Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 13 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 15 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 16 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 23 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 31 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 51 1:3 Handikappersättningar... 60 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 62 1:5 Ersättning för kroppsskador... 65 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 67 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 70 2:1 Försäkringskassan... 80 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 83 1:2 Föräldraförsäkring... 85 1:3 Underhållsstöd... 99 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 101 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 102 1:8 Bostadsbidrag... 106 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2013 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Prognoserna i denna rapport överensstämmer väl med de prognoser som lämnades i juli. Sammantaget för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna endast marginella. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan senast den 25 oktober 2013 redovisa utgiftsprognoser för 2013 2017 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Jämfört med i juli har prognoserna sammantaget endast höjts marginellt. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2013 3

De totala utgifterna beräknas till 189 miljarder kronor år 2013 för att därefter successivt öka till 207 miljarder kronor år 2018. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka något under prognosperioden, från 87 miljarder år 2012 till 90 miljarder år 2018. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 27 miljarder år 2012 till 34 miljarder år 2018. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 68 miljarder år 2012 till 84 miljarder år 2018. Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 3,6 3,0 Anslagna medel 190,9 192,5 Tilldelade medel 187,3 189,6 Prognos 188,8 192,6 195,4 199,8 203,5 207,5 Avvikelse från anslag 2,1 0,1 Avvikelse från tilldelade medel 1,5 3,1 Överskridande av anslagskredit 0,4 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 190,9 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2012 var 3,6 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2013 är 187,3 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 188,8 miljarder kronor. Detta är 2,1 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 1,5 miljarder kronor högre än tilldelade medel. In budgetpropositionen för 2014 föreslås anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 till 192,5 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 192,6 miljarder kronor. Detta är 0,1 miljarder kronor högre än förslaget till anslag. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2013 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2013 beräknas ge ett anslagssparande, eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2013 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2014. 4

Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2013, 1000-tal kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2012 Anslag år 2013 Prognos 2013 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 10 1:1.15 Närståendepenning 0 139 000 149 054 10 054 3 104 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 0 251 000 280 023 29 023 16 473 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 0 5 278 142 5 872 069 593 927 330 020 12 1:2.12 Graviditetspenning 3 913 502 170 538 899 40 642 15 533 Av beräkningarna i denna rapport framgår att anslagsposterna i tabellen ovan beräknas överskrida tillgängliga medel (summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta anslagskredit). Försäkringskassan avser att i samband med denna anslagsuppföljning hemställa om utökad anslagskredit för dessa anslagsposter. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2013 beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor för att öka till 6,4 miljarder år 2018. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer med assistansersättning beräknas vara cirka 16 000 under hela prognosperioden. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas däremot fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år. Schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 5 kronor per år. 6

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,2 miljarder kronor år 2013 till 75,7 miljarder år 2014 och sedan, med en något varierad utvecklingstakt, bli 76,9 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Jämfört med prognosen i juli har prognoserna justerats upp för hela perioden. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 35 miljarder år 2018. Försäkringskassan bedömer att sjukpenningförsäkringen under prognosperioden kommer uppvisa en mindre dramatisk utveckling än under de senaste två decennierna. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Den höga tillväxttakten rörande nyinflöde sju procent årligen som påvisats under 2012 och inledningsvis 2013 antas fortgå fram till och med år 2014. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Dock har nyinflödet historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. 7

Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I oktober 2013 har antalet minskat till 365 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas 313 000 personer ha aktivitetseller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli högre. Inflödet till sjukersättning tills vidare av personer som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning medför en ökning av utgifterna för hela prognosperioden. Minskat utflöde i jämförelse med föregående prognos och ökat inflöde, jämfört med samma period föregående år, till aktivitetsersättningen bidrar till ökningen av utgifterna. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 27,2 miljarder år 2013 till 33,6 miljarder för 2018. Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 8

kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. De regeländringar för åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen som föreslås träda i kraft 1 januari 2014 bedöms öka utgifterna marginellt från och med 2016. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,9 miljarder år 2013 till 6,8 miljarder år 2018. Under det första halvåret 2013 har 3,5 miljoner nettodagar för vård av barn använts, vilket motsvarar en ökning med 20 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det höga utfallet under första halvåret 2013 förklaras främst av den omfattande influensan men kan även bero på lanseringen av den nya VAB-applikationen samt slopandet av intygskravet, vilket förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning. Prognosen har höjts marginellt med anledning av den regeländring som träder i kraft 1 januari 2014. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,1 miljarder kronor år 2013 och öka till 3,9 miljarder 2018. Utgiften för bostadsbidrag beräknas för 2013 bli 4,6 miljarder kronor och öka till 5,1 år 2014. Denna ökning är en följd av förslaget att höja det särskilda bidraget från och med år 2014. År 2018 beräknas utgifterna därefter ha minskat till 4,9 miljarder kronor. Den minskande trenden bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i juli 2013 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. 9

Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Föregående prognos 188 718 192 507 195 231 199 593 203 520 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande 3 +12 +58 +228 +234 Volym- och strukturförändringar +64 +82 +272 +276 +116 Nya regeländringar +267 +118 17 151 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +4 64 Övrigt 6 337 318 259 179 Differens mot förslag i budgetpropositionen +83 Ny prognos 188 773 192 613 195 361 199 825 203 476 Differens i miljoner kronor +55 +106 +130 +232 43 Differens i procent +0,0 +0,1 +0,1 +0,1 0,0 Sammantaget har prognoserna höjts för samtliga år jämfört med de prognoser som lämnades i juli. Höjningarna är mycket måttliga. Ändrade makroekonomiska antaganden liksom justeringar av volym och struktur har höjt prognoserna. Regeländringar har höjt prognoserna för 2014 och 2015 men haft en sänkande inverkan 2016 och 2017. Under rubriken övrigt återfinns förändringar till följd av förslagen i budgetpropositionen avseende anslaget bidrag för sjukskrivningsprocessen. För det statliga tandvårdsstödet har prognosen sänkts. Det är utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget som nu antas bli lägre än i tidigare beräkningar. Prognoserna för assistansersättning har sänkts till följd av att schablonbeloppet för 2014 fastställts till ett lägre belopp än det som antogs i föregående prognos. Störst är höjningen av prognoserna för anslaget aktivitets- och sjukersättning. Bakom höjningen ligger det ökade inflödet av personer som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning. Även minskat utflöde i jämförelse med föregående prognos och ökat inflöde, jämfört med samma period föregående år, till aktivitetsersättning bidrar till ökningen. Ändrade regler för barnhushåll har höjt prognoserna för bostadsbidrag från och med år 2014. 10

Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i oktober 2013 jämfört med prognosen i juli 2013 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2013 2017. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Redovisningen avseende Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 arbetshjälpmedel m.m. ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2013 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2013 2018 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. 11

En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2013 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2013 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2013 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 17 april 2013 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i augusti 2013 har hämtats uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli 2013 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något högre för åren 2016 2017 jämfört med beräkningarna till prognosen i juli. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något lägre år 2013 men högre år 2014-2016. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen. 12

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 6 198 160 5 676 040¹ Tilldelade medel 6 198 160 5 676 040 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prognos 5 124 864 5 383 276 5 629 557 5 880 619 6 137 639 6 392 338 Avvikelse från anslag 1 073 296 292 764 Avvikelse från tilldelade medel 1 073 296 292 764 Högsta anslagskredit 309 908 Tillgängliga medel 6 508 068 Överskridande av anslagskredit 0 ¹ Enligt förslag i budgetpropositionen Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 5 125 miljoner kronor vilket är 1 073 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 383 miljoner kronor vilket är 293 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Analys Utgiften för Statligt tandvårdsstöd under januari-september 2013 blev 3 620 miljoner kronor, vilket är cirka 4 procent högre än motsvarande period året innan. En orsak till utgiftsökningen är att antalet besök ökat mellan dessa perioder, vilket i sin tur delvis kan bero på att befolkningen i de åldrar som är aktuella för det statliga tandvårdsstödet ökat. En annan förklaring till utgiftsökningen är de referensprisförändringar som gjorts under 2012 och 2013. Införandet av särskilt tandvårdsbidrag i januari 2013 har också bidragit till utgiftsökningen, om än marginellt. Under januari-september 2013 konsumerades tandvård för 10 220 miljoner kronor, vilket är 3 procent högre än samma period året innan. Kostnaden har framför allt ökat för dem som är 65 år och äldre, vilka också är de patienter som utnyttjat högkostnadsskyddet mest. Under januari-september 2013 har endast drygt 11 miljoner kronor betalats ut för särskilt tandvårdsbidrag. Utgiften för 2013 prognostiserades till 140 miljoner kronor i föregående prognos. Med anledning av det låga utfallet hittills i år har skattningen reviderats ner till 20 miljoner kronor. På 13

