Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena
|
|
- Siv Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav för olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Broby Gård, Vadstena
2 Broby gård är belägen i den västra delen av Östergötlands bördiga slättbygd strax söder om Vadstena. Några km söderut ligger den berömda sjön Tåkern. Broby gård ägs och brukas av familjen Malmström. Gården förvärvades I dag drivs gården som ett aktiebolag. Driften är för närvarande inriktad på växtodling och produktion av ägg. Gården har en omfattande anläggning för spannmålshantering och egen foderberedning. Åkerarealen omfattar 320 ha inräknat areal på gården Herrestad som köpts till år 2000 och gården Kedevad som köptes Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Det är ca 4000 m till areal längst bort. Värphöns. De gamla stallbyggnaderna brann 1986 varefter nuvarande stall byggdes upp. I ett första stall som byggdes 1987 finns plats för värphöns. Under våren - sommaren 2001 färdigställdes ett ytterligare hönsstall med det nya bursystemet. Hönsen hålls på en större yta och får tillgång till sittpinne och sandbad för ökad trivsel. Under 2002 installerades trivselburar i det gamla hönshuset. Produktionen baseras idag på värphöns. Sen ett antal år tillbaks föds egna livhöns också upp. Växtodlingens inriktning på Broby gård är typisk för bygden, en omfattande växtodling med stor andel stråsäd. Växtföljden har delvis varit tvungen att anpassas till årsmånen och vad som kan vara nödvändiga värderingar beroende på aktuell lönsamhet i enskilda grödor. Principen har varit att höstvete följer efter oljeväxter, lin eller åkerbönor. För närvarande är växtföljden starkt spannmålsdominerad, till stor del beroende på foderbehovet till gårdens omfattande djurhållning. Sedan 2011 har man regelbundet odlat åkerböna. Det används som foder till avsalu. Bild. Broby gård har en omfattande växtodling, här odlas, höstvete, oljeväxter, lin och åkerbönor. Växtföljd. Det är intressant att peka på intentionen att utveckla en uthållig växtföljd. Höstvete odlas två år efter en bra förfrukt. Odlingen av oljeväxter har bestått. Gödselhanteringen har byggts ut med en satelitbassäng på Kedevad för en effektiv spridning på all areal utom på Herrestad. Åkerarealen gränsar till Mjölnaån på en sträcka av 5000 m. Uppvärmning av två bostadshus sker med värmepump. Övriga fem hus inklusive kycklingstallet samt personalrum, verkstad och förvärmning av torkluft sker med en spannmåls-/flispanna. Profil för gården skyddszon vid alla vattendrag biobädd för påfyllning och tvätt av spruta
3 omfattande växtodling med stort inslag av spannmål produktion av ägg med tillhörande hantering av stallgödsel noggrann uppföljning av markdata och skördenivåer modern maskinpark för att begränsa antalet körningar arbetar för att begränsa jordpackningen under plogdjup Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett kväveutnyttjande på > 75 % enligt nuvarande växtföljd att med hjälp av relevanta miljönyckeltal värdera omfattningen av biologisk mångfald inom växtodlingen att med hjälp av tillgängliga prognoser och teknikutveckling försöka minska insatsen av kemiska bekämpningsmedel till < 1,5 ha dos Bild: Det läggs stor vikt vid att sprida flytgödsel i växande gröda på våren Bild: Provgrop för att studera skadlig markpackning i den övre alven INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga förekomst av skadegörare. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. På Broby odlas höstoljeväxter och åkerbönor som avbrottsgrödor.
4 1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. Huvuddelen av fälten plöjs på Broby gård. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrens är viktigt för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, med bra teknik och spridning vid rätt tid ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Växtnäringstillförsel anpassas till grödans behov till det enskilda året. Lika viktigt är det att anpassa till olika delar inom fältet. På Broby gård görs idag mätningar med N-sensor för att anpassa N-givan till olika delar av fältet. Genom att anlägga nollrutor kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. För att undvika markpackning, för att vinna tid och för att få en mer optimal stallgödselspridning har man på Broby gård valt att använda en rampsridare med slangar för att sprida stallgödseln för att undvika att köra med tungt ekipage i fält.
