Bredbandsstrategi för Dalarna

Bredbandsstrategi för Dalarna Dnr 341-xxxx-2013 Jakim Hlback Versinshistrik 130124 Utkast (JH) 130208 Rapprt krr ch i ny mall (AO)

Förrd Denna strategi har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Regin Dalarna, representanter för dalarnas kmmuner ch Företagarna. I arbete med strategin har representanter för de viktigaste aktörerna inm mrådet deltagit aktivt eller intervjuats för att kunna presentera en strategi sm är aktuell ch relevant för Dalarna. I den styrgrupp sm drivit arbetet har deltagit representanter för Länsstyrelsen, Regin Dalarna, Dalarnas kmmuner ch Företagarna. Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Länsstyrelsen verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. Det handlar bland annat m att minst 90 prcent av alla hushåll ch företag bör ha tillgång till bredband m minst 100 Mbit/s år 2020 ch År 2015 bör andelen hushåll ch företag med tillgång till denna hastighet vara 40 prcent. Vidare anger Länsstyrelseinstruktinen att Länsstyrelsen ska arbeta med infrastruktur, landsbygdsutvecklingsåtgärder, stöd till anläggning av kanalisatin samt att följa, främja ch stödja bredbandsutvecklingen i länet på lika sätt. Tillgång till ch användning av Internet ch bredband anges sm avgörande förutsättningar för tillväxt ch knkurrenskraft. Utgångspunkten för regeringens IT-plitik är att IT-infrastruktur ch elektrniska kmmunikatinstjänster i första hand ska tillhandahållas av marknaden. Tillgången till infrastruktur ch till lika tjänster sm levereras via bredband är dck större i tätbebyggda mråden medan beflkning ch arbetsställen i mer glest bebyggda mråden har färre valmöjligheter. Utbyggnaden har i de flesta kmmunerna skett i frm av etablerandet av lika ADSL-tjänster sm utnyttjar det befintliga kpparnätet för fast telefni. Denna utbyggnad kan betraktas sm den första generatinen av bredbandsutbyggnad. Under senare år har frågan m xdsl 1 -lösningarnas långsiktighet allt mer uppmärksammats på såväl EU-nivå sm natinellt. Förr eller senare kmmer medlemsländerna att behöva ersätta kpparnäten med en ny fiberinfrastruktur (NGA, next generatin access ). Detta beräknas visserligen vara kstsamt men ckså viktigt sm en av många förutsättningar för näringslivsutveckling ch utveckling av digitala, samhällsnyttiga tjänster. Fiberutbyggnad är ett av de fyra strategiska mrådena i regeringens digitala agenda för Sverige, IT i människans tjänst. Utmaningen idag är att åstadkmma en av Sveriges bästa fiberinfrastrukturer i Dalarna ch därmed ge bästa möjliga förutsättningar för att företag ch bende i länet att leva ch utvecklas. För detta krävs en bredbandsstrategi. 1 xdsl är ett samlingsbegrepp för lika bredbandstekniker med det gemensamt att de utnyttjar det klassiska telenätet ch dataöverföring över dessa kppartrådar. ADSL är ett äldre exempel på en sådan teknik. Idag uppgraderas många telestatiner till det mdernare VDSL. 1

Innehåll Bredbandsstrategi för Dalarna...0 Förrd...1 Varför bredbandsstrategi?...4 Bredbandläget i Dalarna...4 Kmmunalt bredbandsindex...6 En målsättning är att bredbandsindex varje år ligger över riksgenmsnittet...6 Nyttan med bredband...6 Digital agenda...6 Tillväxt ch företagande...7 Attraktinskraft för bende...8 Internet ch svenskarna 2012...8 Exempel på nyttan av bredband...9 Värde- ch hinderanalys för lika aktörer... 10 Stadsnät... 10 Telia Skanva... 11 Tjänsteleverantörer... 12 Fastighetsägare... 12 Kmmuner... 12 Byaföreningar ch Landsbygdsprgrammet... 15 Var driver utbyggnaden?... 15 Histriskt ch idag... 15 Om 1-2 år... 16 Marknadens utbyggnad... 16 Pågående utbyggnad av fiber till byar... 16 Bredbandsfrum Dalarna... 17 Bredbandsstrategin en del av det reginala utvecklingsarbetet... 17 Tätrter, smårter ch glesbygd... 17 Vad kstar utbyggnaden... 17 Öppet nät... 18 Kmmunikatinsperatörer... 19 Finansiering... 19 Landsbygdsprgrammet... 20 Ett frum för dialg kring detta ch andra bredbandsfrågr kan vara Bredbandsfrum Dalarna där kmmunerna kan resnera m en angelägenhetslista ch lämna synpunkter på föreslagna principer.... 21 Kanalisatinsstöd... 21