grund av att det särskilda tandvårdsbidraget endast betalats ut i knappt tio månader är det osäkert hur utgiften för bidraget kommer att utvecklas framöver. I avvaktan på utfall för en längre period, har en skattad ökningstakt på 10 miljoner kronor per år används för hela prognosperioden. För innevarande år beräknas utgiften för Statligt tandvårdsstöd uppgå till 5 125 miljoner kronor. Utgiften förväntas öka under hela prognosperioden, men i avtagande takt, från 5 procent mellan 2013 och 2014 till 4 procent mellan 2017 och 2018. Ökningen antas bero på såväl prishöjningar som en ökning i antalet besök. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Föregående prognosbelopp 5 287 190 5 676 040 5 899 310 6 114 990 6 337 030 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -162 326-292 764-269 753-234 371-199 391 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 124 864 5 383 276 5 629 557 5 880 619 6 137 639 Differens i 1000-tal kronor -162 326-292 764-269 753-234 371-199 391 Differens i procent -3,1-5,2-4,6-3,8-3,1 Volym- och strukturförändringar Föreliggande prognos har sänkts med 3 5 procent för 2013 2017 jämfört med den som lämnades till regeringen i juli 2013. Den främsta orsaken till sänkningen är att det skattade beloppet för särskilt tandvårdsbidrag sänkts med 120 miljoner kronor för 2013 och med 220 250 miljoner kronor för 2014 2017. Marginella prognosjusteringar har även gjorts utifrån det tredje kvartalets faktiska utfall. 14

1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520² 506 516 542 531 Preliminär avgift 545¹ 541¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243¹ -21² -25-15 11 0 Prognostiserad avgift för respektive år 545 520 531 531 531 531 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2013 blir 302 000 kronor och föreslås i budgetpropositionen till 520 000 kronor för år 2014. Analys Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan beräknar endast den statliga ålderspensionsavgiften för Socialstyrelsens utgiftprognos för smittbärarpenning. Socialstyrelsens bedömning är att utgifterna för smittbärarpenningen kommer att öka något under 2013 jämfört med föregående år till följd av ökningen av sjukdomsfall som resulterar i utbetalningar av smittbärarpenning. Kostnaderna har legat kring 5 miljoner kronor årligen de senaste åren för smittbärarpenningen, och den nuvarande prognosen är 5,4 miljoner kronor årligen. 15

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2014 2015 2016 2017 Föregående prognosbelopp 520 516 536 541 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar - -10-20 -10 Ny regel - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - - +11 Övrigt - - - - Differens mot förslag i budgetpropositionen - - - - Ny prognos 520 506 516 542 Differens i 1000-tal kronor 0-10 -20 +1 Differens i procent 0,0-1,9-3,7 +0,2 Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts marginellt jämfört med föregående prognos då smittläget har stadigt förbättras under året. Prognosen för smittbärarpenning har sänkts från 5,5 miljoner kronor till 5,4 miljoner kronor jämfört med föregående prognosomgång. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -59 952-63 576 Anslag 867 766 658 025¹ Tilldelade medel 807 814 594 449 Prognos 871 390 761 154 688 540 647 519 623 504 622 915 Avvikelse från anslag -3 624-103 129 Avvikelse från tilldelade medel -63 576-166 705 Högsta anslagskredit 63 576 Tillgängliga medel 871 390 Överskridande av anslagskredit 0 ¹ Enligt förslag i budgetpropositionen 16

Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 871 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 64 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 761 miljoner kronor vilket är 103 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 167 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Ny lagsstiftning I juni 2013 beslutade riksdagen att bifalla Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. I propositionen föreslås bland annat en ny lag om hur kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården ska fördelas mellan stat, landsting och kommuner. Den nya lagen trädde i kraft den 1 oktober 2013, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Enligt den nya ersättningslagen ska landstingens kostnadsansvar avse ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget enligt 16 folkbokföringslagen. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya ersättningslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 1 1 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 17

Enligt den nya lagen ska staten även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 2 Analys av 2012-2018 För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september 2012. Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året har i stället skjutits över till år 2013. Utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden beräknas öka från 698 miljoner kronor till 871 miljoner kronor (25 procent) mellan 2012 och 2013. En förklaring till ökningen är förskjutningen av utgifter för turistvård på 28 miljoner från 2012 till 2013. En annan orsak till ökningen är att utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har ökat. Utbetalningar för de flesta av pensionärsvårdskraven hann göras innan utbetalningarna till andra länder stoppades i slutet av september 2012. Utgifterna för pensionärsvård antas ändå vara fortsatt höga 2013 med anledning av de skärpta återbetalningsreglerna och övergången från krav på fasta till faktiska belopp. Mellan 2013 och 2014 beräknas den totala utgiften minska med 110 miljoner kronor (13 procent). Detta är en effekt av den nya lagen som trädde i kraft 1 oktober 2013, om fördelningen av utgifter för gränsöverskridande vård mellan staten och landstingen. Den nya fördelningen medför att trenden för perioden 2013 2018, som tidigare varit ökande, nu blir avtagande. Det beror på eftersläpningar i utbetalningar som i sin tur leder till att den nya lagen förväntas få full effekt först efter 2018. Den prognostiserade utvecklingen av utgiften för gränsöverskridande vård 2013 2018 illustreras i diagrammet nedan. 2 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 18

Prognos över statens utgifter för Sjukvård i internationella förhållanden respektive statens och landstingens totala utgifter för gränsöverskridande vård 2013-2018 i miljoner kronor Nedan ges en sammanställning av utfall och prognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall för 2008 2012 och prognoser för 2013 2018 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 * 2015 2016 2017 2018 Konventionsvård 141 145 172 169 192 196 193 194 195 196 197 Turistvård 56 136 197 137 106 195 208 153 94 50 30 Pensionärsvård 112 243 160 311 331 280 350 328 342 357 373 Sjuk- och 52 84 51 33 69 200 10 13 17 20 23 tandvårdstjänster Summa 361 608 579 650 698 871 761 689 648 624 623 * Den nya lagen, som innebär att delar av den totala utgiften belastar landstingen i stället för staten, får effekt. Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas bli 195 miljoner kronor 2013. Under 2014 förväntas en ökning på grund av överskjutande belopp från 2013. Även en nivåhöjning om 30 miljoner kronor för statens och landstingens totala utgifter för 2014 har gjorts. Nivåhöjningen beror på införandet av den nya ersättningslagen. Lagen innebär att privat nödvändig vård given efter 1 oktober 2013 kommer att kunna ersättas i efterhand. Dessutom har en justering gjorts för hela prognosperioden baserad på de senaste årens genomsnittliga förändringar. Utgiften för turistvård har varierat mycket från 19

år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar (se tabell ovan). Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de skärpta återbetalningsreglerna. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya ersättningslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård beräknas bli 280 miljoner kronor 2013 för att sedan öka med 69 miljoner kronor (25 procent) mellan 2013 och 2014. En del av ökningen beror på eftersläpningar av inkomna fakturor, som i stället för att belasta 2013, belastar 2014. Därefter antas eftersläpningen vara mindre omfattande och leda till en minskning på 22 miljoner kronor (6 procent) mellan 2014 och 2015. Resten av prognosperioden antas utgifterna för pensionärsvård öka med i genomsnitt 15 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster förväntas bli 200 miljoner kronor år 2013. De senaste månaderna har utgifterna ökat oförutsett mycket (se diagram nedan). Hittills har den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, ersatts enligt vårdlandets utgiftsnivåer. Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på 30 miljoner kronor för respektive år, 2014 2018. Under denna period beräknas prognosen även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 3 miljoner kronor (23 procent) per år mellan 2014 och 2018. 20

