Sandra Dahlén
Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas) Diskriminering vanligare än väntat Sammantaget visar dessa olika underlag på att diskriminering i vården tyvärr inte är ovanligt, och att verksamheter och vårdgivare behöver utveckla strategier för att motverka diskriminering. (Ojämlika villkor för hälsa och vård, Socialstyrelsen) Hur påverkar stora kategoriseringar och strukturer kring kön, klass, etnicitet/hudfärg, funktionsförmåga, sexualitet och ålder oss i vardagen? Hur skapar det olika livsvillkor? Hur påverkar det hälsa? Hur påverkar det möten och behandling i vården? Hur skapar vi ojämlikhet? (För att kunna skapa om :)
Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Lyfta osynliggjorda grupper Självgranskning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan utan att få glåpord och spott riktat mot mig. - Jag har aldrig fått väldigt obehagliga sexuella inviter, beröringar eller blickar. - Jag har aldrig varit rädd för den person jag lever nära. - Min jobbansökan har nog aldrig blivit bortsorterad pga mitt namn. - Jag kommer in i byggnader utan problem - även om det bara finns trappor.
- Ingen har någonsin varit aggressiv mot mig för att jag har fel kön. - Om jag var på besök i riksdagen skulle folk ta mig för att vara riksdagsledamot. - Dom som ser ut ungefär som mig får ofta framträda i media som kunniga och experter. - Jag har aldrig tvekat att komma ut med min sexuella läggning i klassen eller på jobbet. - Jag har aldrig reflekterat över att min position i klassen, i föreningen eller på arbetet beror på min hudfärg. - Jag tillhör den grupp som vanligtvis får bättre lön utifrån kön. - Jag tillhör den grupp som vanligtvis får mest talutrymme på exvis möten.
Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Vad har jag för position i samhället? Vad får jag för position gentemot de jag möter? Vad behöver jag fylla på med? Fokus normer På förskolans gård tar Pierre Elins mössa och slänger den i vattentunnan. Elin blir arg och säger till pedagogen. Pedagogen svarar att Pierre nog ville visa att han tycker om Elin, men inte vågade göra det på något annat sätt. Han busade ju bara lite. Mössan går att torka. (Lika värde, lika villkor?arbete mot diskriminering i förskola och skola, Rosén, Nordenmark)
Några vanliga föreställningar i samhället: - Alla är hetero - Alla är kvinnor eller män - Kvinnor blir utbrända, män får arbetsskador - Mörka män är traditionella och mer aggressiva än ljusa män - Mörka kvinnor fokuserar på mat och barn - Ljusa kvinnor är moderna - Muslimer är extrema och just islam är en extrem religion - Det normala är att inte blanda in religion i alla aspekter av livet - Man behärskar sig som vuxen om man har ont - Det svenska sättet är det bra sättet - Sverige är ett jämställt land som inte har stora problem med rasism.
Hur påverkar dessa föreställningar din verksamhet? Personalrekrytering, styrelsegrupper/arbetsgrupper? Information på exempelvis hemsida? Kunskapsinhämtning/nätverk? Bemötande? Måste ta ett helhetsgrepp på dessa frågor!
Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete: Normer skapar föreställningar som skapar rutiner. Vilka rutiner behöva jag och vi ändra på för att skapa jämlik vård?
Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete: Hur fördelas resurser? - Vilka ska nås av servicen? Känner sig alla välkomna - tas alla emot? Om alla ska nås måste det stå specificerat vilka alla är. - Finns det särskilda grupper som behöver en extra satsning? - Eller: Kan sämre bemötande ta onödiga resurser? Finns det ämnen/områden där det behövs särskilda satsningar mot just diskriminering? - Ang. återrapportering måste verksamheter få tydliga direktiv om vad det är de ska räkna.
Diskriminering skapar ohälsa Det är väl belagt i internationella studier att rasism och diskriminering har allvarliga negativa effekter på människors hälsa. Konsekvenserna handlar om allt från depression till hjärt-/kärlsjukdomar. I USA finns t ex en mängd studier som visat på samband mellan diskriminering utifrån rasistiska föreställningar och ett kroniskt förhöjt blodtryck. Annan forskning utgår från diskriminering som en stressfaktor/ / Det gäller inte bara den stress som uppstår i en kränkande situation, utan också den stress det innebär att bära på erfarenheter av andra kränkningar och en rädsla att utsättas för något liknande igen. (Intervju med Tove Nilsson med anledning av magisteruppsatsen Att ställa till en scen - en intervjustudie om vårdsökandes motstånd mot rasifiering i svensk sjukvård)
Fallgropar/möjligheter Återskapar vi kategorier med normkritik? - Ej slarvigt - Ej i onödan Kan jämlik vård vara att ibland behandla folk olika? - Oftast försöka behandla lika - Ibland måste vi behandla olika Människor ska få samma förutsättningar till god hälsa och vård - men det behöver inte alltid ske genom samma insatser!
Tänk dig in i att ni tillsammans har jobbat länge och nu äntligen fått till jämlik vård i den verksamhet/område du finns i/ansvarar för. Hur är det i din verksamhet? Vad har ni gjort för att lyckas så bra? Fråga din granne!
Börjar man förstå att det finns subtila mekanismer kommer man långt - då kan man göra mycket. Johan Carlsson Vi fungerar inte alltid som vi skulle vilja göra Göra Hägglund
Vad gör vi på måndag? Vad blir första steget? Vad kan du göra på måndag? Vad tror du att ni skulle behöva börja med att fokusera på? Var ska ni vara om ett år? Vad behöver din avdelning/styrelse/verksamhet för att kunna förändra mer? Mycket som görs - behöver inte alltid uppfinna nya hjul! Tydlighet och struktur Vad gör vi bra? Vad ska vi fortsätta med och stärka?