Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3
Inledning: Försurning är något som påverkar hela jorden. Men det värsta är att det är vi själva som har försatt oss i denna situation, och inte bara oss själva utan hela jordens djur och växtliv. Detta gör så att man känner skuld för att äventyra andra sorters existens. Det är därför vi måste fixa detta problem så snabbt som möjligt. Människan är problemet men vi är samtidigt lösningen det gäller bara att välja sida. Bakgrund: Surt regn började samtidigt som industrialiseringen. Då behövdes mer energi och den energin tog vi oftast ifrån kol och olja utan en tanke på konsekvenserna. Surt regn uppkommer då man släpper ut sura eller försurande ämnen. De två vanligaste ämnena är kväveoxider och svaveldioxid som i atmosfären omvandlas till salpetersyra respektive svavelsyra. Svaveldioxid kommer oftast till vid förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom stenkol och eldningsolja. Kväveoxider släpps ut vid all sorts förbränning bl.a. biltrafik. Sedan när det sura regnet träffar marken tar marken upp de sura ämnena. De sura ämnena tas från marken upp av växterna. I mark så pågår det en process som kallas buffertprocessen. Det är en process som motverkar försurning. Det går till genom att olika mineraler i jorden vittrar sönder när det kommer i kontakt med syror. Vittringen gör så att vätejoner förbrukas och marken neutraliseras. Men det kommer för mycket sur nederbörd för att buffertprocessen ska kunna neutralisera marken. En ökad efterfrågan efter biobränslen leder också till att marken försuras. Träd och andra växter tar upp baskatjoner (främst kalium, kalcium och magnesium) i rötterna. Det kompenserar dem genom att släppa ut vätejoner i marken. När växterna dör så tillförs marken de baskatjoner trädet tagit upp tidigare. Men eftersom vi hugger ner träd och använder kvistar återvänder inte baskatjonerna till marken. Utbytet av baskatjoner neutraliserar inte marken utan håller marken på ungefär samma ph-nivå som innan tom lite lägre. Det finns nästan inga nya artiklar om markförsurning. Det är förmodligen så för att detta problem har vi varit bekanta med sedan 60-talet och i nuläget finns det faktiskt inte mycket nytt att komma med. Men de senaste undersökningarna visar på att marken sakta men säkert håller på att förbättra sig. Det beror på att Sverige och övriga Europa släpper ut mycket mindre avgaser än 60-80-talet. Bl.a. har andelen sura skogsområden minskat med 23% från 1985-1987 till 2007. Försurning påverkar alla djur. T.ex. blir en planta försurad, en hare kommer och äter och får i sig försurningen från den plantan och även andra plantor, människan kommer och äter haren och får i sig lite av försurningen vi tidigare släppt ut Syfte: Att undersöka vad som händer med krasse när det utsätts för olika surt regn och regn., Material: Plastpåse Tejp Papper Glas och plastbägare Dropprör
Pipet HCl (saltsyra) H 2 SO 4 (svelsyra) H 2 O (vatten) PH-mätare Krasse 1 Metod: Jag tänkte vattna krasse med blandningar av olika surhetsgrad, för att se hur krassen påverkades av de olika blandningarna. Först spädde jag ut 10 mg HCl (saltsyra) med vatten, samtidigt mätte jag ph-värdet med en ph-mätare. Detta gjorde jag för att skapa mitt eget regn. När ph-värdet blev 2,5 hällde jag lite av blandningen i en plastbägare. Samma sak gjorde jag med ph-värdena 3,0, 4,0, 5,0, 6,0. 7,0 är neutralt allt under är surt och allt över är basiskt. Ju lägre ph-värde desto surare. Samma procedur gjorde jag med H 2 SO 4 (svavelsyra). Jag tog två olika syror för att testa om det var någon skillnad mellan deras påverkan på krasse. När jag var färdig med det klippte jag ut en liten fyrkantig krassebit (krassen växte på en ganska hård fyrkantig yta så jag var tvungen att klippa fyrkanten i mindre bitar). På krassebiten bestämde jag mig för att det bara skulle finnas 25 stycken krasse stjälkar. Därför fick jag räkna och klippa bort de krasse stjälkar som blev över. Samma sak gjorde jag med