensbedömning gjorts för alternativ 1 3. 1.7.1 NOLLALTERNATIV teten i form av lastbilar som transporterar gods till och från hamnen. Norvikudden är starkt påverkad av hamnens utbyggnad och det verksamhets- av sumpskogar, hassellundar, barrnaturskog och våtmarker (Alhagen) och med dess rika växt- och djurliv kan fortsätta att utvecklas. Nollalternativet innebär att de kulturmiljöer och fornlämningsområden som ej påverkats av hamnens utbyggnad kan bevaras och utvecklas. 1.7.2 ALTERNATIV 1 Järnvägens broar, bankar och kontaktledningar kommer att medföra stora visuella effekter för boende och för våtmarkens landskapskaraktär. Kontaktledningar, passerande tåg, skärningarna och bankar kommer att bidra till en förändring av landsbygdskaraktären över ett stort område. Alternativ 1 innebär stora ingrepp i en natur som kan sägas vara relativt orörd och av stor vikt då Norvikudden nu är utbyggd. Alternativet innebär att ny mark tas i anspråk, ökade fragmenterings- och barriäreffekter samt ökat buller i ett område som idag kan betecknas som relativt tyst. Alternativet korsar helhetsmiljön mellan Kogesta-Karlsta som härrör från yngre järnåldern och idag utgörs av en rad fornlämningar, fornlämningsområden och gravfält. Alternativet innebär också intrång i fornlämningsområden strax sydväst och väst om Solberga. Alternativ 1 bedöms medföra mycket omfattande påverkan på beondemiljön. Detta beror på det tillkommande bullret i det stora tidigare tysta och ostörda området. Utredningsalternativ 1 innebär att järnvägen korsar stora relativt orörda områden i den norra delen av utredningsområdet. Alternativet medför stora konsekvenser för det rörliga friluftslivet eftersom järnvägen kommer att utgöra en barriär gentemot angränsande skogs- och strandområden vid Älviken men även vid kusten. 1.7.3 ALTERNATIV 2A Järnvägen kommer att förändra landskapskaraktären på ett betydande sätt i grannskapsparken med omgivningar. Längs en cirka 200 meter lång sträcka av järnvägen kommer kontaktledningar och passerande tåg att kunna ses från den södra delen av våtmarken. Järnvägen kommer inte att kunna ses från den norra delen av våtmarken på grund av de djupa skärningarna i järnvägskorridoren.det är möjligt att jorden kommer att torka ut längs skärningarna på grund av ökad avvattning. Alternativet löper nära Alhagens våtmarksområde som därmed blir utsatt för ökat buller vilket kan innebära negativa konsekvenser för djurlivet, 6

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN speciellt fågellivet. I södra delen och vid Hacktorp bildar järnvägen en barriär mot Alhagens våtmarksområde vilket framförallt påverkar djurlivet. som av kommunen klassats som kulturhistoriskt värdefull. Intill detta torp förekommer också en rad fornlämningar. Alternativ 2a bedöms medföra måttlig påverkan till följd av de barriäreffekter som uppstår och bullerökningen i bostadsområdet Hacktorp. Bullerskyddsåtgärder kan minska bullerstörningarna. 2 kommer att skära genom fältet påverkas rekreations- och friluftsvärdet. Påverkan på närrekreationsområdet bedöms som stor. 1.7.4 ALTERNATIV 2B Konsekvenserna av alternativ 2b på grannskapsparken och den södra delen av våtmarken kommer att bli likadana som i alternativ 2a (se ovan). De visuella effekterna kommer att vara mindre framträdande. Förändringen i landskapskaraktären i den södra delen kommer att bli likadan som för alternativ 2a. 1.7.5 ALTERNATIV 3 Alternativ 3 kommer att ha samma effekter som alternativ 2a och alternativ 2b på området i grannskapsparken med omgivningar och på de norra delarna av våtmarken Alhagen. Däremot kommer kontaktledningar och passerande tåg inte att ses från den södra delen av våtmarken på grund av att järnvägen förläggs i tunnel del av sträckan. Tunneln innebär att det inte uppkommer någon barriäreffekt mellan Alhagen och grönområdet öster och söder om våtmarken, detta är värdefullt ur rörelse- och spridningssynpunkt för olika arter. Påverkan på upplevelsevärdet av kulturmiljön vid Blommenstorp blir olika stor beroende på var tunneln mynnar i detta område. Alternativ 3 bedöms medföra måttlig påverkan till följd av bullerökningen i bostadsområdet Hacktorp. Bullerskyddsåtgärder kan minska bullerstörningarna. Eftersom järnvägen delvis förläggs i tunnel bedöms påverkan på det rörliga friluftslivet i de södra delarna av Norvik som ringa/liten. Alternativ 2b innebär att industrispåret placeras längre från Alhagen vilket skapar bättre förutsättningar för att dämpa bullret som kan störa djur- och fågelliv. I övrigt är konsekvenserna likadana som i alternativ 2a. Konsekvenserna av alternativet är snarlika de i alternativ 2a men skiljer sig på det sättet att järnvägen placeras längre från Norviktorpet men närmare Blommenstorp och fornlämningsområdet. Alternativ 2b bedöms medföra måttlig påverkan till följd av de barriäreffekter som uppstår och bullerökningen i bostadsområdet Hacktorp. Bullerskyddsåtgärder kan minska bullerstörningarna. 7

