Mall för lokal samverkan i Fyrbodal

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med samverkansplanen 4 1:2 Ingående samverkansparter 4 1:3 Målgrupp 4 1:4 Avgränsning 4 1:5 Inventering av målgruppens behov 5 1:6 Implementering 5 1:7 Sekretess 5 1:8 Barnperspektiv 5 2. Parternas ansvarsområde 5 2:1 Processer/vårdkedjor som kräver samverkan 5 2:2 Regionen 6 2:2:1 Primärvårdens ansvar 6 2:2.2 Den Regionala psykiatrins ansvar 6 sluten- och öppenvård: 2:3 Kommunens ansvar 7 3. Övriga aktörer 7 4. Samverkan - övergripande på lokal nivå 8 4:1 Lokal samverkansgrupp 8 4:2 Handlingsplan 8 5. Samverkan - individnivå 5:1 Sekretess 8 5:2 Vårdplanering 8 5:3 Gemensamt ansvar 9 5:4 Tvister 9 5:5 Avvikelser 9 6. Överenskommelse löptid 10 7. Uppföljning 10 8. Referenser 11 Bilagor Begreppsdefinition 12 Handlingsplan 14 2

Bakgrund Inom samverkansarenan Vårdsamverkan Fyrbodal finns sedan flera år tillbaka lokala psykiatrisamverkansgrupper som har arbetat fram lokala samverkansplaner. Planerna är per idag olika gällande såväl omfattning som innehåll. I det politiska samrådet mellan Västra Götalandsregionen och VästKom har det beslutats att en överenskommelse om samverkan på kommunal nivå kring personer med psykisk funktionsnedsättning arbetas fram som en komplettering till hälso- och sjukvårdsavtalet. (Överenskommelse mellan VGregion och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning, Syfte med samverkansmallen Mot bakgrund av ovanstående har Vårdsamverkan Fyrbodal initierat ett arbete för uppdatering av de lokala samverkansplanerna så att de motsvarar såväl nationella direktiv som regional överenskommelse. Dessa planer skall i huvudsak omfatta den praktiska nivån av samarbete närmast vårdtagaren och ha en gemensam grundstruktur. Detta är även en förutsättning för tillämpning av den gemensamma kunskap som byggs upp via nationell satsning på förstärkt kompetens inom psykiatri. Inom Fyrbodal sker detta bland annat inom projekt Kunskap gör skillnad. Ett första steg i denna uppdatering är framtagandet av en gemensam mall som stöd till det lokala arbetet runt den enskilde individen där en tydlig gemensam struktur utgör ramen för samverkansavtalen. Uppföljning Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupp psykiatri/missbruk kommer regelbundet att följa upp om lokala samverkansöverenskommelser tecknas och i vilken mån dessa fungerar som arbetsredskap för den lokala samverkan. 3

1. Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Nedanstående rubriker med textinnehåll skall ses som en mall för det lokala samarbetet som skall tecknas av aktuella parter. 1:1 Syfte med samverkansplanen Att tydliggöra ansvarsområden hos de berörda samverkansparterna. För att på bästa sätt kunna tillgodose målgruppens behov. De lokala samverkansparterna ska besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas i närområdet. 1:2 Ingående samverkansparter Samverkansplanen avser samverkan mellan Kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet, VG Primärvård, NU-sjukvården (vuxenpsykiatrin) samt privat vårdgivare med avtal, här Carema psykiatri. Parternas interna samverkansfördelning regleras ej i detta dokument. 1:3 Målgrupp Alla vuxna (över 18 år) personer som på grund av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom, skadligt bruk (missbruk)/beroende har en funktionsnedsättning eventuellt i kombination med social problematik och som har behov av samordnade insatser från ovanstående huvudmän. (Begreppsdefinition se bilaga) Barn och ungdomar, som lever med en vuxen som har en psykisk funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider. Det finns ingen övre åldersgräns för att ingå i målgruppen. Psykisk sjukdom, ohälsa Funk tions - neds ättni ng? Social Problematik/ missbruk 1:4 Avgränsning I samverkansplanen regleras inte överenskommelse gällande barn under 18 år som är aktuella inom barnpsykiatrin (BUP). Denna samverkan skall ske enligt Västbus riktlinjer. 4

