1 Hus och hem Lärarhandledning foto: Mats Jansson Vad vill vi med Hus och Hem? Hus och hem handlar om hus och husbyggnation, förr och nu. Vi vill visa hur man läser landskapet i husen och ser sambanden mellan naturresurser och byggande i äldre tid. Elevernas studier av byggnaderna på Skansen kan leda vidare till funderingar skilda levnadsvillkor och till jämförelser med nutida boende här och på andra håll i världen. Materialet är utformat för självstudier i grupp på Skansen och innehåller lärarhandledning med exempel på förberedelse och efterarbete, elevuppgifter samt litteraturtips. Eleverna arbetar undersökande och uppmanas att formulera egna, nya frågor och dra slutsatser av fakta de själva samlat in. Temat berör på ett naturligt sätt flera skolämnen som t ex slöjd, SO, bild och teknik och passar därför för ämnesövergripande studier. Materialet är tänkt för elever i skolår 6-8. Den som önskar fördjupa arbetet på Skansen kan med fördel boka in en museilärare under besöket. Tips, råd och idéer i materialet är tänkta som hjälp och stöd för den som önskar. Man kan naturligtvis använda materialet på annat sätt och med andra arbetsmetoder än de vi föreslår. Som lärare har du möjlighet att anpassa besöket efter egna specialkunskaper och intressen och efter elevernas nivå.
2 Har du och klassen synpunkter på materialet eller vill berätta hur ni gjorde får ni gärna höra av er till museilärarna! Adressen finner du vid litteraturförteckningen på sid 13. A. Förberedelser Introduktion och instruktioner Förbered eleverna på vad de ska göra på Skansen. Fundera gemensamt kring mänskliga basbehov som skydd, värme, sömn och mat. En lämplig inledning till besöket kan vara att helt enkelt ställa frågan -Varför finns det hus? Överallt i världen bygger människor hus åt sig. De ser olika ut och är byggda på olika vis. Men varför behöver människor hus? Var tydlig när du förklarar syftet med besöket. Alltför ofta möter vi grupper av misstrogna elever på området som förknippat ett Skansenbesök med hästridning eller sockervadd och som först på plats förstått att det krävdes något annat den här gången. Lite fakta om friluftsmuseet Skansen kan vara till hjälp. Om Skansen Skansen är världens äldsta friluftsmuseum och öppnade 1891. På Skansen ska man kunna se och uppleva livet i Sverige i äldre tid. Hus och gårdar har flyttats hit från olika delar av landet. Här kan man se hus både från stad och landsbygd, offentliga byggnader som kyrka och skola, arbetsplatser och hem för både fattiga och rika. Den äldsta byggnaden är från 1320-talet och de yngsta visar tiden runt 1930, men de flesta hus och gårdar visar hur livet såg ut under 1800-talet. Naturen runt byggnaderna har formats för att likna ursprungsmiljön. I norra Sverige på Skansen växer t ex barrträd och björk, i södra Sverige växer hassel, bok och ek. Djuren är en viktig del av Skansen. Här kan man möta äldre typer av husdjur, s.k. lantraser, som försvunnit på moderna gårdar. Här finns också vilda djur som hör till vår nordiska fauna.
3 Arbetssättet Vårt förslag till arbetssätt innebär att eleverna kommer till Skansen utan att ha läst in fakta i förväg. I stället ska de med hjälp av sina egna iakttagelser på plats, och med de kunskaper och erfarenheter de bär med sig, svara på frågor och dra slutsatser. I efterhand redovisar de vad de kommit fram till och kompletterar med hjälp av läraren och vidare faktasökning. Arbetssättet innebär att eleverna verkligen är tvungna att undersöka miljöerna på Skansen och fundera själva. Det innebär också att nya frågor kan uppstå i samband med besöket, frågor som man får söka svaret på i andra källor under efterarbetet i skolan. Naturligtvis kan du välja att arbeta på annat sätt. På Skansen kommer eleverna att vara stationerade på fyra olika gårdar: Bergsmansgården från Västmanland, Moragården från Dalarna, Oktorpsgården från Halland och Älvrosgården från Härjedalen. Du kan välja att låta dem arbeta i fyra stora grupper eller i mindre grupperingar. Skansen är stort: gå igenom kartan så att eleverna hittar sin gård och den gemensamma mötesplatsen. Be eleverna ta med penna och underlägg. Om man vill kan man ha med kompass och ta ut riktningar så man vet vad som är södervägg på en byggnad t ex. Tänk på att eleverna kommer att arbeta utomhus. Varma kläder och skor är ett måste under stora delar av året! foto: Jurek Holtzer
4 Gårdarna Texterna nedan är tänkta som stöd för dig som lärare och alltså inte elevanpassade. Som lärare är det tryggt att känna till varifrån byggnaderna kommer och vilka frågor som kanske uppstår i samband med arbetet på Skansen. Mer fakta kan du hitta i de böcker och på de hemsidor som presenteras i litteraturlistan längre bak. Bergsmansgården (Byggnader uppförda från sent 1600-tal till tidigt 1800-tal) Byggnaderna är flyttade från Västmanland. De kommer från olika gårdar i Nora bergslag. Samtliga hus är knuttimrade av furu. Taken är täckta med näver och torv och väggarna är rödfärgade. Skorstenarna är gjutna i järn. Landskapets karaktär med skog och järnmalmsfyndigheter avspeglar sig i byggnadernas tjocka timmerväggar och de gjutna skorstenarna. Rödfärgen visar på ägarens status i en tid när de flesta hus var grå. Den stora loftboden är också en statusbyggnad. Här bodde en bergsman som verkade som både jordbrukare och bergsbrukare. Järnmalmen som bröts förädlades och såldes och gav pengar till gården. En viktig byggnad saknas i anläggningen: fähuset för gårdens djur. Det skulle ha utgjort den fjärde och sista sidan i gårdsfyrkanten, men något fähus har aldrig flyttats till Skansen.
