Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan Stockholm
Kunskap inom idrottslärarutbildning Konservativ och reproduktiv kontext (Tinning 2006) Rörelsefärdigheter som fysiskt kapital (Brown 2005, Sparkes 1999) Dominans av naturvetenskapliga perspektiv, brist på socialt kritiska perspektiv (Larsson 2010, Flintoff 1994, Flintoff & Money 2009) Lite kunskap om bedömning i idrottslärarutbildning
Studiens syfte Att analysera hur kunskap uttrycks i lärandemål på idrottslärarutbildningar i Sverige samt diskutera potentiella pedagogiska konsekvenser.
Metod Innehållsanalys (Kvale 1996, Patton 2002) Urval: sex lärosäten med idrottslärarutbildning, 18 kursplaner för ämnesstudier, 224 lärandemål,
Olika teman i de undersökta lärandemålen 1. Undervisa i idrott och hälsa (33) 2. Styrdokument i idrott och hälsa (13) 3. Kroppsliga rörelsefärdigheter (26) 4. Naturvetenskapliga perspektiv på kropp, idrott och hälsa (55) 5. Psykosocial hälsa (7) 6. Pedagogik (55) 7. Kritiska perspektiv (14) 8. Vetenskaplighet (23)
Undervisa i idrott och hälsa Att beskriva och tillämpa grunderna i vinterfriluftsliv vid undervisning. Att tillämpa perspektiv på fostran och socialisation i olika undervisningssituationer.
Styrdokument i idrott och hälsa Att förstå principer för bedömning i relation till styrdokument. Att beskriva och motivera val av fysiska aktiviteter i relation till idrottsämnets syfte.
Kroppsliga rörelsefärdigheter Att tillämpa några olika friluftstekniker. Att utföra funktionella rörelsefärdigheter i ett antal olika idrotter med fokus på styrka, koordination och uthållighet, samt förklara hur man kan tillämpa dessa i en undervisningssituation.
Naturvetenskapliga perspektiv på kropp, idrott och hälsa Att känna till kroppens metabolism, muskler och nervsystem samt blodets och lungornas funktion under fysisk aktivitet. Att beskriva och tillämpa olika modeller för träning av rörlighet och styrka.
Psykosocial hälsa Att redogöra för hälsobegreppets utveckling och dess betydelse för individer och samhälle baserat på teorier om hälsa. Att diskutera stresshantering ur olika perspektiv och beskriva några olika avslappningstekniker.
Pedagogik Att förklara hur olika miljöer kan stimulera barns utveckling och lärande. Att reflektera över ledarrollen och lärarrollen i idrott och hälsa samt att beskriva en egen ledarfilosofi.
Kritiska perspektiv Att kritiskt granska hur kroppens framställning i media kan påverka den individens identitet och hälsa. Att redogöra för genusteorier
Vetenskaplighet Att hantera empirisk information om idrott och lärande samt metoder för insamling av empirisk information. Att skriva i enlighet med vetenskapligt erkända principer.
Olika former av lärarkunskap Propositional knowledge (påståendekunskap) Faktabaserad kunskap som inte används i praktiken, i en händelse eller i en situation, att inneha information om något (knowing-that). - att förstå några dansers kultur och historia Performance knowledge (procedurkunskap) Praktiska färdigheter, kunskap i aktion eller praktisk kunskap (knowing-how). Bygger på påståendekunskap i större eller mindre omfattning. - att utföra några olika danser, med utgångspunkt i didaktiska modeller om dans som; kulturell form, expressiv form och träningsform - att utföra några olika danser (Fenstermacher 1994, p. 19-28)
Vilka kunskapsformer kan identifieras i svensk idrottslärarutbildning? Inom de teman som identifierats i det insamlade materialet adresserar de allra flesta någon form av procedurkunskap som bygger på påståendekunskap, t.ex. att planera, organisera och genomföra undervisning i idrott och hälsa i enlighet med den nationella kursplanen men
Iakttagelse 1: Oproportionerlig dominans av påståendekunskap inom de naturvetenskapliga perspektiven Att ha grundläggande kunskap om biokemi, biofysik och cellbiologi. Att förstå grunderna i tillämpad arbetsfysiologi.
Att kunna, Att ha kunskap om och Att förstå.? Studentaktivt förhållningssätt uttryckt i lärandemål? (Biggs & Tang 2007) knowing how could not be reduced to knowing that (Fenstermacher 1994, p. 26)
one of the consequences of this situation is that the dominance of science within the knowledge systems that underpin the sub-discipline knowledge of HPE reinforces and fosters a search for order and certainty. Students schooled in anatomy and physiology prefer facts and black or white answers, and are often uncomfortable with grey and questions without simple answers (Tinning, 2004, p. 248-249).
Iakttagelse 2: Inom kroppsliga rörelsefärdigheter oproportionerlig dominans av procedurkunskap utan att involvera påståendekunskap Att utföra bröstsim. Att tillämpa färdigheter i bollspel, dans, friidrott och friluftsliv. Idrottslärarutbildningens roll i konstruktionen av hierarki kring kvalitet i kroppsrörelser? Idrottslärarutbildningens roll i att positionera idrottsläraren som instruktör av (korrekta) färdigheter?
Slutsatser Iakttagelserna avseende dominerande kunskapsformer inom de naturvetenskapliga perspektiven och de kroppsliga rörelsefärdigheterna har sitt ursprung i en behaviouristisk syn på (lärar)kunskap. Some teacher educators define or set the key problems of pedagogy as, How can we train student teachers to become effective teachers? Other define them as, How can we produce teachers who have a critical social perspective and who will work to build a just society? (Tinning, 1991, p. 3) Vidare förslag till forskning: Hur adresseras kroppen i styrdokument inom idrottslärarutbildning?