ställer stora krav på vården

TEMA Pascal Dos NOD MiX Fablernas Värld Finns bevis för att D-vitaminbehandling verkligen gör nytta? Sid 5 MEDICIN MEDICIN I X-LÄN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 3 OKTOBER 2014 2012 Det Ny föreskrift finns hopp om läkemedel ställer stora krav på vården Pascal är besvärligt att använda och systemet är långsamt. Det tycker många användare, och när det krånglar vet man inte om det är i Pascal eller hos dosapoteket problemet ligger. Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, som gäller från den 1 september, innehåller bindande regler om: obligatoriska läkemedelsgenomgångar för äldre med flera läkemedel och patienter med läkemedelsrelaterade problem uppföljning av läkemedelsgenomgångar och att utse ansvarig läkare för dessa läkemedelsberättelse vid utskrivning från sluten vård. Sid 2 3, 8 Landets äldre har i Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering fått en högvinst. INSIDA INNEHÅLL Men det finns hopp Pascal utvecklas kontinuerligt och flera välkomna förbättringar har redan gjorts. Det är exempelvis betydligt enklare att ändra en ordination nu än det var från början. Efter enkäter bland användarna kommer ytterligare förbättringar inom kort. MiX ger tips på hur du kan lära dig mer om Pascal, vart du vänder dig när det krånglar, skillnaden mellan Pascal och Dosapoteket, och sambandet mellan Pascal och den kommande Nationella Ordinationsdatabasen (NOD). Nu finns också chans att vara med och påverka utvecklingen av NOD och Pascal genom att bli testpilot. Sid 2 4 Ska en bra svensk modell försvinna? En utredning har föreslagit att lagen om Läkemedelskommittéer ska avskaffas. I en Oxikodon ledarkommentar eller oxikodon i Läkartidningen Läkemedelsverket framhålls att förslaget kräver tydligare är dåligt. namn på depotpreparat. Sid Sid 2 3 4 2012 I Fablernas års Forum värld fick Kaffe höga betyg är farligt av deltagarna. för hjärtat. MiX presenterar innehållet i 2013 års Forum. Boka redan nu! Sid 45 Användning LB-nytt Nyheter av läkemedel i den elektroniska på icke-godkänd Läkemedelsboken. indikation var går gränsen för patientsäkerheten? Sid 6 Fel Kort i läkemedelslistorna om Lagerstatus är mycket på vanligt apotek, men licentmotivering, är felen vanligare två ersättare. i sjukvårdens eller apotekens listor? Sid 6 Nya Mellansvenskt belopp i högkostnadsskyddet Läkemedelsforum för läkemedel. Sid Sid 7 6 Söktjänst. Apotek har inte alltid läkemedel i lager. En kedja har infört en söktjänst som underlättar för patienterna. Sid 7 Det råder skilda meningar om vem som ansvarar för patientens läkemedelslista. Läkemedelskommittéerna Sid 7 8 Ortopedkliniken och Läkarförbundet i Uppsala har tillsammans byter ut oxykodon gett ut riktlinjer. och diklofenak. Sid 7 Backsidan. Sid 8

MiX 3 2014 TEMA Pascal Dos NOD PASCAL PAtientens SAmlade Läkemedelslista Pascal ordinationsverktyg Pascal ordinationsverktyg är ett nationellt verktyg för ordination av dosläkemedel, när patienten får sina mediciner fördelade i påsar. Det rör sig om cirka 200 000 patienter, och alla vårdgivare (landsting, kommun och privata vårdgivare) använder Pascal. Utvecklingen av Pascal har skett i nära samarbete med vården och det används av sjuksköterskor, läkare och barnmorskor samt andra som ordinerar till dospatienter. Totalt är det cirka 56 000 användare inom hälso- och sjukvården. För att kunna göra en så bra ordination som möjligt, behöver den person som gör ordinationen tillgång till information om läkemedel och om patienten. Bland det viktigaste är informationen om vilka andra läkemedel patienten redan tar, så att inte kombinationen av läkemedel orsakar problem för patienten. Med hjälp av informationen blir det lättare för den som ordinerar att beskriva för patienten hur de olika läkemedlen bör användas. Beroende av andra tjänster För en säker inloggning används SITHS-kort och information från katalogtjänsten HSA. Tjänsterna är nödvändiga för att Pascal