Protokoll fört vid SUNET styrelsesammanträde den 4 december 1996 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande Lennart Bergström Berner Lindström Sigvard Nilsson Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Barbro Thomas (Utsedd att företräda Statens kulturråd i SUNETs styrelse) Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: Kerstin Malmqvist 1. Välkommen till Barbro Thomas Ordföranden hälsade Barbro Thomas från Statens kulturråd välkommen till sammanträdet.
2. Föregående protokoll Protokollet lades till handlingarna. 3. Justering av dagens protokoll Till att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs Staffan Sarbäck. 4. Information om åtgärder med anledning av budgetpropositionen Styrelsens sammansättning Högskoleverket bedömer att nuvarande styrelse för SUNET utsetts på ett sätt som stämmer överens med vad som sägs i budgetpropositionen om representation för universitet och högskolor och verket har inte för avsikt att utse en helt ny styrelse med anledning av propositionen. Däremot vill Högskoleverket komplettera styrelsen med representanter för kulturlivet och biblioteksväsendet i enlighet med förslaget i propositionen. Statens kulturråd och Kungliga biblioteket har därför ombetts nominera vardera en representant. Statens kulturråd har nominerat Barbro Thomas, medan Kungliga biblioteket ännu inte tagit slutlig ställning i ärendet. Plan för anslutning av folkbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer Kontakter planeras med kommuner och andra huvudmän för dessa inrättningar för att utröna intresset för anslutning till SUNET och träffande av nödvändiga överenskommelser. Detta blir ett omfattande administrativt arbete. För själva anslutningen planerar SUNET att anlita underentreprenörer och SUNETs roll blir i så fall att på grundval av en detaljerad kravspecifikation genomföra en stor upphandling av en internettjänst. Viktigt är att kraven utformas så att organisationerna i fråga verkligen garanteras en väl fungerande SUNET-anslutning med hög kvalitet och kapaciteten 2 Mbit/s. SUNET blir därför ansvarigt för leveransprov. De avtal som sluts bör utformas så att berörda kommuner (motsvarande) tar över avtalen när statens stöd efter en tvåårsperiod upphör. Kontakter med Statens kulturråd och olika bibliotek
Kontakt har etablerats med Statens kulturråd och folk- och länsbibliotek via Barbro Thomas och SUNET har bl a deltagit i konferenser för bibliotekarier och diskuterat den föreslagna anslutningen av bibliotek. Statens kulturråd har ett omfattande kontaktnät som kan utnyttjas och har också god kännedom (genom bl a enkäter) om bibliotekens nuvarande situation och framtida planer. Projektorganisation I enlighet med beslutet vid föregående sammanträde bör styrelsen själv fungera som styrgrupp och den tekniska referensgruppen som referensgrupp i tekniska frågor när det gäller tekniska delar i uppdraget. Planering och genomförande ställer krav på ökade arbetsinsatser (+25 % av heltid) av Hans Wallberg och Olle Thylander och ökade insatser kommer också att krävas av UMDAC i samband med de upphandlingar som planeras. För de omfattande kontakterna med kommuner, folk- och länsbibliotek planerar SUNET att engagera en person med god kännedom om och goda kontakter med kommunerna att fungera som projektledare för denna del av satsningen under ett års tid. En lämplig kandidat finns. Dessutom behövs ett tekniskt stöd i form av en tekniskt kunnig person som kan bistå projektledaren när frågor ställs om tekniska lösningar och som dessutom kan medverka när det gäller att ta fram underlag för en upphandling. Tills vidare finns inga konkreta planer på förstärkning med anledning av uppdraget att uppgradera SUNETs ryggradsnät och förbindelserna till samtliga högskolor, men det kan konstateras att detta är den verkliga tekniska utmaningen och att hittillsvarande utredningsarbete tyder på att genomförandet kan bli komplicerat. Anslutning av statliga museer Uppdraget att ansluta statliga museer är i jämförelse med de övriga relativt okomplicerat och den största svårigheten verkar vara att ta ställning till vilka museer uppdraget gäller. SUNET avser att stödja sig på museiutredningen (SOU 1994:51) som inom kulturdepartementets område identifierar ett begränsat antal centrala museer, åtta myndigheter och två stiftelser. SUNET gör tolkningen att det är endast dessa museer som framgent skall ha rätt till SUNET-anslutning med finansiering från statsanslaget till SUNET. Det innebär att centrala museer inom andra departementsområden, regionala museer och museer med statliga driftbidrag inte omfattas av
