Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick Vi kan uppnå så mycket mer om vi samordnar arbetet mellan fonderna bättre i nästa programperiod. Det är det centrala budskapet från Landsbygdsnätverket senaste tankesmedja. Det förutsätter dock mer av synkronisering av förberedelser/ programmering, handläggning, processtöd och uppföljning, enligt deltagarna i smedjan. Till exempel kan socialfondens processtöd för jämställdhet fungera som stöd i genomförandet av övriga program. Gör regelverken enhetliga och förenklade. Man lyfter flera konkreta insatsområden som kan gynnas av en ökad samordning. Vi kan till exempel bli bättre på att effektivisera hela kedjan från råvara till färdig mat eller förnybar energi om vi kan kombinera medlen från fler fonder på ett enklare sätt. Samordning av lokal service är ett annat exempel som kan innehålla verksamheter som leder till ökad social inkludering, ökad servicetillgänglighet och bättre lokala förutsättningar för näringslivet, vilka alla är viktiga mål i flera fonder. Det är viktigt att kunna jobba med hela utvecklingsprocesser. Olika fonder kan spela en viktig roll i olika faser eller parallella delar av en utvecklingsprocess. Det behövs en helhetsyn för att få hela processen framgångsrik. Projektägare och stödmottagare ska inte behöva uppleva att stöden kommer från flera håll och tankesmedjans deltagare vill att det ska gå att jobba med lokalt ledd utveckling i såväl landsbygdsprogrammet som i de övriga programmen på samma sätt som vi jobbar med leadermetoden. Flertalet förordar alltså lokalt ledd utveckling (CLLD) som metod i samtliga fonder. Om de lokala partnerskapen kan använda fler fonder för att genomföra sin utvecklingsstrategi så kommer både de finansiella och kunskapsmässiga stöden närmare entreprenörerna, eldsjälarna och projektägarna. Huruvida integrerade territoriella investeringar (ITI) kan användas som verktyg för fondsamordning är det få som kunnat diskutera eftersom det råder en okunnighet om möjligheterna med verktyget. Flera lyfter emellertid fram att med ett territoriellt resurstänkande så går det bättre att koppla befintliga strategi- och planprocesser (ÖP/RUS m.m.) till möjliga finansieringsformer, oaktat var pengarna kommer från. På följande sidor ges en beskrivning av vilka som var med, vilka strategiska mervärden de ser av en ökad fondsamverkan, exempel på insatsområden som gynnas av en samordning, hur de ser på nödvändiga strukturella förutsättningar samt vilka mervärden lokalt ledd utveckling och territoriella ansatser ger. För att få en mer fullödig bild av synpunkter från smedjan är det viktigt att fördjupa sig i respektive justerat protokoll från varje telefonmöte som genomförts inom tankesmedjan.
Deltagare i smedjan Närmare 60 personer på över 100 deltagarplatser i 24 telefonmöten - 18 från Leader - 7 från Hela Sverige ska Leva - 6 från kommuner, regioner och SKL - 6 från länsstyrelser - 5 från LRF - 4 från Tillväxtverket - 3 från Coompanion - 8 från andra olika organisationer - Därutöver har mötena letts av en person från Coompanion, en från leader, en från SLU, 5 från nätverkskansliet, 5 från Jordbruksverket. - Studenter vid SLU har dokumenterat varje telefonmöte. Bland deltagarna finns erfarenheter från flera fonder.
Mervärden av fondsamverkan För att förstärka att en utvecklingsprocess kan gynna flera mål Fler möjligheter till kapitalförsörjning till utvecklingsinsatser i tider av kärvare finansiella möjligheter För att stärka lokal och regional utveckling Fonderna är verktyg för att kanalisera medel till lokal och regional utveckling. Med ett territoriellt resurstänkande kopplar man befintliga strategi- och planprocesser (ÖP/RUS mm) till möjliga finansieringsformer, oaktat var pengarna kommer från. För att nyttja fonderna som verktyg i färdplan mot klimatneutralt Sverige 2050 Klimatsmart omställningen kräver brobygge mellan stad och land, producent och konsument, kunskap och handling, kapital och idéer. Klimatsmart omställning kräver en stor verktygslåda i form av stöd. En samordning av fonderna skulle lösa detta. Det är målen, inte medlen, som är viktiga Den sökande ska inte behöva bry sig om vilken fond som kan användas för att stödja deras utvecklingsinsats Vi måste ta vara på deras kraft, inte byråkratisera den.
Exempel på insatsområden som kan gynnas av samordning Deltagarna nämner exempel som handlar om satsningar där långtidsarbetslösa kan få jobb/praktik samtidigt som projekten ska öka tillgången till rehabilitering, rekreaktion och främja konkurrens-kraftig näringsliv, natur- och kulturmiljö- eller andra värden. Dessa exempel finns inom satsningar som syftar till: - Samordning av service - Affärsutveckling inom grön omsorg - Landskapsvård Andra exempel handlar om hur olika fonder kan vara lämpliga att använd i olika faser av en utvecklingskedja, till exempel ett CLLDprojekt kan vara en språngbräda eller testverkstad till en större satsning med annan finansiering. Samordning kan också främja erfarenhetsutbyte och samordnat kunskapsbyggande. Exemplen som nämns är: - Destinationsutveckling - Bredbandsutbyggnad. - Distributionssystem för hela kedjan producent till konsument. - Omställning till klimatneutrala bygder och regioner. - Klimatsmart fiskeodling. - Produktion och konsumtion av förnybar energi. - Innovationer i gröna näringar som gynnas av eller gynnar teknikutveckling inom andra områden. - Ungdomars entreprenörskap.
Strategisk struktur Några generella medskick avseende struktur: - Ev. krångel med samordning måste ske back office. Det måste vara enkelt ut mot projektägarna, entreprenörerna och andra som ska få stöd till sitt utvecklingsarbete. Några föreslår regionala helpdesk som en form av en dörr in till stöd i flera fonder. Flera lyfter fram att Leaderkontor kan fungera som en enhetsdörr med en pott pengar från flera fonder. - Synkronisera stödvillkoren mellan fonderna och använd stickprov snarare än total kontroll. Det minskar byråkrati med bibehållet krav på projektägaren. Samordning får inte medföra längre handläggningstider. - Önskvärt är att man har samma redovisningssystem för alla fonder, gärna digitalt så att administrativa resurser sparas in. De projektansvariga ska helst kunna mata in uppgifterna själva.
Strategisk struktur Några fler generella medskick avseende struktur: - Flera poängterar vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan de myndigheter och de handläggare som ansvarar för de olika fonderna. Det är en fördel om representanter från olika fonder möts och diskuterar ansökningar. Utvärdering och lärande/följeforskning bör utformas synkoniserat mellan fonderna och samspela med kontrollfunktioner. Processtöd för horisontella mål (t.ex. socialfondens jämställdhetsstöd) kan nyttjas i handläggning och av projektägare i flera fonder - Det borde bli möjligt att söka stöd till processprojekt d.v.s. för målet utan att behöva ange vägen. Det kan vara svårt att veta bästa tillvägagångssätt i förväg. Detta är särskilt viktigt för projekt som ska främja innovationer och klimatsmart omställning. - Strukturen måste kunna medge möjligheter att jobba med både stora och små projekt. Flera lyfter att det många gånger är små projekt som ger de stora effekterna i relation till projektstödet.
Mervärden med lokalt ledd utveckling (CLLD) och territoriella ansatser Flera deltagare vittnar om att hittillsvarande erfarenheter från Leader visar att metoden, rätt använd, bidrar till: - Processtöd nära projektägare och entreprenörer. Projekt- och företagsidéer behöver många gånger coachning och vägledning för att bli framgångsrika. Idérika personer behöver kopplas samman med doers eller andra som kan förmera satsningen. Det lokala partnerskapet med sina nätverk och bredd av kompetenser underlättar processtödet. Om Leader kan jobba med fler fonder så kan också fler fonder dra nytta av metoden. - Målstyrning och helhetlig ansats eftersom det krävs lokal strategi och partnerskap, vilket också ska genomsyra de projekt och insatser som får stöd. - Att hantera små projekt och regionala ramprojekt för enklare åtkomst av mindre medel. - Att den lokala nivån involveras i den kommunala och regionala processen. Något som är väsentligt för att ta tillvara de lokala resurser och lösningar som behövs för att möta lokala och regionala utmaningar inom många områden till exempel bredbandsutbyggnad, omställning till förnybar energi och andra klimatsmarta lösningar. - Att lättare stödja innovationer eftersom metoden främjar samverkan och nytänkande. Detta kan bli än mer kraftfullt om fonderna samverkar.