FÖRSTUDIE 2 BAKGRUND OCH SYFTE 2.1 BAKGRUND har med sitt stora segelfria djup och goda inseglingsmöjligheter mycket goda verksamheten till Norvikudden har funnits sedan en längre tid. Sedan 1970-talet har området planerats och förberetts för hamn- och industriverksamhet. Utöver detaljplaneläggning pågick under åren 1999-2004 två tillståndsärenden för hamnverksamheten vid Norvikudden enligt Miljöbalken. Dessa ärenden av roro (roll on/roll of, vilket oftast är lastade lastbilsläp eller järnvägsvagnar ), lolo (lift on/lift off, vilket normalt är lastade containrar), bulkhantering (oför- arna fördes ej fram till beslut eftersom Stockholms Hamn AB av olika skäl lade ner arbetet. Stockholms Hamn AB har sedan dess fortsatt planera för en ny hamn på Norvikudden och påbörjade under 2005 en ny tillståndsprocess för utbyggnad av hamn samt drift av hamnverksamhet. Enligt planerna kommer hamnen i framtiden att ta emot både gods i form av roro och lolo, men planerna omfattar inte neläggning av området. För att kunna transportera gods som är lastat på järnvägsvagnar från och till näsbanan. Järnvägsanslutningen planeras parallellt med hamnutbyggnaden. Hamnutbyggnaden i sig kommer att regleras genom detaljplan enligt Plan- och bygglagen samt genom tillstånd enligt Miljöbalken. Anläggande av en ny järnvägsanslutning regleras enligt Lagen om byggande av järnväg. Vid anläggande av en ny järnväg krävs att alternativ studeras i en förstudie vilket är det första formella steget i planeringen för en järnvägsanläggning. 2.2 FÖRSTUDIENS SYFTE I förstudiearbetet ska förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläggas. Upplysningar och synpunkter från allmänhet, myndigheter och organisationer ska integreras i ett tidigt skede i planeringen. Förstudiearbetet handlar om att hitta alternativa lösningar. Ett annat syfte är att redovisa hur de fortsatta studierna ska genomföras. Ytterligare ett syfte med förstudien är att den ska ge underlag för länsstyrelsens bedömning av om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med förstudien om industrispår till hamnen på Norvikudden är att studera järnvägsanslutningen från Nynäsbanan till hamnen på Norvikudden, i vilken olika tänkbara lösningar studeras. Eftersom arbetet med den nya hamnen järnvägsanslutning. Förstudien är därför delvis en sammanställning av de tidigare utredningarna vilka nu också kompletteras med ytterligare fakta. Förstudien ska utgöra underlag för val av vilket av de alternativa lösningarna för järnvägsanslutningen som avses planeras vidare i detalj och senare genomföras. Den här förstudien behandlar inte konsekvenserna på Nynäsbanan. För mer information om det hänvisas till Banverkets regeringsuppdrag att utreda konsekvenserna för järnvägssystemet av en framtida hamn i Norvik samt Förstudie Nynäsbanan - Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn-Västerhaninge. 2.3 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING vikens före detta station och Björsta. Västerut sträcker sig området längs med Nynäsbanan. Österut sträcker sig området över våtmarks- och vattenskyddsområdet söder om sjön Älviken och omfattar även skogs-, hag- och åkermarkerna kring Kalvö. Området omfattar hela Alhagens våtmark fram till Norvikudden. I söder sträcker sig området från bostadsområdet Hacktorp och längs med Norvikvägen fram till Norvikudden. 8

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN Nynäshamns kommun upprättar för närvarande förslag på detaljplan för Norvikudden baserat på tidigare samrått detaljplaneprogram. Detaljplanehandlingen med dess miljökonsekvensbeskrivning tas fram av miljö- och samhällsbyggnads- Stockholms Hamn AB tar fram en tillståndsansökan för hamnverksamhet. Tillståndsärendet omfattar anläggande och drift av en hamn för roro- och containerverksamhet. Tillståndsansökan omfattar även anläggningsarbeten i vatten. Arbetet omfattar även en miljökonsekvensbeskrivning. Detta arbete sker enligt VIAK för detta arbete. Lantmäteriet Fastighetskartan 2006 Studieområde spår vid Nynäshamns hamn och Norvikudden inklusive området för Nynäs Re- I vissa fall har ett större område beaktats där externa omständigheter påverkar förstudiens förslag till lösningar. 2.4 ÖVRIGA PÅGÅENDE ARBETEN hamnens och angränsande områdens kommande användning och utformning Stockholms Hamn AB och NCC Construction Sverige AB tar fram en strukturplan för hur hela området på Norvikudden avses användas. NCC har intresse av att exploatera sin mark till ett företags- och logistikområde i anslutning till den Construction Sverige AB, NCC Roads AB, kommer att ansvara för uttag av bergmassorna inom det framtida företags- och logistikområde. De utför därför studier för hur dessa massor skall kunna tas ut och omhändertas. Dessa arbeten omfattas även av den miljökonsekvensbeskrivning som nämnts ovan. För studierna av berguttaget har NCC anlitat WSP. I september 2005 påbörjade Vägverket en ombyggnad av Väg 73, delen mellan Älgviken och Fors. Vägen beräknas vara klar 2009. Banverket planerar att förlänga plattformarna och bygga mötesspår mellan Västerhaninge och Nynäshamn på Nynäsbanan. De första åtgärderna beräknas vara klara 2009. Detta har studerats i förstudien Nynäsbanan Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn-Västerhaninge från 2004. Banverket har även på nan i studien Nynäsbanan Konsekvenser för järnvägssystemet av en framtida hamn i Norvik, från 2006. 9