nio andra krasse bitar. När det var gjort så placerade jag varje krassebit i varsin glasbägare. Sedan skulle jag vattna dem med mina blandningar, det gjorde jag genom att ta upp mina blandningar med ett dropprör för att sedan droppa 3st droppar på varje krassebit. Detta upprepar jag 1-2 ggr/dag. Jag gjorde även tvärtom genom att jag doppade krassebitarna med toppen först i blandningarna. Det gjorde jag eftersom när det regnar så är det löven som träffas först av regnet. Näst sista dagen hällde jag varje blandning i glasbägarna så att krassen kunde suga upp sig blandningen P.g.a. av att undersökningen inte gav resultat måste jag ta en före detta elevs resultat men för att man ska förstå resultatet måste jag även ta med hennes metod. Läs hennes metod, Elwira Gustafson. Resultat: Mitt resultat: Alla mina krasse plantor blev lite vissna och lite torrare än när de var nyköpta. 2:a resultatet se Elwiras resultat. Slutsats: Enligt tabellerna så trivdes krassen generellt sett bäst när vattnet hade ph-värdet 7,0 och sämst när vattnet hade ph-2,5. När vattnet hade ph-värdet 7,0 hade krasseväxterna längst, stjälken, rot, totallängden och minst andel döda krasseväxter. När vattnet hade ph-värdet 2,5 hade det flest i procent döda krasseväxter och kortast totallängd. Men enligt mitt och hennes resultat hade krassen en mycket hög tolerans mot vätejoner. En växts närings och vatten upptag styrs av joner och när syran kommer ned i jorden så släpper den ifrån sig vätejonerna. Vätejonerna stör växtens förmåga att ta upp näring och vatten så att växten till slut kan dö.
För att minska försurning kan man kalka marken så att marken neutraliseras eftersom kalk är basiskt. Men det är en kortsiktig lösning som efter några år skulle avta i effekt och man skulle vara tvungen att kalka igen. Att kalka stoppar inte heller den sura nederbörden. För att stoppa den måste vi sluta att vara så beroende av olja och kol och istället använda oss av grön energi som t.ex. solcellskraft, vattenkraft och vindkraftverk. Sverige är hyfsat duktiga på att släppa ut sura ämnen men det kan fortfarande bli bättre. Dessutom måste vi påverka andra länder för allas och vår egen skull, eftersom andra länders sura ämnen faller över Sverige. Den lösningen är mycket bättre eftersom den är långsiktig och det hjälper Jorden med andra miljöproblem också. Felkällor: Det fanns kanske ämnen i krasseplantan som neutraliserade syrorna vilket gjorde att resultat inte syns direkt. Dom som odlat har kanske till och med sprutat in medel som ska stoppa försurning. Man skulle kanske ha vattnat växterna längre och med olika dropprör, även om jag rengjorde droppröret efter varje gång jag använde det fanns det lite vatten kvar som kan ha höjt ph-värdet när jag skulle droppa blandning på växten. Man skulle göra försöket många gånger eftersom man ska kunna jämföra resultaten för att se om något resultat sticker ut. Det resultat som sticker ut kan man försöka förstå varför det sticker ut. Varför jag fick samma resultat på alla tio krasseplantor kan bero på att ph-värdet har ökat när det kommet i kontakt med luftens molekyler och atomer. Avslutning: Det jag har kommit fram till är att växter trivs bäst när det vattnas av neutralt vatten och sämst när det vattnas av surt vatten. Men också att växter har en högre tolerans mot syror än vad jag trodde. Om man skulle jobba vidare med denna undersökning skulle man kunna testa med fler växter, ph-värden, syror bl.a. salpetersyra under olika förhållanden t.ex. andra temperaturer och mer vatten. Man skulle dessutom göra testerna flera gånger. Jag blev överraskad av resultatet, framförallt att krassen var så tålig som den faktiskt var. Men jag förstår ju att desto surare regn vi har desto fler växter och djur kommer att dö. Så människan måste börja förbättra sig nu. Det handlar inte om att hitta tekniken det handlar om att ha rätt inställning så kommer vi att lyckas. Källor http://www.ne.se/school/lang/f%c3%b6rsurning http://www.slu.se/?id=965&puff=130 3