Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Jämförelse nyckeltal 4 9.1 Grundskolan 4 9.2 Förskolan 7 9.2.1 Personalens utbildningsbakgrund 8 9.2.2 Antal barn/årsarbetare 8 10. Former för styrning, ledning och kontroll 9 10.1 Grundskolan 9 10.2 Förskolan 10 10.3 Styrdokument 12 10.3.1 Organisation 13
1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska styrning och ledning inom bildningsnämnden. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2013. Resultaten i Hällefors skolor är relativt övriga länet inte uppseendeväckande. Däremot finns ett stort utrymme att öka kvaliteten i skolan. Vår bedömning är att kommunens eget arbete med jämförelser är oerhört viktigt för att söka öka kvaliteten i den egna verksamheten. Mot bakgrund av att länet i stort inte uppvisar speciellt bra resultat för skolan är det av största vikt att nämnden även tittar utanför länet i sina jämförelser. Vi kan konstatera att det inte framkommit något i granskningen kring hur nämnden arbetar med elever som redan i grundskolan väljer bort ämnen som inte är avgörande för behörigheten till yrkesprogrammen i gymnasiet. Vi anser det vara väsentligt att nämnden aktivt arbetar med grundskolans uppdrag att ge alla elever en grund i samtliga ämnen oavsett framtida karriärval. Vi bedömer det som svårt att uppnå de nationella målen för grundskolan om inte nämnden uppmärksammar och prioriterar detta. Att kommunen inte rapporterar in kvalitetsnyckeltal för förskolan innebär att det inte går att genomföra någon benchmarking med andra kommuner. Kommunen har därför idag ingen möjlighet att följa och utvärdera sin egen verksamhet genom jämförelser med andra. Vi ser detta som en förutsättning för att kunna arbeta med kvalitetsförbättringar och en god styrning, ledning och kontroll av verksamheten. Den bemanning som idag finns i s förskolor är mycket väl sammansatt för att klara läroplanens mål i förskolan. Ett högt antal barn per årsarbetare i förskolan innebär dock alltid en risk för att den pedagogiska delen av verksamheten får stå åt sidan och omvårdnadsdelen prioriteras. Detta blir ofta effekten av att större barngrupper innebär mindre tid för personalen till planering och dokumentation av verksamheten. Vi kan notera att de mål som antagits i måldokumentet för 2011-2014 är många till antalet vilket kan göra dem svåra att förhålla sig till. I enlighet med kommunens verksamhets- och ekonomistyrningspolicy så har nämnden nu fattat beslut om prioriterade mål. Dessa är färre till antalet och gäller för innevarande år. Vi ser positivt på detta då vår bedömning är att det tydliggör och stärker styrningen. Kopplingen mellan nämndens olika måldokument är dock inte helt tydlig vilket också kan konstateras i intervjuer med företrädare för verksamheten. Det råder olika uppfattning om vilka mål som är styrande för respektive verksamhet vilket är olyckligt. Vi bedömer att fullmäktiges dokument om verksamhet och ekonomistyrningsprinciper måste förtydligas inom nämndens verksamhetsområde för att tydliggöra nämndens egen styrkedja ner till verksamhetsnivå så att styrningen inte stannar vid nämndsmålen. Vi har inte identifierat något inom ramen för denna granskning som tyder på att den kommunala och den nationella styrningen konkurrerar med varandra. Vi bedömer att Hällefors styrmiljö stödjer det nationella uppdraget så att inga konflikter uppstår i styrningen. 1
2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska styrning och ledning inom bildningsnämndens verksamhetsområde. I bildningsnämndens ansvarsområde ingår verksamheterna: o Förskoleverksamhet o Skolbarnsomsorg o Förskoleklass o Grundskolan o Grundsärskola o Gymnasieskola o Gymnasiesärskola o Grundläggande vuxenutbildning o Gymnasial vuxenutbildning o Yrkesvuxenutbildning o Särskild utbildning för vuxna o Grundläggande svenskundervisning för invandrare (SFI) o Elevhälsan o Uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år o Myndighetsutövning enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år o Kulturskolan o Lärcentra o Kommunens biblioteksverksamhet o Konstsamlingen o Inköp av konstverk samt ansvar för utsmyckningen av offentliga platser och byggnader o Kulturverksamheten o Stöd till föreningar (med undantag av stöd till sociala föreningar) o