ordinationsverktyg ska uppfylla patientdatalagen. Därtill använder Pascal tjänsteplattformen för utbyte av information med dosproducenter. För datakommunikation används Sjunet. All läkemedelsspecifik information hämtas från Svensk informationsdatabas för Läkemedel (SIL). Det är landstingen som beslutat att ta fram ett eget verktyg för ordinationer och Inera AB har utvecklat Pascal ordinationsverktyg på uppdrag av Sveriges landsting och regioner. Pascal utvecklas och förbättras I slutet på september uppdaterades Pascal med förbättringar och nya funktioner. Nedan beskrivs några av nyheterna. Registrera och ordinera i ett flöde Möjlighet att registrera och ordinera i ett flöde införs, vilket innebär att icke-förskrivare kan förebereda/spara patientdata i Pascal som sedan förskrivare kan bekräfta eller ändra i samband med att patienten samtycker till att bli dospatient. Förskrivaren behöver i och med denna lösning inte lämna ut sin förskrivarkod. Förskrivaren kan omedelbart efter registreringen av samtycket börja ordinera, däremot behöver förskrivare inte ordinera i samband med registreringen av samtycket. Vyn, hjälptexter och beslutsstöd Bättre design för vyn som gör att användare inte ska behöva skrolla så mycket för att nå rätt information. Hjälptexter som användaren kan aktivera efter behov i vyn Ny ordination och i läkemedelslistan och samtidigt göra sina arbetsuppgifter. Beslutsstödet för läkemedel som bör undvikas av äldre har tydliggjorts. Sätt-ut-dialogen ska inkludera beslutsstödsvarningar, vilket innebär att interaktionsvarning och uppmärksamhetsinformation för läkemedel som är föremål för utökad bevakning kommer visas i Sätt ut-dialogen om de är tillämpliga. Förnya-dialogen ska inkludera beslutsstödsvarningar såsom interaktionsvarning, dubblettvarning, narkotikaklassning, graviditet, amning, läkemedel som är föremål för utökad bevakning och läkemedel som bör undvikas av äldre. Användarnas synpunkter efterfrågas I början av året deltog 844 Pascalanvändare i en webbenkät. Över hälften var sjuksköterskor och lite mer än 40 procent var läkare. Användarna arbetade inom kommun, landsting och hos privata vårdgivare. I enkäten kunde man även lämna synpunkter och förslag på förbättringar och det skrevs flera hundra svar. Nu har alla svar sammanställts och en första analys genomförts. Många av användarna har haft kommentarer om en del funktioner och uppdateringar som åtgärdades i och med den uppdatering som genomfördes 1 juni (Pascal handbok kapitel 17). Andra förslag eller synpunkter rörde pågående utveckling hos Inera samt funktioner och förbättringar som kom i den uppdatering som genomfördes i slutet av september. Men det finns också förslag som kräver djupare analys och granskning innan de kan tas fram. Förutom att en del förslag på förbättringar är klara, under utveckling eller behöver utredas ytterligare, upptäckte Inera under sammanställningen av svaren att många inte har kunskap om de funktioner som redan finns i Pascal. För att möta upp detta arbetar Inera med att ta fram utbildningar. Utbildning i PASCAL Du kan själv lära dig använda Pascal genom Handboken på nätet. Den är enkelt och pedagogiskt uppbyggd och du kan lätt välja vilka delar av Pascal du vill lära dig om. På Plexus Pascal-sida hittar du länkar till Handboken, rutiner och manualer m m. Där finns också en inloggning till utbildningsdatabasen där du kan träna. Skriv pascal i Plexus sökruta. När du är inloggad i Pascal finns också länken till Handboken i form av en boksymbol. Direkt länk till Pascals handbok: http://handbok.eordinationpascal.se/ Inera ordnar kurser i Stockholm. Se Ineras hemsida. Nya AT-läkare i Gävleborg får introduktion i Pascal och Dos. Vid önskemål om lokal utbildning i Pascal, kontakta IT-support. Problem? Problem / frågor om Pascal: landstingets IT-support tel 0650-92526 it-support@lg.se (exempelvis problem med inloggning och applikationsfrågor.) Privata vårdgivare som har avtal med landstinget hänvisas också till landstingets IT-support, medan kommunernas användare skall vända sig till motsvarande funktion i respektive kommun. Vid frågor som rör Dosapoteket, exempelvis leveransfrågor, vänd dig till Apotekstjänst AB, tel 010-221 69 70 eller kundtjanst@apotekstjanst.se Det har visat sig vara svårt för användarna att hålla isär vad som hör till Pascal och vad som hör till Dosapoteket. Apotekstjänst har sammanställt vanliga frågor; se artikeln på sid 4. 2