Reginala tillväxtmedel (1:1)... 21 EU:s strukturfnder... 22 Kmmunala medel... 22 PTS medfinansiering samt rbusta nät... 22 ROT-avdrag... 22 Anslutning av servicepunkter... 22 Regleringsfnder... 22 Hrisntella kriterier... 22 Miljö... 23 Övriga hrisntella kriterier... 24 Bredbandsfrum Dalarna - reginal samrdningsgrupp för bredband ch Den digitala agendan... 24 Pririteringsrdning för ev. särskilda insatser... 25.... 25 3

Varför bredbandsstrategi? Utvecklingen i samhället går mt allt mer kapacitetskrävande elektrniska tjänster vilket ställer krav på en väl utbyggd IT-infrastruktur sm medger höga överföringshastigheter ch sm når alla mråden där beflkning ch företag finns. Regeringens pekar i sin bredbandsstrategi på bredbandets betydelse för tillväxt ch knkurrenskraft, liksm för att möta utmaningar sm klimatförändring ch åldrande beflkning i ett glest bebyggt land. Dalarna bör ha ett bredband i världsklass ch därmed följa regeringens höga målsättning att bli världens mest framgångsrika digitala samhälle. För detta krävs att bredband uppfattas sm lika viktigt sm övrig infrastruktur. Regeringen har slagit fast att 90 prcent av Sveriges hushåll ch företag ska ha tillgång till bredband m minst 100 Mbit/s år 2020. De tekniker sm i dagsläget bedöms kunna tillgdse kravet på 100 Mbit/s är fiber-lan, kaxialkabelnät ch möjligen vidareutveckling av mbilt bredband (LTE advanced). Samtliga dessa accesstekniker använder fiber sm bärare i transprt- ch spridningsnäta. Idag är fibernäten väl utbyggda mellan de flesta rterna i Dalarna eftersm telestatinerna typiskt sett är fiberförsedda. Kpparnäten dminerar sedan från telestatinerna ch ut till hushållen. Det är här sm utmaningen i dagens fiberutbyggnad till stra delar ligger: att ersätta det finmaskiga kpparnätet med ett nytt, framtidssäkert fibernät. Bredbandsstrategin underlättar även realisering av andra IT-plitiska målsättningar, t ex förbättrad samhällsservice. Det kan handla m E-hälsa ch vård i hemmet sm kan bidra till ökad livskvalitet ch effektivt resursutnyttjande. Målet med den långsiktiga strategin är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden, identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, identifiera hinder för ch stimulera utbyggnad, ligga till grund för handlingsplaner ch utbyggnadsåtgärder. Bredbandläget i Dalarna Mellan år 2002 ch 2007 pågick en mfattande bredbandsutbyggnad i länet. Målsättningen var att ge tillgång till bredband för bende ch företagare utanför tätrterna. Detta realiserades i huvudsak genm att telestatinerna ADSL-utrustades ch försågs med fiberanslutning eller i några fall radilänk. Länets invånare kunde sedan skaffa bredbandsanslutningar via ADSL. I Dalarna hade ca 99 prcent 2 av beflkningen denna möjlighet redan år 2007. Detta förbättrade tillgången till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kmmersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda mråden. Arbetet med utbyggnaden genmfördes i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, dåvarande Dalarnas kmmunförbund ch länets kmmuner. Efter 2006 minskade aktivitetsnivån kring bredbandsfrågan. Dalarna är numera välförsett med xdsl ch trådlöst bredband (3-4G) i de mråden där de flesta hushåll ch företag finns. Enligt PTS kartläggning 2011 saknar 28 hushåll ch 3 företag helt tillgång till bredband i länet. 2008 började Länsstyrelsen hantera kanalisatinsstöd ch mt slutet av 2010 startade de första fiberutbyggnadsprjekten delfinansierade med stöd ur Landsbygdsprgrammet. Under 2 PTS-ER-2008:5, s. 109. 4