Beslut om prövningsavgifter inom skolväsendet o Tillstånd och tillsyn enligt lotterilagen o Tillhandahålla lokaler och anläggningar för sport- och fritidsverksamhet o Måltidsverksamhet Nämndens ansvarsområde är komplext och ställer höga krav på ledning och styrning. De stora verksamheterna som förskola och skola är dessutom styrda direkt av nationella styrdokument med målsättningar för kvalitet och krav på kvalitetsuppföljningssystem. Detta måste nämnden ta hänsyn till vid den kommunala styrningen och uppföljningen. De dubbla styrningarna, den nationella och den kommunala, gör att styrmiljön är oerhört känslig och lätt riskerar att bli den enskilda medarbetarens uppgift att välja mellan olika mål och uppdrag. Med andra ord är risken för tjänstemannastyre inom flera av nämndens verksamheter hög. s revisorer bedömer att det finns en risk att verksamheterna inom bildningsnämndens ansvarsområde inte håller tillräckligt hög kvalitet till följd av bristande styrning och ledning. Revisorerna bedömer vidare att det är väsentligt att en så stor del av kommunens verksamhet och ansvar bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. 2
3. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma om formerna för styrning, ledning och kontroll av bildningsnämndens verksamhet stödjer god kvalitet i förskola och skola. Vi har därför Granskat om formerna för styrning, ledning och kontroll av grundskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete avseende måluppfyllelse och förbättrad betygsnivå. 4. Avgränsning Jämfört väsentliga kvalitetsnyckeltal för grundskoleverksamheten och förskoleverksamheten Granskningen har omfattat styr- och ledningsmiljön och dess konsekvenser för möjligheten till god kvalitet i verksamheten. Granskningen omfattar ej innehåll och struktur på kvalitetsarbetet utifrån målen i de nationella styrdokumenten. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om verksamheten har förutsättningar att uppfylla Skollagen och förarbeten Aktuella läroplaner 6. Ansvarig nämnd Granskningen har avsett bildningsnämnden. Rapporten är saklighetsgranskad av förvaltningschef bildningsförvaltningen 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän Benchmarking 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Sara Linge, konsult, under ledning av Karin Helin Lindkvist, certifierad kommunal revisor. 3
9. Jämförelse nyckeltal En jämförelse av kvalitetsnyckeltal för med andra kommuner måste utvärderas med försiktighet på grund av det låga antalet elever i årskurs nio varje år. Statistiken bygger på endast ca 60 75 elever i varje årskull vilket innebär att siffrorna kan variera mycket mellan åren beroende på elevsammansättningen det innevarande året. har avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. De ensamkommande barnen är mellan 13 18 år vilket innebär att de barn som anländer och börjar i grundskolan endast har ett eller ett par år kvar av grundskolan innan de ingår i statistiken nedan. Situationen är densamma i flera andra av länets kommuner och inte unik för Hällefors, däremot måste denna parameter finnas med i analysen av kommunens nyckeltal. 9.1 Grundskolan Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 i kommunen är relativt övriga landet lågt. Hela Örebro län uppvisar dock låga genomsnittliga meritvärden i jämförelse med riket vilket gör att inte avviker från länssnittet.
Andel elever som uppnått målen i alla ämnen är ett mått som visar undervisningens bredd. D v s får alla elever den undervisning de behöver för att klara målen i skolan. Även här ligger Hällefors lägre än genomsnittet i landet. Men precis som för meritvärdet ovan så ligger hela Örebro län lågt i förhållande till övriga landet, vilket gör att Hällefors inte avviker nämnvärt från medel i länet. En tendens som man observerat i kommunen är att elever som är yrkesinriktade redan i grundskolan väljer bort att få betyg i språk. Detta avspeglas i statistiken ovan. Det har inte framkommit i granskningen om detta är något nämnden arbetar aktivt med att komma tillrätta med. Varje år räknar Skolverket ut ett förväntat meritvärde för årskurs nio i varje kommun. Det förväntade värdet är baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund samt fördelningen flickor/pojkar.
