Buller är ett samhällsproblem

Bilaga 1 STRATEGI FÖR KOMMUNIKATION AV SAMHÄLLSBULLER PROJEKTREDOVISNING Buller är ett samhällsproblem NU STÄRKER VI ARBETET GENOM ÖKAD SAMVERKAN

Buller är ett samhällsproblem 2

Förord SKL:s projekt för förbättrad kommunikation av samhällsbuller har genomförts under 2010-2012. Buller är en komplicerad fråga som kan upplevas svårhanterlig. För att nå framgång är det nödvändigt att berörda aktörer drar åt samma håll. Det behövs en ökad dialog och samsyn mellan berörda myndigheter parallellt med att frågan ges ökad prioritet i miljö- och hälsoarbetet och förtydliganden görs av vilken bullerexponering samhället kan acceptera. Ambitionen med detta projekt har varit att skapa förutsättningar för och påskynda denna process. Vi tror projektet bidragit till detta och att delar av resultatet blir användbart i den nationella samordningen av omgivningsbuller. Med detta arbete som grund hoppas vi att den nationella samordningen av omgivningsbuller kan nå visionen vi haft om gemensam vägledning för tillämpning av bullerfrågorna. Projektet har delvis finansierats med pengar från FOU-gruppen på Sveriges Kommuner och Landsting. Styrgruppen i projektet Patrik Faming, Boverket Martin Påhlman, Naturvårdsverket Agneta Holmström, Socialstyrelsen Jan Skoog, Trafikverket Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting Buller är ett samhällsproblem 3

Innehåll Förord... 3 Sammanfattande slutsatser... 5 Bakgrund... 8 Framtagande av gemensamt budskap och handlingsplan... 9 Handlingsplan för kommunikation av buller... 14 Genomförande av kommunikationsinsatser... 16 Sammanfattande diskussion... 19 Bilaga 1. Gemensam viljeinriktning 6 maj 2011... 20 Bilaga 2. Projektbeskrivning... 21 Bilaga 3. Dokumentation av kick-off 19 maj 2010... 24 Bilaga 4. Underlag till styrgruppsmöte 17 november 2010 Strategi för kommunikation av samhällsbuller... 34 Bilaga 5. Handlingsplan för kommunikation av bullerfrågor i Sverige, 10 mars 2011... 42 Bilaga 6. Aktivitetsplan år 2011 2012... 56 Bilaga 7. Kick-off för de viktigaste aktörerna 20 juni 2011... 57 Bilaga 8. Seminarium på Transportforum 2012... 72 Bilaga 9. Slutseminarium 23 maj 2012... 73 Buller är ett samhällsproblem 4

Sammanfattande slutsatser Syftet var att förmedla gemensamt budskap om buller Syftet med projektet har varit att skapa en grundläggande samsyn i bullerfrågan bland projektets deltagare och att förmedla gemensamma budskap om buller från de centrala myndigheterna till kommuner och länsstyrelser. Sveriges Kommuner och Landstings förhoppning med projektet var att det skulle medverka till samordning av budskap och kommunikation kring samhällsbuller. Avsikten har varit att skapa en plattform där berörda myndigheter kan diskutera, identifiera och lyfta fram de områden där det idag redan finns en samsyn i bullerfrågorna. Fokus har varit att lyfta fram det som förenar de olika myndigheternas syn på buller. De frågeställningar inom bullerområdet som ligger utanför projektet kommer att tas upp inom den nationella samordningen av omgivningsbuller. 1 Förutom Sveriges Kommuner och Landsting har Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket deltagit i projektet. En långsiktig vision om gemensam vägledning Projektarbetet har varit en stegvis process fram till det gemensamma huvudbudskapet och kommunikationen kring det. Ett steg i arbetet var att formulera en långsiktig vision. Visionen blev att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet. Fokus på trafikbuller och buller från verksamheter Projektet har avgränsats till att fokusera på buller från alla trafikslag samt från verksamheter. Viktiga ledord har varit att värna om goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus och att beakta ljudkvalitet i såväl boendemiljöer som rekreationsområden samt se bullerfrågorna som en del i ett hållbart samhällsbyggande. Projektmål Arbetsgruppen hade följande projektmål för arbetet: 1. Formulera gemensamma budskap om buller. 2. Bygga en grund för framtida gemensam vägledning och samlat stöd om bullerfrågor. 3. Gemensamt påverka projektets målgrupper att värdera buller till dess rätta värde. 1 Läs mer om den nationella samordningen av omgivningsbuller här: http://www.naturvardsverket.se/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/nationell-samordning-av-omgivningsbuller-/ Buller är ett samhällsproblem 5

