KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015

Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3 Normer och värden...3 Verksamhetsmål...3 Process/insatser...3 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...3 Resultat...3 Analys...3 Utvärdering...3 Åtgärder för utveckling...3 Utveckling och lärande...3 Verksamhetsmål...4 Process/insatser...4 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...4 Resultat...4 Analys...4 Utvärdering...4 Åtgärder för utveckling...4 Barns inflytande...4 Verksamhetsmål...4 Process/insatser...4 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...5 Resultat...5 Analys...5 Utvärdering...5 Åtgärder för utveckling...5 Förskola och hem...5 Resultat enkät...5 Verksamhetsmål...5 Process/insatser...5 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...5 Resultat...6 Analys...6 Utvärdering...6 Åtgärder för utveckling...6 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...6 Verksamhetsmål...6 Process/insatser...6 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...6 Resultat...6 Analys...6 Utvärdering...6 Åtgärder för utveckling...6 Kultur- och utbildningsnämndens mål...7 Bedömning av förskolans kvalitet...8 Sammanfattning...10 2

Inledning Vi har kommit i ordning i våra nya lokaler och trivs bra, det är ljust,fräscht och trevligt. Det som vi trodde skulle bli besvärligt med att inte vara i markplan, har vi löst med att förändra våra rutiner t.ex. när vi ska gå ut. Vi har haft lite personalförändringar under året p.g.a. föräldraledighet, men vår nya personal har varit bekant för barnen sedan tidigare och det har känts bra. Stämningen bland barnen på både förskola och fritids har varit god, det har inte varit mycket konflikter. För att få in mer naturvetenskap valde vi att under året arbeta med vatten som tema, genom sånger,experiment och skapande i olika former. 3

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har jobbat mycket med naturvetenskap, som har varit spännande och lärorikt. Temat startade vi upp med en teater som pedagogerna spelade upp för barnen. Vi har sjungit vattensånger, gjort olika vattendjur och konstruerat båtar. Genom experiment har vi också lärt oss om vattnets egenskaper. Vårfesten utgick från vårt vattentema med sång och tipspromenad om det som vi arbetat med. Vi har ökat inflytandet från barnen genom att ha regelbundna stormöten, där barnen har fått framföra sina åsikter, vilket har gjort att barnen sett att deras åsikter och förslag har genomförts på förskolan i den mån det har varit möjligt. Vi har sett en stor utveckling i barnens sätt att komma med förslag; här har de äldre barnen varit goda förebilder. En pedagog har varit ansvarig för fritidsbarnen, det har behövts för att de är integrerade med förskolan. De behöver egna aktiviteter och lekar som är stimulerande för dem. Underlag och rutiner Underlaget för kvalitetsredovisningen kommer från förskolans arbetsplaner. Vi arbetar utifrån de mål som finns reviderade Lpfö 98 samt utifrån Hallsbergs kommuns prioriterade områden. Vi har observerat barnen enskilt och i grupp och reflekterat tillsammans i arbetslaget över verksamheten. Vi får information och synpunkter om verksamheten från föräldrar på föräldramöten, utvecklingssamtal och genom enkätundersökning. Vi har en öppen daglig dialog med föräldrarna vid hämtning och lämning. Organisation och förutsättningar Förskolan Hjorten har under året bestått av en avdelning med ca 17 inskrivna barn 1-5 år. Integrerat med förskolan finns också en fritidsavdelning med ca 10 barn i åldrarna 6-11år. Fritidsbarnen äter frukost på förskolan. Från 13.50 på eftermiddagen delar förskola och fritids lokaler och då har en av pedagogerna huvudansvaret för fritidsverksamheten. I verksamheten finns en förskollärare, en lärare och två barnskötare samt en resurs/assistent. Vi har gemensam planeringstid 2 tim. va vecka. Enskild planering har varit schemalagd 1 timme var per vecka men det har inte alltid gått att genomföra. Vi har haft tillgång till elevvårdsteam bestående av specialpedagog och kurator. Maten kommer i kantiner från Pålsboda och en personal ansvarar för att plocka fram och duka. Den personal som stänger ansvarar för disk och mellanmål på em. 4

Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Verksamhetsmål Att barnen utvecklar sin förståelse för att alla människor har lika värde. Att det finns olika länder, kulturer och språk. Process/insatser Vi ska använda lärplattan bl.a. till att lyssna på olika språk samt lära oss olika fraser. Vi ska sjunga på engelska och lära oss lite engelska ord och fraser. Vi köper en världskarta där vi ska markera länder/platser som barnen har anknytning till eller som barn/pedagoger besökt. Vi planerar att ha samlingar framför kartan när någon, barn eller pedagog, är ute och reser och då prata om respektive lands språk, kultur, natur mm. I samband med vårt vattentema pratar vi om vattenresurser/klimat/djur i andra länder. Vi vill lära barnen lite stödtecken. Vi börjar med tecken för olika frukter. Resultat Vi har satt upp en stor världskarta (och även en stor sverigekarta) på väggen. Tanken var att vi skulle presentera olika länder som barnen eller personal har anknytning till genom släkt eller resor. Vi hade tänkt att samla barnen framför kartan och presentera språk, mat mm. men så har det inte riktigt blivit. Dock har barnen blivit väldigt intresserade av kartan och står ofta tillsammans med andra barn och/eller föräldrar och pekar och pratar. De samspelar mycket framför kartan och pratar om olika länder. Barnen har också blivit intresserade av olika språk och pratar låtsasspråk ibland när de klär ut sig. Vi har sjungit på engelska och teckenspråk. De äldre barnen har lärt sig lite engelska ord och uttryck. Alla barn har lärt sig lite tecken för frukter. Vi har inte använt lärplattan så som vi hade tänkt. Det var svårt att hitta lämpliga program/appar. Vi har lärt mycket om djur i vatten genom sånger, modeller, fakta, teater och visat upp det som ett hav i korridoren. 5

Analys Vi har sett att barnens intresse för andra länder och platser har ökat och de går och ställer sig vid kartorna i hallen och pratar med varandra om var de bor / har varit. Vi uppmärksammade när vi stod framför världskartan att barn som gjort resor i Sverige också ville visa var de hade varit. Den nya sverigekartan har gjort det möjligt. Vi har inte använt lärplatta för vi har inte hittat språkprogram som har passat oss. Vi känner att vi behöver mer kunskap och idéer om användning av lärplatta. Vattentemat har varit bra men blev kanske för långt för att intresset både hos oss och barnen skulle hållas vid liv. Vi skulle ha kunnat utöka arbetet med stödtecken mycket mer, särskilt med tanke på att vi har ett barn där kommunikationen med övriga barn skulle bli enklare, om alla barn och vuxna använde det. Utvärdering 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi ska bli bättre på att använda lärplatta. Ett steg i detta är att all personal ska läsa boken Surfplatta i skola och förskola. Vid nästa temaarbete ska vi tänka på att dela upp det i flera korta perioder. Vi behöver bli bättre på att använda stödtecken i alla sammanhang. 6

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Att barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och teknik. Process/insatser Vi väljer att jobba med vatten som tema. Vi startar upp med en teater för att inspirera och fånga intresset för temat. Vi fortsätter med storsamling där vi tar reda på vad barnen kan och vill veta, om vatten. Utifrån barnens tankar går vi vidare med temat. I temat väver vi in sång, dans och musik om djur i vatten. Vi tillverkar olika djur som lever i vatten, av olika material och med olika tekniker. Tar reda på fakta om djuren tillsammans med barnen och dokumenterar det. Göra sagor tillsammans med barnen. Göra olika vattenexperiment för att lära om vattnets olika egenskaper Vi avser att besöka vårt vattenverk och reningsverk. Resultat Teatern som pedagogerna startade upp temat med, blev en bra inledning. Barnen har varit väldigt engagerade och intresserade. Vi har sjungit och dansat om djur. Vi har tillverkat vattendjur och båtar i olika material och samtidigt lärt oss fakta. Vi har experimenterat med vatten i dess olika former och barnen har fått dokumentera vetenskapligt. De äldre barnen har gjort gemensamma sagor om de tillverkade djuren. Vårfesten genomsyrades av vattentemat och barnen fick visa upp vad de lärt sig. Vi har försökt få komma till vatten- och reningsverk men inte fått svar på mejl från berörda. 7