FÖRSTUDIE 3 MÅL 3.1 PROJEKTMÅL Det övergripande projektmålet är att hamnen på Norvikudden ska utgöra en modern roro- och containerhamn nära Stockholmsregionen. Hamnen kommer att generera betydande godstransporter på land till och från olika delar av Stockholmsregionen men även i hög grad till andra delar av Sverige. Hamnens läge i Stockholmsregionen innebär i sig att den totala mängden av långväga landtransporter mellan Stockholmsregionen och andra hamnar kan minskas. Transporterna till och från den nya hamnen kan ske både med lastbil och med tåg. Genom att möjliggöra godstransporter på järnväg minskar den totala miljöbelastningen, medges säkrare transporter, ökas transportvolymerna (än vad olika områden i Sverige. Målet för delprojektet förstudie för industrispår till hamnen Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden, är att hitta lämpligaste sträckningen för ett industrispår till hamnen med hänsyn till bland annat funktionalitet, miljö, hälsa och kostnad. 3.2 TRANSPORTPOLITISKA MÅL Riksdagen har antagit följande övergripande transportpolitiska mål: Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Järnvägen kan bidra till detta mål genom att utvecklas så att en större andel av transporterna, såväl person- som godstransporter, utförs av spårburen Det övergripande målet är nedbrutet till sex delmål. Det sjätte målet, Ett jämställt transportsystem, anses inte relevant för denna studie då transpor- inte upp. ETT TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Detta innebär bland annat närhet till järnvägsstationer, restider samt standarden på den fysiska utrustningen, fordonen och banan. EN HÖG TRANSPORTKVALITET Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Begreppet transportkvalitet innefattar bl.a. krav på hög punktlighet och god transportekonomi för godstransporter. EN SÄKER TRAFIK Järnvägen omfattas av nollvisionen - ingen person ska dödas eller skadas all- EN GOD MILJÖ Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. EN POSITIV REGIONAL UTVECKLING Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. 10

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN 3.3 RISK OCH SÄKERHET Järnvägen omfattas av nollvisionen, ingen ska allvarligt skadas eller dödas inom järnvägen. Banverket arbetar med följande mätbara mål: Riskerna i järnvägstransportsystemet ska successivt minska. Särskilt ska åtgärder som syftar till barns säkerhet prioriteras. Antalet olyckor vid plankorsningar mellan väg och järnväg ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2007, räknat från 1996 års nivå. rar en halvering till år 2009, räknat från 1999 års nivå. Antalet elöverbryggningar per rullande femårsperiod ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2005 jämfört med år 2000. För närvarande omkommer i Sverige ca 25 personer per år i järnvägsrelaterade olyckor. Av dessa är ca 10 plankorsningsolyckor. Övriga olyckor är bland andra elolyckor, arbetsolyckor för järnvägspersonal, påkörningar och plattformsolyckor. Sedan 1990 har inga resenärer som befunnit sig i tåg omkommit i tågolyckor (urspårningar/kollisioner) i Sverige. 3.4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle, där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Sverige skall internationellt vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologiskt hållbar utveckling. I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. 2005 antogs ytterligare ett miljömål, Ett rikt växt och djurliv. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som bedöms vara relevanta i utredningen av industrispår till hamnen Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden är: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Säker strålmiljö - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker - God bebyggd miljö 3.5 REGIONALA OCH LOKALA MILJÖMÅL Stockholms läns miljömål fastställdes i maj 2006. Miljömålen bygger på de nationella miljömålen, men behandlar inte Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. De regionala miljömålen har sikte på år 2010. Värt att notera från de regionala miljömålen Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö är: riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Länets samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige har ett långsiktigt skydd senast år 2010. Skogsbilvägar ska inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt senast år 2006. Nynäshamns kommun har ännu inte utarbetat några lokala miljömål som direkt konkretiserar de nationella eller regionala miljömålen. 11

FÖRSTUDIE 4 PLANERINGSPROCESSEN VID BYGGANDE AV JÄRNVÄG Planering av järnvägsbyggande följer en prövningskedja, se bilden nedan, i vilken både järnvägsbyggaren och övriga samhället medverkar. Den normala planeringsprocessen består av förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. De första tre skedena syftar framförallt till att göra avvägningar mellan allmänna intressen. I järnvägsplanen sker avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Planeringsprocessen är utformad för att uppfylla gällande lagar och förordningar. Förstudien är det första formella steget i den fysiska planerings- processen. I en förstudie studeras olika principlösningar och lösningarnas kostnader och nyttor beskrivs. Syftet är att ta fram ett underlag för att välja vilka genomförbara lösningar som skall studeras vidare. Efter förstudien förkastas de lösningar som av någon anledning anses olämpliga att genomföra. Vid utarbetande av förstudie samråder järnvägsbyggaren med berörd sen bedöma om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förstudie Järnvägsutredning Järnvägsplan Bygghandling Kan ev uteslutas om alternativa lösningar saknas Alternativ 1 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativa lösningar studeras De möjliga lösningarna studeras Det valda alternativet studeras och fastläggs Planeringsprocessen vid byggande av järnväg enligt Lagen om byggande av järnväg. Om alternativa lösningar saknas och endast ett alternativ återstår efter en förstudie kan planeringen fortsätta direkt med järnvägsplan. I ett sådant fall krävs ingen järnvägsutredning. 12