Ovanstående diagram visar länets kommuners avvikelser mot det förväntade värdet. Dvs det värde som eleverna borde nå upp till om skolan kvalitetsmässigt erbjuder en undervisning på medelnivå. Allt under 0.0 är en negativ avvikelse, d v s eleverna når inte upp till det förväntade meritvärdet. Allt över 0.0 är en positiv avvikelse, d v s eleverna har bättre meritvärde än förväntat utifrån sin bakgrund. Även här uppvisar hela Örebro län en mycket dyster bild. Samtliga kommuner uppvisar en negativ avvikelse mot det förväntade värdet. s elever når inte heller upp till det förväntade meritvärdet, men kommunen avviker mindre än övriga kommuner. har identifierat matematik som en svag länk för resultatet i skolan. Detta har man enligt uppgift tagit tag i och prioriterar matematikundervisningen genom att bland annat delta i det nationella matematiklyftet. Ovanstående diagram visar motsvarande siffror fast för gymnasieskolan. Vid en analys av grundskolans och förskolans verksamhet kan det ibland vara värdefullt att ta med även nästa steg i utbildningsväsendet, d v s gymnasieskolan. Här uppvisar Hällefors mycket positiva resultat jämfört med det uträknade förväntade utfallet. Resultaten i Hällefors skolor är relativt övriga länet inte uppseendeväckande. Däremot finns ett stort utrymme att öka kvaliteten i skolan. Vår bedömning är att kommunens eget arbete med jämförelser är oerhört viktigt för att söka öka kvaliteten i den egna verksamheten. Mot bakgrund av att länet i stort inte uppvisar speciellt bra resultat för skolan är det av största vikt att nämnden även tittar utanför länet i sina jämförelser. Vi kan konstatera att det inte framkommit något i granskningen kring hur nämnden arbetar med elever som redan i grundskolan väljer bort ämnen som inte är avgörande för behörigheten till yrkesprogrammen i gymnasiet. Vi anser det vara väsentligt att nämnden aktivt arbetar med grundskolans uppdrag att ge alla elever en grund i samtliga ämnen oavsett framtida karriärval.
Vi bedömer det som svårt att uppnå de nationella målen för grundskolan om inte nämnden uppmärksammar och prioriterar detta. 9.2 Förskolan Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på den pedagogiska verksamheten och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen. Kvaliteten på den pedagogiska verksamheten bedöms utifrån måluppfyllelsen och verksamhetens förutsättningar. Att förskolan endast ska ha strävansmål innebär i sig att det inte finns några officiella resultatnyckeltal för förskoleverksamheten. Hur kvalitet mäts och följs upp i förskoleverksamheten uttrycks bäst i förskolans egen läroplan. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Ur Lpfö 98 På grund av detta speciella sätt att följa upp kvalitet i förskolan är det svårt att jämföra olika kommuners kvalitetsnivå i förskolan. Bland annat kan nämnas att SKL inte genomför några öppna jämförelser inom verksamhetsområdet. Det genomförs dock insamlingar av vissa mått som bedöms bidra till god kvalitet i förskolan och mått som anses vara en förutsättning för att kunna följa och arbeta med kvalitetsutveckling i den egna verksamheten. Detta gäller bland annat just den strukturerade dokumentationen av barnens utveckling och insamlingen av barns och föräldrars synpunkter och behov. 7
Insamlingen av dessa kvalitetsnyckeltal är ännu så länge frivillig för kommuner att delta i. har inte rapporterat in dessa varför benchmarking inom kvaliteten i förskolan inte är möjlig att genomföra. Enligt uppgift kommer kommunen att börja rapportera Förskolan i Hällefors dokumenterar enligt uppgift både barnen och verksamheten. Barnen dokumenteras genom min pärm som liknar portfoliodokumentationen men mindre formell. Verksamheten dokumenteras och följs upp genom förskolans kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen planerar, dokumenterar, följs upp och utvärderas och ligger därefter till grund för åtgärdspunkter för ökad måluppfyllelse inför kommande verksamhetsår. Kvalitetsredovisningen är ett levande dokument under hela året. Utöver kvalitetsredovisningen och dokumentation av de enskilda barnen genomförs föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal sker enligt uppgift med föräldrarna minst en gång per år. Att kommunen inte rapporterar in kvalitetsnyckeltal för förskolan innebär att det inte går att genomföra någon benchmarking med andra kommuner. Kommunen har därför idag ingen möjlighet att följa och utvärdera sin egen verksamhet genom jämförelser med andra. Vi ser detta som en förutsättning för att kunna arbeta med kvalitetsförbättringar och en god styrning och ledning av verksamheten. Dokumentation av barnen och verksamheten genomförs enligt uppgift. Denna dokumentation ligger sedan till grund för åtgärdspunkter för ökad måluppfyllelse. Detta arbetssätt är helt i enlighet med de nationella styrdokumenten. Det är vår mening att måluppfyllelsen kan stärkas ytterligare om arbetssättet struktureras och följs upp årligen så att intern kontroll av kvaliteten i förskolan blir möjlig i högre utsträckning än idag. 9.2.1 Personalens utbildningsbakgrund Bemanningsstrukturen är enligt uppgift 2 förskollärare och 1 barnskötare per avdelning. Ingen officiell statistik rapporteras in av Hällefors kring detta. I och med utformningen av förskolans läroplan vilar ett stort ansvar för den pedagogiska delen av verksamheten på förskollärarna. Detta innebär i praktiken att det bör finnas minst en förskollärare på varje avdelning. Den bemanning som idag finns i s förskolor är mycket väl sammansatt för att klara läroplanens mål i förskolan. Vi kan konstatera att idag uppfyller det som många andra kommuner satt som mål för bemanningsstrukturen för förskolan. 