2011 ökade intresset för fiberutbyggnad markant ch behvet av en bredbandsstrategi aktualiserades. I länets glesbebyggda mråden är lkala accessnät i frm av fiber sällsynta. Därmed är ckså tillgången till höga överföringshastigheter på 50 Mbit/s eller mer begränsad. Det är stra skillnader mellan stad ch landsbygd men ckså mellan lika kmmuner när det gäller hushållens ch arbetsställenas tillgång till bredband. 2011 hade drygt 29 prcent av beflkningen ch knappt 19 prcent av arbetsställena har tillgång till bredband m minst 50 Mbit/s. Marknadsaktörerna bygger kntinuerligt ut fibernät men då främst i tätrtsmråden. Den årliga utbyggnadstakten är 2,5 % vilket måste öka till 9 % för att klara de natinella målen. Det mtsvarar en ökning med 60 % på 7 år. För mer detaljerad kmmunvis infrmatin m bredbandsläget, infrmatin m arbetsställen ch teknik hänvisas till rapprten Nulägeskartläggning bredband i Dalarna maj 2012. 3 För en rbusta ch effektiva nät i Dalarna krävs gda förbindelser med mvärlden. Förbindelserna mt Stckhlm via Gävle är tillfredsställande liksm förbindelserna nrrut från Orsa till Bllnäs. Ett sätt att öka rbustheten i näten skulle t ex vara att förbinda länet med Nrge, Värmland ch framför allt den elektrniska mtrvägen mellan Stckhlm ch Osl. Hade dessa förbindelser varit utbyggda hade sannlikt den kraftiga förbindelsen av Facebks servrar gått genm Dalarna. Utöver detta bör det eftersträvas att utbyggnaden till tätrter sker redundant, d v s att rten är ansluten från fler än ett håll för att undvika avbrtt ch öka rbustheten i näten. En målsättning per år är att utbyggnadstakten är minst till 9% av bende ch företag. 3 Rapprten går att finna på Länsstyrelsens hemsida 5

Kmmunalt bredbandsindex Bredbandsfrum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kmmunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kmmunerna kmmit med att uppnå de natinella bredbandsmålen. Indexet fkuserar på tre mråden kmmunens engagemang, knkurrens i nätet ch faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. I Dalarna får kmmunerna relativt höga betyg på knkurrensfrågrna, lägre betyg på faktisk utbyggnad ch varierande betyg avseende kmmunens engagemang. Genm att stimulera framtagande av kmmunala bredbandsstrategier kmmer engagemangs- ch i viss mån knkurrensindikatrerna att öka. Att förbättra engagemanget i länet ligger helt i linje med vår bredbandsstrategi. 14 12 10 8 6 4 Utbyggnad Knkurrens Engagemang 2 0 Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 ch snittet i Dalarna är 7,7. Dalarna ligger över rikssnittet gällande engagemang. En målsättning är att bredbandsindex varje år ligger över riksgenmsnittet Nyttan med bredband Digital agenda I EU-kmmissinens strategi för Eurpa år 2020 ingår Digital agenda för Eurpa. Syftet med den digitala agendan är att lägga fast en handlingsplan för att maximera infrmatinsch kmmunikatinsteknlgins sciala ch eknmiska ptential i Eurpa. Internatinellt har Eurpa sackat efter flera industriländer inm bland annat innvatinsutveckling, Internetanvändning ch tillgång till bredband med hög överföringshastighet. EUkmmissinen påvisar flera hinder mt ett effektivt utnyttjande av infrmatinsteknlgin. 6