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN 5 FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 MARKANVÄNDNING Nynäshamns kommun tillhör Stockholms län och ligger cirka sex mil sydost om Stockholm. Kommunen omfattar den södra delen av bergsplatån som bildar Södertörn. Området för den planerade hamnen gränsar till riksintresse för totalförsvaret (Herrön-Yxlö). 5.1.1 BOENDE OCH NÄRINGSLIV I Nynäshamns kommun bor idag cirka 22 000 innevånare varav cirka 80 procent i tätorterna Nynäshamn, Ösmo, Sorunda, Stora Vika eller Grödby. Centralorten har cirka 13 000 invånare. Närheten till Stockholm har medfört att stora områden längs med kusten 4000 fritidshus. Befolkningen i kommunen har årligen ökat med cirka 125 innevånare. Det råder i dagsläget stor efterfrågan på bostäder och prognoser Radhusområdet Hacktorp. De bostadsområden som ligger närmast det studerade området är Hacktorp och Kullsta, vilka ligger cirka två kilometer från Norvikudden, söder om väg 73. Närmaste permanentbostad vid hamnområdet ligger vid Grönviksvarvet som är beläget i Utterviken strax söder om Norvikudden. De boende är samföretagare. Antal förvärvsarbetande som bor i Nynäshamn kommun är cirka 7 000 personer. Kommunen är starkt beroende av några större arbets- ligger i anslutning till Norvikudden. Nynäshamns hamn ligger öster om Nynäshamns tätort. Vid Grönviksvarvet, strax söder om Norvikudden, sker varvsverksamhet av mindre omfattning. gen, som kan nås från Hacktorp via en gång- och cykelväg. Norr om Alhagens våtmark ligger Kalvö industriområde. Nynäshamns hamn, djuphamnsläget vid Norvikudden samt farleden är av riksintresse för sjöfart. 5.1.2 MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN Nynäshamns kommun äger marken längs infartsleden och mark väster om Hacktorp och längs med Alhagens våtmark. Nynäshamns kommuns markinnehav inom planområdet omfattas av cirka 50 ha. NCC Fastigheter AB äger mark som planeras för företags- och logistikområde sydväst om det planerade hamnområdet. NCCs markområde avgränsas i sydväst av infartsleden vid Hacktorp, i nordväst av Alhagens våtmark, i sydöst av Nynäs område omfattas av fastigheterna Kalvö 1:11, 1:12, 1:14 samt 1:17 och vilka främst är avsedda för arbetsområde. Marken norr om NCCs markområde 13

FÖRSTUDIE utgörs av fastigheten Kalvö 1:25 som ägs av Stockholms Hamn AB som planeras för hamnverksamhet. Fastigheten omfattar cirka 110 ha, varav cirka 60 ha är vattenområde. I Alhagens våtmark, väster om NCCs område, sker slutlig rening av avloppsvatten från avloppsreningsverken i kommunen. 5.1.3 KOMMUNALA PLANER, FRAMTIDA MARKANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLANERING Den gällande översiktsplanen för Nynäshamns kommun som helhet antogs i juni 1991 och aktualitetsförklarades i oktober 1998. Översiktsplanen anger att Norvik-Kalvö- området bör användas för bland annat tyngre industri reservat för ny järnväg från en hamn på Norvikudden, mot Nynäsbanan med anslutning norr om Nynäshamns stad. En fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad antogs av kommunfullmäktige i september 2004. I planen anges att Norvikudden bereds för en utbyggnad av hamn och industriområde och att möjligheterna för spårförbindelse till Norvikudden bör behållas. tagen i översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen. ANGRÄNSANDE DETALJPLANER Nynäshamns stad är till största delen detaljplanelagd med något undantag. Stadsplan för Hammarhagens industriområde, S 202, fastställd 1981-05-06 gäller för området närmast Nynäsbanan. Planen anger läge för stickspår från Nynäsbanan till Norvikudden, men genomförandetiden har gått ut. Planlagt industrispår Hacktorp Utdrag ur detaljplanen för ny infartsled (Dp 762). Detaljplan för Norvik industriområde, S 221, fastställdes 1988-04-08 och råde som för närvarande detaljplaneras för hamnen på Norvikudden och anger hur det tänkta industriområdet skulle planeras för både hamn- och industriverksamhet. Genomförandetiden har gått ut. En ändring har genom- 734A och 734B, vilken vann laga kraft 1994-07-20. Detaljplanen innebär att genomförandetiden förnyades för området. Detaljplan för våtmark Alhagen vann laga kraft 1996-05-08 och omfattar redovisar utformningen av våtmarken. I detaljplanen anges att en järnvägsförbindelse sedan länge planerats till den framtida hamnen på Norvikudden och att den kommer att passera under infartsleden och fortsätta intill planområdets sydöstra gräns. Våtmarken har avgränsats så att möjligheten att 14

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN för Norvikvägen. Genomförandetiden är fem år. PÅGÅENDE DETALJPLANERING Det pågår för närvarande ett detaljplanearbete på kommunen för att ta fram en ny detaljplan för den planerade hamnen och angränsande företags- och logistikområde (NCCs fastighet). Syftet med planen är att möjliggöra anläggande av hamn med tillhörande företags- och logistikområde och ett anslutande industrispår från Nynäsbanan fram till hamnområdet. Detaljplaneprogrammet var ute på samråd 27 oktober till 24 november, 2005. Viktigt att poängtera från samrådsredogörelsen är att stor hänsyn bör tas till landskapsbilden samt till Alhagens rekreations-, kultur- och naturvärden när industrispårets läge läggs fast. Detta är viktigt så att Alhagenområdet behåller sin attraktionskraft för bland annat det rörliga friluftslivet. Detaljplanen kommer preliminärt att ställas ut till våren 2007. Angränsande detaljplaner samt de planerade verksamhets- och hamnområdena. Detaljplan för ny infartsled, Dp 762, vann laga kraft 1997-12-04 och om- taljplanen redovisar den nya sträckningen av riksväg 73 inom Nynäshamns tätort, från Kalvö industriområde till hamnen. I detaljplanen anges att den nya infartsleden har utformats med hänsyn tagen till behovet av att anlägga planskilda korsningar med järnvägar som planeras till en eventuell hamn på Nynäsbanan mot Norvikudden, vid bostadsområdet Hacktorp. ÖVRIG PÅGÅENDE PLANERING Parallellt med detaljplanearbetet för hamnen och järnvägens planering pågår tillståndsprövning enligt miljöbalken för hamnen samt tillståndsansökan enligt miljöbalken för utskeppning av bergmassor. 5.2 KOMMUNIKATIONER 5.2.1 VÄGNÄT Väg 73, delen mellan Älgviken och Fors, har länge varit en av de mest olycksdrabbade vägarna i landet och i september 2005 påbörjades en utbyggnad av vägen. Den nya vägen kommer till stor del att följa nuvarande väg 73, förutom väster om Landfjärden där den får ny sträckning. Vägen beräknas vara klar 2009. Sträckan Älgviken Fors har idag två körfält och kommer efter utbygg- 15

