SKRIVELSE 2013-04-26 Ärendenr: NV-00321-13 Bov 20121-936/2012 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller Förord Boverket och Naturvårdsverket redovisar här i ett gemensamt dokument kunskapsunderlag för ställningstaganden om flygbuller. Vi är överens om det riktvärde som gäller för maximalt flygbuller (70 dba) och om de mål som ska uppnås. Vi har i huvudsak en gemensam syn på vilket kunskapsunderlag som det är relevant att utgå ifrån. Kunskapsunderlaget redovisas i föreliggande skrivelse. Däremot drar Boverket och Naturvårdsverket olika slutsatser om hur riktvärdet för maximalt flygbuller utomhus under dag- och kvällstid bör tolkas och tillämpas i samband med prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Utifrån de båda lagarnas skilda perspektiv har vi kommit fram till olika ståndpunkter. Våra respektive ståndpunkter och motiven för dem redovisas i skrivelsen. April 2013 Janna Valik Generaldirektör Boverket Maria Ågren Generaldirektör Naturvårdsverket
2(9) KUNSKAPSUNDERLAGET Uppdraget Boverket och Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att redovisa en gemensam ståndpunkt avseende hur riktvärdet för maximalt flygbuller utomhus under dag- och kvällstid bör tolkas och tillämpas i samband med prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Genomförande Uppdraget har genomförts i samarbete mellan de båda myndigheterna. En kontinuerlig dialog har förts mellan myndigheterna i frågan. Vid beredningen av rubricerat uppdrag kan konstateras att det inte varit möjligt att nå en gemensam ståndpunkt beträffande antalet överskridanden av riktvärdet. Därför redovisas uppdraget med en gemensam beskrivning av tillgängligt kunskapsunderlag och därefter redogör Boverket och Naturvårdsverket för sina respektive motiv. Bakgrund Efter andra världskriget ökade flygtrafiken snabbt både i Sverige och internationellt. I början av 1960-talet började flygbullerproblematiken uppmärksammas, vilket ledde till en utveckling mot internationellt gemensamma emissionsnormer för nya flygplan och utredningar för att begränsa olägenheter av flygtrafikbuller. I Sverige publicerades resultaten från den första större undersökningen om störning av flygbuller i utredningen Flygbuller som samhällsproblem (1961:25). Därefter har ett antal ytterligare utredningar genomförts. Under de senaste 50 åren har flygplansbullret minskat väsentligt, uppskattningsvis 20 dba. Samtidigt har minskade bulleremissioner motverkats av en stadigt ökande trafik. Den statliga Trafikbullerutredningen (1975:56) bedömde i början av 1970-talet att antalet exponerade boende skulle uppgå till 130 000 år 1990 och Handlingsplanen mot buller (1993:65) redovisade situationen år 1990 till 100 000 exponerade boende. Tillgängliga uppgifter idag visar att antalet exponerade boende över riktvärdet FBN 55 dba är drygt 13 000 personer (exklusive militärflyg). Därtill kommer ett större antal exponerade för maximalnivåer över 70 dba. Boverket och Naturvårdsverket är överens om målet Långsiktigt hållbar utveckling är idag etablerat som ett övergripande mål i samhällsbyggandet. Det finns både miljömässiga och andra fördelar med att förtäta bebyggelsen, öka tillgången till kollektivtrafik och verka för funktionsblandade städer. Men i täta miljöer finns också problem med höga trafikbullernivåer att hantera som en viktig faktor. Naturvårdsverket och Boverket är överens om målet att våra boendemiljöer och den samlade livsmiljön ska bli så bra som möjligt. För att uppnå miljömålet God bebyggd miljö krävs att människor inte utsätts för skadliga ( ) ljudnivåer eller andra hälso- och säkerhetsrisker. Som ett led i arbetet för en ökad samsyn kring bullerproblematiken genomförde Sveriges kommuner och landsting 2010-2012 projektet Strategi för kommunikation om samhällsbuller. Syftet var att identifiera vad de deltagande myndig-
