Faktamaterial om barn och ungdomar



Relevanta dokument
Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

% Totalt (kg) Fetma >

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013





Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014


Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014



Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:



Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2016

BMI (Body Mass Index) för barn år 4

Innehållsförteckning:

2(16) Innehållsförteckning

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Viktigt med Vikten i Värmdö

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Tema övervikt januari 2016

Sammanhållen vaccinationsinformation

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Hälsa på lika villkor? År 2006

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Boostrix polio , version 1

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning 2009

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Kommunikationsavdelningen

Världskrigen. Talmanus

Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Elevhälsan vid Edenskolan

Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Vaccination mot influensa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2012/234. Socialnämnden

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Verksamhetsrapport 2002

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?


En liten guide till kvinnohälsa

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Ska du båtluffa i Kapellskär i sommar? Glöm inte vaccinera dig!

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Verksamhetsberättelse för elevhälsan i Ljusnarsbergs kommun läsåret 2014/2015

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Vi kan barn och förstår föräldrar

Folkhälsoplan för Laxå kommun

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Transkript:

BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos barn och ungdomar. Inför beredningarnas uppdrag år 28 om Barn och ungdomars hälsa har nu till den tidigare beskrivningen fogats ett nytt material med uppgifter om särskilda förhållanden för åldersgruppen -6 år. Allmänt om barn -6 år I dessa åldrar saknas tillgång till samlade hälsodata om hur många som till exempel har diabetes, astma och hörselskada. Uppgifter om sådant kan efterfrågas av de olika verksamheterna som träffar barnen. Samtidigt har barn i dessa åldrar inte hunnit utveckla sjukdomar i lika hög grad som äldre. Deras nuvarande och framtida hälsa bestäms mycket av skyddande (till exempel vaccinationer) och stödjande (till exempel trygghet) åtgärder. Mödrars ålder Mödrarnas ålder fortsätter att stiga. 198 hade 29 procent av alla barn som föddes en mamma som var över 3 år gammal. 2 hade vartannat barn som föddes en mamma över 3 år. Under samma tidsperiod har andelen förstfödslar legat på en jämn nivå. Mellan 38 och 42 procent av alla barn som föddes mellan 198 och 2 var förstfödslar. Moderns ålder 1% 9% 8% 7% 6% % 4 år eller äldre 3-39 år 2-29 år 19 år eller yngre 4% 3% 2% 1% % 198 198 199 199 2 2 Figur 1. Moderns ålder vid födslarna, vart femte år från 198 i. Källa: Socialstyrelsen, databas Förlossningar mm 1

BARN OCH UNGDOM -6 Barnvaccinationsprogram Enligt Socialstyrelsens barnvaccinationsprogram ska barn i åldrarna 6 år vaccineras eller påbörja vaccinering mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hämofilus influenze. Vid senaste rapporteringen av vaccinationsläget vid vårdcentralerna i länet (januari 27) hade alla eller näst intill alla barn födda 24 vaccinerats enligt rutinerna. 27 var drygt 96 procent av 3-åringarna i, liksom i riket, vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). MPR-vaccination (mot mässling,påssjuka och röda hund) 27-1 bland barn födda 24 1 9 99 1 96 8 7 6 4 3 2 1 97 96 93 9 98 98 96 9 96 98 96 96 Figur 2. Andel barn, födda 24, som fått MPR-vaccination i jan 27. Källa: Folkhälsoinstitutet, Kommunala basfakta De nationella myndigheterna har enats om att bröstmjölk är den bästa näringen för barnet den första tiden. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre *. Amning Andel (%) enbart eller delvis ammade bland barn födda 2 1 9 8 7 6 4 3 2 1 72 4 74 74 7 91 64 78 73 83 67 67 83 74 72 7 Figur 3. Andel barn, födda 2, som delvis eller helt ammas vid 6 månaders ålder. Källa: Socialstyrelsen, Amning bland barn födda 2 Erfarenheter visar att amningsbenägenheten påverkas av en mängd olika faktorer i samhället. De kanske viktigaste faktorerna är motivation att amma sitt barn, social stabilitet och möjlighet till stöd om amningen skulle svikta. Mo- 2