FÖRSTUDIE naden att få fyra körfält. Väg 73 utgör riksintresse för kommunikation. Arbete pågår med att tidigarelägga den resterande utbyggnaden av vägen. Den - till och från hamnen antas ske på väg 225 efter 2015. Landtransporter från hamnen kommer att ske på framför allt väg 73 mot Stockholm och 259 mot Stockholms sydvästra förorter. Från hamnområdet i samband med den nya infartsleden till Nynäshamn. Norvikvägen ansluter transporter till och från hamn-, företags- och logistikområdena och omkring och Blommenstorp. Denna väg nyttjas även av bland annat VA- förvaltningen för deras fordon som försörjningsväg till våtmarken. 5.2.2 GÅNG- OCH CYKELNÄT och grusvägar. Området är lättillgängligt med parkeringsplats i väst vid Kalvö. Alhagen kan också nås via en gångbro över väg 73 och grusvägar förbi Blommenstorp. Torpen Hacktorp, Blommenstorp och Norvik kan nås via grusvägar och stigar inne i området. Dessa vägar ingår i ett rekreationsstråk. En gång- och cykelväg som förbinder bostadsområdet Hacktorp och Ham- deras väg till och från gymnasieskolan. 16 Gångvägen som förbinder Hacktorp och Hammarhagen - riktning mot Hacktorp. 5.2.3 TRAFIK TILL OCH FRÅN HAMNEN Transporter till och från hamnen kommer att ske i form av fartyg samt landtransporter på järnväg och väg. Banverket och Stockholms Hamn AB har gjort bedömningen att målpunkterna för gods från hamnen på Norvikudden framförallt är Stockholm och Mälardalen. Det innebär att transporterna till och från hamnen framförallt kommer att gå med lastbil. En järnvägsförbindelse till hamnen bedöms inte vara klar förrän tidigast år 2015. År 2015 bedöms att 15 procent av landvolymen av containers transporteras med järnväg. År 2020 bedöms siffran vara 25 procent. 5.2.4 NYNÄSBANAN - -

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN 2010 2015 2020 Tåg per vardag och riktning 3 6 Lastbilstransporter på Norviksvägen 452 850 1233 per dag sträckan Västerhaninge till Nynäshamn med endast två mötesstationer vilket belastad i rusningstid och tågen utnyttjas nära kapacitetsmaximum under vad den enkelspåriga delen idag praktiskt kan klara. Detta styrs av att de två mötesstationerna Tungelsta och Ösmo utnyttjas fullt för möten. Banan är pga av de begränsade mötesmöjligheterna mycket störningskänslig då försenade möten påverkar andra tåg på banan men får längre konsekvenser för tåg längre norrut mot och förbi Stockholm. Plattformarna på mötesstationerna är korta, drygt 100 meter och rymmer inte fullånga pendeltåg eller längre godståg. PLANERAD UTBYGGNAD AV NYNÄSBANAN och för att öka banans kapacitet baserar sig detta främst på den förstudie för Nynäsbanan som Banverket tog fram år 2004. För att påskynda arbetet har förskotterat pengar till Banverket som ett lån. Ombyggnadsarbetet är indelat i tre etapper: o o o Etapp 1 - Förlängning av plattformar mellan Västerhaninge och Nynäshamn och mötesspår på stationerna Tungelsta och Ösmo. Plattformarna ges en längd av cirka 250 meter. Åtgärden medför att ban- av vagnar i Västerhaninge kan då upphöra. Till och frånkopplingen tar av restiden och innebär ofta störningar. med detaljprojektering våren 2006 och i augusti 2008 beräknas plattformsförlängningarna vara klara. Etapp 2 - Två nya cirka 250 meter långa mötesspår vid stationerna Segersäng och i Hemfosa byggs, vilket innebär att tåg även kan mötas/köras om på dessa stationer. Åtgärden bidrar ytterligare till att minska störningskänsligheten på banan med dess följdkonsekvenser norrut. Ett försenat tågmöte i Tungelsa eller Ösmo kan alternativt ske på någon av de nya mötesstationerna utan att bägge tågen blir försenade. Arbetet beräknas vara färdigt hösten 2009. Etapp 3 - Förlängning av dubbelspåret från Västerhaninge söderut mot Tungelsta och eventuellt fram till Hemfosa station. Åtgärden innebär att tågmöten som idag sker i Tungelsta alternativt i Hemfosa efter etapp 2 kan ske i farten och inte stillastående vid någon av de ningskänsligheten. Åtgärden kan även innebära att kapaciteten kan Arbetet beräknas vara färdigt tidigast hösten 2009. 17

