1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Beror dock på vad som menas med arbetsmoment. De olika momenten i vattencykeln är ej presenterade i detta avsnitt utan enbart de olika samråden. En tidslinje skulle behövas även för dessa moment. Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Dock några kommentarer:~? Vi kommer att behöva jobba parallellt med samtliga av dessa utmaningar och ifrågasätter att de har rangordnats. En fråga är vad denna rangordning kommer att innebära i praktiken. Kommer detta t ex vara en grund för resursfördelning eller prioritering i åtgärdsprogram?~? I frågan rörande dricksvatten och vattenbrist är det viktigt att kartlägga vattenuttag utan tillstånd. Även viktigt att poängtera vattenbristens betydelse för ekosystemet och den ekologiska statusen. ~? I arbetet med att minska den fysiska påverkan inte enbart vattenkraftsägare som behöver ta ansvar utan alla som påverkar den hydromorfologiska statusen.~? En viktig förebyggande åtgärd för att minska klimatets effekter när det gäller översvämningar och vattenbrist är att försöka återskapa vattendragens naturliga hydrologi/morfologi, då den fysiska påverkan i form av utdikningar och uträtningar mm är en
2(6) bakomliggande anledning till de effekter vi ser. Detta är även en viktig planeringsfråga.~? En första utmaning gällande främmande arter är att sammanställa ett underlag som beskriver utbredningen av dessa arter. ~? Vi kan nog inte lösa problemet med brunare vatten, däremot viktigt att öka kunskapen om effekterna och försöka förebygga dessa.~? Läkemedel kan förutom i avloppsvatten även hamna i avloppsslammet.~ Motivera.? Viktigt att komma ihåg att klimatförändringar inte bara leder till översvämningar och vattenbrist. Det har även en direkt och indirekt effekt på ekosystemen i våra vatten. Detta är en mycket stor utmaning att övervaka dessa förändringar samt att jobba m Samverkan? Länsstyrelsen ser väl fungerande vattenråd som en viktig del i den lokala samverkan. Det bör därför vara prioriterat att jobba med att stärka och förtydliga vattenrådens roll. Hur ser vi på vattenråden om tio år? Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? - Behövs en förbättrad samverkan kring åtgärdsgenomförande. Detta berör så väl genomförande av åtgärdsprogram, tillämpning av miljökvalitetsnormer samt det praktiska åtgärdsarbetet. Vattenmyndigheten behöver generellt engagera sig mer i åtgärdsgenomförand
3(6) Övervakning Den punkt som känns minst prioriterade inom vårat län är utveckling av gruppering av vattenförekomster. I länet finns så få vattenförekomster att en gruppering ej känns motiverad. Skapar nog mer arbete än vad det ger. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Demn behöver dock utökas för att uppfylla vattenförvaltningens krav, Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? - Grundläggande för övervakningen är att dataflödet från provtagning till datavärd fungerar på ett bra sätt. Detta är inte fallet idag. Störst är bristerna gällande grundvatten, miljögifter och biologiska data. Det är även viktigt att det byggs upp system för lagring av data som ej ingår i nationell eller regional miljöövervakning t ex enskild recipientkontroll. ~- Mycket viktigt att det tas fram nationella riktlinjer för att recipientkontrollen ska överensstämma med verksamheternas påverkan och vattendirektivets krav.~- I arbete med främmande arter är ett grundläggande problem att data saknas. Behövs samordning för inrapportering av fynd samt gemensamt informationsmaterial. ~ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera.
4(6) Kartläggning och analys Generellt ok. Dock några kommentarer: ~- Ytterligare förbättring rörande samverkan och planering inför kartläggningsarbetet t ex bedömningsgrunder måste vara klara innan statusklassningsarbetet ska påbörjas. ~- Öka resurserna för verifieringsarbete kring statusklassningen. ~- En stor utmaning är att förbättra kunskapen och bedömningsgrunderna för fysisk påverkan så att vi får en tydlig koppling till den ekologiska statusen. ~- Glöm inte bort kustvattnet vid utveckling av bedömningsgrunder, finns inte med i texten.~- Framkommer att ansvariga myndigheter ej tagit ställning till hur jordbrukslandskapet kommer att hanteras i förhållande till KMV och KV. Viktigt att det på nationell nivå tas fram riktlinjer för detta arbete. ~ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Bra frågor dock några kommentarer:~- Det behöver tas fram informationsmaterial till olika aktörer t ex verksamhetsutövare. Svårt att förstå miljökvalitetsnormer för vatten. Upplevs som väldigt komplext.~- Efterfrågar ytterligare vägledning till länsstyrelserna för tillämpning vid prövning och tillsyn. ~
5(6) Åtgärdsprogram - Viktigt att det i kommande åtgärdsprogram bättre framgår hur åtgärden ska genomföras. Om inte detta är möjligt, behöver samverkan kring dessa frågor öka. Kommuner och länsstyrelser har haft svårt att tolka åtgärderna i beslutat åtgärdsprogram vilket avsevärt har försvårat genomförandet. Möjlighet att i åtgärdsprogrammet lägga in konkreta åtgärdsförslag i områden där det finns risk för att vi inte uppnår MKN. Vissa åtgärder behöver bli juridiskt bindande för att de ska få genomslag vid prövning i domstol.~- Det behövs ett förtydligande kring juridiken bakom framtagande av åtgärdsprogram och ansvarig myndighet. Vattenmyndigheten ska enligt vattenförvaltningsförordningen ta fram åtgårdsprogram som t ex ska följa krav enligt miljöbalken. Enligt miljöbalken ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram om det behövs för at följa en miljökvalitetsnorm. En fråga är om detta kan tolkas som att länsstyrelsen eller kommuner skulle kunna ta fram mer specifika åtgärdsprogram för ett begränsat område t ex vattenförekomst. Om denna möjlighet finns borde det lyftas. ~ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Den har inte använts.
6(6) Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Övriga synpunkter - Viktigt att inte glömma bort kulturmiljöperspektivet i vattenförvaltningsarbetet. Saknas helt i detta dokument.~- Figur 1. I texten står det att myndigheter och kommuner ansvarar för miljökvalitetsnormer följs. I figuren finns även verksamhetsutövaren med, men det saknas en beskrivning av deras ansvar i texten. Detta kan vara förvirrande. Det är viktigt att vi i det framtida arbetet är tydliga med vilket ansvar de olika aktörerna har. ~- Sid 35: Länsstyrelsen tycker att formulering angående våra befogenheter att ställa krav på recipientkontrollen är otydlig och därför svåra att bemöta. Ifrågasätter att vi inte skulle ha befogenheter att ställa kvalitetskrav på recipientkontrollen. Viktigt att utreda vad som gäller. ~