5 Moragården (Byggnader uppförda från tidigt 1300-tal till 1800-talets mitt) Byggnaderna är flyttade från Dalarna. De kommer från olika gårdar i socknarna Mora och Venjan. Samtliga hus är knuttimrade av furu, men tekniken varierar mellan byggnaderna. Taken är vedtak lagda med näver och trä. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär med gott om skog avspeglas i de tjocka timmerväggarna och i taktäckningen. Byggnaderna omgärdar gårdsplanen som kan stängas till med grindar och portar nattetid. Här bodde en bonde med egen jord och egen skog. Varje byggnad har en specifik funktion, för kor, för hästar, för människor, för mat som behöver förvaras torrt, mat som behöver förvaras svalt, foder, säd osv.
6 Oktorpsgården (Byggnader uppförda vid 1700-talets mitt) Byggnaderna är flyttade från Halland. De kommer alla från samma gård. Huvudbyggnaden är knuttimrad, övriga hus är uppförda i skiftesverksteknik av skilda träslag, furu, bok mm. Taken är halmtäckta. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär med jordbruks bygd och blandskog avspeglar sig i byggnadernas halmtak och virkesbesparande byggnadsteknik. Här bodde en självägande bonde. Den slutna gårdsfyrkanten ger skydd mot väder och vind, stänger smådjur som grisar och höns inne och vilda djur ute. Eldfarliga hus, som brygghuset, placeras utanför den slutna kärnan. En bit nedanför gården, vid bäcken, ligger en liten skvaltkvarn.
7 Älvrosgården (Byggnader uppförda från 1400-tal till 1800-tal) Byggnaderna är flyttade från Härjedalen. De kommer från olika gårdar i Älvros socken. Samtliga byggnader är knuttimrade av furu. Taken är s.k. vedtak lagda med näver och trä. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär, kuperat och skogrikt, syns i den sluttande gårdsplanen, i de tjocka timmerväggarna och taktäckningen. Byggnaderna är ganska löst grupperade kring gårdsplanen men det finns ändå en tydlig gräns, ett stängsel med grind. Här bodde en bonde med egen jord och egen skog. Varje byggnad har en specifik funktion, för kor, för hästar, för människor, för mat som behöver förvaras torrt, foder, säd o s v. Eldfarliga hus, som smedja och torkbastu, ligger en bit utanför gårdens kärna. I gården finns också en lekstuga. B. Besöket När ni besöker friluftsmuseet Visa respekt för föremål och byggnader! Visa respekt för det som växer och lever! Det faktiska grupparbetet bör man hinna på ca en timme. Elevfrågorna finner du i separat pdf-fil på www.skansen.se. Lämplig utgångspunkt och återsamlingsplats på Skansen är Seglora kyrka. Vi har tänkt att
8 eleverna ska arbeta självständigt, men det är nödvändigt att de någon gång under arbetet får besök av läraren. Naturligtvis är det en fördel om man är flera vuxna. Eleverna måste ha penna och underlag eller block med sig. Om man vill kan man ta med en kompass som kan hjälpa eleverna att ta ut riktningar och se vad som är norrvägg, söderläge etc. Vill ni äta medhavd matsäck kan ni antingen boka Barnmatsalen vid Högloftet hos Skansen bokning på tel.442 82 70 eller gå direkt till restaurang Sollidens paviljong Matsäcken. Kommentarer till elevuppgifterna: När det gäller byggnadsmaterial är det intressant hur man har utnyttjat resurser i närområdet. I områden med mycket skog och god tillgång på timmer har man byggt alla hus av hela stockar. I områden där man behövt spara på virke har boningshuset fått timrade väggar medan man sparat på virke i uthusen. Timrets längd har avgjort byggnadens bredd. Timrade hus står på hörnstenar. Ibland har man fyllt ut mellanrummet, ibland har utrymmet under byggnaden lämnats öppet. Takmaterialet i timmerhusen är ofta näver lagt i flera lager. Näver är vattentätt och fungerar ungefär som takpapp. Näverstycken läggs omlott så att vattnet inte kan tränga in i springorna utan rinner av längs kanten. Som tyngd ovanpå har man sedan lagt ved eller torv. Taken lutar så att regn och snö lättare ska rinna av, men torvtaken har en flackare lutning för att