1:5 Inventering av målgruppens behov Varje samverkanspart gör en inventering kring målgruppen och får kännedom om målgruppens behov. Allt för att bygga upp resurs- och verksamhetsplanering för att använda resurser på bästa sätt...ange om det finns särskilda prioriteringar lokalt. 1:6 Implementering Varje samverkanspart har ansvar för att göra planen känd för alla som arbetar med målgruppen... Ange hur implementeringen kommer att genomföras. 1:8. Barnperspektiv De verksamheter som bedrivs enligt HSL och SoL har ett särskilt ansvar att beakta barns rättigheter och särskilda behov. (HSL, 2 f,)(3 kap 5 SoL), (5 kap 1, SoL) 2. Parternas ansvarsområde 2:1 Processer/vårdkedjor som kräver samverkan De processer som berör personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller funktionsnedsättningar är många och omfattande. Dessa processer kräver en omfattande samverkan och en anpassning till målgruppers olika behov. I vissa delar är ansvaret tydligt, men varje process rymmer gränssnitt där samverkan är av största vikt. 1. Hälsofrämjande/förebyggande insatser Befolkningsinriktat arbete (t ex kunskapsspridning). 2. Vägen till vård och stöd -Vårdplanering och biståndsbedömning. -Vägen till vård vid akuta behov (kända och okända patienter). -Vägen till vård vid planerade insatser. -Vägen till vård vid tvångsomhändertagande. 3. Utrednings-, behandlings- o rehabiliteringsprocesser vid psykisk ohälsa/ sjukdom -Tidig upptäckt av psykisk ohälsa (primärvården är en nyckelaktör). -Akuta insatser (psykiatr/somatik, VCT, sjukhus). -Slutenvård, institutionsvård (länspsykiatri, privata behandlingshem). -Poliklinisk behandling i öppenvård (dagsjukvård, mottagningsverksamhet i primärvård och specialistpsykiatri samt råd och stöd vid missbruksvård via kommunen). -Vård i hemmet (primärvård, kommun, spec.psykiatri). 4. Vägen tillbaka från vården till vardagen -Utskrivnings-/ utslussningsprocess en 5. Processer för att uppnå egenmakt och självtillit i sin vardag -Stöd i ordinärt boende, särskilt boende, socialt stöd 6. Processer för att känna delaktighet i samhället -Arbetslivsinriktad rehabilitering -Sysselsättning. 5

2:2 Regionen Fördelningen av ansvaret mellan primvård och specialistpsykiatrisk vård för personer med psykisk ohälsa resp. psykisk sjukdom regleras i överenskommelse mellan vårdgivarna i dokument "Vertikal prioritering" (se referensförteckning). Denna fördelning avser även personer med missbruk/beroende och samtidigt psykisk ohälsa/sjukdom. 2:2:1 Primärvårdens ansvar Lag: HSL Primärvårdens ansvarar för akut och planerad vård inom det allmänmedicinska kompetensområdet. Ansvaret omfattar insatser av läkare, sjuksköterska och kurator. Primärvårdens åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionshinder som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. Vårdgivaren har ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende. Uppdraget omfattar tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Medicinsk behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk samt behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård ingår i uppdraget. Diagnostik och behandling ska ske i samverkan mellan olika yrkeskategorier och medicinska, psykologiska och sociala aspekter ska beaktas i vården. Basal funktionsbedömning ska kunna utföras. Individuella vårdplaner ska upprättas då insatser ges från flera vårdgivare. Psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas vid behov i enlighet med nationella/regionala riktlinjer. Primärvården i XX omfattar beskrivning av den lokala primärvården och dess innehåll och ansvarsområde. Observera att det förekommer privata vårdgivare inom vissa kommuner. 2:2:2 Den regionala psykiatrins ansvar - sluten- och öppenvård Lagar: HSL, L PT och LRV samt öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård NU-sjukvården/Område vuxenpsykiatri; sluten och öppen vård ansvarar för specialistinsatser och har enligt HSL ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar och skador. Detta innebär t ex att psykiatrin har ansvar för specialistpsykiatrisk vård och behandling även då det finns ett missbruk. Den psykiatriska slutenvården omfattar.beskrivning av verksamheten, innehåll och ansvarsområden. 6