3(9) heterna är överens om i bullerfrågan. Huvudresultatet 1 är att "Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan". Inom den nationella samordningen av omgivningsbuller, som Naturvårdsveket ansvarar för, är flygbuller en av de prioriterade frågorna. 2 Miljöbalken och plan- och bygglagen separata lagstiftningar 3 Miljöbalken (1998:808) och Plan- och bygglagen (2010:900) är två separata lagstiftningar med delvis olika syften och utgångspunkter. Hälsobegreppet finns dock i båda lagstiftningarna och är lika, dvs. att människans hälsa inte får riskeras. Lagstiftningarna gäller parallellt, men det finns inte någon generell regel om att samordning ska ske vid planläggning mellan de två lagstiftningarna. Det finns dock regler som kopplar samman dem i vissa delar. Konsekvenserna av de två parallella systemen är bland annat följande. Först kan en detaljplan ge rätt till att uppföra bostäder i ett bullerutsatt område, efter avvägning gentemot andra allmänna intressen enligt PBL. Tillämpningen av miljöbalken kan dock i efterhand få konsekvenser för verksamhetsutövare eller fastighetsägare i områden som är utsatta för buller. Kommunens plan- respektive miljömyndighet kan alltså göra olika bedömningar av vilken ljudnivå som är godtagbar. Tanken är dock att denna situation ska undvikas genom att länsstyrelsen ska ingripa och stoppa planläggningen av en bebyggelse som blir olämplig med hänsyn till människors hälsa. Frågan kompliceras av att det inte finns några regler om godtagbar störning eller om absolut hälsogräns för buller. Även om ett område ansetts vara lämpligt för planläggning kommer de tekniska egenskapskraven att hanteras vid kommunens beviljande av startbesked. Ett av de tekniska egenskapskraven är skydd mot buller. Om kravet inte kan antas bli uppfyllt ska startbesked inte beviljas och då får man inte bygga. Det tekniska egenskapskravet handlar om byggnadsverkets skydd mot buller, dvs. inomhusbuller. Den mest tydliga skillnaden mellan de två systemen är att PBL ska ta hand om en planeringssituation där ett stort antal olika allmänna och enskilda intressen ska vägas mot varandra. Hälsan är ett allmänt intresse som väger tungt i avvägningen. En avvägning får inte medföra att hälsan för de boende riskeras. Miljöbalken ska ta hand om enskilda fall där det ska bedömas om olägenheten är så betydande att det innebär risk för människans hälsa. Vid tillståndsprövningen av en flygplats ska de aktuella förhållandena beaktas så att villkor sätts för verksamheten som tillgodoser kravet på en tillfredställande ljudmiljö. Om boende klagar på höga bullernivåer ska tillsynsmyndigheten, oftast kommunens miljönämnd, göra en tillsynsprövning fristående från planprövningen och bl.a. kon- 1 Strategi för kommunikation av samhällsbuller projektredovisning. Buller är ett samhällsproblem. Nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan http://www.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=550d579d-5142-4ff3-a632-0d8e22f18f7e&filename=bullerrapport+13+december+2012.pdf 2 Mer om den nationella samordningen av omgivningsbuller: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/buller/ 3 Texten är hämtad ur dokumentet Redovisning av arbetsgruppen uppdrag och lagstiftning, 2012-10-31, nationell samordning av omgivningsbuller. http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/buller/
4(9) trollera att villkoren för flygplatsverksamheten följs. I grunden är det samma hälsa som regleras i båda lagstiftningarna. Riktvärden för flygbuller I regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter anges att följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Enligt regeringens proposition är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. En utgångspunkt bör emellertid vara att riktvärdena bör klaras vid nybyggnad av bostäder samt vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Naturvårdsverket och Boverket är överens om att: - I alla situationer, såväl i befintlig miljö som vid planering av ny bebyggelse, ska regeringens riktvärden för trafikbuller eftersträvas, såväl inomhus som utomhus. - Det bör läggas fast gemensamma riktlinjer som utgångspunkt vid bedömning av acceptabel flygbullerexponering. Särskilda bedömningar kan behöva göras i det enskilda fallet. Det kan vara acceptabelt att ljudnivån överskrids i ett fall, men inte i ett annat. Exempel på faktorer som kan komma att beaktas vid en bedömning i det enskilda fallet är ny och befintlig bebyggelses läge och utformning, typ av flygtrafik, antal flygrörelser, den samlade bullersituationen, maximalnivåns höjd, varaktighet och fördelning över tid. Antal exponerade för flygbuller En kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande 55 dba ekvivalent ljudnivå vid bostad har genomförts 4. Fakta ur sammanfattningen: Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 dba har beräknats till ca 1,73 milj. människor år 2006. Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 dba har beräknats till ca 225 000 människor år 2006. Antalet utsatta för flygbuller över 55 dba har beräknats till ca 13 000 människor år 2004-2006 (exklusive militärflyg). Här ska tilläggas att för flygbuller avses FBN 55 dba, som är ett strängare värde än den ekvivalentnivå som tillämpas vid väg- och järnvägstrafik. Därtill kommer ett större antal exponerade för maximalnivåer över 70 dba. 4 Naturvårdsverkets rapport Uppskattning av antalet exponerade för väg, tåg- och flygtrafikbuller överstigande ekvivalent ljudnivå 55 dba. (WSP) november 2009.
Allmänt om flygbuller, störningar och hälsa Buller ger störningsreaktioner som i längden kan påverka hälsan. Det är dock inte alltid enkelt att dra slutsatser kring vilka effekter en exponering ger. Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka det har och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tiden och tid på dygnet. Det spelar även roll i vilken situation vi utsätts för det. 5 Det finns också en stor individuell variation i hur samma ljud upplevs och hur det påverkar hälsan. Särskilt känsliga grupper är barn, hörselskadade och äldre. 6 Exempel på hälsoeffekter som kan uppkomma till följd av buller är allmän störning, sömnstörning, försämrad kommunikation, kognitiva effekter och fysiologiska stressreaktioner. Långtidsexponering för trafikbuller har även visat sig kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, men mer forskning behövs som underlag för hälsoriskbedömningen. 7 Forskningsläget om hjärt-kärlpåverkan och högt blodtryck visar att det kan finnas risk för sådan påverkan vid flygbullerexponering. I rapporten Kunskapsläget om effekter av flygbuller på människor 8 har en sammanställning gjorts av dåvarande aktuellt kunskapsläge. Sammanställningen styrker att utöver sömnpåverkan finns även risk för annan påverkan på hälsan. Maximalnivåer på uteplats har inte tidigare varit ett prioriterat forskningsområde och därför går det inte att utifrån den rapporten dra några slutsatser om eventuella effekter på människors hälsa. Forskningsprogram om flygbuller på uteplats Stockholms universitet (SU) i samarbete med Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet (IMM) har genomfört en stor forskningsstudie om hur människor upplever det när maximalnivån 70 dba utomhus under dag- och kvällstid överskrids, alltså just den företeelse som är föremål för regeringsuppdraget. 9 Projektets övergripande syfte var att ge ett empiriskt underlag för bedömning av flygbuller på uteplats, särskilt frågan om bullerstörning i relation till antal överskridanden av maximalnivån 70 dba. Projektet bestod av två delar: en frågeformulärsstudie bland 3130 boende kring sju svenska flygplatser och en experimentstudie där 90 försöksdeltagare exponerades för flygbuller från högtalare. Projektets slutsatser vad gäller frågeformulärsstudien är bland annat följande: - Andelen flygbullerstörda vid uteplats ökade tydligt och markant från 3-5 flyghändelser per dag 70 db LAmax, slow. 5(9) 5 Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Socialstyrelsen 2008. 6 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. 7 Environmental noise and health Current knowledge and research needs. C. Eriksson, M.E. Nilsson and G. Pershagen Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Department of Psychology, Stockholm University. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6553-9.pdf. 8 Kunskapsläget om effekter av flygbuller på människor. Av Staffan Hygge vid Högskolan i Gävle, publicerad 2009 på Naturvårdsverkets uppdrag. 9 Ur forskningsprogrammets kommande slutrapport Flygbuller på uteplats: Besvärsupplevelser och ohälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser. Slutrapport från forskningsprojektet MAXFLYG. Stockholms universitet i samarbete med Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Naturvårdsverket, 2013 (publiceras maj 2013).