Budskap om buller Mycket tid lades på att formulera budskap om buller som verkligen kan få målgruppen att lyssna och agera. De viktigaste budskapen blev: Det lönar sig att minska bullret! En hållbar stad förutsätter en god ljudmiljö! En attraktiv stad förutsätter en god ljudmiljö! Det går att lösa bullerfrågorna! Alla människor påverkas negativt av buller! Huvudbudskap om buller i en gemensam viljeinriktning Ett steg på vägen mot samsyn i bullerfrågan var att projektet tog fram en gemensam viljeinriktning som undertecknades av respektive myndighet/organisation. I projektredovisningen presenterades bl.a. huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Genom att underteckna viljeinriktningen visade projektdeltagarna en vilja att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället. Argumenten för huvudbudskapet är: Buller är ett stort problem och en viktig fråga med stora samhällsekonomiska kostnader. Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. Minskat buller är positivt och en självklar ingrediens i arbetet för ett attraktivt och hållbart samhälle. Vad som behövs för att stärka arbetet med bullerfrågan Följande områden har identifierats som viktiga för att stärka arbetet med buller: Lägga grunden till framtida gemensam vägledning från centrala myndigheter. Identifiera möjligheter och hinder för en tätare samverkan samt genomföra aktiviteter för att undanröja hindren. Börja bygga en plattform för gemensamt synsätt kring bullrets effekter, vad samhället kan acceptera och kostnad respektive nytta för olika åtgärder. Buller är ett samhällsproblem 6

Ökad samsyn mellan deltagarna i projektet Ett resultat av projektet är att samsynen mellan medverkande aktörer har ökat. Även förståelsen för de olika deltagarnas roller har ökat och dialogen mellan deltagarna har utvecklats och förstärkts. Både handläggare och chefer i arbets- respektive styrgrupp upplever att kunskapen och förståelsen har ökat inom bullerområdet hos involverade myndigheter och organisation. Fortsatt arbete Resultatet från projektet kommer att underlätta den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket ansvarar för och där samtliga myndigheter som medverkar i det här projektet deltar i. Det är viktigt att fortsätta driva arbetet tillsammans och att bygga vidare på det som nu uppnåtts. Arbetet måste drivas vidare i olika sammanhang för att visionen om ett samhälle fritt från störande buller ska bli verklig. En av de utmaningar som kvarstår är den långsiktiga visionen om gemensam vägledning inom bullerområdet. De medverkande myndigheterna/organisationen behöver kontinuerligt fortsätta kommunicera det gemensamma budskapet om buller och diskutera dess innehåll med identifierade målgrupper. Trots detta arbete som vi nu slutfört och uppnått våra mål i så kvarstår behovet av en samlad vägledning till kommuner och länsstyrelser för hantering av bullerfrågorna i arbetet med ett attraktivt hållbart samhälle. Vi tror dock att det arbete som gjorts kan bistå och underlätta processen inom den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för. Avslutningsvis är det viktigt att inse att det finns en gräns för vad myndigheterna kan lösa inom sina roller och ansvarsområden, respektive vad som är en politisk fråga. Se bilaga 1. Buller är ett samhällsproblem 7