MiX 3 2014 TEMA Pascal Dos NOD Frågor och svar Fråga Vad är skillnaden mellan Pascal och NOD? Svar Pascal ordinationsverktyg en webbapplikation och ett användargränssnitt som i dag används för att ordinera och hantera beställningar av läkemedel till patienter som får en del av sina läkemedel förpackade i dospåsar. För dessa patienter har vården via Pascal direktåtkomst till receptinformationen i receptregistret hos ehälsomyndigheten. NOD är den samlade lagringsplatsen för läkemedelsordinationer inom ramen för den sammanhållna journalföringen och innehåller patientens samlade läkemedelslista. Pascal och vårdsystemens läkemedelsmoduler kommer när NOD är utvecklat och i drift att kopplas till NOD. Pascal går då att använda för alla patienters ordinationer. Fråga Varför måste dosordinationer via Pascal journalföras? Svar Pascal är för dospatienters ordinationer i dag kopplat till receptregistret som inte lagligen är att betrakta som journalhandling. Detta förklarar varför information som skrivs in i Pascal för dos inte automatiskt är journalförd, utan måste dokumenteras även i användarens journal. När NOD är utvecklat och i full produktion kommer Pascal ordinationsverktyg vara kopplat till NOD och därmed kommer information som skrivs in via Pascal även att vara journalhandling. Fråga Vad är NOD? Svar NOD, Nationell ordinationsdatabas, kommer att vara den samlade lagringsplatsen för alla patienters läkemedelsordinationer inom ramen för den sammanhållna journalföringen, och innehålla patientens samlade läkemedelslista. Det kommer att gå att komma åt informationen i NOD via Pascal ordinationsverktyg och via de vårdsystem som integrerar med NOD, det vill säga anpassas till de tjänster som utvecklats för att läsa och skriva i NOD. Fråga Vad är den samlade läkemedelslistan? Svar Den samlade läkemedelslistan är den lista över patientens läkemedelsordinationer (och läkemedelsförskrivningar) som journalförs i NOD och som kommer att kunna tillgängliggöras via Pascal ordinationsverktyg och integrerade vårdsystem. All information om vilka läkemedel patienten fått rekommenderat lagras på ett ställe och visas i samma lista. Målet med den samlade läkemedelslistan är att skapa en samlad bild av vilka läkemedel en patient har, oavsett hur och var patienten fått dem. Var med och testa Pascal för NOD Inera söker vårdenheter som är intresserade av att ingå i en första Pilot avseende Pascal för NOD. Piloten startar under första kvartalet 2015 och pågår i cirka fyra månader. Inera kommer att informera och utbilda alla användare som ingår i Piloten och finnas tillgängligt för hjälp och stöd under hela testperioden. En fördel med att ingå i Piloten är att du får möjlighet att utvärdera och påverka Pascal för NOD utifrån funktionalitet, utseende och användarvänlighet. Du kommer också att kunna utvärdera ehälsomyndighetens tjänster för NOD och medverka till att dessa går att använda för byggande/integration av en läkemedelsmodul i journalsystem samt att utvärdera verktyget Pascal för NOD, inklusive DOS. Intresseanmälan och frågor: Jan Ahlén, tel 0730 49 68 18 jan.ahlen@inera.se En av fördelarna med att ingå i Piloten är att du får möjlighet att utvärdera och påverka Pascal för NOD utifrån funktionalitet, utseende och användarvänlighet. 3