Den psykiatriska öppenvården XX omfattar..beskrivning av verksamheten, innehåll och ansvarsområden. Observera att det förekommer privata vårdgivare inom vissa kommuner, vars ansvarsområde behöver förtydligas. 2:3 Kommunen Lagar: SoL, LSS, LVM, LVU och HSL Socialnämnden har ett särskilt ansvar för människor med olika funktionsnedsättningar. Socialnämnden skall arbeta för att människor boende i kommunen som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin vardag får möjlighet att vara delaktig i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som överensstämmer efter hans behov av särskilt stöd och service samt få en meningsfull sysselsättning. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt (SoL). Den som omfattas av personkrets enligt LSS och som ej har fått sina behov av stöd och service tillgodosedda har rätt till stöd enligt denna lagstiftning till de insatser som anges under 9 2-10. Kommunen har enligt HSL, ett hälso- och sjukvårdsansvar som omfattar de personer som bor i eget boende och är inskriven i hemsjukvården, i de särskilda boendeformerna och de som är i biståndsbedömd daglig sysselsättning. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå samt rehabilitering och hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänsten inom den kommunala verksamheten i XX omfattar.. beskrivning av verksamheten, innehåll och ansvarsområden. 3. Övriga aktörer Samverkansplanen omfattar inte övriga aktörer som samverkanspart i överenskommelsen men skall ses som viktiga aktörer på såväl generell nivå som på individuell nivå. Patienter/brukare med anhörig/närstående och dess organisationer Patienter/brukare och anhöriga är med sin kunskap och erfarenhet viktiga för utveckling av vård och stödinsatser. (5 kap. 10 SoL). Ett särskilt ansvar åvilar de olika huvudmännen när det gäller stödet till barn som anhöriga till patienten/brukaren, Enskilda och privata aktörer Överenskommelserna ska omfatta även de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med (3 HSL och 2 kap. 5 SoL (prop. 2008/09:193 s. 16)). Kriminalvård Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Personligt ombud Övriga grupper 7

Det finns en rad andra grupper där samverkan sker tillfälligt eller återkommande, relaterat till det enskilda ärendet eller av mer övergripande karaktär. Varje samverkanspart bjuder in till samverkan. 4. Samverkan - övergripande på lokal nivå För att främja samverkan ska det finnas en lokal struktur, samverkansgrupp, för samverkan mellan samverkansparterna (kommun, specialistsjukvård och primärvård). Den lokala samverkansgruppen ska kontinuerligt möta brukarföreträdare såsom lokala handikappråd osv. och vid behov bör den lokala samverkansgruppen föra dialog med andra huvudmän som kriminalvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Den lokala samverkansgruppen bör vidare genomföra gemensamma inventeringar kring målgruppen behov för att ha som underlag för verksamhets- och resursplanering och utarbeta en gemensam plan, inkl. rutiner för hur arbetet ska utvecklas enligt denna överenskommelse. 4:1 Lokal samverkansgrupp På övergripande nivå innebär samverkan mellan verksamheterna ett stöd för utveckling av verksamheternas processer och organisation. Nedan beskrivs nätverket för samverkan inom psykiatriverksamheterna och socialtjänsten i XX...vilka ingår, mötesfrekvens, ansvar, adjungering samt om andra aktörer ingår i samverkansgruppen. osv. 4:2 Handlingsplan För att tydliggöra samverkan på ett konkret och praktiskt sätt ska parterna tillsammans upprätta en handlingsplan/utvecklingsplan med prioriterade samverkansområden med utgångspunkt i genomförd behovsinventering. Dessa dokument skall innehålla konkreta, planerade insatser med en tydlig struktur för vad som skall göras, när det skall vara genomfört och vem som är ansvarig. Handlingsplanen/utvecklingsplanen skall följas upp och utvärderas regelbundet. (förslag på Handlingsplan, bilaga) 5. Samverkan - individnivå På individnivå innebär samverkan att berörda parter upprätthåller en helhetssyn kring den enskildes behov och att alla parter individanpassar insatserna för att nå bästa resultat. 5:1 Sekretess Sekretesslagstiftningen skall följas i allt samarbete. Den enskilde måste ge tillåtelse och skall så långt det är möjligt delta när utbyte av information sker. Den enskilde skall ge medgivande till sekretesslättnad men detta medgivande gäller bara för det givna tillfället t.ex. i samband med pågående vård/behandling. (25 kap 1, 26 kap 1 Offentlighets och sekretesslagen) 8

