1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7



Relevanta dokument
Clostridium difficile diarré (CD)

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Rätt klädd och rena händer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Rätt klädd och rena händer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Clostridium Difficile

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Clostridium difficile diarré

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Lokal anvisning

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Hygienkonferens. Hösten 2016

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

VRE - hygienrekommendationer

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Influensa. Fredrik Idving

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Multiresistenta bakterier

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Interna telefoner på Sterilcentral

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Nya städrutiner vid Clostridium

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Fastställd

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

MRSA. Information till patienter och närstående

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: Under kategori: Vård

Lokal anvisning

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Transkript:

1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré... 2 7.1 Placering av patient... 2 7.2 Bedömning av smittsamhet... 3 7.3 Handläggning av patient med diarré vid utskrivning... 3 7.4 Åtgärder vid smittspridning... 3 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 Bakgrund Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som tillhör den normala tarmfloran. Behandling med antibiotika kan ge bakterien möjlighet att tillväxa i tarmen och via sina toxiner påverka tarmslemhinnan och ge upphov till kolit med diarréer i olika svårighetsgrad, i allvarligaste fall s.k. pseudomembranös kolit (PMC). Bakterien finns i feces och dessa kan omvandlas till bakteriesporer som kan överleva i miljön under lång tid (månader). Patient kan utsöndra sporerna under lång tid (månader) vilket innebär att inte tillräckligt rengjorda ytor i patientrummet och toaletten, kan återsmitta patienten eller smitta vidare till andra patienter. För symptomfria bärare finns inga restriktioner. Under senare år har en ny mer aggressiv stam av Clostridium Difficile (ribotyp 027) orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Den tycks vara mer smittspridningsbenägen och orsakar allvarligare symtom. Under 2008 rapporterades ett fall i Sverige. Smitta överförs fekalt oralt, via indirekt eller direkt kontakt.

2 (7) 2 Syfte Syftet med denna vårdrutin är att förhindra spridning av Clostridium difficile samt minska risken för att dessa bakterier etableras i vårdmiljön inom. 3 Omfattning 4 Ansvar Denna vårdrutin gäller för all personal och alla patienter när de erhåller hälso- och sjukvård vid samtliga enheter för öppen och sluten vård i. Verksamhetschef ansvarar för att personalen får information om innehållit i denna vårdrutin och att det efterlevs. Varje anställd är skyldig att följa instruktionerna i vårdrutinen. 5 Riskfaktorer för smittspridning Med riskfaktor avses diarré. 6 Provtagning Provtagningsanvisning för Clostridium difficile finns på mikrobiologiska laboratoriets hemsida http://www.ltv.se/ltvtemplates4/ltv_page 20358.aspx. 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré Tillämpa alltid basala hygienrutiner vid direkt kontakt med patienter. Endast så kan smittspridning förhindras. Infektion med C. difficile är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. 7.1 Placering av patient Vården ska ske på den klinik där patientens grundsjukdom bäst behandlas. Patient med diarré vårdas på enpatientrum med eget hygienutrymme. Patienten ska vistas på rummet. Rummet bör inte ha tygklädda möbler. Patienten vårdas på eget rum tills symtomen avklingat.

3 (7) När patienten inte längre har diarré, så ska patienten duscha, byta till rena kläder, sängen renbäddas samt vårdrummet och toaletten städas. Byt toalettpappersrulle. Patient utan diarré anses inte vara smittsam och får vistas fritt på avdelningen efter påminnelse om god handhygien. 7.2 Bedömning av smittsamhet Symtomfria bärare behöver inte provtas igen för att diagnostisera om bakterien finns kvar i tarmen. Uppmana patienten till god handhygien. 7.3 Handläggning av patient med diarré vid utskrivning 7.4 Åtgärder vid smittspridning 8 Referenser Tag i god tid innan överflyttning till annan vårdform, kontakt med hygiensjuksköterska så att mottagande avdelning/enhet kan få utbildning om så behövs. Behandlande läkare ansvarar för att berörda vårdgivare informeras om att patienten har C.difficile. Att så skett ska klart anges i slutanteckningen. Vid konstaterad smittspridning av C.difficile inom en enhet, utförs i samråd med avdelningen för vårdhygien/smittskyddsenheten särskilda åtgärder för att identifiera och bryta smittvägar. Hygien- och provtagningsrutiner kan då komma att avvika från detta dokument. Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. 2006 Vårdrelaterade gastroenteriter sid. 195-209 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 (M) www.socialstyrelsen.se Vårdhandboken. Infektioner i mag-tarmkanalen http://www.vardhandboken.se