MiX 4 2014 TEMA Pascal Dos NOD Dosapoteket eller Pascal Kort om läkemedel Namnändring av oxikodonläkemedel förebygger förväxling Dosapoteket Apotekstjänst har noterat att många förskrivare har problem med att använda Pascal. Nedan följer några exempel som rapporterats av Apotekstjänsts farmaceuter: Förskrivningar av hela förpackningar då det ska vara i dospåsar. Förskrivare lyckas inte göra akutbeställningar av dospåsar eller tvärtom och markerar att det ska vara akut när detta inte behövs. Val av fel förpackningsstorlek för hela förpackningar, vilket Apotekstjänst måste korrigera. Förskrivaren vill att Apotekstjänst ska kontrollera att den dels har gjort rätt, dels att inmatningen har registrerats. Förskrivaren verkar ha svårt att se vad den har gjort i Pascal; exempelvis dispenserbart eller helförpackningordination. Förskrivaren har svårt att se in- och utsättningsdatum och vill att Apotekstjänst kontrollerar. Förskrivaren kan inte förlänga/återinsätta vissa recept (exempelvis licenser) och vill att Apotekstjänst ska göra detta åt dem. Förskrivaren har problem att flytta helförpackningsordinationer till dispenserbart. Förskrivaren känner inte till att den, för att sätta in eller ut något recept innan nästa första dosdag, måste akutmarkera. Kundtjänst lämnar nedan ytterligare exempel på frågor som kommit till Dosapotekets kundtjänst: Hur akutbeställer jag? (Akut produktion.) Hur får jag in ett tidigare insättningsdatum? Varför hittar jag inte den här specifika dosmottagaren? Varför får jag inte kontakt med server? Hur registrerar jag en ny dospatient? (i systemet; var ska läkaren klicka samt vilka uppgifter behövs) Hur lägger jag in dosrecept? Hur lägger jag in akutbeställning? Alla förskrivare känner inte till sin förskrivarkod och undrar om kundstjänst vet. Hur ändrar jag insättningstid? Hur ändrar jag hel förpackning till dosrulle? Hur tar jag bort eller sätter in medicin? Hur ändrar jag dosering? Kommentar De flesta av frågorna ovan ska inte ställas till Apotekstjänst, utan till din lokala support för Pascal (se artikeln på sidan 2). Namnändringar för oxikodonläkemedel kommer att göras för att minimera förväxlingsrisken mellan kortverkande beredningar och depotberedningar. Fortsatt vaksamhet krävs tills namnändringarna är fullt genomförda. Oxikodon är godkänt för användning vid långvarig, svår opioidkänslig smärta, såsom vid cancer. Läkemedelsverket (LV) skrev 2013 om att förväxlingsrisk finns mellan kortverkande beredningar och depotberedningar med oxikodon, en förväxling som kan ge allvarliga konsekvenser. Efter att ha utrett möjligheterna att minska risken för förväxling har LV beslutat att alla oxikodonläkemedel i form av perorala depotberedningar (depottabletter och depotkapslar) behöver byta namn så att ordet Depot läggs till i läkemedelsnamnet. I de fall produkten har ett så kallat fantasinamn ska Depot placeras efter fantasinamnet. I de fall produkten har ett generiskt läkemedelsnamn ska Depot placeras mellan substansnamnet och företagsnamnet, exempelvis Oxikodon Depot Företagsnamn. De företag som säljer depotberedningar av oxikodon har anmodats att komma in med ansökan om namnändring. Källa: Läkemedelsverket den 21 mars 2014. Kommentar I skrivande stund har endast Actavis ändrat namn. Deras långverkande preparat heter Oxikodon Depot Actavis. Enligt Läkemedelsverkets beslut ska även OxyContin byta namn till OxyContin Depot. 4

MiX 3 2014 I Fablernas Värld Kaffe skadligt för hjärtat Kaffets effekter på människan har diskuterats länge. Korttidsstudier visade på en relation mellan koffein och högt blodtryck, högt kolesterol, insulinresistens och arytmier, och kaffe sågs som en kardiovaskulär riskfaktor. Även epidemiologiska studier har antytt att kaffedrickande var associerat med högre risk för kardiovaskulär sjukdom. Efterhand växte det fram en mer nyanserad bild av förhållandet kaffe kardiovaskulär risk. För det första tydde inte prospektiva kohortstudier på en association mellan kaffekonsumtion och kardiovaskulär risk. För det andra verkade det vara så att regelbundna kaffedrickare utvecklade partiell tolerans mot koffeinets effekter på kroppen. Upptäckten av en stor mängd andra