inte torven ska hasa ner. I södra Sveriges virkesfattiga jordbruksbygder har man i stället utnyttjat halm som material för taktäckning. Fönsterglas var en av de få saker man inte kunde tillverka på gården. De kostade pengar. Stora fönster var dyra och dessutom släppte de in mer kall luft än mindre. Norrväggen var ofta fönsterlös eftersom den var mer utsatt för kyliga vindar. Mätuppgiften kan väcka protester, en del elever vill ha exakta svar och det kan vara svårt att nå överallt. Syftet med uppgiften är dels att de verkligen ska komma nära en byggnad och se hur den är konstruerad men också märka hur relativa, mänskliga mått äldre byggnader ofta har. Observera att rödfärgen kan färga av sig! Husen de undersöker är inte uppförda efter ritningar, ingen mätte med måttband då de byggdes. Äldre mått som famn, aln, tvärhand och tum utgår från människokroppen. C. Efterarbete och hemuppgifter När ni kommit tillbaka till skolan behöver ni tid för genomgång av de olika gruppernas arbete, och för jämförelse mellan de olika gårdarna. Här finner du förslag på redovisningsuppgifter, vägar att söka mer
9 kunskap och enkla hemuppgifter som kopplar arbetet till elevernas egen vardag. Dessutom innehåller materialet fakta om husbygge och flyttning av hus. Skoluppgift: Berätta och sök vidare Klassen har undersökt olika byggnader på Skansen. Nu ska alla grupper berätta kort vad de kom fram till. Eleverna får chans att jämföra och fundera över vad likheter och olikheter kan bero på. Har grupperna lagt ner möda på planritningarna är de en bra utgångspunkt när man diskuterar gemensamt - kanske kan de förstoras upp, överföras till OH eller scannas in? Vi vet inte vem som byggde husen ni har studerat. Den som ägde mark och behövde ett hus såg till att få det byggt. Antingen byggde man själv med hjälp av vänner och grannar eller så lät man en byggmästare bygga huset. Oftast fanns ingen ritning eller plan, man byggde som man alltid hade gjort i trakten. Materialet som man använde fick bestämma måtten på väggarna. Byggnadstraditionen bestämde hur husen skulle se ut. Elevernas svar kring byggnadernas användningsområde, tänkbara ägare och omgivningen runt husen leder vidare till nästa uppgift. Låt dem söka mer fakta om sina hus. Litteraturlistan ger förslag på böcker och webbsidor att använda. Leta i kartböcker på de områden husen kommer ifrån, undersök geografi, växtlighet och klimat och fundera över vad människorna där levde av. Hur flyttar man hus? På Skansen får vi ganska ofta frågor om hur man egentligen gör när man flyttar hus till museet. Timrade hus är faktiskt som gjorda att flyttas. Gamla hus kan ha flyttats flera gånger i samband med arvsskiften och giftermål. Texten nedan och bilden kan vara till hjälp om sådana frågor uppstår i klassrummet. Om man ska flytta ett hus måste man förbereda sig noga. Först ska huset dokumenteras. Man ska fotografera och mäta upp huset med måttband. Alla väggar, vinklar och vrår måste finnas med för att man ska kunna göra ritningar av hur huset ser ut. Man ska också forska i husets historia för att få veta så mycket som möjligt om den som byggt det och dem som bott där. Man gör intervjuer med folk som bott där, grannar och andra som känner till huset väl. Man
10 besöker arkiv för att studera dokument om huset, kanske ritningar eller bouppteckningar. Så småningom ska man märka alla husets delar med bokstäver och nummer som skrivs in på ritningarna. Sedan ska huset nedmonteras. Det betyder att man plockar ner huset del för del. Så ska man frakta huset dit det ska. Allra sist ska huset återuppföras på den nya platsen med hjälp av alla ritningar, bilder och nummer, och med hjälp av det man fått veta om husets historia. Bönderna förr märkte också hus när de skulle flyttas, men de gjorde ingen ritning över byggnaden. Idag försöker man i första hand bevara gamla hus på plats. Ibland går inte det, och då kanske huset kan få ett nytt liv på ett museum. Märkningsschema bild Gotthard Gustavsson