9.2.2 Antal barn/årsarbetare Målet som uttrycks i Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskola är 5 barn per årsarbetare. Den genomsnittliga siffran för riket är 5,5 barn 2012. Det bör dock påpekas att det inte finns någon bestämmelse om ett tak för antal barn/årsarbetare i Sverige. Detta motiveras ofta med att 8
det inte finns någon optimal gruppstorlek eller personaltäthet och att man istället bör anpassa sig till de förutsättningar som råder. I genomsnitt i finns 6,3 barn/årsarbetare i förskolan. Ett högt antal barn per årsarbetare innebär alltid en risk för att den pedagogiska delen av verksamheten får stå åt sidan och omvårdnadsdelen prioriteras. Detta blir ofta effekten av att större barngrupper innebär mindre tid för personalen till planering och dokumentation av verksamheten. 10. Former för styrning, ledning och kontroll Vid utövande av ledarskap är det viktigt att det finns former för styrning, ledning och kontroll. Formerna för styrningen bör vara tydliga och transparenta så att var och en i organisationen vet sin roll och kan agera utifrån denna. 10.1 Grundskolan Kvaliteten i grundskolan och erbjudande av en likvärdig skolgång oavsett vilken av skolorna i kommunen en elev går i, är stora frågor för den kommunala styrningen av skolverksamheten. Det är därför ännu viktigare att former för ledning och samordning är tydliga och väl fungerande. Vidare har skolan ett unikt uppdrag som kommer direkt från nationell nivå och riktar sig till rektor. Detta gör att rektor är uppdragstagare och målstyrd både från nationell nivå och från kommunal nivå. Även detta är något som den kommunala styrningen måste förhålla sig till för att klara att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Vi har inte identifierat något inom ramen för denna granskning som tyder på att den kommunala och den nationella styrningen konkurrerar med varandra. Vi bedömer att Hällefors styrmiljö stödjer det nationella uppdraget så att inga konflikter uppstår i styrningen. 9
10.2 Förskolan I läroplanen för förskolan samt i Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan anges att kommunen tydligt bör ange hur ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. Vidare ska förskolechefen se till att det finns system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten. Kommunen bör också ha system för resursfördelning som tar hänsyn till att olika förskolor behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag. Förskolan har genom skollagstiftningen och läroplanen för förskolan ett kvalitetsuppdrag. Detta fördelas i de nationella styrdokumenten på förskolechef och förskollärare. Det innebär att förskolechef och förskollärarna är uppdragstagare och målstyrda både från nationell nivå och från kommunal nivå. Detta förhållande är något som den kommunala styrningen måste förhålla sig till för att klara att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt.
Det nationella uppdraget till förskolechefen innebär i praktiken att förskolechefen organisatoriskt måste ha tillräckligt nära till verksamheten för att kunna leda arbetet både dagligen och strategiskt genom kvalitetssystem. Genom att kommunen har en chef som endast arbetar med ledning av förskolor, dvs att förskolorna har en egen organisation skild från skolans, möjliggör att chefen för verksamheten att vara nära verksamheten och ha kunskap om verksamhetens särart. Det nationella uppdraget till förskollärarna innebär i praktiken att de måste ha mandat och tid att planera det pedagogiska innehållet i verksamheten för att uppnå god kvalitet. I finns gott om förskollärarresurs för att ha goda förutsättningar att planera och genomföra en pedagogisk verksamhet. Det höga antalet barn per årsarbetare är dock ett bekymmer utifrån aspekten att tid för uppföljning och planering av verksamheten ska kunna genomföras på en tillräcklig nivå. Kraven på dokumentation och uppföljning innebär även det att arbetslaget måste ha tillräcklig tid för planering och föräldrakontakt för att kraven ska kunna uppfyllas. Vi bedömer att förskolechefens uppdrag är så formulerat att det stödjer en god måluppfyllelse för förskolan. Vidare bedömer vi att andelen förskollärare i verksamheten är en mycket god grund för hög måluppfyllelse. Däremot ser vi en risk i att antalet barn per årsarbetare är så högt då det kan vara svårt för såväl förskollärare som arbetslaget i stort att uppfylla sitt ansvar enligt den nationella styrningen för förskolans måluppfyllelse.
