Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag skulle vara i fjällen utan elektricitet skulle jag ta med mig: Konserverad mat som: Kalops, kött, skinka, ananas, köttfärssås. Jag skulle också ta med mig vakuumförpackat som tar lite plats. Man tillsätter med vatten: pasta med sås, fiskgryta. Till frukost skulle jag kunna äta knäckebröd, saltgurka. Dricka: Vatten, måltidsdryck. Varm choklad (med torkad mjölk) Hur jag gör för att förlänga: Vakuumförpackat: Man tar ut all luft och sedan lägger jag ner den i en påse och gör så att ingen luft kommer igenom påsen. Konservera: Man tillsätter ättika, vatten och ibland socker. Salta: Man saltar ner maten med mycket salt så det håller sig länge. Om man inte använder dessa metoder möglar maten. Det är då inte bra att äta maten för att man kan bli magsjuk av bakterierna i möglet På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Förr var det svårt att bevara mat, men idag är det lätt. Idag har vi en mer varierad kost än man hade förr. Då fick man jaga själv, gå till marknader och fiska. Men idag är det lättare eftersom det finns kyl och frys. Idag är det lätt att lagra mat men förr var det svårt eftersom det inte fanns nån elektricitet. För då behövde man gå till marknaden och byta handel med varandra, men idag kan man gå till en och samma butik och hitta det man behöver. Hade man inte nån elektricitet kunde man konservera, röka, sylta, röka varorna så de höll längre. Då var man tvungen att ägna mycket tid åt att lagra maten. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Meny 1 Jag skulle jag vilja lägga till potatis/pasta/ris eftersom stärkelsen saknas. Meny 2 Jag skulle vilja lägga till kött/ägg/bönor eftersom protein saknas. Meny 3 Jag skulle vilja lägga till kött/bönor/grönsaker eftersom protein och vitaminer saknas. Meny 4 Jag skulle inte vilja inte lägga till någonting mer eftersom vitaminer, protein och stärkelse finns. Jag tycker meny 4 är bäst för i potatis finns det stärkelse, grönsallad finns det vitaminer, strömming finns det protein i. Protein, stärklelse och vitaminer är bra för kroppen.
För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Fotosyntes är när växter med grönablad får soljus+vatten+koldioxid=socker +syre det blir ett kretslopp eftersom att det upprepas om och om igen,(soljus+6h2o+6co2=c6h12+6o2) när dom har sugt in det ger dom bort syre och var sjätte syremolokyl är en sockermolokyl. När vi äter växter med grönablad får vi i oss socker och det ger oss energi, eftersom att växterna byggs upp av sockret dom tillverkar. När vi äter kolhydrater får vi i oss socker för att det finns stärkelse i kolhydrater och stärkelse är uppbyggt av sockermolokyler som sitter fatskedjade i varandra, när kroppen äter kolhydrater måste kroppen bryta ner sockermolokylerna som sitter ihop och då får vi energi hela tiden tills kroppen har brytit ner kedjan. När man sportar och har ätit kolhydrater så bryter kroppen ner musklerna och sedan när man vilar så bygger kroppen upp musklerna av proteinet och kolhydraterna från maten. (från 2) Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein Nej, man måste träna och även äta nyttigt, inte bara protein. Man ska äta lagom mängd mat av alla näringsämnen. B För att orka mer dricker jag energidryck Det funkar för tillfället men inte under längre perioder. Då blir man trött och har en motsatt effekt. C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten Man brukar ju säga att frukosten är den viktigaste måltiden på hela dagen. Man ska inte hoppa över frukosten, egentligen ingen måltid alls. Det är viktigt med mat. Om man vill gå ner i vikt kan man tänka på hur mycket socker och sånt som man går upp i vikt av, men man måste också träna. D Innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller Det får man oftast inte veta. Jag tror att de som gör produkterna lägger i för lite eller för mycket, t.ex socker eller salt. E Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler Det skulle bli mer djur men färre växter eftersom djuren också äter växter.
Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Test med marshmallows. Hypotes Jag tror att det kommer visa sig att det kommer att innehålla socker eftersom det är väldigt sött, gelatin eftersom det är lite geleaktigt, kanske lite vatten, sirap och stärkelse eftersom marshmallows är ganska mjöliga. Undersökning För att se om det finns stärkelse testar jag med jod. För att se om det finns druvsocker och protein använder jag reagensstickorna. För att se om det finns fett i använder jag ett brunt papper. Materiel Jag skulle behöva reagensstickor, jod, testbricka, vatten, tandpetare, pipetter, pincetter och brunt papper. Testresultat Jag började med att dela marshmallowsen i delar, sedan la vi dem i vår testbricka. Druvsocker (glukos) Ja, det fanns jättemycket glukos i, det blev väldigt brunt på den lilla fyrkanten på reagensstickan. Stärkelse Det fanns spår av stärkelse i. Det fanns inte jättemycket stärkelse i men lite. Jag droppade på ca 5-6 droppar jod. Protein Ja, det fanns protein i men inte jättemycket. Reagensstickans lilla ruta blev lite turkosaktig men mest gul. Fett Nej, det fanns inte fett i. Det bruna testpappret blev inte genomskinligt när jag höll det mot lampan. Slutsats En marshmallow innehåller: Druvsocker (glukos), spår av protein och stärkelse. Jag trodde det fanns stärkelse och glukos, så var det. Men jag visste inte att det fanns nått fett i. Jag visste heller inte att det fans protein (inte jättemycket) Jag tyckte att det stämde ganska bra med min hypnotes. Jag hade en väl diskad testbricka så jag fick inte fel resultat. Förbättringar Det skulle kunna behövas ett säkrare sätt att kolla om det finns fett i, vi använder ganska enkla metoder och de kanske inte visar exakt. Det kan vara så att vissa saker inte innehåller fett men även i andra undersökningar är det svårt att vad och i så fall hur mycket fett det innehåller. Det var t.ex ganska svårt att se att det innehöll fett i en väldigt flottig köttbulle. Vilken skulle och innehöll fett. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Ena dagen äter hon ägg, frukt och grönsaker, bär och ett glas vatten. I ägg finns det mycket proteiner, frukt
och grönsaker är det vitaminer i, fibrer finns det i frukt också och bär. Kroppen består av mycket vatten men kroppen behöver vatten för att inte torka ut. Det är viktigt att man dricker mycket vatten när det är varmt ute. Andra dagen kan hon äta fisk, en bit kött, några nötter och en potatis. I fisk, nötter och kött finns det proteiner som kroppen behöver, kolhydrater finns i potatis. Socker är inte så bra för tänderna och socker ger snabb energi. Från rutorna 5, 9, 10, 11, 12, 13 och 14
Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare är på C-Nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.