substanser i kaffe fick forskare att förstå att kaffets effekter inte kunde likställas med enbart koffeinets. För det tredje kunde sammansättningen av bioaktiva substanser variera stort beroende på kaffets framställningsprocess, vilket kunde vara en orsak till skillnader som observerades i kaffestudier Under senare år har flera metaanalyser publicerats som ytterligare belyser förhållandet mellan kaffe och kardiovaskulär risk. RISKFAKTORER Metaanalyser av förhållandet regelbunden kaffekonsumtion hypertoni visar att kaffets påverkan på blodtrycket verkar vara neutralt. Effekterna på lipidmetabolismen är överlag negativa, i alla fall i korttidsförsök. Totalkolesterol och LDL ökar, HDL påverkas inte. Mest påverkas lipiderna av kokat kaffe och hög konsumtion. Däremot finns ett starkt samband mellan kaffekonsumtion och minskad risk för diabetes. Myter inom medicinen del XLI KARDIOVASKULÄR SJUKDOM I förhållande till noll koppar kaffe ses ingen signifikant skillnad i risk för kranskärlssjukdom med vare sig moderat, hög eller mycket hög kaffekonsumtion. Beträffande risken för hjärtsvikt ses en signifikant minskad risk med 1 5 koppar per dag, en tendens till minskad risk med 5 8 koppar per dag och ingen skillnad med mer än 8 koppar per dag (jämfört med noll koppar kaffe per dag). För stroke ses en signifikant minskad risk vid fyra eller fler koppar per dag jämfört med noll. En metaanalys för att bedöma den totala kardiovaskulära risken omfattade 36 studier. Konsumtionen indelades i fyra grup- per: noll koppar, 1,5 koppar, 3 koppar och 5,5 koppar kaffe per dag. En signifikant minskad risk på 11 15 procent sågs för grupperna som drack 1,5 och 3 koppar per dag jämfört med noll koppar. Även för gruppen med störst konsumtion var risken lägre, men inte signifikant. ARYTMIER En vanlig biverkan av kaffe är hjärtklappning. Ett par studier har försökt utläsa hur konsumtionen förhåller sig till risken för arytmier. Den visade sig inte vara förknippad med någon ökning av förmaksflimmer. I en studie sågs t o m en minskad risk för inläggning på sjukhus för hjärtarytmier. MORTALITET En metaanalys av den totala mortaliteten i förhållande till kaffekonsumtion visade en signifikant minskad dödlighet på tolv procent för kaffedrickarna i förhållande till de som drack mindre än en kopp per dag. Den totala risken för död av kardiovaskulära orsaker var minskad, dock inte signifikant. Ingen skillnad sågs i dödligheten i cancer. Slutsats Om man är försiktig kan man dra slutsatsen att kaffedrickande inte är farligt för hjärtat. Kanske är det till och med så så att den ger en lägre kardiovaskulär sjukdomsrisk och dödlighet. Källa: Lindstedt I; Vaskulär Medicin nr 1/2014. 5

MiX 3 2014 Läkemedelsboken Ny server Nya appar Kort om läkemedel Var finns medicinen? Den elektroniska Läkemedelsboken (LB) har lanserat ett par nyheter. Dels en ny betydligt kraftfullare och snabbare server. Dels appar för ios, (iphone och ipad) som Androidbaserade smarttelefoner och läsplattor som ger en snabbare navigering av LB på mobila enheter. Apparna kan laddas ner helt utan kostnad, se www.läkemedelsboken.se. Dessa nyheter gör att det nu oavsett om du använder stationär dator eller mobila enheter går ännu snabbare att navigera runt på sidan, att det går att göra sökningar i syfte att använda LB:s producentobundna information även i den mest stressade kliniska situation. Nu finns även möjligheter med LB:s öppna webbtjänster; api:er (application program interface). En sådan webbtjänst möjliggör användning av den information som finns tillgänglig via www.läkemedelsboken.se. Med dess tjänster kan man mycket enklare integrera LB:s innehåll i andra system; exempelvis ett journalsystem. Informationen kan användas i interna sökmotorer för intranät, ge kontextuell information kring preparatnamn och användas som sökmotor för preparat och ATC-rubriker. Webbtjäns-terna är fria att användas av alla, men kräver ett visst programmeringsarbete. En användbar