Bakgrund Buller är en hälsofråga och kunskapen om dess hälsopåverkan har ökat på senare år. Det är en miljöstörning som berör många människor och politikområden och har stora negativa samhällsekonomiska effekter. Andelen exponerade är störst i städerna men även i övriga delar av landet är människor påverkade av buller. Buller bör behandlas som den hälsofråga det är och fokus bör ligga på nytänkande och åtgärder. Genom att beskriva de möjligheter som finns att skapa goda ljudmiljöer öppnar man upp för kreativa och framåtsyftande lösningar. Komplexiteten i bullerfrågan kombinerat med det stora antalet aktörer innebär att det krävs förståelse och åtgärder från många olika håll för att utmaningarna kring buller och ljudkvalitet ska kunna bemötas på ett konstruktivt och effektivt sätt. Medvetenheten och kunskapen om utmaningar och möjligheter till lösningar hos flertalet samhällsaktörer kan och måste höjas och utvecklas för att nå framgång i bullerskyddsarbetet. Projektbeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förhoppning med projektet var att medverka till samordning av budskap och kommunikation kring samhällsbuller. Tanken var att lyfta fram det som förenar de olika myndigheternas syn på buller och fokusera på att samla och sprida kunskaper om möjliga åtgärder för att minska exponering av ljudnivåer som är högre än vad som bör accepteras. Det som däremot skiljer sig åt mellan myndigheterna behandlas inte här, utan kommer att tas upp inom den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket ansvarar för. Projektbeskrivning, se bilaga 2. Syfte och metod Syftet med projektet var att skapa en grundläggande samsyn i bullerfrågan bland projektets deltagare, och att förmedla ett eller flera gemensamma budskap om buller. Därefter var syftet att samordna budskap, insatser och kommunikation kring buller. Avsikten har varit att berörda myndigheter ska prata ihop sig, identifiera och lyfta fram de områden där det idag finns en samsyn i bullerfrågorna, för att sedan stärka dessa delar. En målsättning har varit att projektet ska leda till en gemensam plattform för berörda centrala myndigheter. Plattformen blir ett underlag för fortsatt arbete i form av en handlingsplan för hur det gemensamma budskapet om buller ska kommuniceras. Buller är ett samhällsproblem 8

Framtagande av gemensamt budskap och handlingsplan Projektarbetet har varit en stegvis process fram till det gemensamma budskapet och kommunikationen kring det. Nedan återfinns en kortfattad beskrivning av de olika steg som projektet byggt på. Kick-off Syftet med kick-offen var följande: * Starta projektet med alla involverade aktörer. * Tillsammans äga syftet med projektet och skapa en stark gemensam grund. * Utforma det fortsatta arbetet och klargöra nästa steg i projektet. De förväntningar på kick-offen som uttalades av deltagarna 2 var: Att vi ska ha en bra dialog, lägga grunden för en gemensam plattform och kloka beslut i kommunerna, gå härifrån med en känsla av hoppfullhet, skapa gemensam bild av projektplanen, förtydliga våra roller och förbättra kommunikationen ut till kommunerna. Deltagarna gjorde tillsammans en nulägesanalys. Det viktigaste som kom fram var: 1) Samhällsekonomi. Det saknas idag samsyn och analys. Det är nödvändigt att alla utgår ifrån samma modell/beräkning/värdering, exempelvis vid sammanvägning av olika sektorsintressen och som underlag för tydlig kommunikation. 2) Gemensam plattform. Statlig samsyn behövs i flera frågor. 3) Kopplingen mellan plan- och bygglagen, PBL, och miljöbalken, MB. Utveckla metoder för avvägningar mellan exploatering och skydd, hälsopåverkan och störning. 2 Följande personer deltog: Styrgruppen; Gunilla Glasare (SKL), Fredrik Meurman (Boverket), Martin Påhlman (Naturvårdsverket), Margareta Palmquist (Socialstyrelsen), Ann-Sofi Granberg (Trafikverket), Ann-Sofie Eriksson (SKL). Arbetsgruppen; Ulla Torsmark (Naturvårdsverket), Magnus Lindqvist, inre projektledare (Boverket), Patrik Hultstrand (Socialstyrelsen), Lena Hagström (Trafikverket), Kerstin Blom Bokliden, projektledare (SKL). Särskilt inbjudna; Johanna Bengtsson Ryberg (Socialstyrelsen), Kjell Strömmer (Trafikverket), Joakim Thunborg (Boverket). Processledare var Marie Kaufmann från Kaufmann Ledarskap (Next Stop You AB) Buller är ett samhällsproblem 9