11 Att diskutera: Varför ska man spara gamla hus? Vilka anledningar kan det finnas till att gamla hus måste bort? Vilka hus tror du kommer att flyttas till friluftsmuseer i framtiden, om femtio eller hundra år? Hemuppgift - Hur bor du? Nu är det dags att koppla Skansenbesöket till elevernas egen vardag. Genom att studera sitt hus/hem med samma förtecken får eleverna lättare att leva sig in i verkligheten bakom Skansens hus. Det har faktiskt bott någon där en gång! Frågor till hemuppgift Bor du i ett eget hus eller i en lägenhet? Vad är ditt hus byggt av? Har man använt material från naturen runt omkring när man byggde huset? Beskriv ditt hus och tänk att du skriver för någon som inte har en aning om hur det ser ut. Rita en plan, eller karta över ditt hem. Jämför med Skansenhuset du undersökte. Vad är likt och vad är olikt? Fråga mamma och pappa, far- och morföräldrar hur de bodde när de var små. Att bygga hus idag Före uppgiften eller vid genomgång efteråt kan det vara bra att tala om byggnation i dag och jämföra med äldre tid.
12 Nu för tiden finns det många regler som man måste känna till när man ska bygga ett hus. I varje kommun finns en plan för vilka områden som får bebyggas och vilken sorts hus som får byggas i olika delar av kommunen. Kommunen ordnar vattenledningar och avlopp, vägar och skolor för dem som bor i området. Den som vill bygga ett hus måste be om ett bygglov för att få börja. Man gör mätningar på plats, av marken där huset ska stå. Sedan gör arkitekten en ritning över huset. På ritningen kan man se hur huset kommer att se ut, hur det är planerat. Man ritar ut var väggar, fönster och dörrar ska vara och vilka sorts rum huset skall ha. Kök och badrum, sovrum och vardagsrum, garderober och hall ser olika ut och har olika funktion. Alla rör och ledningar för vatten, ljus, värme och luft måste finnas med på ritningen. Så ska marken beredas och en grund läggas innan själva husbygget kan börja. Dragningar för vatten och avlopp måste också vara gjorda. Många olika yrkesgrupper arbetar på samma husbygge: timmermän och murare, elektriker, plåtslagare, snickare och målare D. Fler idéer Här har vi samlat andra idéer till efterarbete. Säkert kommer du på fler! Välj ut några länder eller regioner i skilda världsdelar och ta reda på hur man bor och bygger där. Ta reda på mer om gamla mått, använd i matematiken! Besök ett arkitektkontor. Undersök på Stadsbyggnadskontoret om det pågår eller finns planer på nybyggnation i närområdet och se om klassen eller en grupp elever kan besöka bygget. Bygg husmodeller (av naturmaterial som pinnar, kottar, stenar, lera, eller av skräp som frigolit, plast, äggkartonger). I Stockholm: Besök Arkitekturmuseet och Folkens museum för att titta på hus.
13 E. Litteratur, adresser mm Böndernas bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Finn Werne 1993 Den svenska gården, från torp till herresäte Catharina Svala 1998 Från stock till stuga. Sven-Gunnar Håkansson 1991 Hantverket i gamla hus Svenska föreningen för byggnadsvård och Byggförlaget 1998 Länsmuseerna kan ge råd om byggnadsvård och upplysningar om lokalt byggnadsskick Måttordboken Sam Owen Jansson 1995 På Skansen. Ett Sverige i miniatyr Mona Larsson och Tord Nygren 1996 Skansen Bygnadsvård www.byggnadsvard.skansen.se. (Här finns bra skisser över knuttimringsteknik, skiftesverk mm) Skansens handbok i vården av gamla byggnader Gotthard Gustavsson 1953 Skansens hus och gårdar Red Inga Arnö-Berg och Arne Biörnstad 1980 Skiftesverk i Sverige. Ett tusenårigt byggnadssätt. Gunnar Henriksson 1996 Svenska byggnadsvårdsföreningen www.byggnadsvard.se Svenska hus landsbygdens arkitektur från bondesamhälle till industrination Red Katarina Dunér och Thomas Hall 1995 Stiftelsen Skansen, Box 27 807, 115 93 Stockholm. Vxl: 08-442 80 00 e-post: bokning@skansen.se www.skansen.se Materialet producerades ursprungligen av Skansens Visningsavdelning under Arkitekturåret 2001