Utgifter för Sjuk- och tandvårdstjänster, kronor Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen 2013 2018 i miljoner kronor 2013 Stat/landsting 2014 Stat/landsting 2015 Stat/landsting 2016 Stat/landsting Konventionsvård 196/0 193/0 194/0 195/0 2017 Stat/landsting 196/0 2018 Stat/landsting 197/0 Turistvård 195/0 208/35 153/112 94/195 50/264 30/313 Pensionärsvård 280/0 350/0 328/0 342/0 357/0 373/0 Sjuk- och tandvårdstjänster 200/0 10/159 13/209 17/259 20/310 23/360 Summa per del 871/0 761/193 689/321 648/454 624/574 623/673 Summa totalt 871 954 1 010 1 102 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet och av samma anledning överensstämmer inte årstotalen för alla år med motsvarande prognos.osäkerhetsanalys 1 198 1 296 Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en ökad förutsägbarhet. Även införandet av den nya ersättningslagen är en källa till osäkerhet för prognosen. 21

Valutakursutvecklingen är en stor källa till osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden april 2012 mars 2013 använts. Utvecklingen under andra och tredje kvartalet 2013 föranleder ingen justering av valutakurserna. Utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen 2013 2018 bygger bland annat på skattningar om hur stor andel av vårdutgifterna som rör personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Även betalningstakten är skattad. Utgiftsfördelningen är därmed behäftad med osäkerhet. Om exempelvis betalningstakten blir snabbare än väntat kommer landstingens utgiftsandel att öka i ett snabbare tempo än vad tabellen ovan visar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014* 2015* 2016* 2017* Föregående prognosbelopp 807 618 751 025 786 576 823 266 860 646 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -35-11 882-14 720-11 321-11 850 Volym- och strukturförändringar +63 807 +215 107 +237 196 +289 936 +348 780 Ny regel - -193 096-320 512-454 362-574 072 Övrigt - - - - - Ny prognos 871 390 761 154 688 540 647 519 623 504 Differens i 1000-tal kronor +63 772 +10 129-98 036-175 747-237 142 Differens i procent +7,9 +1,3-12,5-21,3-27,6 * Föregående prognos inkluderar både statens och landstingens utgifter. Den nya prognosen avser, i enlighet med den nya ersättningslagen, endast statens utgift från 2014. Ändrade makroekonomiska antaganden Sänkta genomsnittliga kostnader för pensionärsvården innebär en sänkning av prognosen med i genomsnitt 12 miljoner kronor per år för perioden 2014 2018. Volym- och strukturförändringar Höjningen av prognosen för 2013 beror främst på att utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster ökat oväntat mycket under det tredje kvartalet 2013. Den motverkas dock av en sänkning till följd av att debiteringstakten för pensionärsvården inte varit lika hög som tidigare antagits. De främsta förklaringarna till höjningen av prognosen 2014 är överskjutande belopp avseende turistvård från 2013 och att det kommer att vara möjligt att få ersättning i efterhand för privat nödvändig vård. 22

Ny regel Den nya lagen om utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen föranleder en sänkning av prognosen 2014 2018. Det beror på att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Orsaken till att sänkningen blir större och större är att effekten av lagen antas tillta under prognosperioden. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -25 026-17 847 Anslag 379 995 346 995¹ Tilldelade medel 354 969 329 148 Prognos 372 816 360 394 372 305 375 131 374 481 384 637 Avvikelse från anslag 7 179-13 399 Avvikelse från tilldelade medel -17 847-31 246 Högsta anslagskredit 29 999 Tillgängliga medel 384 968 Överskridande av anslagskredit 0 ¹ Enligt förslag i budgetpropositionen Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 373 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 18 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbehovet för 2014 beräknas bli 360 miljoner kronor vilket är 13 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 31 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet 3 för utbetalningar av anpassningsbidrag. Utbetalningarna av bilstöd stoppades i mitten av december 2012 när de tillgängliga medlen var förbrukade. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 22 miljoner kronor försköts till januari 2013. Tillgängliga medel att disponera för 2013 är 385 miljoner kronor inklusive anslagskredit och i budgetpropositionen föreslaget tilläggsanslag. Bedömningen är att dessa medel är tillräckliga för årets utbetalningar. 3 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 23

