Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?



Relevanta dokument
Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekologiska produktionsfunktioner

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Svensk författningssamling

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Ett rikt växt- och djurliv

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Huddinge Naturskyddsförening

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Rör inte vår åkerjord

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

projekt roslagshagar

Promemoria

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Grundvalen för GFF:s åsikt er är att människans betydelse som ekologisk faktor måste godtas.

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion

Arealspotentialer för hävdade våtmarker i Sverige

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Naturorienterande ämnen

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens september 2010 i Linköping

Sveriges Ornitologiska Förening

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Kommunalt ställningstagande

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Geografi Analys och reflektion

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Dnr /2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Matglädje, kvalitet och trygghet

Multifunktionella landskap med golfbanor

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Nyhetsbrev om odlingslandskapets natur- och kulturvärden nr Betesmarker är kolsänkor men klimatnyttan är måttlig jämfört med mångfaldsnyttan

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN

Täkter hot eller tillgång eller både och?

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Transkript:

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson Inst Ekologi SLU Uppsala Riokonventionen: Inte bara bevara utan också hållbart nyttja mångfalden Ekosystemtjänster Produktion Pollinering Biologisk kontroll Rekreation Problemet: Inte hotade (rödlistade) utan vanliga mångfalden utför ekosystemtjänsterna 1

Behöver vi biologisk mångfald?? Varför ska vi behöva bry sig om biologisk mångfald i produktionslandskapet? Den viktiga biodiversiteten - de sällsynta rödlistade arterna - finns ju inte där utan ute i den opåverkade naturen Varför är arter sällsynta? Liten utbredning Små populationer Speciella miljökrav Sju sorters sällsynthet (Rabinowitz 1986) Geografisk utbredning Habitatkrav Populationsstorlek Vanliga? Sällsynta Sällsynta 2

Den vanliga mångfalden Utför ekosystemprocesserna Kan skötas i det vanliga markutnyttjandet -skogsbruk -jordbruk Behöver den dagliga skötseln markägares aktiva arbete - inte bara skyddade områden! Den rödlistade mångfalden Finns ofta i speciella biotoper Kan inte bevaras i det vanliga intensivt nyttjade landskapet - modernt skogsbruk - intensivt jordbruk Behöver ändå den dagliga skötseln och markägares aktiva arbete naturbetesmarker, våtmarker - inte bara skyddade områden! - Vilken policy? Vilka generella regler? 3

Vad gör ekoodling egentligen? Påverkar hela landskapet: Växtföljder med fleråriga vallar Mer djurhållning Inte pesticider eller mineralgödsel, lägre kväve-intensitet Förbättrat matrix kring naturbiotoper, förbättrat landskap Skötselplan för biologisk mångfald Beror dock på Lst Vad gör ekoodling egentligen? Påverkar hela landskapet: Växtföljder med fleråriga vallar Mer djurhållning Inte pesticider eller mineralgödsel, Förbättrat matrix kring naturbiotoper, förbättrat landskap Skötselplan för biologisk mångfald MEN INGA KRAV PÅ: Naturliga betesmarker Småbiotoper Skogsskötsel Klimatpåverkan (ännu) 4

Att jämföra odlingssystem är knepigt Hur hanterar vi andra faktorer som påverkar biologisk mångfald? t.ex. Landskap Tid sedan omställning eller Markbördighet Var sätter vi systemgränserna? Fältet Gården Produktionssystemet (växtodling - djurhållning integrerat eller separerat?) Man ska vara försiktig med generaliseringar utifrån begränsade och ofta svårttolkade forskningsresultat Vad vet vi egentligen? Är eko-odling bra för mångfalden? Metod: Meta-analys av litteraturdata (till 2002) Diversitet - Ökar vanligen -Resultaten olika mellan studier (H) liten skala vs stor på studien Bengtsson, Ahnström & Weibull, J. Appl. Ecol. (2005) 5

Skalproblemet: Att skala upp från enskilda fält till gård och landskap Biologisk mångfald är inte additiv BM(gård) BM fält1 + BM fält2 + BM betesmark + Det är gårdens (landskapets) mångfald (heterogenitet) som är viktig - syns bara på större skalor än fält (gård) Eko-odling verkar ha högre landskapsdiversitet, och högre -diversitet - Växtföljder - Betesmarker Ekologisk odling ökar mångfalden (av ogräs) i landskapet Tyska studier Ovanliga arter Vanliga arter Ingen landskapsskillnad Men ovanliga arter var inte definerade oberoende av undersökningens data 6

Det finns vissa tecken på att även sällsynta arter är vanligare i ekoodling Sällsynta ogräs (Tyskland: Albrecht & Mattheis Biol Cons 1998) Men oftast är det inte undersökt separat från den vanliga mångfalden Pollinatörer (kring Uppsala) Fler humlor på ekologiska gårdar Högre mångfald i heterogena landskap p=0.07 Bara enstaka observationer av rödlistade arter. Risberg, Bengtsson, Cederberg, opubl 7

Pollinatörer (kring Uppsala) Och inte fler fjärilsarter Högre mångfald i heterogena landskap Rödlistade arter inte noterade i undersökningen. Pollinatörer i södra Sverige Positiv effekt av eko-odling beror på landskapet Och på hur mycket eko-odling det finns i omgivningarna Humlors artrikedom och abundans Fjärilar O C O C Inte mycket rödlistade arter här heller. (Rundlöf et al. 2006, 2008) 8

Slutsats: Ekologisk odling ökar ofta inte den rödlistade mångfalden i landskapet Varför? Rödlistade mångfalden kräver speciella åtgärder / skötsel Men den HOTADE mångfalden då? Den kan ju vara vanlig men minskande Eko-odling kan vara viktigt för att: (1) upprätthålla jordbruksmarkens mångfald (2) förbättra jordbrukslandskapets kvalitet för mer krävande arter Bättre kvalitet i brukade biotoper Åter till CBD: Bevara och hållbart nyttja mångfalden All mångfald är en försäkring rödlistad och vanlig Nytt klimat Ny markanvändning Nya behov Risk - rödlistorna vs. vanlig mångfald Att separera landskapet i intensivt nyttjade områden vs. reservat ytterligare förluster av biologisk mångfald Söka synergier, inte Konflikter! 9

Hållbart nyttja mångfalden Eko-odling kan öka diversiteten i odlingslandskapet bidra till att den vanliga mångfalden finns kvar och inte blir hotad förbättra ekosystemtjänsterna för brukare och samhället Men det löser ju inte alla problem med biologisk mångfald och miljö 10