Analys Alla pedagoger har bidragit med sina olika förmågor och det har gjort temat blev både roligt och lärorikt. Barnen har varit engagerade och vetgiriga och kommit med egna idéer. Som vi skrivit tidigare, blev vattentemat alltför utdraget och hade krävt lite mer planering i kortare perioder. Vi trodde nog också att vi skulle kunna väva in mera i det än vad som visade sig vara möjligt. Utvärdering 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi behöver jobba mer med teknik och utmana barnen i detta. Vi pedagoger behöver bli bättre på att hitta teknikutmaningar och ta vara på tillfällena. Vi behöver utnyttja skogen mer som ett pedagogiskt rum, med alla dess möjligheter. 8

Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Verksamhetsmål Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Process/insatser Vi inför stormöte/barnråd varannan vecka där barnen får komma med förslag på förändringar, inköp och aktiviteter. Vi sätter upp en lapp där vi skriver barnens ärenden som kommer upp mellan mötena. Vid mötet får barnet själv ta upp sitt ärende, med stöd av oss. Resultat Vi har haft stormöten varannan vecka och det har fungerat fantastiskt bra. Barnens förslag har lagts i en fin burk som vi fått som avskedsgåva av ett barn som slutat. Vid mötet får barnen själva redogöra för sina frågor/idéer. Barnen får hålla en snäcka när de ska prata. De har blivit väldigt duktiga på turtagning och att lyssna. De har också lärt sig att komma med synpunkter på det som tagits upp. Barnen ser att det som de föreslår genomförs om det är möjligt. Exempel på förslag från barnen: Inköp av olika spel, ha fasta platser i matsalen, bakning, skogsdag, få vara på stora skolgården, mm. I stormötet kan också pedagogerna komma med förslag som tas upp till diskussion och beslut. 9

Analys Barnen lär sig mer och mer om mötesteknik och att fatta beslut i demokratisk ordning. Vi ser också en utveckling i vilken typ av frågor och förslag barnen tar upp på stormötet. Barnen ser att det är meningsfullt och att de kan vara med och påverka sin vardag. Utvärdering 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi behöver utmana barnen att bli ännu mer delaktiga i förskolans verksamhet och att våga föreslå områden att jobba med. 10

Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Språklig begreppsförmåga Matematisk begreppsförmåga Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar 11

Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barns inflytande Pedagogisk dokumentation Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. 12

Sammanfattning Året har varit utvecklande och stimulerande på många sätt. Vi har fått möjlighet till två timmars gemensam planering varannan vecka och det har varit väldigt värdefullt. Dock kan vi se att vi behöver bli ännu bättre på att utgå mer från våra arbetsplaner vid planeringsträffarna så att vi håller dem levande i verksamheten. I arbetslaget har det skett lite förändringar vi har fått en huvudansvarig lärare på fritidshemmet och det har varit bra för alla. Ordinarie förskollärare är föräldraledig. Vi fick en tidigare anställd som vikarie, det var också bra. Vi känner att vi är välförsedda med vikarier, vilket ger god kontinuitet och stor trygghet för barnen. Vattentemat har varit roligt och barnen har varit intresserade, men vi har lärt oss att vi borde ha delat upp temat i kortare perioder. Vi hade väldigt få svar på föräldraenkäten och kan därför inte dra några slutsatser utifrån resultatet. Vi behöver utveckla vår användning av lärplattan både när det gäller det pedagogiska arbetet med barnen och vår egen dokumentation. Att gemensamt läsa boken Surfplatta i skola och förskola tror vi vore bra. Hallsberg 2015-06Inger Andersson Förskolechef 13