nyhet på FASS.se är att det nu går att se om ett läkemedel finns i lager på ett visst apotek. Klicka på rutan Lagerstatus under rubriken Sök apotek med läkemedlet i lager. (Se bilden ovan) Sortimentsnyheter Den 30 september avregistrerades Pred- Clysma. Ett alternativ är Prednisolon Klysma AB Unimedic 31,25 mg. I och med Natriumklorid Abcur 500 mg tablett nu registrerats i Sverige får APL inte länge tillhandahålla Natriumklorid APL 500 mg kapsel. Licensmotivering till patienten Vid behov av licensförskrivning måste förskrivaren fylla i en licensmotivering. Blankett finns på: www.lakemedelsverket.se. Eftersom licensen måste sökas av samma apotek som sedan ska expediera läkemedlet är det bra om patienten får den ifyllda licensmotiveringen och därmed kan lämna in den på valfritt apotek. Om licensmotiveringen skickas exempelvis till ett apotek på sjukhuset kan patienten inte hämta ut läkemedlet på sitt lokala apotek. Patienten har rätt att få tillbaka motiveringen av apoteket för att ha möjlighet att lämna in den på ännu ett apotek. Läkemedelsforum 4 5 februari Ämnen för Mellansvenskt Läkemedelsforum 2015 Medicinska genombrott vad vinner vi på nya terapier? (Hepatit C, bröstcancer, malignt melanom) Barn och läkemedel (Ny rekommendationslista) Parkinson och MS (Allmänt om nya behandlingar) Beroendesjukdomar (Iatrogent beroende, alkoholberoende) Njurfunktion (När krävs dosanpassning?) Infektioner, antibiotika (Biologiska läkemedel och infektioner, Resistens vart är vi på väg?) Det finns inga gratisluncher marknadsföring av läkemedel (Hur lyckas läkemedelsföretagen få dig att skriva ut just deras medel?) Kursavgiften är 1 500 kr för två dagar. LK Gävleborg ordnar bussresa. Anmälan görs på www.orebroll.se/lakemedelsforum. På www.orebroll.se/lakemedelsforum finns presentationer från tidigare Läkemedelsfora. Mellansvenskt läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västmanland, Uppsala och Örebro. 6

MiX 4 2014 Läkemedelslista Ny modell för läkarens ansvar för patientens läkemedelislista Läkarförbundet har, i nära samarbete med LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer tagit fram en modell för hur ansvaret för läkemedelsordinationer och för patientens samlade läkemedelsbehandling bäst hanteras i olika situationer. Sveriges läkarförbund och LOK anser att: 1 Ordination som avser läkemedelsbehandling läkemedelsordination innebär förutom beslutet om läkemedelsbehandlingen också ansvar för plan för uppföljning och avslutning av behandlingen. 2 Samtliga ändringar av pågående läkemedelsordinationer innebär att ett nytt beslut om behandling fattas och innebär alltså en ny läkemedelsordination. Detta gäller till exempel beslut om ändrad dosering eller administrationssätt, ändrad behandlingstid inklusive förnyelse av recept, avslutande av behandling och/eller beslut om en förändrad uppföljning av behandlingen. 3 Varje läkare som ordinerar ett läkemedel har ansvar för att denna ordination är lämplig både utifrån patientens hälsotillstånd och övriga läkemedel samt annan pågående behandling eller utredning. 4 Varje läkare som ordinerar ett läkemedel har ansvar för behandling och uppföljning av detta läkemedel, om ej annat överenskommits med kollega. 5 Läkaren ska uppmärksamma patientens hälsotillstånd. Om hälsotillståndet leder till att en pågående läkemedelsbehandling behöver omvärderas, har läkaren ett ansvar för att hantera detta oavsett vem som ordinerat behandlingen. Detta kan hanteras antingen genom en egen ordination eller genom att säkerställa att annan läkare tar detta ansvar. 6 Under förutsättning att inget särskilt framkommit kring patientens hälsotillstånd (se föregående punkt) så tar den läkare som möter patienten inte över ansvar för läkemedelsbehandlingar som är ordinerade sedan tidigare av andra läkare och ej behöver förändras. 7 En bekräftande läkemedelsordination innebär dokumentation av oförändrad behandling, behandlingstid och uppföljning av behandling med läkemedel för vilken annan läkare har ansvar för. En bekräftande läkemedelsordination innebär inte att behandlingsansvaret tas över men att läkaren, enligt punkt 5, har uppmärksammat patientens hälsotillstånd och bedömt att läkemedelsbehandlingen ej behöver förändras utifrån det som är känt. 8 Att en läkare gör en bekräftande läkemedelsordination innebär inte att läkaren tar över ansvaret för uppföljning av behandlingen, om inte särskilda skäl talar för det eller att läkaren själv väljer att göra det. 7