Undantag från sekretesslagen finns i samband med vård enligt psykiatrisk tvångsvård, LVU och LVM. Undantag från sekretesslagen gäller även i de fall ärendet rör minderårig och anmälningsplikten träder in. (14 kap 1 SoL) 5:2 Vårdplanering En vårdplanering kan genomföras utifrån olika regelverk och skall fungera som ett processinriktat arbete med en tydlig struktur för form, innehåll och ansvar. (Se Riktlinje för samarbete och samordning, Vårdplanering, Överenskommelse mellan VG-region och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning). Beskriv den lokala rutinen för samordnad vårdplanering samt hur sekretesslagstiftningen hanteras på lokal nivå. 5:3 Gemensamt ansvar Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Personer med psykisk funktionsnedsättning med behov av insatser från flera huvudmän har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård och behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar för detta. Individens behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 5:3. Tvister Tvister som rör verksamhets- och kostnadsansvar på individnivå förutsätts lösas i linjeorganisationen. Tvister som inte kan lösas direkt av de inblandade ska anmälas till den lokala samverkansgruppen. Frågor av principiell betydelse och som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till de delregionala vårdsamverkansgrupperna för diskussion. (Överenskommelse mellan VGregion och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning)..beskriv den lokala rutinen för hur och i vilket forum tvister hanteras 5:4 Avvikelser I de fall då gällande styrdokument eller regelverk inte åtföljs eller då tvister inte kan lösas till alla parters belåtenhet skall avvikelserapport skrivas. Avvikelserapporter innebär ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. Avvikelserapporter finns att hämta på Vårdsamverkan Fyrbodals hemsida. http://vardsamverkanfyrbodal.se/sv/vardsamverkan-fyrbodal/vi-arbetarmed/arkiv/2007/info--kom-samordnad-vardplanering/lokalt-fyrbodal/ 9

6. Överenskommelse löptid Denna överenskommelse gäller fr.o.m. den 2012 07 01 till och med 2014 12 31 och följer därmed Vårdsamverkan Fyrbodals överenskommelse. Samverkansparterna ansvarar, var för sig, för att information ges kring verksamhetsförändringar som påverkar överenskommelsen. Om lagstiftning eller andra förhållanden förändras och påverkar överenskommelsen då skall den snarast revideras. 7. Uppföljning Uppföljning av samverkansplaner och dess utfall skall regelbundet genomföras..ange när och hur det skall ske samt i vilket forum planen skall följas upp. 2012-03-09 Kommentar: Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningsgrupp önskar en första återkoppling på arbetet vid sitt möte 2012-12- 20. Ledningsgruppens önskemål är att dokumentet då är färdigställt. Underskrift Dokumentet undertecknas av ansvariga / representanter för: - Kommun.. - VG Primärvårds enheter inom området.. - Specialistpsykiatri 10

8. Referenser - Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder - Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, SKL:s cirkulär (SKL 2009:66) - Hälso- och sjukvårdsavtalet (2006-11-14) - Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) - Krav och kvalitetsbok, VG-regionen 2012 - Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) - Missbruksutredningen, (SOU 2011:35) Bättre insatser vid missbruk och beroende - Nationell psykiatrisamordning, (SOU 2006:100) Ambition och ansvar - Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) - Regeringens prop. (2008/09:193) - Socialtjänstlagen (2001:453) - SOSF (2005:27) - SOSF (2006:11) - Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen Medicinska sektorsrådet psykiatri februari 2004, reviderat mars 2006 - Överrenskommelse med Västkom om regiongemensam inriktning för nya rutiner för samordnad vårdplanering m.m. (2003-09-25) - Överenskommelse mellan VG-region och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning, (2011-12-06) - Överenskommelse utskrivningsklara patienter (2006-11-28) 11