FÖRSTUDIE med pendeltåg. Till viss del kan åtgärderna även gagna en utveckling av - terligare åtgärder. Utanför rusningstid och under nattetid då inga pendeltåg Rapporten som färdigställts under oktober 2006 drar slutsatsen att för att kunna köras på dagtid. Hösten 2005 så gav regeringen Banverket ett uppdrag att utreda förutsätt- drag gavs som en följd av planerna på utbyggnad av hamnen på Norvikudden. tem för framtiden, men transportlösningar i land måste alltid gynna en affärsmässig godshantering på kort sikt. Därför är det troligtvis avgörande att godståg kan köras alla tider på dygnet. 4 godståg i vardera riktningen nattetid. Utöver de åtgärder som nämnts ovan krävs även följande åtgärd: o Kraftförsörjningen på Nynäsbanan måste åtgärdas. dygn, eller 3 tåg i vardera riktningen, samt 1-4 godståg nattetid måste följande åtgärder vidtas: o o Dubbelspårssträckan måste förlängas ytterligare från Tungelsta ända fram till Hemfosa. Kraftförsörjningen på Nynäsbanan måste åtgärdas. ett antal brister på Nynäsbanan åtgärdas: o o förbi norrgående godståg i Jordbro. Med en ökad aktivitet på Älvsjö godsbangård saknas det tillräckligt I Älvsjö är det svårt för södergående godståg som kommer från godsbangården att komma förbi Älvsjö personbangård och till Ny- deltågen negativt, så krävs enligt rapporten följande åtgärder: Dubbelspår Tungelsta-Nynäsgård Bullerskydd på samma sträcka och eventuellt mellan Tungelsta och Älvsjö Sidospår där tåg kan mötas i Jordbro Ny utfart vid Älvsjö godsbangård och en mindre ombyggnad av Älvsjö bangård. Dessa åtgärder kräver investering på upp till totalt två miljader kronor. För utförligare beskrivning hänvisas till Banverkets Förstudie Nynäsbanan kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn Västerhaninge, BRÖT 18

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN PM 25/2004 samt Nynäsbanan uppdrag att utreda konsekvenserna för järnvägssystemet av en framtida hamn i Norvik, BRÖT PM 15/2006. Nynäsbanan utgör riksintresse för kommunikation i egenskap av järnväg till allmän hamn. 5.3 LANDSKAPSBILD Utredningsområdet är beläget på en urbergsplatå som ingår i området Södertörn. Området omfattar ett ca 3,5 km långt och upp till 2,5 km brett område från Älgviken i norr till Hacktorp i söder, Kvarnängen i väster och Norvikudden i öster. Landskapsanalysen visar att förstudieområdet kan delas upp i tre områden med olika landskapskaraktär: landsbygdkaraktär i norr (Landskapskaraktär 1, LK1), den anlagda våtmarken Alhagen i öster (LK2) samt bebyggelseområdena i söder (LK3), se kartbilden till höger. Landskapskaraktär utgör den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar och uppbyggnad. Även om upplevelsen av landskapet till stor struktur och landskapselement. 5.3.1 LANDSKAPSKARAKTÄR 1(LK1) SKOG/ODLINGSLANDSKAP LK1 karaktäriseras av smala uppodlade sprickdalar med mellanliggande barrskogsbevuxna berg- och moränområden som bildar tydliga land- öppna gräsytor. Sjön Älviken ligger delvis i förstudieområdet och är det största vattendraget i LK1. Små grupper av torp i byar såsom Solberga och Berga utgör kulturhistorisk miljö i området. LK1 gränsar i väster mot väg 73 och järnvägen mellan Stockholm och Nynäshamn (Nynäsbanan). Dessa tunga landskapselement ger ett starkt intryck av infrastruktur i Lantmäteriet Fastighetskartan 2006 Landskapskaraktär 1 - skog/odlingslandskap Landskapskaraktär 2 - våtmark Alhagen Landskapskaraktär 3 - tätort De olika landskapskaraktärena i utredningsområdet. förhållande till det övriga områdets skog/odlingslandskapskaraktär. Det det är värdefullt ur landskapsbildsynpunkt. 19

FÖRSTUDIE sumpskogar och klippta ängar. Skötseln av ängarna samt de vallar som skiljer våtmarkens dammar åt skapar en känsla av ett välskött naturområde. - Skogslandskapet. Vy vid Kalvö norrut. 5.3.2 LANDSKAPSKARAKTÄR 2 (LK2) VÅTMARK ALHAGEN Våtmarken Alhagen är en anlagd våtmark som kompletterar reningsverkets mekaniska och kemiska rening. Anläggningen påbörjades 1997 och togs i drift under våren 1998. Anläggningen har anpassats till den omgivande miljön, dock bör man beakta att våtmarken är konstgjord. LK2 karakteriseras av våtmarkens vattenspeglar och vegetation samt av branta skogsbeklädda bergssidor. Asp dominerar i området längst ner på bergssidorna medan tall respektive De skogsbeklädda bergssidorna, bankarna längs väg 73 och den omväxlande vegetationen skapar en variation i landskapsrummet och ger området en området. Variationen i landskapsbilden, mångfalden av naturtyper och funktionen som ett naturskönt rekreationsområde är särskilt värdefullt. 5.3.3 LANDSKAPSKARAKTÄR 3 (LK3) TÄTORT LK3 kan karaktäriseras som ett landskap i övergång från landsbygd till tätort. Området innehåller en blandning av olika landskapselement som medverkar till övergångskaraktären. Dominerande element är byggnader som tillhör Hammarhagens industriområde, radhusen på Hacktorpsvägen, villorna på Villavägen, grannskapsparkens grönområde vid Hacktorp, järnvägen samt väg 73. Byggnaderna och infrastrukturen ligger vid gränsen till grann- Våtmarken Alhagen. Vy mot söder. 20