5 Bild. På Broby sprids stallgödsel med rampsridare med gödseln som pumpas ut med slangar för att undvika tunga ekipage på fälten. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska
6 skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad det gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. På Broby gård har man en egen väderstation. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Det finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. På Broby gård var det under flera år möjligt att tillämpa mekanisk ogräsbekämpning i ärtgrödan. Samtidigt fanns det år då vädersituationen gjorde tekniken omöjlig vilket då ställde krav på en kemisk bekämpning. Det finns anledning att peka på de stora insatser som görs för att kombinera kemisk och mekanisk ogräsbekämpning. Det är formellt inte någon icke kemisk metod men ny teknik och genom att välja en kombination kan man i många fall klart begränsa insatserna med kemiska växtskyddsmedel. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe och är något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten.
7 En säker hantering vid påfyllning och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. På Broby gård finns en biobädd. Bild. På Broby gård finns en biobädd. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på gårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Peter Malmström
8 Tel , E-post
Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar
Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merVästraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merFårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele
Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merHacksta gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Hacksta Gård, Enköping
Hacksta gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merBadene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland
Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merWiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Wiggeby, Stockholm
Wiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merHidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.
Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merSödergård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Södergård, Löderup
Södergård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merSödervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merDISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer
DISPOSITION FÖREDRAG Kvalitetskrav för Södervidinge gård, en av Odling i Balans pilotgårdar Hässleholm 1 oktober 2009 Inriktning för gården, uppbyggnad av företaget, Per Nordmark Kvalitetskrav på Södervidinge
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merVäxtföljder för en uthållig växtodling
Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger
Läs merDen positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård,
Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, 2002-2012 Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merIntegrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Läs merBekämpningsmedel i jordbruket 2015
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och
Läs merNy lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Läs merVälkomna till Mittens rike
Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merGrävd bevattningsdamm med plastduk
Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merChecklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018
Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/Namn på golfbanan Person- /organisationsnummer Adress Telefonnummer
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merNär ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel
När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway
Läs merAnsökan om tillstånd inom vattenskyddsområde
Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kapitlet, 1, Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merTre snabba på 20 min!
Tre snabba på 20 min! 1. Glyfosat 2. Resistens 3. Diflufenikan Rikard Andersson, Växtskyddscentralen, Alnarp Vad händer om glyfosat försvinner? Diesel & heavy metal? Årlig försäljning av glyfosat (ton)
Läs merSTRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL
STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL Strategi för växtskyddsmedel Utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Syftet
Läs merHållbarhetsdirektivet och Integrerat växtskydd (IPM)
Hållbarhetsdirektivet och Integrerat växtskydd (IPM) Agneta Sundgren, Växt- och Miljöenheten, Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20140109 Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel Integrerat
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merVäxtskyddsrådet
Växtskyddsrådet 2017-03-06 Titta in på vår webbplats och prenumerera på nyhetsbrevet! Agneta och Sara leder projektet Giam enissim euguerilis digna Giam enissim euguerilis digna Projektplanering 2017 och
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna
Läs mer13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!
13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merRådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans
Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer
Läs merSLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.
2. Bilaga #1 SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270 Elmquist Helena och Törner Lars Bakgrund... 1 Material och metoder... 2 Resultat ett svenskt IPM-verktyg...
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merVäxtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Växtskydd Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september 2008 Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 Svar! Vskydd 3 Du besöker ett företag som brukar 75 ha åker i
Läs merIntegrerad ogräsbekämpning
Integrerad ogräsbekämpning Jordbruks- och trädgårdskonferensen 2014 Alnarp 30 januari 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring vägskäl
Läs merAnalys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merIntegrerat växtskydd vad gäller?
Integrerat växtskydd vad gäller? Agneta Sundgren, Växt- och Miljöenheten, Jordbruksverket Alnarps Jordbruks & Trg konferens 20140130 Integrerat växtskydd - 1 januari 2014 det är nu det ska börja gälla
Läs merStortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.
Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merÄr Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult
Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)
Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merSökande Person/organisationsnummer
BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merSynpunkter kring ALS-Resistens
Synpunkter kring ALS-Resistens Halland 12 Juni 2015 Jan-Åke Svensson Herbicidresistens! Var står vi idag?? Definition Ett ogräs betraktas att vara herbicidresistent då det överlever en dos flera gånger
Läs merEgen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2
EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merInnehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11
Innehåll Strategiska och taktiska beslut 4 Vår/sommar 7 Höst 9 Efter skörd 11 Detta är en checklista med listade faktorer som är viktiga för skörden. Faktorerna är indelade i strategiska beslut, beslut
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merSprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...
Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion Jackis Lannek Avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket jackis.lannek@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se www.ifoam.org http://ec.europa.eu/agriculture/organic
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs mer