10.3 Styrdokument Bildningsnämnden har fattat beslut om Bildningsnämndens måldokument giltigt 2011-2014. I dokumentet anges såväl visionära mål som huvudsakliga målområden för skolverksamheten under perioden. Under målområdena finns en rad mål uppsatta. För respektive mål finns också uppställt hur dessa ska följas upp. I november 2012 har Bildningsnämnden antagit mätbara resultatmål för 2013 som också ska följas upp i den interna kontrollen och avrapporteringarna uppåt i organisationen. Målen är 6 st till antalet och anger de prioriterade målen för innevarande år. De prioriterade målen är något mer konkreta än de mål som anges i måldokumentet för 2011-2014. Resultatmålen utgår från i första hand fullmäktiges inriktningsmål i enlighet med kommunens verksamhets- och ekonomistyrningspolicy samt till viss del utifrån Bildningsnämndens måldokument 2011-2014. Enligt förvaltningsledningen förväntas samtliga arbeta med samtliga resultatmål. Vid intervjuer med enhetschefer framkommer att det inte är tydligt vilket uppdrag man har/har uppfattat att uppfylla resultatmålen. Kulturskolan har egna riktlinjer för verksamheten genom beslut av fullmäktige. Vi kan notera att de mål som antagits i måldokumentet för 2011-2014 är många till antalet vilket kan göra dem svåra att förhålla sig till. Risken med många mål är att inga mål blir styrande eftersom det inte går att förhålla sig till allt. En annan risk är också att många mål utan prioritering gör att prioriteringar ändå kommer att ske i verksamheten, men istället av tjänstemännen, vilket i sin tur gör att styrningen inte hamnar på den demokratiska nivån som är avsikten. I enlighet med kommunens verksamhets- och ekonomistyrningspolicy så har nämnden nu fattat beslut om prioriterade mål. Dessa är färre till antalet och gäller för innevarande år. Vi ser positivt på detta då vår bedömning är att det tydliggör och stärker styrningen. Kopplingen mellan nämndens tidigare måldokument är dock inte helt tydlig vilket också kan konstateras i intervjuer med företrädare för verksamheten. Det råder olika uppfattning om vilka mål som är styrande för respektive verksamhet vilket är olyckligt. Vår bedömning är att färre mål och en tydligare styrkedja med mandat neråt i organisationen att förhålla sig till målsättningarna och skapa en god verksamhet skulle gagna måluppfyllelsen i kommunens förskolor och skolor. Vår bedömning är vidare att ett tydliggörande av politikens roll och tjänstemännens verkställande roll skulle gagna styrningen och måluppfyllelsen i alla delar. Vi bedömer att fullmäktiges dokument om verksamhet och ekonomistyrningsprinciper måste förtydligas inom nämndens verksamhetsområde för att tydliggöra nämndens egen styrkedja ner till verksamhetsnivå så att styrningen inte stannar vid nämndsmålen. Vi kan notera att kulturskolan har ett eget styrdokument i form av riktlinjer för verksamheten som fattats av kommunfullmäktige. I detta avseende är det av största vikt att nämnden är uppmärksam så att nämndens styrning av verksamheten utgår från dessa riktlinjer så att ingen konkurrens uppstår i styrningen av denna verksamhet. 12
10.3.1 Organisation Nämndens skolorganisation är förhållandevis liten till sin omfattning och mycket tydlig. Det finns två rektorer i kommunen med ett tydligt uppdelat ansvar för varsin skola samt ansvar för gemensam central organisation för modersmål och elevhälsa. Rapporteringsgången är tydlig och det finns en tydlighet i uppföljningsdokument kring vem som rapporterar vad till vem. Rektor är i och med den lilla organisationen naturligt nära sin personal och sin inre organisation och deltar själv på arbetsplatsträffar och gemensamma planeringar med sin personal. Detta ger ett stort utrymme till att diskutera målsättningar och kvalitetsarbetet aktivt för rektor Vår bedömning är att skolans organisation stödjer ett gott kvalitetsarbete. Rektors roll som pedagogisk ledare möjliggörs genom närheten och den lilla organisationen. Vidare har rektor för kommunens största skola fått möjlighet till avlastande administrativ resurs vilket vi bedömer som positiv utifrån rektors möjlighet att ha rollen som pedagogisk ledare. Styrning handlar om processer och det är därför viktigt att kontinuerligt och aktivt stödja processerna så att de fortsätter vara väl fungerande. KPMG, dag som ovan Karin Helin Lindkvist Kundansvarig Sara Linge Konsult 13