Antal personer med utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år 2013 Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 2018 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 2018. 24

Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år 2013, kronor Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och antas inte heller förändras under prognosperioden. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat, särskilt under de senaste åren. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent, dock något lägre de senare åren. Ökningen mellan 2012 och 2013 beräknas vara 6,8 procent, i prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Utbetalningarna av anpassningsbidrag uppgick under 2012 till 254 miljoner kronor. Av dessa betalades en tredjedel ut till personer med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering (bidragsgrupp 1). Knappt en tredjedel betalades ut till föräldrar till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv (handikappgrupp 5). Känslighetsanalys Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 6,8 procent. 25

Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5 respektive 10 procent, belopp i miljoner kronor År +5 procent +10 procent 2014 9 +8 2015 14 +17 2016 19 +27 2017 24 +37 Pågående utredningar Under 2013 genomförs flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag pågår inom Inspektionen för socialförsäkring en granskning av bilstödet. Försäkringskassan har påbörjat ett arbete för att förbättra statistiken. Vidare har Försäkringskassans internrevision genomfört en granskning av bilstödet. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46) föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från nio till tio år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Ändringarna föreslås, med vissa undantag, träda i kraft den 1 januari 2014. Försäkringskassan är positiv till grundtankarna i utredningens förslag men ser behov av undantag. Försäkringskassan har också påpekat att man bör invänta rapporterna från övriga utredningar och menar att ett genomförande den 1 januari 2014 är för tidigt. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. Det är i dagsläget oklart om dessa kommer att införas så tidigt som i januari 2014. 26

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Föregående prognosbelopp 373 684 370 883 386 529 384 105 374 328 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -868-10 489-14 224-8 974 +153 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 372 816 360 394 372 305 375 131 374 481 Differens i 1000-tal kronor -868-10 489-14 224-8 974 +153 Differens i procent -0,2-2,8-3,7-2,3 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts för åren 2013 2016. Orsaken till detta är att ökningstakten för medelbeloppet för anpassningsbidrag nu antas vara något lägre än i föregående prognos. Främst baseras detta på den dämpade ökningstakten under 2012 och 2013. Samtidigt bedöms antalet utbetalningar av anpassningsbidrag åren 2016 2017 nu bli något fler jämfört med föregående prognos, vilket har en höjande effekt på prognosen. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -399 007-242 007 Anslag 22 272 000 23 235 000¹ Tilldelade medel 21 872 993 22 992 993 Prognos 22 115 000 23 056 000 23 939 000 24 844 000 25 764 000 26 624 000 Avvikelse från anslag 157 000 179 000 Avvikelse från tilldelade medel -242 007-63 007 Högsta anslagskredit 1 113 600 Tillgängliga medel 22 986 593 Överskridande av anslagskredit 0 ¹ Enligt förslag i budgetpropositionen Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 22 115 miljoner kronor vilket är 157 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 242 miljoner kronor högre än tilldelade medel men ryms inom angiven anslagskredit. 27

Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 23 056 miljoner kronor vilket är 179 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 63 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes 1998. Kostnaderna har ökat även för kommunerna men i något lägre takt. Utgifterna för assistansersättningen beräknas öka under prognosperioden 2013 2018 med 3,7 procent per år. Vilket motsvarar knappt 1 miljard kronor per år i genomsnitt fram till 2018 då utgifterna beräknas vara 26 624 miljoner. Kommunens utgifter beräknas till 4 661 miljoner 2013. Under prognosperioden väntas kommunens utgifter öka till 5 090 miljoner år 2018. Förmånens utgifter beräknas totalt till 31 714 miljoner år 2018. Utfall och prognos av utgifterna för statlig assistansersättning i miljoner kronor, prognos från och med 2013. Antalet assistanstimmar per brukare och månad har ökat med mellan 10 och 11 timmar sedan 2005. Under prognosperioden beräknas antalet timmar öka med 10 timmar per månad i årstakt. Ökningen av antalet assistansberättigade har mattats av sedan 2008. Antalet förväntas vara relativt konstant under prognosperioden. Bidragande orsaker till detta kan vara tydligare riktlinjer, rättsfall vid bedömning av grundläggande behov och fler 2-årsomprövningar. 28