För att komma igång i processen genomfördes ett stegvis arbete med att formulera gemensamma målsättningar för projektet. Det som slutligen ansågs vara viktigast för projektet att uppnå formulerades på följande sätt: Gemensam bas bland aktörerna när det gäller synsätt, ordval och varandras roller. Gemensam vägledning till kommunerna från myndigheterna. Gemensam internetsida där alla myndigheter publicerar sina regler. På kick-offen kom deltagarna överens om att inom projektet göra vissa avgränsningar. Avgränsningarna innebar att fokus inriktas mot trafikbuller från alla trafikslag, samt buller från verksamheter. Viktiga ledord har varit att värna om goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus och att beakta ljudkvalitet i såväl boendemiljöer som rekreationsområden och andra vistelseytor utomhus. Processen för arbetsgruppen Från kick-offen (19 maj 2010) till styrgruppens beslut om handlingsplan (10 mars 2011) hölls totalt fem arbetsgruppsmöten och två styrgruppsmöten. Efter beslut om handlingsplan i mars 2011 hölls ytterligare fyra arbetsgruppsmöten, tre styrgruppsmöten och flera telefonmöten. En gemensam aktivitetsplan togs fram, se bilaga 6. Avsikten med arbetsgruppsmötena var att fortsätta bygga vidare på den gemensamma grunden samt utveckla nya delar i kommunikationsplanen. Teman vid de fem arbetsgruppsmötena i den första delen av projektet var: 1) Nuläge, mål och intressenter 2) Målgrupper och budskap 3) Knäckfrågor samt summering av målgrupper och budskap 4) Argument och motiv 5) Handlingsplan för fas två i projektet En långsiktig vision om gemensam vägledning Ett viktigt steg i arbetet var att formulera en långsiktig vision som sträckte sig in i framtiden som en kommande fortsättning på projektet. Visionen blev att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet. Det andra styrgruppsmötet (17 november 2010) var en milstolpe i projektet och där beslutades hur projektet skulle utvecklas. På det mötet tog styrgruppen beslut om den långsiktiga visionen och projektmål, utifrån förslag framtaget av arbetsgruppen, se bilaga 4. Buller är ett samhällsproblem 10

Vision Att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet Projektmål 1. Formulera gemensamma budskap om buller 2. Bygga en grund för framtida gemensam vägledning och samlat stöd om bullerfrågor 3. Gemensamt påverka projektets målgrupper att värdera bullerfrågor till dess rätta värde Målgrupper för kommunikation om buller En målgruppsanalys och diskussion om vilka målgrupper projektet ska rikta sig till har lett fram till att målgrupperna delats in i två huvudgrupper, en intern och en extern grupp. Interna målgrupper Arbetsgruppen, styrgruppen, berörda chefer och medarbetare på respektive myndighet, högsta ledningen (generaldirektör eller motsvarande) på respektive myndighet/organisation. Enligt projektmålen är det önskvärt att den interna målgruppen ska tillämpa projektets gemensamma budskap om buller. Syftet är också att den interna målgruppen ska förstå, äga och agera utifrån en gemensam grund för vägledning och samlat stöd om bullerfrågor. Bullerfrågan behöver vara mer integrerad i verksamheter och beslut. Fler behöver delta i samtal och dialog kring bullrets hälsoeffekter. På så sätt tas större hänsyn till buller och synergieffekter med andra miljö- och hälsoområden möjliggörs. Styrgruppen och dess chefer behöver sprida resultatet och agera i enlighet med projektmålen. De behöver förstå att symbolvärdet i att myndigheterna väljer att stärka samarbetet och agera gemensamt utåt är stort. Externa målgrupper Syftet är att den externa målgruppen ska värdera bullerfrågor till dess rätta värde. Träffa varandra, byta erfarenheter, få ett vidare perspektiv och utnyttja arrangemang i kunskapsöverförande sammanhang. Det handlar också om att ta tillvara den expertis som finns, ta initiativ till att tänka nytt, mer långsiktigt och innovativt och att utarbeta strategi och målsättningsdokument som underlag för att initiera bullerfrågor i många olika sammanhang, exempelvis inom olika miljöområden och vid upphandling eller trafikplanering. Buller är ett samhällsproblem 11