4 (7) 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Vårdhygieniska riktlinjer vid misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré För att säkerställa en god hygienisk standard vid vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium diffcile-diarré ska nedanstående riktlinjer alltid tillämpas inom sluten- och öppenvård. Patient Patienten uppmanas till en god handhygien efter toalettbesök samt före måltid. Patienter som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Tvätta händerna med tvål och vatten, torka dem torra och avsluta med handdesinfektion. Patienten ska få broschyren om handhygien. Personal Basala hygienrutiner ska tillämpas Tvätta händerna med tvål och vatten, torka dem torra och avsluta med handdesinfektion. Risken för att personal ska bli drabbad av C. difficile-infektion är liten eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd Besökare God handhygien ska tillämpas. Tvätta händerna med tvål och vatten, torka dem torra och avsluta med handdesinfektion. Besökare ska få ta del av broschyren om handhygien. Avfall Rumsbunden avfallssäck som försluts på rummet. Behandlas som konventionellt avfall, men får inte miljösorteras Textilier och tvätt Rumsbunden tvättsäck som försluts på rummet och skickas som vanlig tvätt. Ta in endast den tvätt som går åt under dagen. Renbädda sängen ofta, helst var annan dag. Bäddvagn får inte tas in på rummet.

5 (7) Måltider, porslin och bestick Patienten ska ges möjlighet att tvätta eller desinfektera händerna före måltid. Måltider serveras och äts på rummet så länge patienten har diarré. Porslin och bestick tas om hand på sedvanligt sätt. Hjälpmedel Ska om möjligt vara patientbundna. Innan hjälpmedlet används av annan patient, skall det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensid. Hjälpmedel som inte kan desinfekteras skall kasseras. Hjälpmedel som skall återlämnas till hjälpmedelscentralen rengörs och desinfekteras enligt ovan. Om detta inte går, rådgör med personal på hjälpmedelscentralen. Desinfektion av flergångsartiklar Ska göras mellan varje patient samt när patienten skrivs ut ska flergångsartiklarna desinfekteras. Värmebehandling i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk desinfektion. Punktdesinfektion vid spill eller stänk/städning Se den aktuella städinstruktionen för vårdpersonal i landstinget: http://www.ltv.se/upload/filarkiv/egna_filer/diagnostik/mikrobiologi/vardhygien/stä dinstruktion%20090626.pdf Dessutom Byt toalettpappersrulle och toalettborste vid slutstädning av toalett. Kasta engångsmaterial från öppnade förpackningar samt förpackningar som förvarats på öppna ytor. Material och utrustning Ta inte in mer materiel än nödvändigt i rummet Medicinteknisk utrustning, exempelvis blodtrycksmanschett och stetoskop, ska om möjligt vara patientbunden, innan utrustningen används till annan patient skall den desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

6 (7) Undersökning och behandling Konsultundersökningar bör i första hand ske på patientens rum. Mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/behandling. Innan patienten lämnar vårdrummet/avdelningen ska sängen vara renbäddad och avtorkad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, patienten ha rena kläder och händerna ska vara desinfekterade, eventuella sår vara täckta med torrt förband och urin-/stomipåse ska vara tömd eller bytt. Ambulanstransport Informera om patienten har diarré vid beställning av ambulans.

7 (7) 10 Bilaga 2. Checklista Checklista vid konstaterad Clostridum difficile-diarré Behandlande läkares ansvar Informera patienten om Clostridium difficile. Informera berörda vårdgivare vid utskrivning/överflyttning samt på remiss för undersökning/behandling på annan enhet. Avdelningschef/motsvarandes ansvar Placera patienten på enkelrum vid diarré. Informera berörd personal. All personal ska ha god kännedom om innehållet i lokal instruktion för Clostridium difficile samt arbeta i enlighet med dokumentet. Kontakta vid behov avdelningen för vårdhygien för råd. Patientansvarig sjuksköterskas ansvar Skylta rummet. Informera patienten och besökare om handhygien. Kontrollera att patienten fått broschyr om handhygien. Informera avdelningen för vårdhygien inför vårdplanering och utskrivning Rapportera om att patienten har Clostridium difficile vid - utskrivning eller överflyttning till annan avdelning/vårdenhet - undersökning eller behandling på annan enhet