uppdraget utan får anslutas på sedvanliga villkor för externa organisationer. Länsmuseer behandlas i anslutningshänseende som folkbibliotek (se ovan). En komplikation är att de åtta museimyndigheterna omfattar 16 olika museer, varför frågan uppstår hur museibegreppet skall tolkas. Här ligger det närmast till hands att tillämpa samma princip som SUNET använder i högskolevärlden gentemot s k nätverksuniversitet. Respektive myndighet bör alltså utse en punkt för förbindelsen till SUNET och har sedan själv att svara för att ev ytterligare museer inom organisationen ansluts till denna punkt. Anslutning av studerande Formuleringar om kostnadsfri anslutning av studerande har väckt frågor och SUNETs styrelse gjorde vid sitt förra sammanträde tolkningen att SUNETs uppgift i första hand är att dimensionera nätet för att ta emot trafik från samtliga studerande, medan former och villkor för anslutning från studentbostäder och vanliga bostäder för studerande är en angelägenhet för universitet och högskolor. Inom utbildningsdepartementet förbereds förtydligande direktiv och dessa förväntas innehålla formuleringar som klargör att det som avses i propositionen är att den som studerar på annan ort inte skall belastas med extra kostnader för sin Internet-anslutning jämfört med en studerande som är bosattt på studieorten. Förmånliga avtal för uppringd Internetanslutning av studerande har slutits av flera universitet, vilket bl a framgått av diskussioner i den tekniska referensgruppen. Enligt referensgruppens åsikt borde ett nationellt avtal kunna ge ännu bättre villkor, varför SUNET bör upphandla en sådan tjänst utifrån krav som universitet och högskolor gemensamt ställer. Styrelsen fann denna tanke intressant men vill avvakta direktiven från regeringen innan den tar ställning till en eventuell upphandling. 5. Arbetet med att förbereda och föreslå teknik för uppgradering av SUNET a. Lägesrapport från bbng-gruppens arbete Hans Wallberg presenterade med material från bbng-gruppen gruppens tankar om lämplig topologi och tillgodoseende av krav på redundans i ett framtida SUNET. Han redogjorde också för gruppens syn på teknikval och presenterade de preliminära kostnadsberäkningar som gjorts för olika alternativ.
Redundans vill bbng-gruppen garantera genom att ha krav på dubbla förbindelser till varje ansluten ort både i primärnätet och sekundärnätet, varvid förbindelserna förutsätts gå i skilda fysiska stråk. Om en länk går ner skall alla orter ha minst halva bandbredden kvar till sin omvärld via reservlänken. I diskussionen påpekades att det kan vara svårt att i praktiken garantera att trafiken leds i skilda stråk och att SDH-förbindelser med redundans kan vara ett väl så intressant alternativ. Hittills har SUNET-trafiken på ryggradsnätet baserats på att det finns snabba routers i varje region som kommunicerar med centrala routers i Stockholm. I bbng-gruppens förslag har en del av dessa routers ersatts av mycket snabba ATM-switchar, som knyts samman i ett LAN-liknande nät och förbinds med routers i de olika regionerna. Modellen tillåter att routers i de olika regionerna kan kommunicera direkt med varandra via ATM-switcharna utan att belasta en central SUNET-router. Switchar är för närvarande snabbare än (hittills på marknaden lanserade) routers och dessutom billigare. Det senare slår igenom i bbng-gruppens preliminära och självfallet högst osäkra (arbetsgruppens primära uppgift har inte varit att räkna) kostnadskalkyler: De visar att ATM-alternativet blir klart billigast och billigare än alternativet SDH med routers. Reservation görs dock för att ATM-alternativet kommer att kräva stora utbildningsinsatser, eftersom denna teknik är ny och ännu inte särskilt känd. b. Förslag om tester För att pröva om ett nät med ATM-switchar verkligen fungerar och går att hantera vill bbng-gruppen att tester genomförs som ett led i COASTprojektet. För ett sådant test krävs utrustning (switchar, routers m m), nya förbindelser samt avsevärda arbetsinsatser av de berörda. Totalt behövs en kostnadsram om 1 Mkr för projektet. Styrelsen konstaterade att tester är nödvändiga om ATM-spåret överhuvudtaget skall kunna drivas vidare och att beloppet 1 Mkr är marginellt i förhållande till de stora investeringar SUNET står inför vid en uppgradering. Styrelsen beslutar därför att 1 Mkr får användas för de föreslagna testerna under 1997. 6. Förutsättningar för ev upphandling av IP-tjänsten i SUNET Styrelsen diskuterade om tiden nu är mogen att också titta på andra alternativ än IP-tjänster i egen regi. Att döma av uttalanden från vissa leverantörer anser de sig kunna leverera ett IP-nät till SUNET. Det kan därför vara värt ett försök att låta leverantörerna offerera inte en hel