Följande målgrupper ansåg arbetsgruppen vara primära för projektets syfte. Kommunstyrelsepolitiker Kommunerna har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande. Översiktsplanen är ett politiskt styrdokument. Miljöchefer i kommunerna Miljöcheferna är viktiga motorer i arbetet för att klara miljömålen som är en del i arbetet med hållbar samhällsutveckling. Samhällsbyggnads/planchefer och gatuchefer i kommunerna Samhällsbyggnadschefer har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande inklusive stadsplanering. Gatucheferna är huvudansvariga för trafikplaneringen i kommunerna och har möjlighet att skapa goda förutsättningar för bra utformning och funktion av trafiksystemet. Chefer vid miljö- och planenheten på länsstyrelserna samt motsvarande chefer på regionerna Cheferna är ansvariga för beslut och genomförande. Handläggare inom miljö, stadsbyggnad och trafik i kommunerna Handläggarna är de personer som dagligen arbetar med frågorna och är experter som kan förse chefer och politiker med relevant underlag. Miljö- och planenheten på länsstyrelserna Dessa handläggare är viktiga eftersom de dagligen arbetar med frågorna och är experter som kan förse chefer och politiker med relevant underlag. Olika budskap per målgrupp Det var viktigt för arbetsgruppen att formulera budskap som verkligen får målgruppen att lyssna och förhoppningsvis agera. Inför det arbetet diskuterades vad det är som idag gör att målgruppen inte prioriterar bullret i den utsträckning som är önskvärt. Nedanstående förslag identifierades som grundläggande budskap (utan inbördes rangordning). Det lönar sig att minska bullret! Till kommunstyrelsepolitikerna tror arbetsgruppen att lönsamhetsperspektivet är gångbart eftersom buller kan påverka hälsan och en bättre hälsa är lönsam. Att beakta och ta med bullerfrågorna i alla perspektiv är lönsamt jämfört med att i efterhand tvingas genomföra kostsamma förbättringar. En stad som är attraktiv utifrån goda ljudmiljöer lockar till sig nöjda boende, besökande och har goda förutsättningar att växa. Buller är ett samhällsproblem 12

En hållbar stad förutsätter en god ljudmiljö! Till miljöcheferna menar arbetsgruppen att arbetet för att klara miljömålen för en god bebyggd miljö är en del i strävan mot en hållbar samhällsutveckling. En attraktiv stad förutsätter god ljudmiljö! Plan/samhällsbyggnadschefer har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande inklusive stadsplanering. Det innebär att se till att staden erbjuder goda och attraktiva livsmiljöer ur ett ljudkvalitetsperspektiv för alla människor. Till gatu- och plan/samhällsbyggnadschefer anser arbetsgruppen att arbetet för bra utformning och funktion av trafiksystemet ger människor goda förutsättningar till hälsosamma och tillgängliga resor. Det går att lösa bullret! Till handläggarna. Det finns en hel verktygslåda med åtgärder som går att använda både på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Dessutom kan såväl myndigheter som företag, och till och med den enskilda medborgaren, påverka sin omgivning och göra sitt för att minska bullret. Alla människor påverkas negativt av buller Buller påverkar människors hälsa och välbefinnande negativt. Utöver väl kända effekter som påverkan på sömn och allmän störning kan bullerexponering innebära akuta fysiologiska reaktioner. Forskningen visar att det är angeläget att ta bullerproblem på allvar och behandla det som den ohälsofråga det är. Riktade insatser bör särskilt prioriteras vid de mest utsatta miljöerna. Buller är ett samhällsproblem 13

