Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Relevanta dokument
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation

Kvinnosjukvården. Värmland

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Effektivare administration i Region Skåne

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Frågetecken som behöver rätas ut Inriktning mot Behandlingsstrategi. SIR Peter Nordlund

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Strukturering av fritext

Svensk författningssamling

Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

Rutin vid bältesläggning

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Patientmaktsutredningen

Patientdatalag (2008:355)

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Alla tjänar på ett starkt team!

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning

Användarmanual Procapita HSL Journal ICF

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

Patientlagen och Patientdatalagen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Krishanteringsplan i föreningen

Mål och budget 2014 och planunderlag

Riktlinjer Egenvård i Halland

Varför Genomförandeplan?

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Delegering i Procapita

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Till dig som bryr dig

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

En lathund inför utvecklingssamtalet

Till dig som vårdpersonal JOURNALEN BÄTTRE DIALOG GENOM ÖKAD DELAKTIGHET

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Läs anvisningarna innan Du börjar

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

NPÖ införande. Inera AB

Service för anhöriga som stödjer äldre personer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet

Patientsäkerhetsberättelse

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsbokslut 2012

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning

Barn- och ungdomspsykiatri

Omvårdnad vid livets slutskede

När ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Introduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Uppföljning. Lövstavägen 31

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Apotekare på vårdcentral

Rutin Beslut om vak/ extravak

Dina patienträttigheter

Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation

Minnesanteckningar från möte med Centrumrådet för hjärtsjukvård

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Transkript:

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Nationell Informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk (NF) = Snomed Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Snomed kommer att utvecklas allteftersom teknik och verksamheter förändras, men är redan nu moget för användning Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Snomed behövs för att vårddokumentationen ska ta steget in i 2000-talets kommunikationssamhälle Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Dokumentationen i svensk vård är en patientrisk. och en tidstjuv av stora mått. Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Vi har för mycket dokumentation upprepningar dubbeldokumentation Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Vi arbetar fortfarande med. läkarjournal sköterske/omvårdnadsjournal sjukgymnastjournal arbetsterapeutjournal kuratorsjournal logopedjournal Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Istället för med. Patientjournal! Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Läkarna vill oftast ha sammanfattande sökord för fri text och kunna sätta sin egen prägel på dokumentationen. Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

och i VIPSdokumentationen fortsätter sköterskorna m.fl. att producera anteckningar som läkarna inte läser Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Dokumentationen följer personalkategori och/eller kontakttyp, inte processen kring patienten. Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

och varierar mer med personerna som dokumenterar än med patienterna och deras tillstånd Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Hur dokumenteras att något är normalt? Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Hjärta: U.a. Hjärta: Inga patologiska fynd Hjärta: Regelbunden rytm, rena toner, inga biljud. Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Hjärta: Ingen arytmi noteras, pulsen har normal frekvens. Inga patologiska blåsljud auskulteras. Hjärta: Befinnes vara normalt avseende rytm och toner. Hjärta: Endast normala fynd noteras Hjärta: Allt är normalt vid undersökningen Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

200 op-berättelser Hysterektomi 11 doktorer. 11 olika sätt att skriva. Syntes av alla. Alla nöjda och säger det är så jag skriver! Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Ca 70% av det som står i läkaranteckningar är upprepning av vad som tidigare skrivits Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Sköterskorna dokumenterar allt som görs men också det som inte görs.. Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden? Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Svårt att hitta i den omfattande dokumentationen Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Förlossningsjournal från 1890 Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Journal från 1926 och 1944 Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Ytterligare skäl att strukturera och strama upp dokumentationen NPÖ/Epsos Patientens journal på nätet Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Datoriseringen Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Dokumentationssystem byggs oftast för patienter med multiproblem och återkommande vårdbehov Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Detta tynger dokumentationen för de vårdkontakter som kan dokumenteras enklare utan minskad säkerhet Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Systemtillverkarna låser, på vår egen begäran, in oss i traditionellt tänkande. Default att bara få upp anteckningar från den egna professionen!!! Stockholm 19 oktober 2011, Carina Zetterberg

Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Hur fungerar egentligen systemförvaltningarna? Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Dokumentation är en av de få patientnära momenten i vården, som går att automatisera Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Om vi ska kunna utnyttja den avancerade teknik som vi redan investerat i måste vi ändra vår syn på dokumentation Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Nya dokumentationssystem i sig löser inte problemen med dokumentationen. För ändrade arbetssätt är nödvändiga Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Vi måste gå från fritextbaserad till starkt strukturerad dokumentation Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Detta är också en förutsättning för att Snomed ska kunna användas Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Att ändra attityder och rutiner (det absolut svåraste?) Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Sofokles Att vara kortfattad är tecken på visdom Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Vården av patientgrupper som utreds och/eller behandlas på likartat sätt ska alltid dokumenteras på samma sätt Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Innehållet i dokumentationen. ska täcka behovet för patientens vård vid det aktuella vårdtillfället ska täcka behovet för ev. framtida vård Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Byggs upp efter. lagar och riktlinjer nationella, regionala och lokala vårdprogram och riktlinjer flödet i verksamheten vilka personalkategorier som deltar i den aktuella vården Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Vad är det verkliga dokumentationsbehovet för vårdkontakten? Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Identifiera allt utdatabehov Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Strukturerad dokumentation med blankettmallar inmatning i kryssmallar förvalda frastexter kontroll av inmatad data visst beslutsstöd Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Skövde 20100929 Carina Zetterberg

Dokumentation av diabeteskontroll i journalsystemet

Mappning mot Snomed kan göras direkt i mallen Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

430710003 266886007 429740004 430710003 ärftlighet för tromboembolisk sjukdom 266886007 ärftlighet för tumör i kvinnliga könsorgan 429740004 ärftlighet för malign brösttumör

xxxxxxxxxx Ingen aktuell medicinering 250423000 positivt graviditetstest 250425007 xxxxxxxxx negativt graviditetstest graviditetstest inte utfört Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Uppskattningsvis kan 50-75% av all klinisk dokumentation i specialistsjukvården skapas med hjälp av liknande verktyg Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Snabbare dokumentation Från flera steg informationen tillgänglig direkt kostnadseffektivt Till ett steg! Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Strukturerad dokumentation processinriktad adekvat likformig styrd Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Säker dokumentation ökad patientsäkerhet genom enhetlig dokumentation minskad risk för feltolkning att informationen är lättare att hitta Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Korrekt kodsättning Automatiserat och utan dubbelarbete Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Från journal till kvalitetsregister Med automatik! Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Synergieffekter Samarbete mellan Förvaltningar Kliniker Yrkesgrupper Vårdpersonal Systemutvecklare Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

Status på dokumentation som en viktig del av vården måste höjas. Utveckling av dokumentation måste ske på samma villkor som utveckling av andra delar av vården Stockholm 19 12-09-06, oktober 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg

carina.zetterberg@socialstyrelsen.se Nationell Stockholm ehälsa 19 oktober 2012, 2011, Carina Carina Zetterberg Zetterberg