internettjänst men väl ett IP-nät. De måste i så fall kunna svara upp mot SUNETs kvalitetskrav avseende svarstider, fördröjningar, tillgänglighet och övervakning. De måste ge fullständig information den tekniska lösning de föreslår, så att SUNET kan bedöma funktionen. Styrelsen anser att detta spår bör prövas, även om man kan vara skeptisk till leverantörernas förmåga att verkligen leverera det SUNET vill ha. Det bör i så fall ske före en upphandling av linjer för ett eget alternativ baserat på bbng-gruppens arbete, så att vi inte får en situation där leverantören konkurrerar med sig själv. Om det visar sig att en IP-tjänst med tillräcklig kvalitet kan upphandlas till ett konkurrenskraftigt pris bör SUNET använda sig av detta alternativ, men SUNET bör fortsätta att leverera datanätsservice till högskolan och skall fortsätta att ligga längst fram. En utveckling som den i USA, där universiteten sedan NSF lämnat scenen fått sämre service, måste undvikas (och bör kunna undvikas om vi fortsätter med central finansiering). Tjänster som nått en sådan grad av mognad att de kan upphandlas i konkurrens på en marknad har universiteten ingen anledning att själva tillhandahålla såvida inte tjänster i egen regi är ett ekonomiskt överlägset alternativ eller håller högre kvalitet än köpta tjänster. Man bör också ställa sig frågan hur den framtida marknaden kommer att se ut. Innebär en övergång till köp av tjänster att högskolan tappar sin nu goda beställarkompetens? Frågor av denna typ borde tas upp till belysning vid ett seminarium kring SUNETs framtid. 7. Redovisning av projekt som stöds av KK-stiftelsen och som berör SUNET Styrelsen fick en redogörelse för graden och arten av SUNETs engagemang i ett antal projekt som finansieras av KK-stiftelsen, närmare bestämt Regionprojektet, D-GIX-projektet, satsningen på regionala knutpunkter, Nätbyggarutbildningen vid KTH och etableringen av en svensk CERT. Dessutom kommenterades planer på ett projekt avseende tidgivning. En diskussion utspann sig kring särskilt D-GIX-projektet. Styrelsen informerades om att en stiftelse för främjande av Internet i Sverige är på väg att bildas genom ett privat initiativ och att SUNET förväntas utse en representant i styrelsen för stiftelsen liksom användarorganisationen SNUS. Enligt stadgarna skall SUNET och SNUS därefter gemensamt utse en tredje styrelseledamot. Tanken är att den nya stiftelsen skall vara ägare till ett bolag som skall ansvara för driften av nationella knutpunkter. KK-stiftelsen ställer medel till förfogande för den investering som krävs för en dubblering av den nationella knutpunkten. Tanken är emellertid att driften av nationella knutpunkter på sikt skall finansieras av de operatörer som utnyttjar tjänsten genom avgifter till bolaget.
Styrelsen beslöt att utse Hans Wallberg till SUNETs representant i stiftelsen. 8. Svensk CERT Planerna på etablering av en svensk CERT-organisation är nu långt framskridna och av de största operatörerna har flera förklarat sig beredda att ta på sig sin del av finansieringen. Den exakta fördelningen kommer att diskuteras vidare i den interimistiska styrgruppen, men ett förslag är att finansieringen baseras på en fast och en rörlig del och att ytterligare organisationer (även icke-operatörer) skall kunna ansluta sig till en fast avgift. Som grundplåt under igångsättningsfasen ligger 2 Mkr från KK-stiftelsen. Organisationsformen bör vara bolag, så att CERTens handlingar kan sekretessbeläggas utan att man kommer i konflikt med den svenska offentlighetsprincipen. Det skall finnas en styrgrupp/styrelse med representanter för nätoperatörer, KTH, KK-stiftelsen och eventuellt en större kund/användare. Organisationen föreslås få en personalstyrka på 5 personer, vilket accepterats av operatörerna. Det kan dock tyckas vara en väl stor satsning i den mån den främst avser projektledning, administration och marknadsföring. Viktigt är att det finns kompetens inom nätsäkerhet, operativsystem, informationsbehandling och säkerhetsanalys. CERTen är inte tänkt att kunna lösa incidentuppgifter på plats hos anslutna organisationer men den skall koordinera och samordna verksamheten avseende incidenter inom Internet och den bör vara medlem i det internationella CERT-nätverket FIRST. 9. Svensk avdelning av Internet Society Som framgått av utsända handlingar har planerna på en svensk avdelning av Internet Society nu avancerat så långt att en ansökan lämnats in till ISOC och ett förslag till stadgar har arbetats fram. Organisationen ISOC.SE kommer att vara skild från SNUS men föreslås ha ett omfattande samarbete med SNUS. För att garantera att organisationerna arbetar nära tillsammans bör personunioner finnas så att delvis samma personer ingår i båda organisationernas ledningsorgan. 10. Ansökan från Folkuniversitetet i Umeå I sin ansökan om anslutning till SUNET har Folkuniversitetet Umeå anfört att organisationen kan jämställas med ett holdingbolag som ägs av universitetet. När ansökan först behandlades av styrelsen den 4 juni 1996 bordlades den på grund av oklarhet om relevansen av holdingbolagsargumentet.