Handlingsplan för kommunikation av buller Huvudbudskap om att buller är ett samhällsproblem Ett viktigt resultat var det gemensamma huvudbudskap om buller som arbetsgrupen formulerade och som sedan styrgruppen beslutade om (10 mars 2011). Huvudbudskapet är följande: Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet För att tydliggöra vad huvudbudskapet innebär formulerade arbetsgruppen ett antal argument: 1) Buller är ett stort problem och en viktig fråga Buller är ett utbrett problem med många exponerade. Det innebär samhällsekonomiska kostnader genom ökade kostnader för sjukvård, nedsatt prestationsförmåga, försämrad inlärning och stora arealer mark som inte kan utnyttjas. Det innebär också nedsatt hälsa, försämrad livskvalitet och lidande i övrigt för de som drabbas. De flesta miljömål förbättras, men för buller går det inte åt rätt håll och därmed kvarstår de omfattande åtgärdsbehoven. Fler anser sig störda idag än tidigare vid samma ljudnivå. En fortsatt ökad förtätning innebär att det kommer bli allt viktigare att beakta bullerfrågor i planeringen. 2) Buller går att åtgärda Att åtgärda buller kan även ge andra positiva synergieffekter, såsom minskade klimatutsläpp, ökad trafiksäkerhet, energibesparing, förbättrad luftkvalitet. Det finns tillgängliga åtgärder för att begränsa bullret som både är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga att genomföra. Buller är ett samhällsproblem 14

3) Minskat buller är positivt För kommunerna är det attraktivt att expandera, bygga nytt och dra till sig fler människor. Minskat buller bidrar till en attraktivare boende- och stadsmiljö. Det är viktigt att värna om områden med låga ljudnivåer som ger plats för återhämtning. Tystnad kan även användas som positivt varumärke. Tystnad blir alltmer en bristvara och är attraktivt för både boende och turism. Mindre buller är en självklar del av en attraktiv och hållbar kommun. I definitionen av hållbara städer eller miljöanpassade stadsdelar ingår god ljudmiljö som en del i den miljömässiga hållbarheten. Buller är samhällsekonomiskt lönsamt att åtgärda eftersom det både bidrar till att skapa en attraktiv stad och att människor mår bättre. Bullerexponerade områden kan inte användas för bebyggelse eller annat ändamål. Om bullret begränsas så frigörs ytor för bebyggelse, rekreation eller annan användning. Strategier för huvudbudskapet Det är nödvändigt med en strategi för att nå ut med det gemensamma budskapet. Dels för hur frågorna kan spridas internt i respektive myndighet, dels för att beskriva aktiviteter som bör genomföras. Arbetsgruppens deltagare är överens om att det är viktigt att fortsätta driva arbetet tillsammans, med regelbundna gemensamma workshops för att hålla ihop arbetet. Dessa aktiviteter kan vara både gemensamma och organisationsspecifika, beroende på vad som är lämpligt. Inom arbetsgruppen har särskilt lyfts fram betydelsen av att bygga vidare på det som uppnåtts och inte tappa fart. Handlingsplan för kommunikation av buller, se bilaga 5. Buller är ett samhällsproblem 15