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN Vy söderut mot Hacktorp och Nynäsbanan. skapsparken som består av en gång- och cykelväg, oklippt gräs och en fotbollsplan. Gång- och cykelvägen fungerar som en anslutning mellan HackWRUS RFK RPUnGHW L QRUU 'HW ÀQQV Y\HU LQ PRW JUDQQVNDSVSDUNHQ VlUVNLOW IUnQ UDGKXVHQ L +DFNWRUS 9\HU PRW SDUNHQ ÀQQV RFNVn IUnQ YlJ VDPW gång- och cykelbron som ansluter Hacktorp till våtmarken Alhagen. Naturvärden Nyckelbiotop Sumpskog NV 1 NY 2 NY 1 5.4 NATURMILJÖ 'H VNRJV RFK EHUJRPUnGHQ VRP ÀQQV LQRP XWUHGQLQJVRPUnGHW lu W\SLVND för naturen i de södra delarna av Stockholms skärgård. I områdets nordylvwud GHO ÀQQV HQ PDUNHUDG EHUJVU\JJ PHG K MGHU XSS HPRW PHWHU YHU KDYHW, GHQ QRUG VWUD GHOHQ ÀQQV EHUJ PHG QLYnHU Sn PHWHU YHU KDYHW och en smal dalgång cirka 7 meter över havet. Norvikuddens vegetation utmärks till stora delar av hällmarkstallskog på en mindre produktiv mark. Hällmarksskogen växer på höjdområdena, medan JUDQ RFK VPn EHVWnQG DY O YWUlG Yl[HU Sn UHODWLYW VPn RPUnGHQ GlU ÀQPDWHULDO LQWH VYDOODWV XW RFK HQ PHU SURGXNWLY PLQHUDOMRUG ÀQQV, GHQ QRUUD GHOHQ ÀQQV HQ loguh JUDQGRPLQHUDG VNRJ RFK L GHQ FHQWUDODUH GHOHQ DY RPUnGHW ÀQQV IUlPVW \QJUH WDOOVNRJ VRP Yl[W XSS HIWHU HQ EUDQG, VOlQWHQ ALHAGEN NV 2 NV 3 NV 4 Lantmäteriet Fastighetskartan 2006 Naturvärden i området. 21

FÖRSTUDIE mot Alhagens våtmarksområde dominerar lövträd och hassel. I den utfyllda delen mellan Norvikholmen och fastlandet växer spridda unga tallar som självsåtts efter 1980 då sprängsten forslats dit. Naturmiljön inom utredningsområdet kan beskrivas som innehållsrik och variationsrik med hällmarker, våtmarker, branta berg, dalgångar och äldre tallskog. Detta indikerar en rik biologisk mångfald inom området. Efter- en hel del vedsvamp och en rik insektsfauna. Döda träd och högstubbar i området är inte bara nyckelelement för insekter utan utnyttjas även av vissa fågelarter till boplatser och vid sökande efter föda. 5.4.1 RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN tionsrikedomen, mångfalden av växt- och djurarter (inklusive potential för rödlistade arter) gör att detta område kan omfattas av miljöbalkens 3 kap 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Området Alhagen Norvikudden är också relativt tyst och har också klassats som tyst område, se vidare under 5.8 Rekreation och friluftsliv, enligt kommunens inventering. Detta förstärker dess ekologiska värde samt upplevelsevärde. 5.4.2 REGIONALA OCH KOMMUNALA VÄRDEN Den översiktliga naturinventeringen som genomfördes i kommunen 1988- redningsområdet. Området benämns Karlsta-Norvik och ligger väster om Alhagens våtmark. Området utgörs av ett lövskogs- och våtmarksområde. I den kustplan som Nynäshamns Kommun har tagit fram tillsammans med Haninge Kommun anges värdefulla naturområden i kommunernas kustområden. Norvikudden nämns inte i planen. 5.4.3 NYCKELBIOTOPER OCH NATURVÅRDSOBJEKT råden registrerades som nyckelbiotoper och i fyra områden hittades natur- med mycket gamla träd, vilket är relativt ovanligt i regionen. Under 2006 kompletterades inventeringen i samband med miljöprövningen av hamnen på Norvikudden. Totalt inventerades 12 lokaler i och utanför Norvikudden med avseende på insekter. Totalt hittades 12 rödlistade arter varav två betecknas som hotade i den lägsta kategorin ( sårbara enligt 2005 års NYCKELBIOTOP 1 En mycket gammal och senvuxen tallskog i ett förhållandevis opåverkat område med spridd död ved. Biotoptypen med äldre träd gynnar framförallt vedsvampar och insektsfaunan och området skulle kunna innebos av hotade och rödlistade arter. NYCKELBIOTOP 2 Ett stort område med gammal barrskog av lång kontinuitet som har inslag av både död ved och kraftiga lövträd. Trädens höga ålder, död ved och högstubbar skapar en gynnsam miljö både för många insekter och vedsvampar, men ger även förutsättningar som födo- och boplats för många - 22

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN NATURVÄRDESOBJEKT 1 En nordslänt med framför allt långsamt växande tall som har påverkats av en lokal brand. Brandfältet har en hel del död ved och gynnar insekter som kräver branddöda eller skadade träd. NATURVÄRDESOBJEKT 2 Området hyser förmodligen många intressanta insekter som är knutna till de gamla träden och den solbelysta miljön. NATURVÄRDESOBJEKT 3 Området har ett stort bestånd av hasselbuskar i sluttningen ned mot Alhagens våtmark. Många insekter och svampar är knutna till hassellundar och hasseln direkt. NATURVÄRDESOBJEKT 4 Gles hällmarkstallskog med stora delar av berg i dagen. Eftersom det är en en av få platser med naturligt växande murgröna i länet. SUMPSKOGAR En landsomfattande inventering av sumpskogar genomfördes mellan 1990 karta ovan. Alhagens våtmark. ALHAGEN Alhagen utgörs av en dalgång med öppna marker som omges av skogklädda bergssluttningar där asp dominerar i brynen med tall respektive blandskog högre upp på höjderna. Våtmarken är fågelrik. Under fågelinventering vid Alhagens våtmark, utfört av Nynäshamns ornitologer under 1998-2001 med några kompletteringar 2002-2006, har ett 100-150 tal arter observerats, varav cirka 35-50 kan häcka i området. Av häckande arter kan nämnas smådopping, svarthakedopping, skedand, vattenrall, göktyta, mindre hackspett och stenknäck. Av rastande fåglar, drygt 50-tal arter, kan nämnas snatterand, veldunsbältena i området är en tänkbar häckningslokal för till exempel den rödlistade pungmesen. miljö och lokalt bidrar till mer sumpskogslika förhållanden 5.5 KULTURMILJÖ 5.5.1 RIKSINTRESSEN 23