BILAGA Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst Begreppsdefinition Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom Psykisk ohälsa förekommer med olika svårighetsgrad. Skador, tillstånd eller sjukdom kan vara av bestående eller övergående natur. Under vissa perioder kan personen fungera och under andra perioder har personen svårt att klara sitt dagliga liv. Begreppet psykisk sjukdom används för de inom psykiatrin allvarligaste sjukdomstillstånden. Vid psykisk sjukdom framträder symtom eller sjukdomstecken som kan identifieras genom gemensamma diagnossystem för psykiska sjukdomar som DSM-IV eller ICD10. En psykisk sjukdom kan innebära att man har behov av psykiatrisk vård, periodvis eller varaktigt. En psykisk sjukdom kan också leda till en funktionsnedsättning, men det behöver inte alltid vara så. Många lär sig att hantera och leva med sina sjukdomssymtom. Man kan skilja på sjukdomstillstånd och kristillstånd. En kris är en mer tillfällig och förståelig reaktion på en livssituation. Ett kristillstånd kan ibland vara så starkt att det får sjukdomskaraktär när reaktionen inte står i en rimlig proportion till det som utlöste den. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende För identifiering av alkoholproblem (riskkonsumtion, skadlig konsumtion eller beroende) används frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). För identifiering av narkotikaproblem används DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test). Ett annat diagnosinstrument för att bedöma skadligt bruk (missbruk) och beroende av alkohol och andra psykoaktiva droger är ADDIS-intervjun (Alkohol Drog Diagnos InStrument) som ger stöd för en klinisk diagnos enligt ICD-10 och DSM-IV. Enligt ICD-10:s kriterier för skadligt bruk och beroende gäller följande definitioner: Skadligt bruk innebär fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser. Beroende innebär en stark önskan eller känsla av tvång att ta drogen. Svårigheter med att kontrollera användningen, tidpunkten, mängden eller avsluta. Fysiologiska abstinensbesvär eller bruk av drogen för att undvika abstinens. Toleransökning och växande försummelser av andra nöjen och intressen för att istället bruka drogen eller återhämtning efter användningen. Fortsatt användning av drogen trots uppenbara negativa konsekvenser, om vilka personen skall vara eller bör förväntas vara medveten. 12

ASI (Addiction Severity Index), är en strukturerad kartläggningsintervju som innehåller frågor som är relevanta för en individs alkohol- och/eller narkotikaanvändning. Intervjun täcker förutom frågor om alkohol- och narkotika även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och rättsliga problem. Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av skada/sjukdom eller av störning av fysiologiska såväl som psykologiska funktioner i kroppen. Även en tillsynes mindre allvarlig sjukdom/skada kan innebära en omfattande funktionsnedsättning med betydande svårigheter för den enskilde personen i den dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen kan få konsekvenser för individen som begränsar individens förmåga att utföra aktiviteter och vara delaktig t ex inlärningsförmåga, tillämpa kunskap, kommunicera, röra sig/förflytta sig, klara sin personliga hygien, utföra hushållsgöromål och att klara mellanmänskliga kontakter. Funktionshinder Begreppet funktionshinder beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Omgivningen utgörs av fysiska, sociala och attitydmässiga delar, t ex produkter, teknologi, naturmiljö, mänskligt skapade miljöförändringar, personligt stöd och relationer, attityder och värderingar, service och tjänster, policy mm. Begreppet fäster uppmärksamhet på brister i miljön och i samhället som hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. Det är nödvändigt att ta hänsyn till både individens behov och samhällets brister. 13

Lokal samverkan i XX - Handlingsplan för 2012 (exempel på punkter som kan ingå i en lokal handlingsplan) BILAGA Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst Aktivitet Syfte Tidplan Ansvarig Att planera Planeringsdag 2012, ny handlingsplan för 2013 xx-xx-xx Stödja verksamheterna med nulägesbeskrivningar, underlag för planering och kunskapsutveckling Att genomföra att följa upp - att dra slutsatser - att förbättra Ta fram rutiner för Att ge barnen kunskap information till barn till om vart man kan psykiskt sjuka vända sig för hjälp och Utbildning i Våld i nära relationer Informationsmaterial inom psykiatri Utbildning i MI Gemensam rutin för samordnad vårdplanering Utbildningsbevakning Gråzonsgrupp stöd Öka kunskapen kring våld i nära relationer Broschyr med information kring vart man vänder sig för stöd vid psykisk ohälsa Att förbättra kunskapen kring bemötande och motiverande arbete med målgruppen Genomförande av KLARA hos alla huvudmän för ökad samordning Bevaka utbudet av utbildningar för att tillse önskvärd kompetensutveckling Att skapa samverkansforum kring enskilda ärenden av principiell karaktär där problem ej kunnat lösas på individnivå. Sammankallande NN 2013 Sammankallande NN Föreläsning xx-xx-xx Klart xx-xx-xx Utbildningar under 2013 NN Sammankallande NN NN 2013 Sammankallande NN 2012 Samtliga huvudmän Möte var 6: vecka Sammankallande XX Deltagare från psykiatri och socialtjänst 14