- Andelen flygbullerstörda vid uteplats ökade systematiskt med maximal ljudnivå (minst 1-2 gånger per dygn), och en ökning i andel störda sågs redan från 60 db LAmax, slow. - Andelen flygbullerstörda var lägre vid de små jämfört med de större flygplatserna, vid motsvarande (låga) exponering. - Andelen som uppgav att de stördes i olika aktiviteter vid uteplats visade samma trend som andelen som uppgav sig vara flygbullerstörda. Främst var aktiviteter som rör talkommunikation (samtal, mobilsamtal, radiolyssnande) påverkade av flygbuller. - Attityd till flygtrafik, mätt med olika frågor i frågeformuläret, hade ett starkt samband med såväl flygbullerexponering som självrapporterad bullerstörning. Vid jämförbar flygbullerexponering var andelen flygbullerstörda markant högre bland personer med en negativ attityd till flygtrafik jämfört med personer med en mer positiv attityd. För båda grupperna sågs dock ett tydligt och starkt samband mellan flygbuller och störning. Projektets slutsatser vad gäller experimentstudien är bland annat: - Mätningar av fysiologiska stressresponser visade inga tydliga samband med flygbullerexponering. Effekter som undersöktes var hudkonduktans, hjärtfrekvens, blodtryck och kortisolnivåer i saliv. - Utomhusexperimentet visade på låg rapporterad bullerstörning bland de deltagare som exponerades för 2 flygbullerhändelser (á 73 db LAmax, slow) under experimentets 58 minuter, endast något högre än för kontrollgruppen som utsattes för 0 händelser. Detta indikerar att upp till två flygbullerhändelser under en entimmes vistelse vid uteplats ger en ganska måttlig bullerstörning. Vid 8 eller 32 händelser var bullerstörningen betydligt högre, men fortfarande uppgav mindre än hälften att de upplevde bullret som mycket eller väldigt mycket störande. Nivån 73 db LAmax, slow upplevs alltså inte av alla som mycket störande ens vid upprepad exponering. Utöver denna forskningsstudie från SU/IMM så saknas forskning om effekter av flygbuller på uteplats eller utomhus i bostadsområden. Det finns ett fåtal studier där bullerstörning från vägtrafik på uteplats ingår som en av flera delar. Kunskapsöversikt om buller I en ny kunskapssammanställning om hälsoeffekter av omgivningsbuller 10 analyseras publicerade studier och syntesrapporter. Några av de slutsatser som dras är Allmän störning är tydligt relaterat till trafikbuller. Vid samma ekvivalenta ljudnivå genererar flygbuller en större andel bullerstörda än vägtrafik, som i sin tur genererar en större andel bullerstörda än spårbuller. För flygbuller tycks det finnas en uppåtgående trend i störningskurvan som inte kan förklaras fullt ut av metodologiska förändringar. Det framgår också av sammanställningen att fler studier behövs, exempelvis vad gäller biologiska mekanismer. 6(9) 10 Environmental noise and health Current knowledge and research needs. C. Eriksson, M.E. Nilsson and G. Pershagen Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Department of Psychology, Stockholm University. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6553-9.pdf
Myndigheternas vägledningar om flygbuller Boverkets handbok med allmänna råd till den äldre plan- och bygglagen (1987:10) och Naturvårdsverkets allmänna råd till miljöbalken i fråga om flygbuller bygger på riktvärdena som nämnts tidigare i texten. Boverket anger som ett förtydligande att maximalnivån får överskridas högst 30 gånger utomhus dagoch kvällstid. Naturvårdsverket anger i sin vägledning att det ska göras en bedömning i varje enskilt fall, vilket kan innebära en skärpning eller en mildring av kraven beroende på faktorerna i det enskilda