BARN OCH UNGDOM -6 desvängningar och marknadsföring av alternativ till amning bidrar också. Information och motivation är viktiga komponenter för att befrämja amning *. Andel barn med övervikt eller fetma Fyraåringar Under 26 insamlades data från fyraåringar vid barnavårdscentralerna i. Andelen av barnen med normalvikt var 83%, med övervikt 13% och fetma 4%. 2 1 1 1 Övervikt bland 4-åringar, födda 22 (ej heltäckande mätning) Övervikt Fetma Övervikt Fetma 1 3 Flickor Pojkar Figur 3. Andel 4-åringar, födda 22, med övervikt. Källa: s läns landsting, Primärvården Förskolan I kommun har BMI (Body Mass Index eller kroppsmasseindex) dokumenterats bland kommunens 6-åringar sedan 1994. En ökning av andelen barn med övervikt och fetma har konstaterats fram till år 2. På grund av denna ökning samarbetar sedan ett par år tillbaka kommun med landstinget i projektet Viktiga barn med mål att ta fram en långsiktigt hållbar modell för överviktsförebyggande arbete. Tabell 1. Andel barn med övervikt och fetma i kommun i procentuell andel av totala antalet 6 åringar. Källa: Skolhälsovården kommun 1994 199 23-24 24-2 2-26 26-27 Övervikt 12,4 21,1 21,8 19,9 16,7 Fetma 3, 4,9,7 8,2 1,2 Övervikt + fetma 1,9 26 27, 28,1 17,9 Rökande blivande mödrar och spädbarnsföräldrar Andelen rökande gravida kvinnor som skrevs in vid mödravårdscentralerna varierade mycket mellan kommunerna under 2. uppvisade högst andel rökande gravida medan ingen som var gravid rökte i. De kommuner som i övrigt ligger högre än riket (samma som länets genomsnitt) var,, och. * Livsmedelsverket, Socialstyrelsen m fl ref Läkartidningen, nr 3, 24. Socialstyrelsen, Amning av barn födda 2 3

BARN OCH UNGDOM -6 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2, Figur 4. Andel gravida som var rökare vid inskrivningen vid mödravårdscentral, år 2 Källa: Socialstyrelsen, Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar, 2. procent 2 2 1 1 Figur. Andel rökande föräldrar till 8 månader gamla barn, födda år 2 Källa: Kommunala basfakta, FHI mamma pappa Bland föräldrar till åtta månader gamla barn rökte man mer än riksgenomsnittet i, och under 2. Liksom i övriga riket rökte papporna överlag i högre utsträckning än mammorna med och som tydliga undantag. I rökte såväl var femte kvinna som var femte man bland de undersökta föräldrarna. Tandhälsan Kariesfri förskoletid Riskvärdering av alla 1- och 4-åringar genomförs för att tidigt fånga upp barn med risk och för att kunna stödja föräldrar i arbetet med att hålla barn friska i munnen. Förutom information till föräldrar i samband med barnens besök på tandvårdsklinikerna finns också ett samarbete med mödra- och barnavårdsverksamheten i primärvården, förskolan och skolan. Ett av målen med informationsinsatserna är att minska sockerkonsumtionen genom att påverka mellanmålens sammansättning både för de barn som är hemma, de som har kommunal barnomsorg och för barn som går i skolan (citat: NLL, Folktandvården). 4

BARN OCH UNGDOM -6 Idag är nio av tio 4-åringar och cirka 77 procent av 6-åringarna i länet kariesfria. Karies bland 6-åringar, år 27 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% Glattytekaries Tuggytekaries Kariesfri % Nll Figur 6. Karies bland 6-åringar, år 27. Källa: NLL, Folktandvården, Samhällsodontologiska enheten Låg födelsevikt 37 6 6 38 48 3 39 31 6 2 4 6 8 Antal per 1 Figur 7. Antal födda med en födelsevikt mindre än 2 gram per 1 födda, år 23-2. Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden.