Hur går det för Örebroregionen?

Rapport 2012:03 Hur går det för Örebroregionen? 2012 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson

Hur går det för Örebroregionen? 2012 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson Rapport 2010:03 Dnr: 11-154 ISBN: 978-91-980576-1-4

Förord Att få perspektiv på den egna regionens utveckling och att skapa en gemensam bild av utvecklingen blir allt viktigare i en snabbt föränderlig värld. Det här är den första uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Strategin antogs i april 2010 och det har nu gått två år sedan dess. Tanken med den här uppföljningen är att få en första indikation på hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Under tiden som avlöpt har ett omfattande arbete startats upp för att omvandla visionerna och målen till handfasta aktiviteter som gör att målen kan uppnås. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen, utan ska snarare ses som ett bidrag till att bättre förstå tillståndet i Örebroregionen. I Örebroregionen har det sjösatts en unik genomförandeorganisation för att stödja utveckling mot de uppsatta målen. De verkliga nyckelspelarna är de så kallade målområdesansvariga som ska verka som processledare inom sina respektive målområden. Nyckelspelare är självklart också landstinget, samt alla kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Målgruppen är alla som är engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Magnus Persson Regiondirektör 1

Innehåll Sammanfattning och slutsatser 3 Välkommen 10 En bild av Örebroregionen 10 Bedömning av måluppfyllelse genom indikatorer 11 Genomförandeorganisation för att nå målen 12 Tidplan för genomförande av utvecklingsstrategin 12 Om genomförandeorganisationen och möjligheten att påverka 13 Kunskap och kompetens 14 Kunskapslyft för barn och unga 15 Kunskapslyft i arbetslivet 20 Innovationer och entreprenörskap 23 Entreprenörskap och företagande 24 Förvaltningsstaden Örebro 30 Innovativa miljöer 31 Örebroregionens innovativa förmåga 34 Lustfyllda möten och upplevelser 36 Sprudlande kulturliv 37 Stora evenemang 40 Rika naturupplevelser 43 Den öppna regionen 44 Bästa grannen 45 Fler boende i Örebroregionen 46 Aktiv regionförstoring 50 Goda kommunikationer med omvärlden 53 Sammanställning indikatorer 56 2

Sammanfattning och slutsatser Det här är den första uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi som antogs i april 2010. Det har alltså nu gått två år sedan strategin antogs och tanken med den här uppföljningen är att få en första indikation på hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Under tiden som avlöpt har ett omfattande arbete startats upp för att omvandla visionerna och målen till handfasta aktiviteter som gör att målen kan uppnås. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen, utan ska snarare ses som ett bidrag till att bättre förstå tillståndet i Örebroregionen. Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi kan närmast beskrivas som en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. Grundläggande för strategin är att vidareutveckla regionens styrkor, men också förbättra områden där det finns brister. I Örebroregionen har det sjösatts en unik genomförandeorganisation för att stödja utveckling mot de uppsatta målen. Regionen har således inte valt att snegla på vad grannen gör utan har i det här fallet valt att gå en egen väg. Det som nu sker i Örebroregionen kan därför närmast beskrivas som pionjärsarbete. Det finns således ingen manual eller rutinbeskrivning att falla tillbaka på. De verkliga nyckelspelarna i genomförandeorganisationen är de så kallade målområdesansvariga. Deras roll kan närmast beskrivas som processledare, de ska inte själva starta projekt, aktiviteter eller åtgärder utan tanken är att de snarare ska se till att andra gör det. Nyckelspelare är självklart också alla kommuner, landstinget, samt övriga organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Det är än så länge för tidigt att bedöma effekterna av genomförandeorganisationens arbete. Det ska också villigt erkännas att vi inte vet hur mycket vi kan påverka utvecklingen. Att styra utvecklingen är inte möjligt, verkligheten är som bekant mer komplex än så. Däremot torde möjligheterna vara större att stödja och påverka utvecklingen, och det är på denna hypotes som genomförandet av utvecklingsstrategin vilar. Naturligtvis är det svårt att leda i bevis, men alternativet är ju att inte pröva överhuvudtaget. När vi tar del av denna första uppföljning kan vi sluta oss till att genomförandeorganisationen inte påverkat utfallet inom något utvecklingsområde hittills på grund av att genomförandearbetet först kommit igång på allvar under den senare delen av 2011. Under 2010 och inledningen av 2011 har fokus i genomförandeorganisationen legat på att utmejsla strategier och förankra dessa hos relevanta parter i regionen. Några konkreta avtryck har dock genomförandeorganisationen hunnit sätta, kanske bäst exemplifierat i form av den regionala skolstödsgruppen som skapats för att förbättra resultaten i skolan. Ett annat påtagligt avtryck är den gemensamma handlingsplan som tagits fram för regionens näringslivsfrämjande organisationer. Men som sagt det är för tidigt att bedöma effekterna av dessa initiativ. 3

Örebroregionens utvecklingsstrategi är fokuserad på fyra områden för att bli meningsfull och slagkraftig. De fyra områdena är: Kunskap och kompetens Innovationer och entreprenörskap Lustfyllda möten och upplevelser Den öppna regionen Historisk befolkningsökning Så hur går det då för Örebroregionen med utgångspunkt från målsättningarna i utvecklingsstrategin? Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen. De senaste årens befolkningsökning har varit exceptionellt stor för Örebroregionen. Man får gå tillbaka till slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. Länets befolkning växer på historiska nivåer mycket på grund av utrikes invandring men också de senaste åren på grund av att allt fler yngre människor väljer Örebroregionen. erna för Europas långsiktiga befolkningsutveckling pekar mot en avtagande, efterhand minskande och allt äldre befolkning. För Sverige och Örebroregionen ser situationen bättre ut. Befolkningen i Örebroregionen ökade under 2011 med 1 342 personer till 281 572 invånare. 2000- talet har hittills inneburit att befolkningen i Örebroregionen ökat med 8 000 invånare eller motsvarande en kommun av Hällefors eller Lekebergs storlek. Regionen har alltså brutit en historiskt lång period av minskande eller konstant befolkning till en ökning. Framför allt har Örebroregionen varit en vinnare bland de tidiga 90-talister som nu lämnar föräldrahemmen. Inflyttningen i ålderspannet 19-23 har skjutit i höjden de senaste åren. Inflyttningen domineras av Örebro kommun men även Kumla, Hallsberg och Hällefors har en viss ökning. Befolkningsökningen är dock precis som tidigare inomregionalt snedfördelad. Storleken och närheten till regioncentra har avgörande betydelse. Stor blir större och liten blir mindre, centra växer medan periferi minskar. Antalet kommuner som växer ökar likväl, Örebro, Kumla och Lekeberg har under 2011 fått sällskap av Lindesbergs kommun. Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen tillkommer i Örebro kommun. Här samspelar en ung befolkning och därmed en stark attraktionskraft på framför allt ungdomar, kombinerat med en betydande invandring. Örebroregionen har knutits ihop allt mer de senaste åren. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Framför allt har restiden med kollektivtrafik förbättrats från Örebro till Fjugesta respektive Karlskoga. Tidsvinsterna ligger här i spannet 5-10 minuter. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare. 45 procent av kollektivtrafikfordonen (buss) drivs idag delvis med förnyelsebara drivmedel att jämföra med 0 procent för tre år sedan. Örebroregionen har också integrerats tydligare med Stockholmsregionen genom fler avgångar med tåg och buss. Hela 38 avgångar med restid under 3 timmar finns idag från Örebro till Stockholm en vardag. Flygtrafiken från och till regionen är fortfarande på en relativt låg nivå, men allt fler affärsresenärer väljer att ta sig från Örebro till Köpenhamn för att därifrån ta sig vidare ut i Europa och resten av världen. 4

Skilda världar Örebroregionen är i vissa avseenden en delad region och skilda världar när det gäller utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Regionen har stora differenser mellan könen avseende betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har också accentuerats ytterligare de senaste åren. Inom skolan är trenden att den grupp som har det svårast får det allt svårare och blir större till antalet, samtidigt som den stora massan elever successivt förbättrar sina prestationer. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Resultat från andra analyser visar också på stora skillnader mellan stadsdelar. Universitet och högskolor försörjer i hög grad den lokala/regionala arbetsmarknaden och Örebro universitet är inget undantag. Matchningen mot den regionala arbetsmarknadens efterfrågan blir därför central. Därför är det mycket glädjande att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar. En tydlig trend är att tillgången till högre utbildad arbetskraft ökar i Örebroregionen. Nästan var femte örebrolänning i ålderspannet 25-64 år har idag en eftergymnasial utbildning om minst tre år, men fortfarande är regionens arbetskraft klart lägre utbildad än i riket. Skillnaderna mellan könen ökar. Idag har var fjärde kvinna i Örebroregionen en eftergymnasial utbildning på minst tre år. För tio år sedan var det endast var sjunde kvinna. Samtidigt har under motsvarande period de högutbildade männen endast ökat med hälften så mycket som kvinnorna. Bilden av Örebroregionen avseende Kunskap och kompetens är mångfacetterad. Det stora flertalet elever gör bra ifrån sig i skolan. Arbetskraften blir allt mer välutbildad, fler går vidare till högre studier och andelen högutbildade som får jobb efter examination ökar. Trots detta är regionens resultat i skolan och utbildningsnivån i arbetskraften alltjämt lägre än i riket. På ett område är utvecklingen inte hållbar, alltför många lämnar skolan utan nödvändiga kunskaper. Framför allt är situationen för pojkar bekymmersam. Av de fyra utvecklingsområdena är möjligheterna till måluppfyllelse som minst inom Kunskap och kompetens. Snabb återhämtning efter finanskrisen Örebroregionen var en av de hårdast drabbade regionerna mot bakgrund av den industriella strukturen i samband med finanskrisen med påföljande lågkonjunktur. På kort tid förlorades mer än 200 arbetsställen och drygt 2000 arbetstillfällen i regionen. Men regionens näringsliv och därmed utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap har snabbt återhämtat sig. Nyföretagandet har ökat till rekordnivåer. Under 2011 startades det fler nya företag än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet om 1500 nya företag spräcktes med råge. För att ge perspektiv på utvecklingen kan nämnas att antalet nya företag som startades 2011 var dubbelt så många som under inledningen av 2000-talet. Även om utvecklingen inte är unik för Örebroregionen så är den naturligtvis välkommen. Antalet börsbolag med huvudkontor i regionen har minskat. Bakom åtminstone den ena av de två utflyttningarna ligger praktiska skäl. På riskkapitalfronten var det senaste året extremt lugnt i Örebroregionen. Inte en enda affär genomfördes. En snabb blick i backspegeln ger dock vid handen att regionen står sig väl avseende investeringsvolymerna. Antalet investeringar indikerar dock att grannregionerna Värmland och Västmanland har betydligt fler intressanta företag än Örebroregionen. Det händer en del saker även inom den offentliga sfären kopplat till Innovationer och entreprenörskap. Regionen är på väg att få en gemensam företagsetableringsservice inom ramen för 5

BRO (Business Region Örebro). Från den offentliga sfären kan också noteras att antalet statliga arbetstillfällen fortsätter att växa i Örebro kommun och att länsstyrelsen vunnit dragkampen om miljöprövningsdelegationen med värmlänningarna. Om man riktar blickarna mot logistikbranschen visar uppföljningen att Örebroregionen bibehåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Branschen i regionen har starkt kommit tillbaka efter lågkonjunkturen. en ser även ljus ut för den närmsta tiden. Snart står Postens nya storterminal klar i Hallsberg och Ahlsell har beslutat att bygga en ny anläggning för hantering av så kallat lättgods vid centrallagret i Hallsberg. Anläggningen blir världens största i sitt slag med över 100 000 lagringsplatser. I Hallsberg bygger också Train Alliance tillsammans med Hallsbergs kommun en ny stor anläggning för service och underhåll av järnvägsfordon. I Örebro byggs en ny truckstop-anläggning. Dessa satsningar har potential att bli den vitaminkick som katalyserar utvecklingen ytterligare. Ett bekymmersamt område för Örebroregionen är utvecklingen av antalet kunskapsintensiva företag. Statistiken belyser en större problematik, antalet kunskapsintensiva företag ökade knappt ens nämnvärt under de goda åren, när så lågkonjunkturen kom förlorade regionen ett betydande antal kunskapsintensiva företag. Regionen står sig dock bättre avseende satsning på forskning och utveckling och placerar sig på en åttonde plats på Sverigerankingen. Lindesberg bäst i Sverige Inom utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser som betonar betydelsen av kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang har utvecklingen varit skiftande de senaste åren. Idrotten i regionen har skördat stora framgångar som belönats med utmärkelser på det nationella planet. Sveriges Television utsåg Örebro till årets bästa idrottsstad 2011. Årets prestation i Örebroregionen stod dock Lindesberg Volley för som blev svenska mästare efter att ha slagit Hylte/Halmstad i tre raka matcher. Stora framgångar skördade också Kumla Indianerna i speedway, till slut föll laget med minsta möjliga marginal i SM-finalen. Lindesberg Volley. Foto: Roger Larsson Bildmakarna Antalet lag i den högsta divisionen i de fem största arenaidrotterna (fotboll, ishockey, bandy, handboll och innebandy) kommer dock att minska till kommande säsong eftersom både ÖSKs handbolls och innebandydamer föll ur sina serier. Mycket talar dock för att regionen snart har fler lag i den högsta divisionen. På den näst högsta nivån finns en räcka ambitiösa klubbar med stor potential att nå högsta divisionen. Inom kulturens område finns en ambition om att Örebro kommun ska ha ett kulturliv som möjliggör att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Det är svårt att bedöma om man närmat sig detta mål. Klart är i alla fall att Örebro län och Örebro kommun är högt rankade i Sverige när det gäller satsningen på kulturen, vilket torde stärka möjligheterna att komma ifråga för att bli kulturhuvudstad. 6

En allt större del av de regionala kulturpengarna går till kultur för unga. Under 2011 gick fyra av tio kronor till de ungas kultur, men fortfarande är andelen projektmedel som beviljas till kultur av unga försvinnande liten. Arbetet med regionens unika berättelser har inte kommit framåt, vilket inte är bra för en region med en diffus självbild och något stukat självförtroende. Örebroregionens varumärke behöver stärkas och de unika berättelserna är centrala i detta sammanhang. Här krävs att någon tar på sig det regionala ledarskapet. Om man riktar blicken mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna indikerar utvecklingen att regionen tappar mark. Visserligen ökar hotellbeläggningen i regionen, men relativt de andra regionerna tappar Örebroregionen mark. Statistiken visar även att konferensmarknaden sviktat de senaste åren i regionen. Detta tillbakavisas dock av lokala branschföreträdare, som anför att det finns möjliga felkällor i statistiken. Å andra sidan visar statistiken att antalet affärsresenärer skjutit i höjden. 2011 var det bästa enskilda året någonsin för Örebroregionen. Genomsyrande perspektiv Vid sidan av målområdesansvariga har de så kallade granskarna en mycket viktig roll för genomförandet av utvecklingsstrategin. Granskarna ska se till att genomförandet präglas av de genomsyrande perspektiven (en jämställd region, ekologiskt hållbart, mångfald och integration, barn och unga, samt god folkhälsa). Den något fragmentariska bild som framtonar genom att följa indikatorerna är att Örebroregionen sakta går framåt när det gäller de genomsyrande perspektiven. På många områden saknas alltjämt officiell statistik och därför är det svårt att bilda sig en mer generell uppfattning. En jämställd region Historiskt har kvinnorna länge varit fler till antalet än männen i Örebroregionen. Befolkningens sammansättning håller dock sakta på att förändras på så vis att männen blir allt fler. Den främsta drivkraften bakom detta är att invandringen domineras av män. Vid utgången av 2011 levde 139 846 män respektive 141 726 kvinnor i regionen. Inom skolvärlden förbättras flickornas betyg (meritvärde) i årskurs 9 och närmar sig riksgenomsnittet. Pojkarnas betyg i årskurs nio har däremot försämrats de senaste åren. Här ligger en stor utmaning att lyfta pojkarnas resultat. Även på högskolan är trenden att skillnaderna mellan könen växer. Andelen högutbildade kvinnor (minst 3 år eftergymnasial utbildning) växer snabbare än männens andel. 2011 hade 24 procent av kvinnorna i Örebroregionen minst 3 år eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för männen var 14 procent. Den senaste tillgängliga statistiken visar att andelen kvinnor som startar och driver företag ökar sakta. Ungefär tre av tio som startar företag i Örebroregionen är kvinnor, andelen som driver företag är något mindre. Inom idrotten skördade damerna de största framgångarna den senaste säsongen. Lindesberg volley blev svenska mästare och tre av fyra lag i den högsta divisionen inom de fem största arenaidrotterna var damlag (KIF Örebro, ÖSK damhandboll, ÖSK daminnebandy). Ekologiskt hållbart Av totalt 238 bussar i kollektivtrafik drivs 106 med delvis förnyelsebara drivmedel, vilket motsvarar 45 procent. Flera av de större operatörerna har gjort offensiva satsningar som gör kollektivtrafiken i 7

Örebroregionen mer miljö- och klimatvänlig. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Alla dessa förbättringar har gjorts sedan 2009. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är alltjämt på en låg nivå (12 procent) och målet om 25 procent arbetspendling kommer sannolikt inte att uppnås. Barn och unga Under 2011 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga ökat med totalt sex procent jämfört med föregående år, vilket innebär att i dagsläget går fyra av tio kronor till unga. En klart positiv trend kan således observeras, men fortfarande är andelen projektmedel som beviljas till kultur av unga försvinnande liten. Den regionala skolstödgruppen är en satsning med tydlig barn och unga profil som förhoppningsvis kan bidra till att skapa en bättre skolmiljö. Mångfald och integration Även om det inte påvisas genom någon av indikatorerna är det väl dokumenterat att det tar lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden för utlandsfödda. Här ligger en stor utmaning för Örebroregionen. Årligen invandrar drygt 2000 personer till Örebroregionen. En god folkhälsa Inget av målen tar direkt fasta på folkhälsan varför det inte finns någon indikator att följa. Detta är en svaghet för utvecklingsstrategin. Det pågår naturligtvis mycket folkhälsoarbete i regionen som inte är direkt kopplat till den regionala utvecklingsstrategin, framför allt i landstingets regi. Blandade möjligheter till måluppfyllelse Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse? Ingen har givetvis tillgång till kristallkulan, men det går att göra sannolikhetsbedömningar. För att kunna säga något om framtiden, vilket är oerhört svårt, behöver man förstå hur utvecklingen varit tidigare. Det finns betydande osäkerheter i omvärlden som kan påverka möjligheterna till måluppfyllelse framför allt kopplat till den ekonomiska utvecklingen i södra Europa. Örebroregionen är ingen isolerad ö, utan snarare tvärtom, regionen är i stor utsträckning exportberoende. Osäkerheten är också stor när det gäller den svenska ekonomins utveckling. När finansminister Anders Borg presenterade vårpropositionen beskrev han den svenska ekonomin i termer av ett aprilväder. En stagnerande ekonomi på internationell och nationell nivå minskar möjligheterna till måluppfyllelse på regional nivå främst avseende utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap. Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser är också starkt konjunkturberoende, vid en sviktande konjunktur viker konferens- och hotellmarknaden och konsumtionen av nöjen minskar. Blir den svaga konjunkturen utdragen kan även möjligheterna minska att nå målen inom andra utvecklingsområden. En krympande ekonomi minskar möjligheterna till en offensiv satsning inom exempelvis skolan. Det finns också en annan fara med nuvarande utveckling. En sakta påsmygande lågkonjunktur kan paradoxalt nog vara svårare än en särskilt dramatisk enskild händelse med snabbt förlopp, som exempelvis finanskrisen. Det senare scenariot har nämligen den fördelen att det ofta är lättare att skapa mobilisering när något dramatiskt inträffar. Redan vid denna första uppföljning står klart att en betydande del av etappmålen inte kommer att uppnås till 2015. Troligtvis har målsättningarna inom vissa områden varit alltför ambitiösa. Varför? För att förstå detta måste vi blicka tillbaka i tiden. Örebroregionens utvecklingsstrategi togs fram i en turbulent tid. När den började skrivas upplevde vårt land en tillväxt som inte setts på årtionden. Därefter följde en mycket snabb inbromsning i ekonomin som slog hårt mot regionen. När 8

utvecklingsstrategin slutligen antogs i april 2010 hade konjunkturen återigen vänt uppåt. Att precisera under den period vad som var möjligt eller realistiskt blev en grannlaga uppgift. Här kan finnas en risk som kan äventyra möjligheterna till måluppfyllelse. När visionerna eller målen uppfattas som ouppnåeliga kan detta dränera processen på energi. Samtidigt som det finns oromoln i vår omvärld finns det faktorer som talar till vår regions fördel, kanske bäst exemplifierat av den oöverträffade världsmarknadsprisstegringen på metaller. Den norra delen av vår region har på många sätt haft den svagaste utvecklingen under lång tid. Hade någon sagt för tio år sedan att det skulle vara fart i gruvorna i norra delen av regionen hade den personen förmodligen inte blivit tagen på allvar. Nu är gruvindustrins återkomst en realitet men vi vet ännu inte i vilken omfattning och hur mycket det kommer att ge. Kanske är gruvindustrin nästa framgångssaga från regionen? I den här första uppföljningen tittar vi i första hand på hur regionen ligger till i förhållande till etappmålen som i de flesta fall är satta till 2015. Grovt till yxat och med en stor nypa salt visar den här uppföljningen att cirka 35 procent av etappmålen kommer att nås och att cirka 25 procent inte kommer att nås. Resterande mål är svårbedömda. Som konstaterats tidigare ligger utvecklingsområde Den öppna regionen bäst till för måluppfyllelse, men även inom utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap är trenden positiv. Inom utvecklingsområde Lustfyllda möten och upplevelser är utvecklingen spretig. Vissa indikatorer visar på stora framsteg medan andra ger en motsatt bild. Bekymmersam är emellertid utvecklingen inom Kunskap och kompetens. Mycket pekar på endast något enstaka mål kommer att nås till 2015. Samtidigt ska detta inte övertolkas då några av indikatorerna går i positiv riktning men inte med tillräcklig fart för att målen ska uppnås. Man kan här fråga sig om detta är ett misslyckande eller inte? Om målen är rimligt satta utifrån förutsättningarna torde svaret vara ja, annars nej. Summa summarum ger den här första uppföljningen vid handen att regionen åtminstone en liten bit flyttas närmare målen och visionerna. Det mesta är sig naturligtvis likt i Örebroregionen och så ska det vara. En region förändras långsamt, och regionalt tillväxtarbete är ett uthållighetsarbete. 9

Välkommen Välkommen till den första uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin antogs i april 2010 efter tre års förankringsarbete. Samtidigt som denna resa tog slut inleddes en annan längre resa, nämligen att omvandla visionerna och de övergripande målen till handfasta aktiviteter som gör att målen kan uppnås. Under 2011 har arbetet med regionens utvecklingsstrategi gått in i en allt tydligare genomförandefas. Att sammanfatta och följa upp hur det går för en hel region är naturligtvis en omöjlig uppgift. För att använda en sportklyscha; så rullar det alldeles för många bollar för att någon ska kunna håll koll på alla. Trots den utmanande titeln Hur går det för Örebroregionen? gör inte den här uppföljningen anspråk på att vara en heltäckande bild av verkligheten, Örebroregionens vision The Heart of Sweden Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. utan ska snarare ses som ett bidrag till att bättre förstå tillståndet i Örebroregionen. Vi har inte hittat Örebroregionens svarta låda och vi har således inte alla svar, men vi har i alla fall några. En bild av Örebroregionen Den här rapportens syfte är alltså att bidra till att skapa en bild av, var Örebroregionen befinner sig just nu, varför, och vart den är på väg med utgångspunkt från Örebroregionens utvecklingsstrategi. Tanken är också att den ska ge oss möjlighet att agera situationsanpassat och genomföra nödvändiga justeringar av genomförandet av utvecklingsstrategin. Förhoppningen är också att rapporten ska bidra till ett ökat lärande kring regional utveckling. Någon nedbrytning av indikatorerna till kommunnivå görs inte i den här uppföljningen om det inte är påkallat på grund av målets utformning. Anledningen till detta är främst utrymmestekniska skäl, det skulle bli ohyggligt mycket siffror och statistik i en sådan rapport. Denna prioritering har också sin grund i att utvecklingsstrategin i första hand är en regional angelägenhet. Presterar Örebroregionen i linje med sina förutsättningar eller presterar vi bättre eller sämre än vi borde? Frågan låter sig givetvis inte enkelt besvaras. För att få perspektiv på frågan behövs Vad är en utvecklingsstrategi? Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i den region där vi alla verkar. Strategin utgår från regionens egna förutsättningar och de trender som vi behöver förhålla oss till. Vi vill utveckla våra tillgångar, men också förbättra områden där det i dag finns brister. Strategin är fokuserad på fyra områden för att bli meningsfull och slagkraftig när den genomförs. De fyra områdena är: Kunskap och kompetens Innovationer och entreprenörskap Lustfyllda möten och upplevelser Den öppna regionen jämförelser. I den här rapporten görs därför jämförelser med utvecklingen i riket men också med andra regioner. Andra relevanta utblickar görs också för att ytterligare fördjupa och skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen. Rapportens målgrupp är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling och tillväxtarbete. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel och kunskaper kring utvecklingen inom respektive målområde. 10

Så läser du rapporten Rapporten inleds med en sammanfattning som summerar upp de viktigaste slutsatserna och iakttagelserna. Rapporten innehåller därefter en inledande bakgrundbeskrivning som följs av ett kapitel per utvecklingsområde. Varje kapitel om utvecklingsområdena inleds med en förklarande text, därefter redovisas samtliga mål med indikatorer. Tanken är att varje år göra en fördjupad analys av något av målområdena. I denna första uppföljning har valts att göra en fördjupad analys kring Örebroregionens förutsättningar för innovation. Detta område har valts ut främst mot bakgrund av att innovationer är en av de faktorer som har allra störst betydelse för den långsiktiga tillväxten. Extra uppmärksamhet ägnas också åt befolkningsutvecklingen av den enkla anledningen att det är människor som utgör vår regions främsta tillgång. Bedömning av måluppfyllelse genom indikatorer Det finns många alternativa sätt att mäta utveckling och förändring. Uppföljningen av den regionala utvecklingsstrategin är baserad på indikatorer. Till varje mål i utvecklingsstrategin finns minst en indikator kopplad, som ska visa på graden av måluppfyllelse. Indikatorerna är oftast inte ett absolut mått på utvecklingen eller förändringen inom ett område utan ska ses mer som ett närmevärde eller approximation. Indikatorernas träffsäkerhet varierar således. Ett av målen handlar exempelvis om att få till en ökad naturturism i regionen. Det finns dock inte någon offentlig statistikkälla som fångar upp just naturturister, utan vi får i detta fall använda antalet gästnätter i stugbyar och camping som indikator. Erfarenhetsmässigt vet man att naturturister använder stugbyar och camping i stor utsträckning, men indikatorn blir följaktligen inget exakt mått på hur många naturturister regionen har. För varje indikator har ett utgångsläge fastställs. I de flesta fall har år 2009 eller 2010 valts som utgångspunkt eftersom utvecklingsstrategin antogs 2010. I några fall är dock utgångsläget bestämt till ännu längre tillbaka i tiden. Detta beror på eftersläpningen i statistikproduktionen inom några områden är lång. Indikatorerna har tagits fram av rapportens författare tillsammans med de målområdesansvariga, i denna process har de målområdesansvariga haft det sista ordet. Indikatorerna har också förankrats hos regionens kommuner. Urvalet av indikatorer är i första hand baserat på att indikatorerna så långt som det är möjligt ska spegla måluppfyllelsen inom aktuellt område. Andra vägledande faktorer har varit att indikatorerna ska vara stabila över tid och det finns en pålitlig statistikansvarig myndighet. En vägledande princip har också varit att indikatorerna i möjligaste mån ska vara nedbrytbara efter kön och utländsk bakgrund. Dock har det varit svårt att realisera denna ambition då statistikproduktionen inom många områden fortfarande brister när det gäller kön och utländsk bakgrund. I rapporten redovisas de utvalda indikatorerna i relation till utgångsläget (oftast 2009 eller 2010), men också längre bakåt i tiden. En tydlig ansats är alltså ge en historisk tillbakablick för att skapa en mer genuin känsla för utvecklingen över tid. Utvecklingsstrategin är uppbyggd med etappmål och inriktningsmål. Etappmålen tar i de flesta fall sikte mot 2015 medan ingen bortre gräns satts för inriktningsmålen. Inriktningsmålen kan närmast Målområdesansvariga Kunskapslyft för barn och unga Peter Morfeldt, Regionförbundet Örebro Kunskapslyft i arbetslivet Maria Svensson-Hallberg, Regionförbundet Örebro Entreprenörskap och Innovationer Sven-Erik Sahlén, Regionförbundet Örebro Innovativa miljöer Merit Israelsson, Örebro Science park Förvaltningsstaden Marianne Karlsson, Länsstyrelsen i Örebro län Rika naturupplevelser Toni Eriksson, Regionförbundet Örebro Sprudlande kulturliv Rikard Åslund, Örebro läns landsting Stora evenemang Alf Lindblad, Örebro kommun Fler boende i Örebroregionen Ronnie Wirslund, Örebro kommun Aktiv regionförstoring Fredrik Eliasson, Örebro läns landsting Goda kommunikationer med omvärlden Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro Granskare Ekologiskt hållbart Jan Johansson, Länsstyrelsen i Örebro län Mångfald och integration Maria Johansson, Länsstyrelsen i Örebro län Barn och unga Marie Gustafsson, Regionförbundet Örebro En jämställd region Kerstin Lillje, Länsstyrelsen i Örebro län En god folkhälsa Thomas Falk, Örebro läns landsting 11

Om prognoser För varje mål och indikator görs en prognos mot 2015 som i de flesta fall utgör etappmål. erna bygger främst på studier av hur utvecklingen tidigare varit i regionen, samt hur stor den aktuella differensen är upp till målet. erna bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst ses som något att diskutera utifrån. beskrivas som slutmål. Uppföljningen i denna första uppföljning tar i första hand sikte mot etappmålen. Inom några målområden har inga etappmål satts varför måluppfyllelsen här ställs i relation till inriktningsmålen. De utvalda indikatorerna kommer att uppdateras årligen för att det ska bli möjligt att löpande följa om utvecklingen i Örebroregionen går i önskvärd riktning. Genomförandeorganisationen för att nå målen För att stödja utvecklingen inom de olika målområdena finns en genomförandeorganisation som består av så kallade målområdesansvariga, granskare samt ett kansli. Målområdesansvariga utgör de verkliga nyckelspelarna. De målområdesansvariga kan något förenklat sägas verka som processledare för utvecklingen inom målområdena. De har ansvar för att sprida kunskap om den regionala Källor De vanligaste statistikkällorna är Statistiska centralbyrån och Skolverket. I övrigt tjänar dagstidningar, branschtidningar, Internet med mera som källor. utvecklingsstrategins färdriktning och strategiskt driva processer, tillsammans med relevanta aktörer inom sitt målområde. Deras uppgift är att se till att det blir verkstad aktiviteter, åtgärder och projekt för att nå målen. De målområdesansvariga ansvarar även för att signalera avvikelser, hot eller hinder som finns för att processen inte går framåt. Betydelsefullt är också att de målområdesansvariga har ett regionalt angreppssätt. Granskarens uppgift är att tillsäkra att de genomsyrande perspektiven (ekologiskt hållbart, en jämställd region, mångfald och integration, god folkhälsa samt barn och unga) sätter sin prägel på genomförandet. För att stötta målområdesansvariga och granskare finns ett kansli inom ramen för regionförbundet som består av en projektledare, projekthandläggare, informatör, internationell strateg samt analytiker. Tidplan för genomförandet av utvecklingsstrategin 2010 Utvecklingsstrategin för Örebroregionen antas. 2012 Första indikatoruppföljningen genomförs. 2015 Etappmål ska vara uppnådda. Inriktningsmål. Inget årtal är fastställt för när inriktningsmålen ska vara uppnådda. 12

Om genomförandeorganisationen och möjligheten att påverka Alla regioner har en regional utvecklingsstrategi som anger den gemensamma visionen för regionens framtid. Elaka tungor påstår att skulle man ta bort loggan från omslaget så skulle det vara omöjligt att särskilja strategierna. Detta är i viss utsträckning sant. Det finns en likriktning kring regionernas prioriteringar som har sin bakgrund i att Sverige är ett av de mest konformistiska länderna i världen och därmed i hög grad har liknande förutsättningar. Däremot finns det stora skillnader mellan regionerna på hur man ser på realiserandet och genomförandet och möjligheten att påverka utvecklingen. I Örebroregionen har sjösatts en unik genomförandeorganisation för att understödja utvecklingen mot de uppsatta målen. Men är det överhuvudtaget möjligt att påverka och styra utvecklingen? Mycket talar för att det inte går att styra utvecklingen, men att det går att stödja och i viss mån påverka den. Det går naturligtvis inte att med säkerhet fastslå vad som är möjligt. Säkert är i alla fall att man inte vet förrän man försökt. Hypotesen som genomförandet av Örebroregionens utvecklingsstrategi vilar på är således att det går att påverka och stödja. Det här är givetvis svårt att leda i bevis. Men vad är alternativet? Att inte göra någonting? Möjligheten att påverka utvecklingen skiljer sig säkert också mellan utvecklingsområdena. Exempelvis torde det vara svårare att påverka utvecklingen inom ett konjunktur- och omvärldsberoende område som Innovationer och entreprenörskap än inom exempelvis kulturens område. Den statsvetenskapliga forskningen ger heller inga klara svar på vad som är möjligt. Christensen och Kempinsky hävdar att variationen i politikens inriktning i viss mån följer skillnader i den regionala tillväxtens förutsättningar. Emellertid är orsakssambanden svårtydda. Huruvida skillnader i tillväxtpolitik förklarar skillnader i tillväxt, eller om utvecklingen är spårbunden, det vill säga om tillväxten i sig förklarar skilda ambitioner på det tillväxtpolitiska området, tycks vara en öppen fråga konstaterar Christensen och Kempinsky. 1 Klart är i alla fall att genomförandeorganisationen rimligen inte kan ha påverkat utvecklingen i Örebroregionen hittills på grund av att genomförandearbetet först kommit igång på allvar under den senare delen av 2011. Under 2010 och inledningen av 2011 har fokus i genomförandeorganisationen legat på att utmejsla strategier och förankra dessa hos relevanta parter i regionen Att i framtiden fastställa hur mycket genomförandeorganisationen och program bidrar till den regionala utvecklingen i Örebroregionen kommer bli en stor utmaning, då i princip all utveckling sker i svårfångade dynamiska och komplexa samspel. Dessutom påverkar konjunktur och olika omvärldsfaktorer. Uppföljning av genomförandet av Örebroregionens utvecklingsstrategi sker på två nivåer, dels den här uppföljningen där det primära fokuset utgörs av att följa indikatorernas utveckling, dels en process- och aktivitetsuppföljning som fokuserar mer på genomförandeorganisationens arbete. 1 Lars Christensen, Peter Kempinsky, Att mobilisera för regional tillväxt, 2004 13

Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 14

Kunskapslyft för barn och unga Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. Inriktningsmål: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Etappmål 2015 År 2015 ska minst 90 procent av grundskoleeleverna i länet ha uppnått godkänt betyg i alla kärnämnen. Kärnämnen har strukits i den nya läroplanen. Istället gäller etappmålet andel elever behöriga till gymnasieskolan. Mål 90 procent. % Indikator; Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan Källa:Skolverket Etappmål 2015; 90 % % % Vikande behörighet till gymnasieskolan Behörigheten till gymnasieskolan 2 har haft en vikande trend under hela 2000-talet med undantag för läsåret 2009/10 då en mindre ökning noterades. Som framgår av linjediagrammet ovan har också gapet till rikets nivå successivt växt. Från och med 2010/11 har antagningssystemet till gymnasieskolan förändrats varför detta år särredovisas i en egen tabell. Den nya behörigheten särredovisas på högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Jämförbarheten haltar visserligen med tidigare år men med största säkerhet har resultaten fortsatt att försämras i Örebroregionen Regional kraftsamling För att höja resultaten har en regional skolstödsgruppen skapats. Skolstödsgruppen skall stötta både lärare och rektorer för att förbättra de pedagogiska resultaten. Skolstödsgruppen som finns på Regionförbundet blir operativ från och med höstterminen 2012. under 2010/11. Den högsta andelen behöriga på kommunal nivå finns i Lekeberg, medan Degerfors har den lägsta andelen. Troligtvis blir etappmålet 2015 om 90 procent behörighet till gymnasieskolan svårt att nå. Indikator; Andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram 2010/2011 Andel elever (%) som är behöriga till högskoleförberedande program yrkesnaturveten ekononom estetisk program teknik humanist samhällsv Sverige 82,6 84,4 85,9 87,0 Örebro län 77,4 79,1 80,6 81,4 Karlskoga 78,2 81,9 82,2 82,9 Degerfors 69,3 71,1 72,8 75,4 Hällefors 73,6 74,7 75,8 75,8 Ljusnarsberg 75,9 74,1 77,6 77,6 Nora 83,2 87,9 87,9 88,6 Lindesberg 75,7 78,0 78,8 78,8 Örebro 77,2 77,8 79,3 80,0 Kumla 79,3 80,4 82,9 85,0 Lekeberg 88,3 90,9 90,9 90,9 Hallsberg 71,0 74,4 78,3 78,7 Laxå 87,0 89,9 89,9 89,9 Askersund 80,3 80,3 82,8 85,2 Källa: Skolverket 2 Statistiken som redovisas avser på alla nivåer endast kommunala skolor 15

Inriktningsmål: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Etappmål 2015 År 2015 ska minst 90 procent av grundskoleeleverna i länet ha uppnått godkänt betyg i alla kärnämnen. Kärnämnen har strukits i den nya läroplanen. Meritvärde ersätter. Mål för meritvärde har ej fastställts. Indikator; Meritvärde för flickor och pojkar i årskurs 9 220,0 215,0 210,0 205,0 200,0 195,0 190,0 185,0 180,0 Mål har ännu inte fastställts Källa: Skolverket Samtliga elever (Örebro) Pojkar (Örebro) Flickor (Sverige) Flickor (Örebro) Samtliga elever (Sverige) Pojkar (Sverige) Bättre betyg i årskurs 9 2010/11 var meritvärdet 3 för eleverna i Örebroregionen det högsta som uppmätts under 2000- talet, trots detta presterar regionens elever alltjämt sämre än riket i genomsnitt. Framför allt har flickornas meritvärde förbättrats starkt över de senaste åren och gapet upp till Sverigenivån för flickor är nu mycket litet. Tyvärr har pojkarnas utveckling vikit av åt det andra hållet de senaste åren. Gapet till Sverigenivån för pojkar är nu det störst uppmätta under 2000-talet. Samtidigt som meritvärdet är det högsta under 2000-talet är behörigheten till gymnasieskolan den lägsta under 2000-talet. Hur hänger detta ihop? Mycket talar för att den grupp i skolan som har det svårast fått det svårare och dessutom ökat i antal i samtidigt som det stora flertalet presterar allt bättre. Meritvärde för flickor och pojkar 2010/11 efter kommun Genomsnittligt meritvärde i åk 9 flickor pojkar samtliga Ljusnarsberg 192,3 181,4 185,5 Det finns också stora betygsskillnader mellan Degerfors 183,3 176,0 179,1 kommunerna i Örebroregionen. Källa: Skolverket Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt, dels mellan könen, dels mellan högpresterande och lågpresterande. Det finns också stora skillnader mellan kommunerna avseende betygsnivån. Sedan den regionala utvecklingsstrategin antogs har betygssystemet ändrats. Målet för meritvärdet har ännu inte fastställts och därför kan vi inte redovisa någon prognos. elever Sverige 219,3 196,9 207,7 Örebro län 214,7 183,6 198,3 Örebro 218,0 187,3 202,0 Karlskoga 218,7 186,0 201,4 Askersund 219,3 188,1 200,9 Lekeberg 208,1 194,3 200,4 Kumla 216,8 180,2 199,8 Nora 210,8 187,4 199,3 Hallsberg 215,5 177,3 194,2 Hällefors 215,4 172,5 193,7 Lindesberg 217,3 171,7 190,6 Laxå 189,0 184,8 187,0 3 Här följer vi elevernas meritvärde då kärnämnen tagits bort från och med 2010/11. Meritvärde är motsvarande tidigare betygsgenomsnitt. Statistiken som redovisas avser på alla nivåer endast kommunala skolor. 16

Inriktningsmål: Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Etappmål 2015: År 2015 har 95 procent av gymnasieeleverna minst godkänt betyg i alla kärnämnen. Kärnämnen har strukits i den nya läroplanen. Behörighet till universitet och högskola ersätter. Mål ej fastställts ännu. Indikator; Andel elever (%) med grundläggande behörighet till universitet och högskola 100 98 96 94 92 % 90 88 86 84 82 80 86 86 85 Örebro län 89 89 89 89 89 89 87 83 Sverige 87 87 85 91 89 87 87 84 84 Källa: Skolverket Gymnasiet: Sjunkande behörighet till universitet och högskola i regionen Regionens andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 4 har dippat de två senaste läsåren. 2010/11 var det 84 procent av Örebroregionens elever som erhöll grundläggande behörighet. Så sent som 2008/09 var andelen uppe i 89 procent. Nedgången är inget isolerat fenomen till Örebroregionen utan kan observeras även nationellt. Örebroregionens andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ligger dock något under rikets nivå och har så gjort de tio senaste åren. Inget mål har fastställts. Trenden över åren är relativt stabil i regionen, Örebroregionens elever knappar inte in på rikets nivå, men å andra sidan växer heller inte gapet. Oroande är dock att behörigheten minskat rejält de två senaste åren. 4 Statistik avser elever folkbokförda i Örebro lön, samtliga huvudmän 17

Inriktningsmål: Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Indikator; Andel (%) övergångar till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan Etappmål 2015: 45 % Etappmål: År 2015 har minst 45 procent av dem som avslutat gymnasieskolan påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. 49 47 45 % 43 41 39 37 40 38 43 43 41 40 46 42 45 44 Örebro län 44 42 42 39 Sverige 42 41 41 40 40 37 44 41 35 Källa: Skolverket Allt fler går vidare till högre studier Efter en nedåtgående trend fram till och med 2007/08 har andelen som påbörjar högre studier successivt ökat. Trots det är Örebroregionens andel (41 procent) alltjämt mindre än riksgenomsnittet (44 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt ökar även Örebroregionen och vice versa. Inomregionalt finns stora skillnader i regionen, högst andel övergång till högskolan finns i Örebro (45 procent), medan de lägsta andelarna återfinns i regionens norra delar. I dagsläget skiljer fyra procent upp till etappmålet om 45 procent. En rejäl ökning måste till för att etappmålet ska nås. Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2010/2011 Sverige 44% Örebro län 41% Örebro 45% Nora 44% Karlskoga 42% Kumla 39% Hallsberg 38% Askersund 38% Laxå 34% Degerfors 33% Lindesberg 33% Lekeberg 30% Hällefors 28% Ljusnarsberg 23% Källa: Skolverket 18

Etappmål: År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Indikator; Antal påbörjade handlingplaner 14 12 10 12 8 6 4 Källa: Målområdesansvarig 2 0 1 1 2010 2012 Etappmål 2012 Handlingsplaner för breddad rekrytering till högskolan blir försenade Under 2012 tas långtidsprognoser fram för arbetsmarknaden i Örebroregionen inom ramen för det så kallade Kompetenskansliet där regionens större arbetsgivare ingår. Tanken är att koppla ihop långtidsprognoserna med handlingsplanerna för breddad rekrytering så att en röd tråd skapas mellan arbetsmarknadens behov och handlingsplanerna. Det innebär dock att arbetat med att ta fram handlingsplanerna blir försenat. Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Etappmålet kommer inte att uppnås 2012. 19

Etappmål 2015: Topp fem i Sverige Kunskapslyft i arbetslivet Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. Inriktningsmål: Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan. Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Källa: Högskoleverket Allt fler som examineras från Örebro universitet får jobb Andelen utexaminerade från Örebro er för bättre universitet som etablerar sig på arbetsmarknaden inom 18 månader från exami- matchning För att skapa en bättre nation har successivt ökat sedan 2005 matchning mellan med undantag för de som utexaminerades utbildningsanordnarna och 2009. Av de som utexaminerades 2005 arbetsgivarnas efterfrågan tas fick 72,6 procent jobb inom 18 månader, under 2012 fram bland de som utexaminerades 2009 fick långtidsprognoser för 79,4 procent jobb inom 18 månader. arbetsmarknadens Toppåret 2008 var andelen uppe i 82,6 kompetensbehov inom ramen för det så kallade procent. Tillbakagången under 2009 gör Kompetenskansliet. att Örebro universitet tappar sju placeringar på Sverigerankingen, från en tiondeplats till artonde plats. Den minskade andelen medförde vidare att Örebro universitet inte längre är bäst bland de nya universiteten (Örebro, Karlstad samt Linnéuniversitet), en position man haft rätt så ohotad fram tills nu. Forskning visar att universitet och högskolor i hög grad försörjer den lokala/regionala arbetsmarknaden varför matchningen mot den regionala arbetsmarknaden är central. För att matchningen ska fungera är engagemang från arbetsgivarnas sida en mycket viktig komponent. Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen Örebro universitet har haft en positiv trend över många år som nu brutits. Mycket pekar på att svackan är en effekt av konjunkturförsämringen. Att nå upp topp fem blir en grannlaga uppgift. Utifrån den senaste rankingen behöver andelen utexaminerade som får jobb inom 18 månader öka med fem procent för att målsättningen ska uppfyllas. Satsning på professionsutbildningar kan bli en hävstång, då dessa oftare leder till jobb. 20 16 12 8 4 0 11 15 18 2005 2006 2007 2008 2009 10 18 Sverigeranking 2009, andel (%) utexaminerade som etablerats på arbetsmarknaden inom 1-1,5 år Lärosäte Ranking Andel 1.Ersta Sköndal högskola 92,8 2. Sophiahemmet högskola 90 3. Karolinska institutet 87,7 4. Röda korsets högskola 85,5 5. Kungl. Tekn. högskolan 84,4 6. Lärarhögsk. i Sthlm. 84,1 7. Linköpings universitet 82,4 8. Chalmers tekn. högsk. 81,6 9. Högskolan Väst 81,4 10. Handelshögsk. Sthlm. 81,2 11. Mälardalens högskola 81,1 12. Sv. lantbruksuniversitet 80,6 13. Högskolan i Skövde 80,6 14. Uppsala universitet 80,4 15. Stockholms universitet 80,3 16. Växjö universitet 80,2 17. Högsk. i Jönköping 79,8 18. Örebro universitet 79,4 19. Högskolan i Halmstad 78,9 20. Blekinge tekn. högskola 78,8 21. Malmö högskola 78,3 22. Göteborgs universitet 77,7 23. Lunds universitet 77,1 24. Högskolan i Gävle 76,5 25. Umeå universitet 75,3 26. Mittuniversitetet 75,3 27. Högskolan i Borås 74,9 28. Högskolan Kristianstad 74,3 29. Karlstads universitet 74,1 30. Södertörns högskola 74,1 31. Högskolan Dalarna 72,3 32. Högskolan i Kalmar 71,5 33. Luleå tekn. universitet 70 Källa: Högskoleverket 20

Inriktningsmål: Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Etappmål: 30 År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av 25 medarbetarna i regionens företag och organisationer. 25 20 % Indikator; Andel (%) personer i personalutbildning, minst 3 dagar årligen 35 15 24 2008 2010 Etappmål 2015 26 23 30 30 30 22 20 24 21 10 5 0 Riket Större regioncentra Mindre regioncentra Småregion Större regioncentra= Örebro, Lekeberg, Laxå, Kumla, Nora Lindesberg, Askersund och Hallsberg Mindre regioncentra= Karlskoga och Degerfors Småregion= Hällefors och Ljusnarsberg Källa:SCB Kompetensutveckling i arbetslivet starkt konjunkturberoende Uppföljningen visar att andelen personer som genomgått personalutbildning 5 om minst tre dagar årligen minskat från 2008 till 2010. Mycket talar för att nedgången är konjunkturberoende då den kan observeras på alla nivåer, såväl i större regioncentra som i småregioner. Örebroregionen ligger något under rikets nivå. 2010 fick 24 procent personalutbildning på mer än tre dagar i riket att jämföra med Örebroregionens 20-23 procent. Störst andel (23 procent) inomregionalt under 2010 var det i större regioncentra (Örebro, Lekeberg, Laxå, Kumla, Nora, Lindesberg, Askersund och Hallsberg). Minsta andelen (20 procent) kunde observeras under kategorin mindre regioncentra (Karlskoga, Degerfors). Etappmålet om att nå 30 procent 2015 blir svårt att nå. En ordentlig ökning på alla nivåer måste till för måluppfyllelse. För att öka möjligheterna till måluppfyllelse är det centralt att arbetsgivare ges mer kunskap kring vikten av strategisk kompetensförsörjning. 5 SCB klassificerar personalutbildningsstatistiken efter 4 geografiska nivåer (storstadsregioner, större regioncentra, mindre region samt småregioner). Klassificering tar inte hänsyn till länsindelningen varför de siffror som redovisas för Örebroregionen bör tolkas försiktigt. 21

Inriktningsmål: Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Indikator. Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning Etappmål 2015: 21 % Etappmål: År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. Fler högutbildade, men vidgat gap mellan könen Andelen högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är dock örebrolänningarna alltjämt lägre utbildade. I takt med att örebrolänningarna har blivit allt mer högutbildade har också utbildningsnivån för riket successivt ökat. % 24 22 20 18 16 14 12 10 15 12 Örebro län Sverige 17 13 18 15 20 16 21 18 22 23 19 19 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 Källa: SCB Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning efter kön i Örebroregionen Avståndet mellan Örebroregionen och riket har under hela den studerade perioden legat i intervallet 3-4 procent. Kvinnornas utbildningsnivå är den som ökat mest och skillnaden mot männen har vidgats de senaste åren. För närvarande är det hela 10 procent fler kvinnor än män i Örebroregionen som har minst 3 år eftergymnasial utbildning. Inom regionalt är skillnaderna stora i regionen. Störst andel högutbildade har Örebro, lägst Laxå i söder. % 25 20 15 10 14 12 10 Totalt Kvinnor Män 20 17 16 15 16 13 13 12 11 24 23 22 18 19 19 14 14 14 Andel (%) av befolkningen (16 år och äldre) med minst 3 år eftergymnasial utbildning efter kommun, 2011 Kommun Andel % Örebro 20% Nora 13% 5 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 Källa: SCB Lekeberg 12% Karlskoga 11% Lindesberg 10% Kumla 10% Askersund 10% Hallsberg 9% För närvarande skiljer två procent upp till etappmålet 2015 om 21 procents andel. För att etappmålet ska nås behöver främst männens utbildningsnivå öka. Gapet mellan könen är större i Örebroregionen än i riket. Ljusnarsberg 7% Hällefors 7% Degerfors 7% Laxå 6% Källa: SCB 22

Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Vi vill att det i vår region utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver rätt miljöer för att utvecklas. Genom samarbete vill vi skapa starka innovativa miljöer i vår region. Universitetets utbildningar och forskning är en viktig komponent för att skapa en sådan regional attraktionskraft. Entreprenörskap innebär att våga, ta initiativ och omvandla idéer till handling. 23

Entreprenörskap och företagande Regionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området tas tillvara. Inriktningsmål: Antalet nystartade och växande företag ökar. Etappmål: År 2015 ska minst 1 500 företag startas varje år. Indikator; Antal nystartade företag 1800 1600 1400 1200 1000 800 792 848 876 600 754 722 400 200 0 Källa: Tillväxtanalys 1651 1368 1406 1483 1500 1289 1014 934 Boom av nystartade företag i regionen Långsiktigt är det centralt med en vilja bland befolkningen att starta och driva nya verksamheter. Under 2011 startades det fler nya företag än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet om 1500 nya företag spräcktes med råge. För att ge perspektiv på utvecklingen kan nämnas att antalet nya företag som startades 2011 var dubbelt så många som under inledningen av 2000-talet. Vad är det då som driver utvecklingen och är fenomenet isolerat till Örebroregionen och hur mycket av ökningen är kopplad till en ökad entreprenöriell Fler nya företag än någonsin i Örebroregionen aktivitet? Från Bolagsverkets sida tror man att utvecklingen drivs av regelförenklingar i kombination med en positiv framtidssyn. 6 Från Tillväxtanalys Under 2011 startades det 1651 nya företag, vilket är det högsta antal som någonsin inflikar man att en viss del av den stora ökningen kan förklaras genom att uppmätts. SCB släppt något på aktivitetskriterierna från 2010,vilket gör att något fler företag än tidigare räknas som aktiva. För Örebroregionen innebär de nya vidare kriterierna cirka 70 företag. Är utvecklingen isolerad till Örebroregionen? För att få svar på frågan har vi valt att studera utvecklingen i Värmland, Västmanland och Södermanland. Dessa regioner är av ungefär samma storlek som Örebroregionen och näringslivsstrukturen är likartad. Studier av utvecklingen i dessa regioner visar att utvecklingen i Örebroregionen inte är unik. Samtliga regioner uppvisar tillväxtsiffror i paritet med Örebroregionen. Även om utvecklingen således inte är unik för Örebroregionen så är den naturligtvis välkommen. Sen återstår naturligtvis att se hur många av de nyskapade företagen som bygger på att det finns en reell efterfrågan. Tillväxtanalys mäter överlevnadsgraden efter 3 år på nystartade företag var annat år. Den senaste tillgängliga siffran (2008) är 63 procents överlevnadsgrad i Örebroregionen. Andelen kvinnor som startar och driver företag ökar sakta. Ungefär tre av tio som startar företag i regionen är kvinnor, andelen som driver företag är något mindre. Etappmålet är uppnått. Antal nystartade företag i Södermanland, Värmland, Västmanland och Örebro 2000-2011 Region 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Södermanland 823 817 856 832 898 1066 1072 1572 1459 1499 1481 1673 Värmland 778 698 782 737 822 899 921 1355 1263 1248 1385 1574 Västmanland 807 734 812 915 934 1023 1008 1253 1216 1186 1376 1589 Örebro 792 754 848 722 876 934 1014 1368 1406 1289 1483 1651 Källa: Tillväxtanalys Regional handlingsplan En gemensam regional handlingsplan för entreprenörskap och innovationer har tagits fram av regionens näringslivsfrämjande organisationer. Handlingsplanen omfattar aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att stärka och utveckla det entreprenörskapsfrämjande systemet. 6 http://www.bolagsverket.se/om_bolagsverket/press/pressmeddelanden/2011/20110103.html 24

Inriktningsmål: Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Etappmål: År 2015 har ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Indikator; Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen 12 10 11 8 6 4 8 6 2 0 2008 2012 Etappmål 2015 Källa: SCB Färre huvudkontor i Örebroregionen Antalet börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen har under åren 2008-2012 minskat från åtta till sex. Bakom minskningen ligger två flyttar av huvudkontor från Örebroregionen till Stockholm respektive Uppsala. Bägge företagen (Precio systemutveckling AB och Kopparbergs mineral AB) bedriver dock alltjämt verksamt i Örebroregionen). Åtminstone den ena flytten (Precio Systemutveckling AB) har sin bakgrund i praktiska skäl. Bolagets ledningsgrupp bor övervägande i Stockholmsregionen varför det bedömts som mer praktiskt att ha huvudkontoret i Stockholm. Sex börsbolag med huvudkontor i regionen För närvarande har Örebroregionen sex börsnoterade företag med huvudkontor i regionen. Bolagen är; Transcom AB, Karlskoga Malmbergs Elektriska AB, Kumla ICT Norden fastigheter AB, Lindesberg Lovisa gruvan AB, Lindesberg Morphic Technologies AB, Karlskoga Drillcon AB, Nora För närvarande har alltså Örebroregionen sex börsbolag med huvudkontor. Det största är kundtjänstbolaget Transcom AB som är noterat på Stockholmsbörsen small cap sedan 2001. Bolaget har en omsättning totalt om 875 mkr och närmare 1500 anställda varav merparten i Karlskoga. Aktien handlades i mitten av april 2012 för 70 öre. Malmbergs Elektriska AB (partihandel med elartiklar) med huvudkontor i Kumla omsatte 528 mkr enligt senaste bokslut och har cirka 140 anställda. I mitten av april 2012 kunde aktien handlas på Stockholm small cap för knappt 60 kronor. Morphic Technologies AB är ett Karlskogabaserat bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsföra energisystem för förnybar elproduktion. Bolaget har upplevt stora svängningar sedan starten för drygt tio år sedan. Hösten 2008 prisades bolaget som Sveriges snabbast växande teknikföretag. Det finansiella målet vid tidpunkten var en omsättning om 10 miljarder kronor 2012. 7 Senaste bokslut omsatte verksamheten 270 mkr. Bolagets resultat var -93 mkr. Drillcon AB är ett Nora baserat företag som huvudsakligen ägnar sig åt entreprenadborrning. Senaste räkenskapsåret uppgick omsättning till 295 mkr. Lindebergsbolagen ICT Norden fastigheter AB och Lovisa gruvan AB är två mindre bolag som är noterade på det så kallade Aktietorget. Bolagen omsätter på årsbasis 30-40 mkr. För att etappmålet ska nås krävs nästan en fördubbling av antalet börsnoterade bolag med huvudkontor i regionen. Mot bakgrund av detta blir målet troligtvis svårt att nå. 7 www.aktiespararna.se 25

Inriktningsmål: Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Indikator; Antal arbetsställen i Örebroregionen 27000 26500 26000 25500 25000 24500 24000 23500 23000 22500 23828 23841 24002 24837 24954 25588 26142 26181 25931 Fler arbetsställen 22000 Färre arbetsställen i Örebroregionen Källa: SCB Antalet arbetsställen har minskat något i Örebroregionen efter 2008. Tidigare under 2000-talet har antalet kontinuerligt växt. Fördelen med att följa utvecklingen av antalet arbetsställen är Källa: SCB att denna indikator speglar hur många fasta driftställen som finns i regionen, det vill säga det verkliga antalet arbetsplatser. Utvecklingen av antalet arbetsställen i Södermanland, Värmland, Västmanland och Örebro 2002-2010 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Södermanlands län 21455 21772 21894 22588 23174 23994 24511 24662 24738 Värmlands län 30475 30767 30830 32332 32228 33139 33587 33357 33322 Örebro län 23828 23841 24002 24837 24954 25588 26142 26181 25931 Västmanlands län 21169 21481 21651 22350 22693 21502 21674 21921 22132 En analys av utvecklingen ger vid handen att antalet arbetsställen liksom nyföretagandet minskar i samband med finanskris och påföljande lågkonjunktur, men att minskningen slår igenom senare avseende arbetsställen. En jämförelse med utvecklingen i Södermanland, Värmland och Västmanland avslöjar att utvecklingen i Örebroregionen påminner om den i Värmland, medan antalet arbetsställen växt även under lågkonjunkturen 2008 och 2009 i Södermanland och Västmanland. Studerar man utvecklingen av antalet anställda 2008-2010 får man en något annorlunda bild. Under den här perioden förlorar Värmland 3500 anställda, medan Örebroregionen och Södermanland tappar 2200 respektive 2000 anställda. I Västmanland ökar antalet anställda med 600. Det kan därför konstateras att Örebroregionen drabbades hårt av lågkonjunkturen i form av cirka 200 förlorade arbetsställen och cirka 2200 förlorade anställda, men att Värmland drabbades ännu hårdare (cirka 300 färre arbetsställen och 3500 färre anställda). Utvecklingen i Södermanland påminner om den i Örebro, medan Västmanland klarat sig betydligt bättre oavsett indikator. Mål har inte konkretiserats i något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om att öka antalet investeringar, vilket vanligen genererar fler arbetsställen. Möjligheten till måluppfyllelse torde därmed vara relativt god. 26

Inriktningsmål: Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Etappmål: År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region. Indikator; BRO genomför aktiviteter enligt handlingsplan Ja: Ѵ Nej: Källa: Mats Helgesson, Örebro kommun BRO regionen på väg att få en gemensam företagsetableringsservice Sjösättandet av etableringsservicedelen av BRO följer i stort sett tidplanen. Den planerade genomlysningen av regionens etablerings- och investeringsservice på lokal och regional nivå pågår för närvarande. Även de kommuner som valt att stå utanför BRO erbjuds att vara med. Workshopen för tjänstemän som arbetar med etableringsservice har skjutits upp till augusti på grund av förseningar i beslutsprocessen. För webbsidan som ska utgöra en plattform för etableringsservicen håller för närvarande på att tas in offerter. På workshopen i augusti kommer innehållet och utformningen av webbsidan att diskuteras och förankras. Processen att införa ett gemensamt kund- och relationshanteringssystem för regionens etableringsservice pågår. Business Region Örebro BRO BRO är ett partnerskap mellan nio av regionens tolv kommuner för att utveckla det näringslivsfrämjande arbetet. En central del i BRO är att utveckla regionens etablerings- och investeringsservice. Etableringsservicen ska verka för en god service för såväl befintliga som externa företag. Vad gäller den så kallade Key account-funktionen (befattning som arbetar med nyckelkunder) är tanken att de två-tre viktigaste företagen på kommunnivå ska identifieras. Processen med att sätta upp Key account-funktionen är inte isolerad till enbart etableringsservicedelen av BRO, varför det krävs mer förankringsarbete. Etableringsservicedelen av BRO löper på enligt plan. Den planerade workshopen blir dock något försenad. Regionen är således på väg att få en samlad professionell etableringsservice. Från och med hösten 2012 beräknas verksamheten vara igång på allvar. 27

Inriktningsmål: Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt Indikator; Örebroregionens andel (%) av totalt investerat riskkapital i Sverige 5,00% 4,50% Intet nytt på riskkaptitalfronten Riskkapital är en samlingsterm för ett sätt att finansiera ett företags start och tillväxt. Riskkapitalåret 2010 var ett svagt år på riskkapitalfronten i Örebroregionen. Inte en enda riskkapitalinvestering genomfördes i regionen vilket medförde att regionens andel av det totalt investerade riskkapitalet i Sverige sjönk till noll procent. 4,00% 3,50% 3,20% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,45% 0,50% 0,25% 0% 0,00% Mer investeringar 2007 2008 2009 2010 Inriktningsmål Källa: Svenska riskkapitalföreningen Så finns det då inga intressanta företag att investera i för riskkapitalistbolagen i Örebroregionen? Innan man drar alltför långtgående slutsatser bör man veta att riskkapitalmarknaden är mycket liten i Örebroregionen. Inom ramen för de år som utvecklingen följts (2007-2010) i den här rapporten genomförs det i genomsnitt 2-3 investeringar årligen. Man bör också beakta att då det årligen sker så få investeringar får enstaka stora investeringar ansenligt genomslag i statistiken. År 2008 gjordes riskkapitalinvesteringar om totalt 770 mkr i Örebroregionen eller 3,20 procent av det totalt investerade riskkapitalet i Sverige. Bakom de 770 mkr stod två investeringar. 2007 genomfördes sex investeringar men totalbeloppet uppgick inte till mer än 116 mkr eller motsvarande 0,45 procent av totala investeringar det året i Sverige. För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen har vi valt att även följa utvecklingen i Värmland, Västmanland och Södermanland 2007-2010. En sådan granskning ger vid handen att den totala investeringssumman är störst i Örebroregionen (916 mkr), men det rör sig om relativt få investeringar (10). Södermanland är särklassigt minst intressant för riskkapitalister med endast fyra investeringar om totalt 26 mkr. Värmland och Västmanland har överlägset flest investeringar 24 respektive 19. De totala investeringsbeloppen uppgår dock inte till mer än 390 mkr i Värmland respektive 329 mkr i Västmanland. Mot bakgrund av detta kan konstateras att Örebroregionen står sig väl mot jämförelseregionerna avseende investeringsvolymen. Antalet investeringar indikerar dock att Värmland och Västmanland har fler intressanta bolag än Örebroregionen Svenska riskkapitalföreningens rapport för tredje kvartalet 2011 skvallrar om ett rekordstarkt 2011 inom buyoutsegmentet. De svenska bolagen har klarat sig relativt väl genom finanskrisen jämfört med bolag på kontinenten vilket skapat ett stort intresse för att investera i svenska bolag. 8 Det återstår att se om detta även spiller över på Örebroregionen? 8 Analys av riskkapitalmarknaden, Tredje kvartalet, Svenska riskkapitalföreningen 28

Inriktningsmål: Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Etappmål: År 2015 har Örebroregionen den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. Tredje störst sysselsättningstillväxt inom logistik Storstadsregionerna är med marginal de regioner som har flest antal sysselsatta inom logistiksektorn 9, men det är inte där som den snabbaste tillväxten finns. Den finns istället i Norrbotten, Halland och Örebro. Mycket av den sysselsättningsökning som skapats i Örebroregionen är dock återtagen mark som tappades i samband med finanskrisen med påföljande lågkonjunktur. Logistikbranschen känner tidigt av en nedgång i den allmänna konjunkturen. En nedgång betyder snabbt färre varor att transportera och lagerhålla. Men är det mer som ligger bakom? För att ta reda på detta har vi valt att studera utvecklingen i Jönköping, Västmanland, Östergötland, Södermanland. Dessa regioner är tillsammans med Örebroregionen de mest profilerade inom logistik vid sidan av storstadsregionerna. Utvecklingen i jämförelseregionerna påminner till viss del om utvecklingen i Örebroregionen. Samtliga regioner fick ett rejält avbräck i samband med lågkonjunkturen 2008-2009. Återhämtningen efter lågkonjunkturen skiljer sig dock en del. I Örebroregionen och Jönköping har sysselsättningen åter tagit fart, men i Östergötland, Västmanland och Södermanland syns inga sådana tecken. Den fördjupade studien visar att Örebroregionens utveckling står sig väl, men ger inga svar om det finns 2007 2008 2009 2010 Jönköping 16299 16059 15350 15907 Östergötland 13049 13296 12861 12822 Örebro 11544 11327 10649 11094 Västmanland 8130 8455 7785 7791 Södermanland 7500 7404 6860 7012 Källa: SCB/rAps Indikator: Antal sysselsatta inom logistiksektorn samt procentuell förändring (%) Region 2009 2010 Förändring i % 1. Norrbotten 6441 6930 7,6% 2. Halland 10704 11416 6,7% 3. Örebro 10649 11094 4,2% 4. Jämtland 3059 3173 3,7% 5. Jönköping 15350 15907 3,6% 6. Skåne 50271 52007 3,5% 7. Gävleborg 7344 7597 3,4% 8. Västmanland 7785 7991 2,6% 9. Södermanland 6860 7012 2,2% 10. Värmland 7312 7461 2,0% 11. Dalarna 7593 7742 2,0% 12. Västra Götaland 66167 67423 1,9% 13. Kalmar 5779 5880 1,7% 14. Stockholm 98334 99495 1,2% 15. Västernorrland 7825 7910 1,1% 16. Kronoberg 7481 7525 0,6% 17. Västerbotten 7574 7615 0,5% 18. Uppsala 7412 7431 0,3% 19. Östergötland 12861 12822-0,3% 20. Gotland 1230 1217-1,1% 21. Blekinge 2888 2854-1,2% Källa: SCB/rAps Sysselsättningsutveckling inom logistik 2007-2010 i Jönköping, Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland någon ytterligare faktor som driver på utvecklingen i Örebroregionen. Genom att studera de olika branscherna inom logistik ges dock vissa svar. Den absoluta majoriteten av sysselsättningsökningen i Örebroregionen har tillkommit inom partihandeln. Inom åkerinäringen som vid sidan av partihandeln är den största branschen har dock återhämtningen varit svag. Örebroregionen bibehåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Branschen i regionen har starkt kommit tillbaka efter lågkonjunkturen. en ser även ljus ut för den närmsta tiden. Snart står Postens nya storterminal klar i Hallsberg och Ahlsell har beslutat att bygga en ny anläggning för hantering av så kallat lättgods vid centrallagret i Hallsberg. I Hallsberg bygger också Train Alliance tillsammans med Hallsbergs kommun en ny stor anläggning för service och underhåll av järnvägsfordon. I Örebro byggs en ny truckstop-anläggning. Dessa satsningar har potential att bli den vitaminkick som katalyserar utvecklingen ytterligare. Potential för utveckling finns också genom en gemensam regional översiktsplanering för logistik. 9 Följande branscher är definierade som logistik i den här rapporten enligt SNI2007: 45310, 46210-46900, 49100, 49200, 52219, 49410, 49420, 51101, 51211, 52241, 52249, 52100, 52230, 52290,85324, 53100, 53201, 53202, 53203 29

Förvaltningsstaden Örebro Utvecklingsarbetet inom statlig verksamhet leder till behov av ny kunskap och nya metoder. Ökad tillgänglighet, 24-timmarsmyndighet och nya e-tjänster samt en utveckling av demokrati och deltagande är exempel. Örebro universitets breda kompetens inom dessa områden kan också stärka Örebros fortsatta position som ledande förvaltningsstad. En förvaltningsstad attraherar offentliga, privata, och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat service och hög kompetens. Inriktningsmål: Örebro stad stärker sin position som förvaltningsstad. Etappmål: År 2015 har Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med 2 procent. Indikator; Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning (förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) 2,15% 2,10% 2,05% 2,00% 1,95% 1,90% 1,85% 1,80% 1,75% Källa: SCB 1,89% 2,01% 2,06% 2,05% 2,10% 2007 2008 2009 2010 Etappmål 2015 Fler statliga arbetstillfällen i Örebro kommun Örebro kommun har de senaste åren haft en snabb tillväxt av statliga arbetstillfällen 10. Visserligen minskar kommunens andel av rikets totala statliga sysselsättning marginellt under 2010, men antalet arbetstillfällen fortsätter trots detta att växa. Under 2010 sysselsattes 6485 personer inom staten i Örebro kommun, vilket är en ökning från 2007 med inte mindre än 627 nya arbetstillfällen. 10 skäl för Örebro För att marknadsföra Örebro som förvaltningsstad har målområdesansvarig för Förvaltningsstaden (Marianne Karlsson, Länsstyrelsen i Örebro län) arbetat fram en särskild folder 10 skäl för Örebro som påvisar Örebros fördelar. En närmare granskning från SCBs sida avslöjar dock att en del av jobbtillväxten till viss del kan förklaras av omkodningar som myndigheten genomfört. Tillväxten är således enligt SCBs förmenande något mindre än den offentliga statistiken ger sken av. De branscher som växt mest de senaste åren är inspekterande, kontrollerande och tillståndsgivande myndigheter (134), Polisen (104), försäkringskassan (68), myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård (58), samt informationsverk (57). Förutsatt att det totala antalet statliga arbetstillfällen i Sverige är konstant de närmsta åren behövs en ökning med drygt 100 arbetstillfällen i Örebro kommun från 2010 för att etappmålet ska nås. Om det scenariot inträffar borde etappmålet kunna uppfyllas. Möjligheten till måluppfyllelse stärks genom att Länsstyrelsen i Örebro län vunnit dragkampen med värmlänningarna om den så kallade miljöprövningsdelegationen. 10 Följande branscher är definierade som statliga arbetstillfällen i den här rapporten enligt SNI2007: 84111,84112, 84113, 84114, 84115, 84121, 84122, 84123, 84124, 84125, 84131, 84132, 84133, 84139, 84210, 84221, 84222, 84223, 84231, 84232, 84233, 84240, 84250, 84300,72190, 72200,85420 30

Innovativa miljöer Dynamiska och innovativa regioner präglas av modet att våga tidigare oprövade samarbeten mellan kultur, teknik, naturvetenskap, vård och omsorg och näringsliv. Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är t.ex. akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer och täta företagsmiljöer. Att Örebro universitet är drivande och utökar sitt samarbete med övriga aktörer i regionen och andra högskolor/universitet är viktigt för att vi ska kunna skapa våra innovativa miljöer. Ambitionen är att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen. Indikator; Antal erkända innovativa miljöer av KK-stiftelsen eller organisation med motsvarande status. 2 1 1 1 Inriktningsmål: Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras. Etappmål: År 2015 ska minst en innovativ miljö ha funnit sina former, ha en trygg grundfinansiering och vara internationellt erkänd. 0 Källa: KK-stiftelsen 2012 Etappmål 2015 Forskningsmiljö på hög nivå Örebroregionen har i dagsläget en erkänd innovativ miljö nämligen AASS Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet som är en av de främsta miljöerna för robotik i Europa. Forskargruppen AASS samlar 18 etablerade forskare och 21 doktorander i tre avdelningar. Laboratoriet intelligenta styrsystem fokuserar på perceptionsbaserade kontrollsystem för industrirobotar, som gör det möjligt för robotar att arbeta nära eller tillsammans med människor på ett säkert och effektivt sätt. Laboratoriet lärande system forskar om autonomitet (självständighet) och lärande i robotsystem som interagerar med människor i vardagen. Robotarnas förmåga att hantera och sammanföra information från olika typer av sensorer utgör en viktig del av forskningen. Laboratoriet mobila robotar bedriver forskning om intelligenta robotar och deras förmåga att agera självständigt i naturliga miljöer. 11 Noterbart i övrigt är att en regional handlingsplan för entreprenörskap och innovationer har arbetats fram där aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att stärka och utveckla det entreprenörskapsfrämjande systemet samlats under ett tak. Handlingsplanen utgår ifrån att det inte går att planera och systematisera fram innovation, men att man kan skapa strukturer som understödjer framväxten av innovationer och kommersialiseringen av dessa. Etappmålet är uppnått. Översyn av innovationssystemet Ett arbete med att se över och optimera regionens innovationssystem pågår. Utifrån ett konkurrensperspektiv är innovationssystemet viktigt för att behålla de idéer som kommer fram. Annars finns en risk att idégivarna flyttar på sig till andra regioner, menar målområdesansvarig Merit Israelsson. 11 www.oru.se/aass 31

Inriktningsmål: Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras. Etappmål: År 2015 är länets samlade utgifter per capita för forskning och utveckling på en nivå som placerar länet på lägst sjätte plats i Sverige. Forskning och utveckling: Örebroregionen på åttondeplats Östergötland är den region som har störst FoUutgifter per capita i Sverige. Tvåa är Uppsala och trea är Stockholm. Örebroregionen befinner sig för närvarande på en åttondeplats. Sett ur ett befolkningsperspektiv är Blekinge och Västerbotten de enda regioner med färre invånare än Örebroregionen som har en högre ranking. Örebroregionens samlade FoU-investeringar uppgick till knapp 1,7 miljarder under 2009. I Sverige bedrivs merparten av den totala FoUverksamheten i de tre storstadsregionerna, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Inom dessa tre regioner genomfördes FoU för 78,1 miljarder av totalt 111,7 miljarder under 2009. Indikator; FoU-utgifter per capita (avser totala utgifter för FoU, privat+offentligt) Region FoU/capita 2009 Fou i mnkr 2009 1. Östergötland 20557 8780 2. Uppsala 19973 6629 3. Stockholm 18266 36 882 4. Västra Götaland 15414 24191 5. Skåne 13873 17078 6. Västerbotten 11104 2871 7. Blekinge 8297 1266 8. Örebro 5967 1664 9. Västmanland 5848 1470 10. Norrbotten 5285 1316 11. Kronoberg 5121 938 12. Gävleborg 4902 1354 13. Jönköping 4654 1564 14. Södermanland 4638 1248 15. Västernorrland 3979 967 16. Kalmar 2290 535 17. Värmland 2130 582 18. Dalarna 2102 581 19. Halland 2045 607 20. Gotland 699 40 21. Jämtland 371 47 Totalt 11961 111720 Källa: SCB Att storföretagen står för merparten av privata FoU-satsningar är väl känt sedan länge och att de stora universiteten står för den stora massan av offentligt investerade FoU-kostnader. Bristen på storföretag kan därför bli en hemsko för Örebroregionen. Regionens enda företag med mer än tusen anställda undantaget assistansbolagen är Atlas Copco Rock Drills. Avståndet upp till sjätteplatsen som innehavs av Västerbotten är också stort. Sannolikt kommer inte målet att uppnås. 32

Inriktningsmål: Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region. Indikator; Antal kunskapsintensiva arbetsställen 330 Tillbakagång av kunskapsintensiva företag Antalet kunskapsintensiva arbetsställen 12 i Örebroregionen har haft en vikande trend sedan 2007. Mellan 2009 och 2010 skedde en dramatisk nedgång från 301 till 282 företag För att undersöka om nedgången är avgränsad till Örebroregionen har vi valt att studera utvecklingen i Södermanland och Västmanland och Värmland. Dessa tre regioner har en näringslivsstruktur liknande Örebroregionens och är av ungefär samma storlek befolkningsmässigt. Studien av jämförelseregionerna visar på en slående likhet, utvecklingskurvorna följer varandra under hela 2000- talet. Samtliga regioner fick en betydande nedgång i efterdyningarna till lågkonjunkturen 2010. Lågkonjunkturen tycks alltså ha slagit till med viss fördröjning mot de kunskapsintensiva företagen. 320 310 300 290 280 270 260 250 298 300Källa: SCB De företag som förlorats under 2009- Källa: SCB 2010 finns huvudsakligen inom regionens tillverkningsindustri. Framför allt tappar regionen företag inom maskinindustrin. På kommunnivå har nedgången slagit hårdast mot Hallsberg (minus 5 arbetsställen), men även Hällefors, Karlskoga, Kumla, Ljusnarsberg och Nora har förlorat kunskapsintensiva arbetsställen under 2009-2010. Även om utvecklingen i jämförelseregionerna inte är bättre än i Örebroregionen är det bekymmersamt att utvecklingen inte påvisar en förbättring under en så lång tidsperiod (2002-2010). Redan under högkonjunkturen var utvecklingen högst måttfull, när lågkonjunkturen kom blev det än sämre. Samtidigt som antalet kunskapsintensiva företag minskar visar SCBs senaste statistik att regionens export går framåt. Bilden av Örebroregionen är mångfacetterad. Inriktningsmålet har inte konkretiserats i något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om ett ökande antal kunskapsintensiva företag. Förhoppningsvis utgör 2010 en vändpunkt i utvecklingen. Etableringen av Örebro Science park kan förhoppningsvis fungera som hävstång och katalysator för fler kunskapsintensiva företag. 293 Källa: SCB 310 290 280 270 260 250 288 290 305 307 304 301 282 Utveckling av antalet kunskapsintensiva arbetsställen i Södermanland, Värmland, Västmanland och Örebro 2002-2010 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Södermanland Värmland Västmanland Örebro Fler arbetsställen 12 Följande branscher är definierade som kunskapsintensiva enligt Ohlson/Vinell, SNI2002: 24300,24510, 24520, 24610, 24620, 24630, 24640, 24660, 28610, 28621, 28622, 28629, 29110, 29120, 29140, 29210, 29220, 29230, 29240, 29310, 29320, 29401, 29402, 29409, 29410, 29420, 29430, 29510, 29520, 29530, 29540, 29550, 29561, 29569, 29600, 29711, 29719, 31200, 31300, 31400, 33400, 34100, 34200, 34300, 34100, 34200, 34300, 35110, 35200, 35410, 35420,35430 33

Örebroregionens innovationsförmåga I denna första uppföljning av Örebroregionens utvecklingsstrategi har valts att göra en fördjupning kring innovationer. Att innovationer och förnyelse i företag och i övriga samhället är en viktig drivkraft för tillväxten i en region är ett känt faktum. Men hur ser egentligen regionens innovationsförmåga ut och hur ligger Örebroregionen till i jämförelse med andra regioner? Inom ramen för Reglab 13 har under 2011 utvecklats ett innovationsindex för att mäta förutsättningar för innovation och förnyelse. Innovationsindexet exkluderar storstadslänen och 100 utgör genomsnittet i alla diagrammen. Indexet består av tre block: Grundförutsättningar: ska spegla grundläggande förutsättningar för innovation och förnyelse. Det handlar om mer trögrörliga faktorer såsom värderingar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Förmåga till förnyelse: faktorer som är tänkta att ge en bild av en regions förmåga till förnyelse och nyskapande i näringslivet. Marknadsförmåga: faktorer som är kopplade till en förmåga att föra en innovation till marknaden. Uppsala Östergötland Västerbotten Västmanland Norrbotten Örebro Västernorrland Värmland Jönköping Södermanland Blekinge Kronoberg Halland Gävleborg Jämtland Dalarna Kalmar Gotland 125,6 116,9 100,7 96,8 94,3 92,7 92,4 90,8 90,4 89,3 88,9 88,8 88,4 88,2 83,1 79,4 77,3 0,0 50,0 100,0 150,0 160,3 Innovationsindex, utfall 2011 (exklusive storstadsregionerna) Örebroregionen befinner sig på sjätteplats bland Sveriges regioner, exklusive storstadsregionerna. Den totala innovationsförmågan (94,3) är dock under genomsnittet för riket exklusive storstadsregionerna. 13 Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Reglab har 24 medlemmar: 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. 34

Grundförutsättningar Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Andel utlandsföddas i dagbefolkningen Inom blocket grundförutsättningar befinner sig Örebro i nivå med eller strax över riksgenomsnittet för flertalet indikatorer: Andel sysselsatta i de 10 största branscherna (över) Andel utlandsfödda i dagbefolkningen (över) Andel individer som bytt arbetsgivare (genomsnitt) Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet Förnyelseförmåga 18 Örebro län Riket (ej storstäder) Fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen Sysselsatta i kreativa klassen (genomsnitt) Fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen (knappt under) Avseende förnyelseförmåga kan vi se att: Andel företag som intstämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken* Forskningsmedel som andel av totala medel vid högskola och universitet 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet Forskningsmedel som andel av totala medel vid högskola och universitet (betydligt under) FoU-investeringar i näringslivet (genomsnitt) Förnyelsegraden i näringslivet (över ) Företag som ser sig som innovativa. (strax över) FoU-resurser vid privata arbetsställen/ BRP Förnyelsegrad i näringslivet Deltagande i UF (betydligt under) 18 Örebro län Riket (ej storstäder) Marknadsförmåga Avseende marknadsförmåga karaktäriseras länet av att ha: Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Andelen Patentvarumärkes- och designansökningar per capita Export (strax över) Entreprenöriell förmåga i dagbefolkningen (under) Riskkapitalinvesteringar (under) Utlandsägande (över) Patent, varumärke och design (genomsnitt) Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar 18 Örebro län Riket (ej storstäder) 35

Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. En pulserande region erbjuder lustfyllda möten och oväntade upptäckter. Det skapar känslan av att finnas med i sammanhang där tankar och idéer bryts mot varandra. Vi vill lyfta fram olika former av kultur, idrott och nöjen. Det finns ett stort intresse för idrott som underhållning och den är en del av den alltmer växande upplevelseoch besöksindustrin. Idrotten bidrar till att både glesbygd och tätorter blir attraktiva att bo i. Ett rikt föreningsliv har stor betydelse för att skapa goda möten som främjar mångfald och jämställdhet. Detta utvecklingsområde handlar om att öka attraktiviteten för oss som bor i regionen och för dem som på ett eller annat sätt söker sig hit. Det kan vara tänkbara inflyttare, företagsetablerare, studenter och turister. 36

Sprudlande kulturliv En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att kulturen är viktig för ekonomisk utveckling är inte längre något som ifrågasätts. Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll för tillväxt, innovationer och regionens attraktivitet. Kulturen är en fantastisk dörröppnare som skapar kontakt mellan människor, nationer och kulturer. Örebroregionens kultur ska synas och bli omtalad långt utanför Sveriges gränser. Svenska kammarorkestern är ett gott exempel. Inriktningsmål: Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. Indikator; Örebro läns och Örebro kommuns Sverigeranking avseende total kulturfinansiering, 12 10 8 6 4 2 0 9 9 Källa: Kulturrådet 10 11 8 6 6 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Etappmål 2015 Örebro län Örebro kommun Etappmål 2015: Ska vara möjligt att ansöka om att bli kulturhuvudstad 11 5 Etappmål: År 2015 ska vi ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Örebro - Europas kulturhuvudstad 2020? Att bli Europas kulturhuvudstad är komplext, svårfångat och utmanande. EU som utser kulturhuvudstäderna har en diger lista med urvalskriterier, men studier av städer som lyckats med sina ansökningar visar att det inte finns någon exakt manual för hur man ska gå tillväga för att bli framgångsrik. Urvalskriterierna har med tiden skärpts framför allt avseende vikten av långsiktiga effekter av satsningar. Att bedöma om Örebro har ett kulturliv som möjliggör en ansökan om att bli kulturhuvudstad är således en grannlaga uppgift och det är troligtvis inte möjligt att med någon indikator fånga in alla aspekter som är relevanta. En föga oomtvistlig utgångspunkt torde dock vara att en stad som har ambitionen att bli kulturhuvudstad måste ta kulturen på stort allvar. Den kanske viktigaste indikatorn på att kulturen tas på allvar är att finansieringen av kulturen är kraftfull och långsiktig. Mot bakgrund av detta har som indikator valts Örebro läns respektive Örebro kommuns Sverigeranking avseende totalfinansiering av kulturen. Hur mycket länet och kommunen satsar är en av få indikatorer som är reliabla och möjliga att följa över tid. Örebro län intar en femte plats för närvarande efter storstadslänen och Dalarna, medan Örebro kommun intar en 11:e plats på Sverigerankingen bland kommunerna. Naturligtvis är det svårt att bedöma möjligheterna till förbättrad ranking. Troligtvis är chanserna bättre för länet än för kommunen att avancera då avståndet i kronor räknat är betydligt mindre än för Örebro kommun. Den regionala kulturplanen ökar förutsättningarna att få en tydligare och mer strukturerad finansiering inom kulturområdet. Detta är av godo även för nivån på finansieringen, då politiker och allmänhet får större förtroende för relevant uppföljning och utvärdering. Örebro län har här kommit långt genom ett tydligt fokus på och dessutom specialistkompetens för utvärdering och uppföljning. 37

Inriktningsmål: Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. Etappmål: År 2015 ska regionens unika berättelse vara skriven. Indikator; Regionens unika berättelse är skriven Ja: Nej: Ѵ Källa: Örebro läns musuem, Örebro läns landsting Oklarheter kring Örebroregionens unika berättelse Det här är ett mål som har sin bakgrund i en önskan att ta tillvara regionens unika kulturmiljöer, särdrag och kulturella uttryck för att skapa en tydligare regional identitet och ett starkare varumärke. I samband med att den regionala kulturplanen togs framkom blev det allt tydligare att det inte skulle gå att fånga in Örebroregionen i en enda berättelse utan snarare flera berättelser. Trots att Örebroregionen till ytan är ett av Sveriges mindre län är Örebroregionen den region i Sverige som består av flest landskap, alla med sin unika bakgrund och historia. Vid sidan av den unika situationen med landskapen, ryms inom länet också utpräglade bruksorter, handelsstäder och jordbruksbygder. Vems historia och perspektiv är det som ska berättas? Att fånga in och väva in alla dessa dimensioner och perspektiv är en stor utmaning. Om etappmålet kommer att uppnås är svårbedömt, framför allt på grund av att det är oklart med finansiering och vem som äger uppdraget. Uppdraget kompliceras också av att det handlar om flera berättelser. Oklarheter finns också kring i vilken form som berättelserna ska uttryckas och publiceras. Ska uppdraget avgränsas till en traditionell bok i tryckt format eller kan berättelserna ta sig andra uttryck i form av exempelvis utställningar av olika slag? I den idéstudie som togs fram för att staka ut en väg för att målet skulle uppnås pekades Örebro läns museum ut som en central aktör tillsammans med ArkivCentrum; Länsstyrelsen, studieförbunden och Örebro universitet. En rundringning hos dessa organisationer ger dock vid handen att de konturer kring ett samarbetsprojekt som framtonade i idéstudien inte konkretiserats vidare. För närvarande pågår således inget aktivt arbete som kan leda till att målet kan uppnås. För att målet ska uppnås bör det klargöras vem som äger uppdraget, vad det omfattar och hur det ska finansieras. Här krävs således att någon tar på sig det regionala ledarskapet. 38

Inriktningsmål: Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. Etappmål: År 2015 har andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ökat. Indikator; Andel (%) av regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga Etappmål 2015: Ökad andel av den offentliga 45% kulturfinansieringen 40% till barn och unga 5% 35% 30% 25% 3% 30% 34% 20% 15% 10% 5% 0% 2010 2011 För unga Av unga 2015 Fyra av tio kronor till ung kultur Under 2011 har andelen regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga ökat med totalt sex procent jämfört med föregående år, vilket innebär att i dagsläget går fyra av tio kronor till unga. En klart positiv trend kan således observeras. Fortfarande är emellertid andelen projektmedel som beviljas till kultur av unga försvinnande liten. Det här målet har som utgångspunkt att ung kultur utgår ifrån och definieras av unga. Det handlar om att stimulera kultur både i och utanför skolan. Utanför skolan läggs fokus på att utveckla mötesplatser särskilt lämpade för att skapa och sprida barn och ungas kultur. De regionala medlen utgör det kanske viktigaste verktyget och stimulansen för ung kultur varför andelen av dessa medel som beviljats till kultur för och av unga valts som indikator. Medlen tillhandahålls av Örebro läns landsting och uppgår totalt årligen till cirka 1 miljon kronor. Sedan kulturfrågorna samlats hos landstinget finns ökade möjligheter att inkludera även föreningsstöd i en ökad satsning på unga. Den regionala kulturplanen ger också bättre förutsättningar att påverka kulturinstitutionerna i denna riktning. Detta har redan resulterat i Länsteaterns satsning på Nya China, en ny scen för barn- och ungdomsteater samt länsmuseets planering för Barnens museum, en utställningsmiljö anpassad för de minsta barnen upp till tolvårsåldern. I etappmålet som är ställt till 2015 har ingen konkret siffra fastställts utan målet bedöms som uppfyllt om en ökning har skett utifrån utgångsläget. Utgångsläget är i det här fallet definierat till 2010. Från 2010 till 2011 har den totala andelen regionala medel för kultur till och av unga ökat med 6 procent till totalt 39 procent. Möjligheterna till måluppfyllelse måste bedömas som mycket goda. En rejäl ökning av medel till kultur för och av unga har redan åstadkommits. Extra kraft åt ung kultur ges också genom att regionens kulturplan som antogs 2011 betonar att ung kultur med en internationell dimension ska prioriteras. EU-projektet Unga kulturarrangörer kan också fungera som en hävstång och katalysator för ung kultur förutsatt att en finansiering kan säkras. Projektet betonar betydelsen av snabba och obyråkratiska bidrag, lokaler och vuxenstöd. Partnersökningsfasen är nu avslutad och totalt har organisationer från sex nationer visat intresse. En EU-ansökan under delprogrammet Ung och aktiv i Europa skickades in i slutet av april 2012. 39

Stora evenemang Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och större evenemang till vår region. Inriktningsmål: Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang. Indikator; Antal belagda rum till konferensgäster i Örebroregionen i 1000-tal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 44 42 39 41 43 43 48 42 33 37 33 74 Etappmål: År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. Källa: SCB Sviktande marknad för konferensgäster Efter toppåret 2007 har antalet konferensgäster i Örebroregionen uppvisat en nedåtgående trend, med undantag för 2010 då en viss återhämtning skedde. Jämfört med 2007 har Örebroregionen tappat 31 procent vilket motsvarar 15 000 konferensgäster. Detta skapar ett väsentligt avbräck för den regionala ekonomin. Undersökningar som genomförts visar att en konferensgäst genererar tre gånger så stora intäkter som en vanlig turist. 14 Antal belagda hotellrum och målgruppsfördelning i procent i Örebro län 2007-2011 Antal belagda Målgruppsfördelning, belagda rum % År Rum Företagsmarknaden Privatmarknaden Affär Konf. Grupp Fritid 2007 386 575 60,0 12,3 4,8 22,9 2008 389 636 60,0 10,8 6,4 22,7 2009 359 122 59,1 9,3 6,3 25,3 2010 378 562 60,8 9,8 5,7 23,7 2011 382 600 64,3 8,8 5,7 21,3 Källa: SCB En närmare granskning av statistiken visar att konjunkturnedgången slog extra hårt mot konferensmarknaden i Örebroregionen. Affärs,- och privatmarknaden inom hotellnäringen har klarat sig betydligt bättre och snabbt återhämtat tappad mark. Framför allt har antalet belagda rum kopplat till affärsresenärer skjutit i höjden. 2011 är det bästa enskilda året någonsin för Örebroregionen. Utvecklingen vad gäller antalet konferensgäster avviker i Örebroregionen delvis från utvecklingen på nationell nivå. Konferensmarknaden tappade mark både nationellt och i Örebroregionen i samband med långkonjunkturen. Återhämtningen har dock varit starkare nationellt än i Örebroregionen. Varför går återhämtningen trögare i Örebroregionen än i landet som helhet? En förklaring kan vara att statistiken är missvisande. Örebro Convention Bureau, och Elite hotels i Örebro är övertygade om detta. Elite hotels anser att en sannolik felkälla utgörs av att konferensgäster som är på konferens utanför det egna hotellet klassas som affärsresenärer. Mot bakgrund av att konjunkturen bedöms mattas av under de kommande åren finns i dagsläget ingenting som pekar mot att etappmålet 2015 kommer att uppnås. För att etappmålet ska nås krävs mer än en fördubbling av antalet konferensgäster i jämförelse med 2011. 14 http://sverigesradio.se 40

Inriktningsmål: Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang. Etappmål: År 2015 är antalet hotellgästnätter i länet på en nivå som ligger bland de 10 främsta länen i landet. Indikator; Örebroregionens Sverigeranking avseende hotellövernattningar 20 18 16 14 12 10 8 16 16 Ranking 15 15 15 15 14 15 15 16 Etappmål 2015: Bland de 10 främsta 17 Ökande hotellbeläggning men tappad ranking Antalet hotellövernattningar i Örebroregionen har successivt ökat sedan 2000-talets början med undantag för ett par mindre svackor. Under perioden 2000-2011 har antalet hotellövernattningar i regionen ökat från 488 000 till 538 000. Relativt de andra regionerna har dock Örebroregionen tappat de senaste åren, från att 2007 innehaft en 14:e plats har regionens ranking sjunkit till 17:e plats 2011. Under denna period är det Gävleborg, Uppsala och Södermanland som passerat Örebroregionen. Det ovan sagda innebär att 2011 var det endast fyra regioner (Kronoberg, Gotland, Blekinge och Västmanland) som hade färre hotellövernattningar än Örebroregionen. Juli, augusti samt november var de månader under 2011 som antalet hotellövernattningar var som störst. Den i särklass svagaste månaden var januari. Norrmännen (23 procent) står för i Organisation för att ragga evenemang Målområdesansvarig för Stora evenemang (Alf, Lindblad, Örebro kommun) utgår ifrån att den effektivaste metoden för att få fler hotellgäster är fler evenemang: För att få till fler evenemang behövs en organisation som målmedvetet raggar evenemang menar Alf. Under våren 2012 har diskussioner inletts med Örebrokompaniet kring skapandet av en sådan organisation. särklass flest hotellövernattningar i Örebroregionen följt av tyskar, finnar, danskar och ryssar. Källa: SCB Antal hotellövernattningar 2011 efter region i 1000-tal Region Antal övernattningar Stockholm 8 967 Västra Götaland 4 655 Skåne 3 015 Norrbotten 1 008 Dalarna 970 Östergötland 939 Västerbotten 782 Värmland 739 Jämtland 730 Jönköping 726 Halland 690 Kalmar 640 Södermanland 621 Västernorrland 610 Uppsala 581 Gävleborg 540 Trots en ökande trend tappar regionen i ranking. Att till 2015 uppnå etappmålet om ranking bland de tio främsta regionerna i landet framstår idag som orealistiskt. För att nå upp till Jönköpings län som idag innehar tiondeplats krävs 188 000 ytterligare hotellövernattningar. Detta motsvarar en ökning om 35 procent. Teoretiskt är det möjligt eftersom Källa: SCB kapacitetsutnyttjandet ligger runt 45 procent, men knappast i praktiken. Potentialen för ökning ligger främst i hotellmarknaden utanför Örebro kommun. Örebro 538 Västmanland 414 Gotland 373 Kronoberg 370 Blekinge 355 41

Inriktningsmål: Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten. Etappmål: År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. Lindesberg bäst i Sverige Årets prestation i Örebroregionen stod Lindesberg Volley för som blev svenska Indikator: Antal lag i högsta divisionen inom de fem största publika arenaidrotterna på dam respektive herrsidan 6 5 4 3 2 1 0 mästare efter att ha slagit Hylte/Halmstad i tre raka matcher. Tidigare har Örebro volleydamer med den äran försvarat länets färger. Nu tycks maktförskjutningen norrut i regionen vara ett faktum. 3 ÖSK fotboll KIF Örebro LIF Lindesberg 4 ÖSK fotboll KIF Örebro ÖSK damhandboll ÖSK innebandy (damer) 2009/10 2010/11 Etappmål 2015 6 Utnämningen av Örebro till årets bästa idrottsstad 2011 var också en stor fjäder i hatten för idrotten i Örebro och Örebroregionen. Framgången återspeglades även på länsplanet genom att antalet elitlag i högsta divisionen från länet i de fem största publika arenaidrotterna ökade från tre till fyra. LIF Lindesberg föll visserligen ur herrarnas elitserie i handboll säsongen 2009/10, men detta kompenserades mer än väl genom att ÖSKs innebandydamer respektive ÖSK damhandboll tog steget upp i den högsta divisionen inför säsongen 2010/11. Den senare halvan av 2011 och inledningen av 2012 har dock bjudit på mer blandad konfekt för länets elitidrottslag. ÖSKs handbollsdamer liksom ÖSKs innebandydamer degraderas efter säsonger med få ljuspunkter. En tung säsong hade också ECO Örebro Basket som slutade sist i herrbasketligan. ÖSKs fotbollsherrar fick också ett bakslag under 2011 efter att ha tagit lilla silvret under 2010. Örebro årets bästa idrottsstad 2011 utsåg Sveriges Television Örebro till årets bästa idrottsstad. Motiveringen löd enligt följande; Örebro är Sveriges sjunde stad till folkmängd men bäst av alla när det gäller idrott! Cupmästare i damfotboll, lilla silvret i herrfotboll, kvalseriehockey, toppbasket, innebandy, volleyboll och från hösten handboll i damernas elitserie och i herrbandyn nådde man kval till eliten. Örebro har toppidrott i alla de stora sporterna. Motorstjärnor som Markus Eriksson, Richard Göransson, Fredrik Ekblom och Fredrik Lindgren är även de från stan. Källa: www.svt.se Länets ishockey hade en stark säsong 2011/12, där både BIK Karlskoga och Örebro Hockey kvalificerade sig för den s.k. kvalserien. En historisk chans fanns därmed att Örebroregionen kunde få två elitserielag. När lagen i slutet av mars möttes i den sjätte omgången hade BIK Karlskoga fortfarande en bra möjlighet att gå upp i Elitserien. Denna kväll släcktes emellertid hoppet efter seger för hemmalaget med 3-0. Slutligen hamnade BIK Karlskoga på jumboplatsen, medan Örebro Hockey fick nöja sig med femteplatsen. Stora framgångar under 2011 skördade också Kumla Indianerna i speedway, till slut föll laget med minsta möjliga marginal i sm-finalen inför drygt 6000 åskådare på Sannaheds motorstadion (Ica maxi arena) mot Piraterna från Motala. KIF Örebro följde upp sin habila insats i allsvenskan 2010 med en ny fin femteplats 2011. Cupguldet från 2010 kunde emellertid inte försvaras. LIF, Lindesberg gjorde en fin säsong i handbollen även om det inte räckte till en plats i elitserien. ÖSK Bandy stod också för en högklassig säsong som sånär innebar avancemang till elitserien. I fotbollens näst högsta division gjorde Degerfors IF en utmärkt säsong. Länge var laget inblandat i toppstriden, men fick slutligen nöja sig med en femte plats. En fördubbling av antalet elitlag innebär att Örebroregionen senast 2015 ska ha totalt sex lag i landets högsta divisioner i de mest publikdragande arenaidrotterna (fotboll, ishockey, innebandy, bandy, och handboll). Genom nedflyttningen av ÖSK handbollsdamer och ÖSK innebandydamer tappar regionen mark, men potentialen måste ändå bedömas som god för att etappmålet till 2015 ska nås. En rad ambitiösa klubbar från regionen som för tillfället befinner sig i den näst högsta divisionen har möjligheter att inom de närmsta åren ta det sista klivet. 42

Rika naturupplevelser Naturen är en källa till ökad livskvalitet. Kontakten med naturen ger möjlighet till inspiration, återhämtning och eftertanke. En nära kontakt med naturen, inte minst i unga år, ger respekt för vår miljö. Naturen är en resurs för tillväxt inom turistnäringen. En satsning på hållbar naturturism ger regionen en identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag. Unika naturupplevelser med fokus på kvalitet och attraktion ska vara ett signum för regionen. Inriktningsmål: Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism. Etappmål: År 2015 ska antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser ha fördubblats. Indikator; Antal gästnätter i stugbyar och camping i 1000-tal 1200 1000 1000 800 600 400 510 526 490 418 200 0 2008 2009 2010 2011 Etappmål 2015 Källa: SCB Svag utveckling av naturturismen 2011 var ett svagt år för Örebroregionen, antalet gästnätter i stugbyar och camping i Örebroregionen dippade rejält. Från 490 000 år 2010 tappade regionen ned till 418 000 gästnätter 2011. Det bör dock uppmärksammas att statistiken vad gäller inrapporterade gästnätter från stugbyar i Örebro län är bristfällig. Under de tre senaste åren har inte en enda gästnatt rapporterats från Örebroregionens stugbyar till SCB som är statistikansvarig myndighet. Senaste året som det finns inrapporterat gästnätter i stugbyar är från 2008, då totalt 40 000 gästnätter inrapporterades. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det finns ett mörkertal i Örebroregionen. Det bör också uppmärksammas att det inte finns någon säker statistikkälla som fångar upp just naturturister, utan vi får i detta fall använda antalet gästnätter i stugbyar och camping som indikator. Erfarenhetsmässigt vet man att naturturister använder stugbyar och camping i stor utsträckning, men indikatorn blir följaktligen inget exakt mått på hur många naturturister regionen har. Örebroregionen är ett utpräglat sommarturistlän. Många stugbyar och campingar stänger för säsongen i september. Etappmålet 2015 om en fördubbling av antalet gästnätter är omöjligt att nå på grund av att kapaciteten att ta emot så många turister inte finns. Potentialen för utveckling är dock stor. I Tiveden står till exempelvis en ny toppmodern stugby i premiumskiktet (platt-tv, internet) klar inom kort vilket både ökar regionens kapacitet, men också att ta emot gäster med högre krav på komfort. Inriktningen är besökare från Nederländerna. De satsningar som gjorts på att utveckla Bergslagsleden och företagen längs med leden kan förhoppningsvis bära frukt i form av fler naturturister. Målområdesansvarig för Rika naturupplevelser avser under 2012 att genomföra en kartläggning som speglar hur många företag som finns inom naturturism och vad deras verksamhetsinriktning är. Med stöd av kartläggningen skapas en strategisk överblick över branschen i Örebroregionen som idag saknas. 43

Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Vår region har alltid varit en viktig korsväg och handelsplats. Möjligheten att resa till och från vår region och att frakta gods är även i dag en nyckelfråga för vår utveckling. Vårt geografiska läge gör Örebroregionen till en naturlig mötesplats och ett nav för transporter av varor, inte minst i ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. 44

Bästa grannen Nyckeln till framgång för en region handlar i hög grad om samverkan med andra regioner. Örebro län är det län i Sverige som har flest grannar sex andra län. Detta har historiskt inneburit en stor öppenhet och samarbetsvilja åt alla håll. Denna förmåga vill vi bygga vidare på och utveckla också i ett internationellt perspektiv. För att stärka regionen behöver vi bygga vidare och utveckla Örebroregionens olika roller. Vi vill vara den naturliga noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg, samt mellan norra och södra Sverige. Samtidigt ska vi vara ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen som är vår naturliga samarbetspart i nationella och internationella sammanhang. Bästa grannen Bästa grannen kommer att följas upp var annat år, på grund av det är ett omfattande utredningsarbete att fastställa områdets status. Inriktningsmål: Örebroregionen är en aktiv part i funktionella länsgränsöverskridande samarbeten. Örebroregionen har en tydlig roll som ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen. Etappmål: År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella länsgränsöverskridande samarbeten med våra närmaste grannar. År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella samarbeten med Stockholm stad och län. År 2015 beskrivs Örebroregionen som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stockholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande. 45

Fler boende i Örebroregionen Ju fler vi är som bidrar till att utveckla vår region, desto bättre kommer det att gå. Därför är det viktigt att bryta den stagnation i befolkningstillväxten som ägt rum sedan 1970-talet. Indikator; Befolkningsutveckling i Örebroregionen Inriktningsmål: Örebroregionens befolkning växer till minst 300 000 invånare. Etappmål: År 2015 ska Örebroregionen ha ökat sin befolkning till 285 000. 300 000 länsbor 2025 Befolkningen i Örebroregionen ökade under Källa: SCB 2011 med 1342 personer till 281 572 invånare. De senaste årens befolkningsökning har varit historiskt stor för Örebroregionen. Man får gå tillbaka till slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. 2000-talet har hittills inneburit att befolkningen i Örebroregionen ökat med 8 000 invånare eller motsvarande en kommun av Hällefors eller Lekebergs storlek. Liksom tidigare under 2000-talet står invandringen för en betydande del av befolkningsökningen (+1100). Utan invandringen skulle länets befolkningstillväxt vara betydligt mindre eller obefintlig. Befolkningsökningen i Örebroregionen är således till en betydande del effekten av oroligheter i omvärlden, för närvarande företrädesvis Irak, Somalia och Afghanistan. Stigande barnafödande bidrog 2011 till ett födelseöverskott om 270 personer. Antalet nyfödda var för övrigt det största antal (3 297) sedan de stora kullarna i början på 1990- talet. Inflyttningen från andra delar av Sverige ökar stort. 2011 var Örebroregionens inrikes flyttnetto (-41) det bästa sedan 2003. Befolkning och befolkningutveckling 2011 i Örebro län Kommun Befolkning Folkökning Lekeberg 7 223 89 Laxå 5 622-64 Hallsberg 15 248-27 Degerfors 9 551-90 Hällefors 7 140-80 Ljusnarsberg 4 870-61 Örebro 137 121 1 661 Kumla 20 510 54 Askersund 11 134-144 Karlskoga 29 616-52 Nora 10 429-18 Lindesberg 23 108 74 Totalt 281 572 1 342 Källa: SCB Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen tillkom i Örebro kommun. Här samspelar en ung befolkning och därmed en stark attraktionskraft på framför allt ungdomar, kombinerat med en betydande invandring. De inomregionala skillnaderna är fortsatt stora i Örebroregionen. Under 2011 ökade befolkningen i fyra kommuner (Örebro, Kumla, Lekeberg och Lindesberg) medan den minskade i åtta (Laxå, Hallsberg, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Karlskoga och Nora). De befolkningsutvecklingstrender som rått i regionen sedan lång tid befästes därmed ytterligare 2011 med undantag för Lindesberg där befolkningen åter ökar efter flera års minskande. Den svagaste befolkningsutvecklingen under 2011 hade Askersund (-144). Männen snart fler än kvinnorna? Historiskt har kvinnornas länge varit fler till antalet än männen i Örebroregionen. Befolkningens sammansättning håller dock sakta på att förändras då männen blir allt fler. Den främsta drivkraften bakom detta är att invandringen domineras av män. Vid utgången av 2011 levde 139 846 män respektive 141 726 kvinnor i regionen. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer etappmålet om 285 000 invånare att nås redan under 2014. 300 000 örebrolänningar blir vi år 2025. Befolkningsutvecklingen bestäms av ett begränsat antal faktorer, vilket gör långsiktiga bedömningar relativt säkra. Då befolkningstillväxten i Örebroregionen främst drivs av invandringen är det troligen nationella beslut inom detta politikområde eller radikalt minskad oro i världen som kan äventyra måluppfyllelsen. De sista åren har dessutom Örebroregionens inrikes flyttnetto avsevärt förbättras vilket ökar möjligheter till måluppfyllelse. 46