FÖRSTUDIE Fornlämning Fornlämningsyta ) * ) * ) * ) * * ) ) * ) * ) ** ) ) * ) * ) * ) * ) * )* * ) * ) ) )* )* * ) * ) * ) * 5.5.2 REGIONALA OCH KOMMUNALA VÄRDEN * ) ) * ) * Grönviksvarvet ) * ) * ) * ) *,QRP XWUHGQLQJVRPUnGHW ÀQQV LQJD UHJLRQDOD LQWUHVVHRPUnGHQ XU NXOWXUPLOjösynpunkt. Stora Grönvik Blommenstorp * ) Hacktorp ) * ) * ) * I Kustplan för Haninge och Nynäshamns kommun, Översiktsplan för Nynäshamns kommun och Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad redovisas utredningsområdet inte som ett kulturhistoriskt värdefullt område. Norviks torp ) * ) ** ) ) * ) * Torpet Blommenstorp. ) * ) * ) * * ) ) * ) * ) Lantmäteriet Fastighetskartan 2006* )* * ) Kulturvärden i området. ) * Vid Uttervik ligger Grönviksvarvet som byggdes 1941. Grönviksvarvet består av varvsbyggnaden, skepparbostaden samt en sjöbod och en brygga som uppfördes 1942. Sjöboden och bryggan är mycket välbevarade och är i originalskick. Grönviksvarvet har enligt Nynäshamns kommun ett stort kulturhistoriskt värde. 5.5.3 FORNLÄMNINGAR, 1RUYLNVRPUnGHW ÀQQV I\UD JDPOD WRUS 'HVVD lu +DFNWRUS %ORPPHQVWRUS Stora Grönvik och Norviks torp. Stora Grönvik består av två bostadshus. Huvudbyggnaden är ett av Nynäshamns äldsta hus från omkring år 1800. Enligt Nynäshamns kommun är Stora Grönvik kulturhistoriskt värdefull. Blommenstorp klassas av kommunen som kulturhistoriskt intressant. gvwhu RP *U QYLNVYDUYHW ÀQQV HWW U VH YLONHW lu NDWHJRULVHUDG VRP JUDY IUnQ EURQVnOGHUQ, GHQ QRUUD GHOHQ DY 1RUYLNXGGHQ ÀQQV HQ VHQWLGD I UVYDUVDQläggning bevarad, vilket är en försvarsanläggning bestående av skyttevärn. Denna fornlämning kan enligt yttrande från länsantikvarien tas bort efter enklare fotodokumentation. 'HW ÀQQV LQJD E\JJQDGVPLQQHQ LQRP XWUHGQLQJVRPUnGHW,QWLOO %ORPPHQVWRUS ÀQQV HQ ERSODWV IUnQ VWHQnOGHUQ EHYDUDG /lpqlqjhqv omfattning är oklar. 24 Norviksområdet med omnejd är fornlämningstätt och inom utredningsområghw ÀQQV HWW ÁHUWDO IRUQOlPQLQJDU

INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN Ett två kilometer långt och en kilometer brett område väster om Alhagen, kring torpen Berga, Karlsta och Norvik, rymmer gravfält. Området som är från yngre järnåldern har en kulturhistoriskt värdefull struktur (helhetsmiljö) enligt kommunens kulturmiljöprogram. med förhöjda fosfathalter inom Norvikområdet. Höga fosfatvärden kan indikera gropkeramiska boplatser det vill säga spår av att människor tidigare levt på platsen. Björsta Älgviken Lidatorp Blista Klövsta Älvudden Älviken Solberga Strömslund Himmelsö Norvik Norvik Torsv Y Fräns 5.6 BOENDEMILJÖ tätort men även vid Kalvö samt enstaka fastigheter i Karlsta och bostadsområdet Hacktorp. Ett koloniområde ligger strax öster om Nynäsbanan, terna till rekreation är goda i utredningsområdet, men delar av det påverkas idag av industri- samt väg- och järnvägsbuller. En kartläggning av tysta områden i Nynäshamns kommun har utförts, se karta bredvid. Stora delar av utredningsområdet ligger i det gula segmentet, vilket innebär 45 dba max 1 timme per dag. sbol ar nsberget Fjättersjön Nynäs NYNÄSHAMN Gästhamn Bedarön 5.6.1 BARRIÄREFFEKTER Barriäreffekter kan vara såväl fysiska som visuella. Fysisk barriäreffekt innebär påverkan på människors och djurs möjlighet att röra sig i landskapet. Visuell barriäreffekt innebär förkortade siktsträckor och försämrar orienteringsförmågan i landskapet. FYSISKA BARRIÄRER Järnvägen mellan Stockholm och Nynäshamn samt väg 73 utgör viktiga anslutningar mellan Nynäshamn och resten av Sverige, men de bidrar Naturreservat Dyvik Kärringboda aviken Klass A - 40 dba högst 10 min/vecka Klass B - 40 dba högst 5 min/dag Klass C - 45 dba högst 1 timme/dag Klass D - 45 dba högst 2 timmar/dag Områden med högre bullervärden Kartläggning av tysta områden (källa: Nynäshamns kommuns hemsida). 25