Styrelsen finner vid en förnyad prövning att bestämmelsen om holdingbolag avser ett ett mycket speciellt och väldefinierat fall och inte är avsedd att kunna åberopas av andra organisationer än just holdingbolag som ägs av universitet och högskolor. Folkuniversitetet i Umeå beviljas emellertid anslutning till SUNET som s k kategori B-organisation med hänvisning till organisationens nära samarbete med Umeå universitet under förutsättning att Folkuniversitetet Umeå accepterar de avgifter och regler som gäller för sådan anslutning 11. Internationellt nätverkssamarbete Hans Wallberg rapporterade från NORDUnets verksamhetsområde och utvecklingen av Ten34-projektet. Han tog särskilt upp problemet med finansieringen av internationella linjer och särskilt USA-förbindelserna. Flera europeiska länder accepterar redan att ensamma stå för kostnaden för Atlantlinjer, trots att USA använder sig av förbindelserna i lika hög grad som Europa. För NORDUnet närmar sig den tidpunkt när NSF inte längre kommer att betala sin del av NORDUnets USA-förbindelse. Tyvärr verkar det mycket svårt att hitta någon annan organisation på den amerikanska sidan som skulle kunna träda i NFS ställe som finansiär. NORDUnet kommer att ha en svår period 1997 eftersom flera länder inte inom redan beviljade budgetramar har möjlighet att ta ansvar för oförutsedda kostnadsökningar för internationella linjer. NORDUnet vädjar därför till SUNET att undersöka möjligheterna att ta ett större ansvar under 1997 mot att man kompenseras senare. Till saken hör att kapaciteten på nuvarande atlantlinje är otillräcklig, vilket demonstrerats tydligt i samband med att NORDUnet fått möjlighet att under en period låna kapacitet av Tele2 som nu disponerar en 155 Mbit/s-förbindelse. NORDUnets utnyttjande steg då till 80 Mbit/s, vilket alltså är det verkliga behovet. En möjlighet att tillförsäkra SUNETs medlemsorganisationer tillräcklig kapacitet över Atlanten skulle kunna vara att universitet och högskolor, som ju prioriterar Atlantförbindelsen högt, bidrar med extra avgifter för att kompensera bortfallet av NSF-finansiering och eventuellt också för att möjliggöra en utbyggnad. Styrelsen visade ingen större entusiasm för tanken men vill hålla möjligheten öppen under förutsättning att det rör sig om rimliga belopp per högskola. Slutlig ställning kan tas först när ett konkret förslag presenteras. Olle Thylander rapporterade från ett första möte i en rådgivande grupp till EUs Telematics Applications Programme. De deltagande representanterna för finansiärer/användare av nationella nätverk betonade kraftigt att vad Europa behöver inte är ännu ett ad hoc-projekt för speciella forskningsbehov utan en bättre generell infrastruktur för forskningen som gärna till en del får finansieras av kommissionen. Det bör då
handla om en långsiktig finansiering, eftersom behovet av en infrastruktur är permanent. Att få till stånd en sådan infrastruktur bör vara ett intresse för flera generaldirektorat. Att finansiera denna typ av infrastruktur med EU-medel har hittills (inom det 4:de ramprogrammet) bedömts som oförenligt med EUs regler för finansiering av forskningsstöd, men det antyddes nu att denna begränsning inte behöver gälla inom det 5:te ramprogrammet. Även på detta möte diskuterades problemet med USAs ovilja att bidra till finansieringen av förbindelser över Atlanten. Kommissionen förefaller villig att ta sig rollen som talesman för hela Europa i kontakter med amerikanska partners (det gäller också ett samarbete med intressenterna bakom Internet II) men anser sig ännu inte ha fått något mandat att tala för de enskilda länderna. Samtidigt som en enad europeisk front kan vara en styrka finns risker med ett aktivt engagemang från kommissionens sida som talesman för våra länder. Det skulle t ex inte vara bra för oss om Nordens hittills mycket goda USA-förbindelser förhandlades bort till förmån för bättre förbindelser mellan USA och EUs stora länder. Styrelsen beslöt därför att SUNET i ett s k position paper till kommissionen bör utveckla och klargöra sina ståndpunkter i de frågor som den rådgivande kommitten diskuterar. 12. Sammanträdestider Styrelsen beslöt att lägga fast följande sammanträdestider våren 1997: - Tisdagen den 4 februari - Tisdagen den 25 mars - Tisdagen den 3 juni. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Staffan Sarbäck Annders Flodström