Genomförande av kommunikationsinsatser Här beskrivs de viktigaste utåtriktade aktiviteterna som genomförts. Gemensam viljeinriktning om buller Projektet tog fram en viljeinriktning som undertecknades på avdelningsnivå inom respektive myndighet/organisation. I dokumentet som är tänkt som ett internt PM för att stärka frågan i respektive myndighet/ organisation presenterades bl.a. nedanstående. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet är att buller är ett stort problem och en viktig fråga, buller går att åtgärda, och att minskat buller är positivt. Projektet har pekat ut målgrupper som dels består av medarbetare och ledning inom respektive myndighet/organisation, dels politiker, chefer och handläggare inom kommuner och länsstyrelser. Genom att underteckna dokumentet visar vi vår viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet att begränsa buller i samhället, se bilaga 1. Kick-off för de viktigaste aktörerna Projektet bjöd in till en kick-off för att gemensamt ta sig an frågan om vad som krävs för att komma vidare och nå resultat i projektet. Allas delaktighet är avgörande för att lyckas. Inbjudna till dagen var chefer och medarbetare som arbetar med bullerfrågor på Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Trafikverket. Avsikten var att stärka samverkan genom att identifiera konkreta steg som behöver tas för att göra det möjligt, få en ökad förståelse för varför samverkan är så angeläget, ökad kunskap om varandras olika roller, stärkta kontakter och relationer samt visa på möjliga åtgärder för att minska buller i samhället. Dagen genomfördes som ett Open Space, där deltagarna skapade agendan för dagen med de frågor som de helst ville diskutera. Resultat av dagen Tjugofem personer deltog från de olika myndigheterna och SKL. Deltagarna satte upp 19 teman på agendan och av dessa gemomfördes 15 samtalsgrupper. Resultatet av samtalen finns samlade i bilaga 7. Vid slutet av dagen ombads alla deltagare att individuellt prioritera de tre teman som man tycker är viktigast att myndigheterna och projektet jobbar Buller är ett samhällsproblem 16

vidare med för att lyckas nå en fördjupad samverkan. Resultatet presenteras nedan. Vid prioriteringen har deltagarna endast haft rubrikerna som underlag och prioriteringarna ska ses som en indikation för det fortsatta arbetet. 1) Gemensam vägledning från centrala myndigheter. Möjligheter hinder? Den lagliga grunden: Likheter/skillnader PBL/MB. 2) Vad hindrar myndigheterna idag från att fördjupa samverkan? Hur kan hindren i så fall undanröjas? 3) Hur långt vill vi komma med bulleråtgärder och när? Vilken bullerexponering kan samhället acceptera? Hur många störda är ok? Hur mycket får buller kosta? Gemensamt synsätt? Gemensam information på webben om projektet Styrgruppen antog i oktober 2011 den gemensamma text som respektive myndighet/organisation senare lagt ut på sina webbsidor. Informationen på webbsidan om projektet ska kopplas till kommande aktiviter. Riktlinjerna för det fortsatta arbetet är att: - Buller är ett stort problem och en viktig fråga med bland annat stora samhällsekonomiska kostnader. - Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. - Minskat buller är positivt och är en självklar del i ett attraktivt och hållbart samhälle. Områden som är viktiga för att stärka arbetet med bullerfrågor: Lägga grunden till gemensam vägledning från centrala myndigheter. Identifiera möjligheter och hinder för en tätare samverkan samt genomföra aktiviteter för att undanröja hindren. Börja bygga en plattform för gemensamt synsätt på bullrets effekter, vad samhället kan acceptera och kostnad respektive nytta för olika åtgärder. På styrgruppsmötet i september 2011 bestämdes att försöka få till ett särskilt seminarietillfälle i Stockholm våren 2012 där generaldirektörerna från Naturvårdsverket och Boverket deltar. Transportforum 2012 På Transportforum arrangerade arbetsgruppen en gemensam session under rubriken Från buller till god ljudmiljö planera i samverkan. Bland annat presenterade respektive myndighet vilka åtaganden som respektive myndighet/organisation har för år 2012. På seminariet medverkade Magnus Lindqvist, Boverket, Johanna Bengtsson Ryberg, Naturvårdsverket, Patrik Hultstrand, Socialstyrelsen, Kjell Buller är ett samhällsproblem 17