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I GÄVLEBORG OKTOBER 2014 BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande Varierad syn på läkares ansvar för patientens läkemedelslista Ansvar och hantering av patientens samlade läkemedelsordinationer har aktualiserats inte minst mot bakgrund av arbetet med en Nationell ordinationsdatabas (NOD). I läkarkåren finns skilda uppfattningar om och synsätt på detta från att läkarna endast ansvarar för egna ordinationer till ansvar för alla ordinationer. Redan för ett antal år sedan tog LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer initiativ till riktlinjerna Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. Läkarförbundet har vänt sig till Socialstyrelsen och efterfrågat förtydliganden när det gäller ansvar för den samlade läkemedelslistan. Det har ännu inte kommit några sådana förtydliganden. Läkarförbundet har i nära samarbete med LOK tagit fram en modell för hur ansvaret för läkemedelsordinationer och patientens samlade läkemedelsbehandling bäst hanteras i olika situationer. Det är vanligt att patienter har flera sjukdomar som utreds och behandlas av olika personer vid skilda mottagningar. Ansvaret för patientens behandling måste då delas mellan den som möter patienten för stunden och övriga som behandlar patienten. Patienten förväntar sig att den läkare som ordinerar en ny behandling tar ansvar för att behandlingen är lämplig samt att den följs upp. Vidare förväntar sig patienten att läkaren ser till att även behandlingarna ordinerade av andra läkare fortfarande är lämpliga för patienten, det vill säga att hänsyn tagits till förändringar i patientens hälsotillstånd som skulle kunna påverka dessa. En legitimerad läkare är den enda yrkesutövaren inom hälso- och sjukvård som har mandat att under eget ansvar ompröva i princip alla pågående behandlingar och utredningar som en patient genomgår oavsett vem som fattat tidigare beslut. En legitimerad läkare förutsätts kunna ta ställning till patientens samlade sjukdomstillstånd, bedöma tillgänglig information, och om den egna kompetensen är tillräcklig för att själv kunna agera. Den som ordinerar en viss behandling har det fulla ansvaret för att behandlingen är lämplig för patienten, men också för att behandlingen följs upp. Lämplig innebär även att hänsyn tagits till patientens hela sjukdomstillstånd och att andra samtidiga behandlingar inte påverkas negativt. För varje behandling måste den som ansvarar för den göra en bedömning av patientens hälsotillstånd. Om patientens hälsotillstånd förändrats så att en redan pågående behandling behöver omprövas, till exempel genom försämrad njurfunktion, är det den läkare som möter patienten som antingen själv måste ta ansvar för denna omprövning, eller se till att annan läkare gör det. Sveriges Läkarförbund och LOK har sammanfattat sina åsikter i åtta ståndpunkter som publiceras på sidan 7 i detta nummer av MiX. MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: 0740-375007 Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: 026-15 83 36 Simon Gunnarsson, apotekare, sekreterare simon.gunnarsson@lg.se Tel: 026-15 85 30 Johanna Carlsson, info-apotekare johanna.carlsson@lg.se Tel: 026-63 70 67 Extern post Läkemedelsenheten Lednings och verksamhetsstöd Gävle sjukhus 801 87 GÄVLE Intern post Läkemedelsenheten Budstation -67- MiX på nätet www.lg.se/lmk Produktion Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; 2.100 ex.