Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på pilotgården. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Tisby och Långtora gård, Fjärdhundra Tisby gård och Långtora gård är belägna i Örsundaåns dalgång ca 2 mil norr om Enköping och brukas sedan 2001 av Ronae och Urban Brunsberg, Långtora, Grän. Ägare av Tisby är Johan Sivander.
Tidigare beräkningar inom OiB gjordes endast på Tisby gård. Nu tas hela företagets mark med, inklusive den stora odlingen på Långtora Grän. Till Tisby hör också fastigheten Storbo, endast med skog, belägen 10 km norrut på gränsen till Västmanland. Gården Tisby är känd sedan 1680-talet då den var ett berustat säteri. Driften sker sedan -95/-96 helt utan djur. Fram till denna tidpunkt fanns det en slaktsvinbesättning på gården. Åkerarealen omfattar 168 ha. Skogen utgör 163 ha. Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Åkerarealen gränsar till Örsundaån på en sträcka av 2500 m. Vissa år översvämmas betydande arealer närmast ån. Växtodling. Inriktningen på Tisby är typisk för bygden en omfattande växtodling med stor andel stråsäd. Under senare år har arealen havre ökat. Växtföljden har delvis varit tvungen att anpassas till årsmånen. Principen har varit att höstvete följer efter träda alternativt efter korn eller ärter och att vårvete föregås av våroljeväxter. HorseHage. Från och med växtodlingsåret -01/ -02 är situationen helt annorlunda. Ronae och Urban Brunsberg producerar HorseHage, ett kvalitetsvallfoder till hästar. Den hittills tämligen ensidiga stråsädesodlingen på Tisby inriktas nu också mot vallodling. Det kommer att vara mycket värdefullt att "få in" vallen för att eftersträva en uthållig växtföljd. Jord och mark. På ett av fälten med mycket svårbrukad jord har det tagits jordprov för en markfysikalisk undersökning. Nya prov togs sedan på samma plats i samband med att den nu etablerade vallen bryts efter ett antal år. De för området typiska styva lerjordarna bidrar i regel till en liten utlakning. I gengäld är jordarna i området speciella då det kan föreligga en omfattande kvävedenitrifikation. Värdefulla natur- och kulturmiljöer. I anslutning till gården finns flera värdefulla naturmiljöer. Tidigare med egna djur hävdade hagmarker betas nu med djur från granngårdar. På Tisby finns ett stort antal fornlämningar. På gården finns den gamla huvudbyggnaden kvar. Den uppfördes under slutet av 1600-talet. Profil för gården omfattande växtodling med HorseHage i övrigt växtodling med spannmål tydligt engagemang beträffande markbördighet och markpackning noggrann uppföljning av markdata och skördenivåer modern maskinpark med målsättning att begränsa antal körningar skyddszoner utefter alla vattendrag Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på >75% enligt nu aktuell växtföljd att med hjälp av relevanta miljönyckeltal värdera omfattningen av biologisk mångfald inom växtodlingen att med hjälp av vallgrödan eftersträva en förbättrad markstruktur, främst på de delar av arealen som för nuvarande är mycket svårbrukade att som följd av förbättrad markstruktur kunna sänka insatsen av drivmedel, främst vid jordbearbetning
Bild. På gården finns en omfattande anläggning för torkning och lagring av spannmål. Bild. En provgrop för uttag av prov för att bedöma markstrukturen. En förnyad provtagning görs efter odling av flerårig vall. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för pilotgårdarna. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. 1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat.
En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITÉ Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man välja resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrenskraft är viktig för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidig utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdarna genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i Mälardalen där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. På pilotgårdarna i utpräglad slättbygd är läget annorlunda. På flera av gårdarna har man satt läplanteringar och/eller etablerat småbiotoper. Blommande växter främjas genom att så in fröblandningar eller anlägga sprutfria kantzoner.
Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chans att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Det finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet för pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet, behållare tas om hand på ett säkert sätt. På pilotgårdarna är säker avfallshantering en självklarhet. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering vid påfyllning och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd.
6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tid är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på OiB pilotgårdar. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på OiB pilotgårdar. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Urban Brunsberg Tel. 0171-41 01 12, 070-175 51 59 E-post urban.brunsberg@tele2.se