fallet. Här skiljer sig Boverkets och Naturvårdsverkets tolkningar åt. 7(9) BOVERKETS OCH NATURVÅRDSVERKETS MOTIV FÖR SINA TOLKNINGAR AV RIKTVÄRDET Motiv för Boverkets tolkning I Boverkets allmänna råd (2009:1) till 2 kap 3 ÄPBL (plan- och bygglagen 1987:10) anges FBN 55 dba ekvivalentnivå och maximalnivån 70 dba i enlighet med regeringens proposition 1996/97:53, med kompletteringen att maximalnivån får överskridas högst 30 gånger. Vid komplettering av bebyggelse i tätorter genom förtätning av kvartersstrukturer med flerbostadshus gäller enbart att FBN 55 dba ekvivalentnivå inte ska överskridas. Boverkets bedömning utgår därmed ifrån FBN-nivån som grund, med tillägget att utanför tätorter gäller högst 30 överskridanden av 70 dba under dag-kvällstid kl. 06-22. Dessutom anges att maximalnivån 70 dba utomhus nattetid får överskridas högst tre gånger per natt. Boverket gjorde 2009/10 en omfattande utredning om flygbullerproblematiken som grund till utformningen av de allmänna råden, med handbok, faktaunderlag, konsekvensutredning m.m. Naturvårdsverket har nu låtit genomföra en forskningsstudie om störningsupplevelser av maximalnivåer på uteplats dagtid. Studiens enkätfrågedel visar att många upplever sig störda av flygbuller på sin uteplats. Studiens andra del visar däremot inte några effekter på fysiologiska stressresponser samt måttlig störning vid kontrollerad exponering i utomhusexperiment. Kopplingar mellan upplevd störning vid uteplats dagtid och negativa hälsoeffekter har alltså inte visats i denna studie, och det finns inte heller några andra studier som undersökt maximalnivåer vid uteplats dagtid. Boverket finner inte att denna studie ger tillräckliga resultat för att ligga till grund för att ändra de nivåer som finns i de allmänna råd som är kopplade till ÄPBL. Motiven för Boverkets ställningstagande är flera. Att FBN-nivån enligt Boverket bör utgöra utgångspunkt beror dels på de osäkerheter och beräkningsmässiga svårigheter som det innebär att använda ett fåtal maximalnivåer som begränsande värden, dels att FBN-nivån både tar hänsyn till bullrets varaktighet, maximalnivåns höjd och antal flygrörelser. Boverket känner inte till att allmänna råd eller andra rekommendationer för maximalnivåer på uteplats tillämpas någon annanstans än i Sverige, inte heller att maximalnivåer används som underlag i den fysiska planeringen. Valet av 30 händelser dag- och kvällstid utomhus utanför tätort baseras på att utslaget under tidsperiden 16 timmar blir resultatet i genomsnitt två händelser per timme. För väg- och järnvägstrafik accepteras fem
8(9) överskridanden per timme, vilket teoretiskt kan innebära upp till 80 överskridanden under dag/kväll. Flygtrafikbuller är mer störande än buller från andra trafikslag, vilket motiverar skärpta nivåer. Både antalet händelser (30 stycken) och FBN-nivån (55 dba) är betydligt strängare än vad som tillämpas för andra trafikslag, vilket även gäller det allmänna rådet att maximalnivån 70 dba utomhus nattetid inte bör överskridas mer än tre gånger per årsmedelnatt. De riktvärden som anges i de allmänna råden är sammantaget enligt Boverkets bedömning tillräckliga för att begränsa risk för hälsopåverkan och att ännu större skillnader mellan trafikslagen är i nuläget inte motiverade. Forskningen hittills av hjärt-kärlpåverkan och högt blodtryck som effekter av flygbullerexponering visar ett möjligt samband, men då vid exponering för högre ljudnivåer än de vi tillämpar som riktvärden i Sverige. Exponering och därpå följande störning på uteplats dagtid under sommarmånaderna utgör en begränsad del av en samlad exponering. Det