Schablonbeloppet fastställdes till 280 kronor för 2014 i stället för prognostiserade 282 kronor, vilket är en ökning med 5 kronor motsvarande 1,82 procent mot 2013. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Föregående prognosbelopp 22 327 000 23 400 000 24 457 000 25 556 000 26 679 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -212 000-344 000-518 000-712 000-915 000 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 22 115 000 23 056 000 23 939 000 24 844 000 25 764 000 Differens i 1000-tal kronor -212 000-344 000-518 000-712 000-915 000 Differens i procent -0,9-1,5-2,1-2,8-3,4 Volym- och strukturförändringar Prognosen har reviderats ner för hela prognosperioden till följd av det lägre schablonbeloppet. Vi antar samma ökningstak med 5 kronor per år under hela prognosperioden, effekten blir därför gradvis större för varje år. För prognosperioden 2013 2017 förklaras större delen av revideringen av förändringen i schablonbeloppet. För 2013 har prognosen justerats på grund av något lägre utfall de senaste 3 månaderna. 29

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Under 2013 beräknas inflödet av sjukfall öka i jämförelse med 2012. Totalt startade det under år 2012 ungefär 291 000 sjukfall som blev minst 30 dagar. För 2013 beräknas inflödet uppgå till drygt 312 500, varav cirka 305 000 är nya sjukfall. Återflödet 4 förväntas uppvisa en stabil utveckling framöver, omkring 7 600 för 2013 vilket är högre än år 2012, men klart lägre än år 2011 då återflödet uppgick till drygt 12 500 sjukfall. Antalet sjukfall som passerar ett år i fallängd beräknas öka under prognosperioden: Under 2012 passerade cirka 36 500 sjukfall ett år, för 2013 beräknas dessa fall uppgå till ungefär 38 500 för att sedan öka till drygt 44 100 under 2014. Antalet individer som får sjukersättning beräknas vara 332 000 i slutet av 2013 jämfört med 349 000 i slutet av 2012. I slutet av 2014 beräknas antalet sjukersättningsmottagare vara ungefär 319 000 personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning beräknas vara 30 500 i slutet av 2013 mot 28 800 i slutet av 2012. I slutet av 2014 beräknas antalet mottagare av aktivitetsersättning vara ungefär 31 600. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med april 2013 har knappt 74 500 personer lämnat sjukförsäkringen sedan de uppnått de tidsgränser som införts. Under 2013 och 2014 beräknas cirka 10 900 respektive 11 900 personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift. Miljarder kronor, löpande priser 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sjuk- och aktivitetsersättning 47,8 45,4 43,9 43,5 42,9 42,4 Sjukpenning 26,1 29,0 30,3 31,5 32,1 32,9 Rehabiliteringspenning 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 Summa 75,2 75,7 75,6 76,6 76,5 76,9 Bedömning i föregående prognos 74,8 75,2 74,7 75,5 75,4 - Differens 0,4 0,5 0,9 1,1 1,2 - I löpande priser beräknas utgifterna öka under perioden, justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och juliprognosen beror 4 Med återflöde menas personer som, efter uppnådd maxtid, återvänder till sjukförsäkringen inom 15 månader. 30

i huvudsak på en förändrad bedömning av volymerna för sjuk- och aktivitetsersättning. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 27 891 297 30 896 531 32 308 028 33 667 192 34 276 292 35 141 953 Därav 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 4 000 0 0 0 0 0 1:1.15 Närståendepenning 149 054 158 475 169 181 180 214 191 573 203 254 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 16 000 15 000 16 168 19 029 18 735 19 980 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 97 000 130 000 112 940 139 173 132 446 141 757 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 091 000 2 826 000 2 733 254 3 082 232 2 849 653 2 945 285 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 142 610 1 241 886 1 325 931 1 370 096 1 408 146 1 442 087 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 140 500 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 1:1.21 Sjukpenning 24 015 434 26 128 065 27 550 501 28 467 359 29 257 009 29 962 208 1:1.5 Boendetillägg 106 653 109 426 103 723 104 640 105 304 103 900 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 75 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 1:1.8 Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall 54 046 58 679 56 330 53 449 51 426 50 482 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2013. 31