Strömmer, Karin Blidberg och Michelle Benyamine, Trafikverket och Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting. Ett trettiotal personer utöver arrangörerna deltog på seminariet. Dokumentation se www.vti.se. Se bilaga 8. Slutseminarium den 23 maj Syftet med seminariet var att föra ut resultatet från projektet och visa att deltagande myndigheter menar allvar med att skapa en gemensam grund, samsyn och vägledning inom bullerområdet. Huvudsaklig målgrupp var politiker, chefer och tjänstemän inom plan- och miljöområdet vid kommuner och länsstyrelser. På seminariet deltog totalt 140 personer inklusive medverkande. En majoritet av deltagarna representerade kommuner och länsstyrelser från hela landet. Dessutom deltog ett 20-tal representanter från konsulter och byggföretag. Vår bedömning är att deltagarna var nöjda med programmets sammansättning och bredd. Särskilt uppskattades eftermiddagens mer konkreta exempel. Det fanns en förväntan på att projektet skulle presentera mer konkreta resultat. Förhoppningarna på resultatet av den kommande bullersamordningen är stora. Många upplevde det som positivt att det fanns utrymme för frågor och mingel. Inbjudan och dokumentation, se www.skl.se. Se bilaga 9. Buller är ett samhällsproblem 18

Sammanfattande diskussion Projektet har resulterat i följande: Samsynen och dialogen mellan projektets medverkande aktörer har förstärkts. Förståelsen för de medverkande aktörernas olika roller har ökat. Samarbetet inom projektet har resulterat i gemensamma seminarer och samtal mellan myndigheterna, exempelvis vad gäller flygbuller och industrirelaterat buller. Samordningen av myndigheternas webbinformation har förbättrats. Projektet fungerade hösten 2010 som ett stöd inför omorganisationen av den nationella samordningen av omgivningsbuller. Även vid nystarten av samordningsarbetet bidrog projektet med stöd. Viktiga händelser utanför projektet Naturvårdsverkets nationella samordning av omgivningsbuller har förstärkts och förtydligats. Utmaningar som kvarstår Att resultatet ska få verklig betydelse för projektets målgrupper genom de centrala myndigheternas fortsatta arbete med vägledning. Att myndigheternas arbete inom bullerområdet framöver bättre ska motsvara målgruppernas förväntningar. Att arbetet mot gemensam vägledning inom bullerområdet fortskrider. Att den samverkan som byggts upp inom ramen för det här projektet förs vidare bl.a. genom den nationella samordningen av omgivningsbuller. Buller är ett samhällsproblem 19

Bilaga 1. Gemensam viljeinriktning 6 maj 2011 Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan Buller är en viktig fråga för människors hälsa. Trots detta är frågan lågt prioriterad i samhället både i förhållande till problemets omfattning och vid jämförelse med andra miljöfrågor. Kunskapen om buller, både vad gäller negativa hälsoeffekter och möjligheter till åtgärder, är ofta bristfällig bland beslutsfattare och andra aktörer. Buller är ett av de delmål inom miljökvalitetsmålen där utvecklingen inte går åt rätt håll. Sveriges Kommuner och Landsting tog år 2009 initiativ till projektet Strategi för kommunikation av samhällsbuller. Sveriges Kommuner och Landsting, Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket arbetar nu tillsammans för att ta fram gemensamma budskap om buller och förmedla dessa till berörda aktörer. Målsättningarna med projektet är att formulera gemensamma budskap om buller och därigenom bygga en grund för framtida vägledning och samlat stöd om bullerfrågor och i samverkan påverka projektets målgrupper så att de värderar bullerfrågor till dess rätta värde. Dessa myndigheter (Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen och Trafikverket) är delansvariga för buller i olika roller. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet är att buller är ett stort problem och en viktig fråga, buller går att åtgärda, och att minskat buller är positivt. Projektet har pekat ut målgrupper som dels består av medarbetare och ledning inom respektive myndighet/organisation, dels politiker, chefer och handläggare inom kommuner och länsstyrelser. Genom att underteckna det här dokumentet visar vi vår viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället. Torbjörn Suneson Stf chef för verksamhetsområde Samhälle Trafikverket Gunilla Glasare Direktör Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting Anders Tegnell Chef Avdelningen för kunskapsstyrning Socialstyrelsen Martin Storm Chef för Verksamhetsavdelningen Boverket Lena Callermo Chef Avdelningen för genomförande Naturvårdsverket Buller är ett samhällsproblem 20