saknas belägg för att denna störning, som främst handlar om taluppfattbarhet vid enskilda händelser, utgör en allvarlig risk för hälsopåverkan. Till skillnad från andra bullerkällor har flygbullerexponeringen minskat väsentligt i ett 40-årigt perspektiv. Vid bedömningar av acceptabel flygbullerexponering kan den tillståndsgivna bullerutbredningen användas som underlag. Eftersom ingen flygplats idag utnyttjar sitt tillstånd fullt ut, så innebär det en skillnad mellan den flygbullerexponering som människor idag upplever och den utbredning av flygbullret som tillämpas vid bedömningar. Det innebär att så länge flygplatsverksamheten inte utökas, är bullret lägre i verkligheten än i de underlag som bedömningarna baserar sig på. Motiv för Naturvårdsverket tolkning Miljöbalken är en skyddslagstiftning. 2 kap. 3 miljöbalken ger uttryck för försiktighetsprincipen, som betecknas som miljöbalkens grundläggande hänsynsregel. Bestämmelsen är bindande och syftar till att förebygga inte bara sådana skador och olägenheter som säkert kan förutses, utan också risker som kan fastställas på goda vetenskapliga grunder. Försiktighetsprincipen ligger bakom Naturvårdsverkets restriktiva hållning i de allmänna råden om flygbuller. Bestämmelser i annan lag, t.ex. plan- och bygglagen, kan reglera verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde. Lagarna ska tillämpas parallellt. Det innebär att en verksamhet som är förenlig med bestämmelserna i planoch bygglagen ändå kan vara förbjuden eller på annat sätt reglerad enligt miljöbalken om inte undantag gjorts för miljöbalkens regler (vilket inte gjorts). Detta förhållande är kärnan till svårigheten att nå en gemensam ståndpunkt. Mot bakgrund av den studie som genomförts av SU/IMM ser Naturvårdsverket en möjlighet att även med hänsyn till miljöbalkens regler acceptera ett generellt antal överskridanden av maximalnivån 70 dba på uteplats. Det är, i enlighet med studien, acceptabelt att maximalnivån 70 dba överskrids upp till fem gånger dag- och kvällstid. Enligt studien upplever ungefär tio-femton procent detta som störande, en nivå som samhället kan antas accepteras. Fler överskridanden kan accepteras om en bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet ger anledning till det. I forskningsstudien ökade andelen störda till ungefär 30 procent då antalet överskridanden var upp till 14, och andelen störda av flygbull-
ret ökade till ungefär 40 procent när antalet överskridanden var mellan 15 och 29 stycken. Antalet överskridanden per timme bör begränsas till två, med utgångspunkt från resultatet i SU/IMMs studie om att upp till två flygbullerhändelser ger en måttlig bullerstörning. Naturvårdsverket anser visserligen att det vore värdefullt med ytterligare vetenskapliga studier men anser att SU/IMMs frågeformulärsstudie, med 3130 personer som besvarade enkäten, är ett tillräckligt underlag för att föreslå fem som antal acceptabla överskridanden, trots att den experimentella studien, där 90 personer deltog, inte visade på några tydliga samband vad gällde kortvariga akuta effekter. 9(9) dba. Decibel, db, är ett logaritmiskt mått för att beskriva buller. dba är A-vägd ljudtrycksnivå och används normalt för bl.a. trafikbuller. Ekvivalent ljudnivå. En medelljudnivå under en bestämd tidsperiod. Maximal ljudnivå. Den högsta ljudnivån vid en enskild bullerhändelse under en viss tidsperiod, t.ex. överflygande flygplan. Tidsvägning Fast eller Slow, vid flygbuller används Slow. FBN - Flygbullernivå. Medelljudnivån för dygn på årsbasis, viktat så att bullret kvällstid värderas 5 dba högre och nattetid 10 dba högre.