Ett kapacitetsstarkt bredband är en förutsättning, men dck inte tillräckligt för att nå den fulla ptentialen av de digitala teknikerna. Andra viktiga mråden att arbeta med är att: radera hinder för näringslivet ch undvika fragmenterade marknader,,stärka säkerheten ch tilliten så att digitala tjänster kan användas utan risk för intrång ch med skydd mt persnuppgifter samt att främja den digitala kmpetensen ch öka datranvändningen bland beflkningen. Den svenska regeringen har, på initiativ av IT- ch reginminister Anna-Karin Hatt, beslutat att en digital agenda även tas fram för Sverige. Syftet är att Sverige ska bli världens mest framgångsrika digitala eknmi. Länsstyrelsen ansvarar för IT-infrastrukturdelen ch Regin Dalarna för övriga delar. Det är dck viktigt att pängtera att arbetet med den digitala agendan sker i samverkan mellan det ffentliga Dalarna, näringslivet ch slutanvändarna. Den digitala agendan innehåller utöver utbyggnad av IT-infrastruktur även framtagandet av tjänster sm skapar nytta, kunskapsspridning m IT samt hur den nya tekniken ska göras tillgäng för alla avsett handikapp, språk, ålder etc. Tillväxt ch företagande Prduktivitetsökningen inm IT-sektrn i Eurpa uppskattas årligen till 20 prcent. Under åren 1995 till 2004 std IT-sektrn för 40 prcent av den samlade tillväxten i Eurpa ch denna sektr är helt berende av högklassig IT-infrastruktur. Behvet av IT-infrastruktur är dck inte begränsat till IT-sektrn utan är idag en förutsättning för så gtt sm allt företagande ch gynnar tillväxten inm hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett glbalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar ch dessa ligger allt mer utanför företagens egna lkaler, t ex hs en servicepartner eller i så kallade mlntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringsptentialen ställs stra krav på driftsäkerhet i näten samt på kntinuerlig utbyggnad. Exempel på företagens användningsmråden är: Marknadsföring Kmmunikatin med kunder ch leverantörer Omvärldsbevakning Design ch prjektering Löpande drift ch prduktinsstyrning Administratin. Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning m bland annat tillgången till IT- ch telenät i respektive kmmun. I diagrammet nedan framgår tydligt att: 7

det finns en mycket stark krrelatin mellan fiberutbyggnad i kmmunen ch företagens nöjdhet med IT- ch Tele-nät. utbyggnaden av ADSL 2004 höjde nöjdheten markant nöjdheten sjunker kraftigt ch kraftigast i de kmmuner sm inte har ett utbyggt fibernät. Detta berr främst på att behvet växer snabbare än IT-infrastrukturen. Diagrammet visar på en skala 1-5 hur nöjda företagare är med tillgången till tele ch IT-nät. Kurvan i mitten visar snittet i Dalarna sm m det vre en enda kmmun skulle ligga på 189:e plats (av 291) i Sverige. Den övre kurvan visar snittet av de fem kmmuner i Dalarna sm har mest utbyggnad (125:e plats) ch den undre kurvan visar de fem kmmuner sm har minst utbyggnad (250:e plats). Attraktinskraft för bende Dalarna är vackert, ett attraktivt besöksmål ch erbjuder flera benden för persner med höga krav på livskvalitet, närhet till natur, friluftsmråden, öppna landskap ch vattendrag. Kmbinerar vi dessa värden med med mdern kmmunikatinsteknik sm möjliggör arbete från en bstad i Dalarna hela eller delar av året, finns gda möjligheter att attrahera hemvändare ch andra att bsätta sig i Dalarna. De gegrafiska mråden sm erbjuder bredband av hög kapacitet är givetvis även attraktivare för näringslivet. Ett attraktivt Dalarna kräver bredband till alla. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta ch nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster ch service via sin datr samt använder massmedierna (sciala medier, film, tv, radi, tidningar med mera) via Internet. E-hälsa ch sjukvården utvecklar frtlöpande nya tjänster. Utbud ch kvalitet utvecklas snabbt ch därmed ckså kapacitetsbehvet. Internet ch svenskarna 2012 I den årliga statistiska undersökningen m svenskarnas internetvanr finns en del intressanta iakttagelser ch trender. 8

Svenskar mellan 12 ch 45 är de mest aktiva på internet ch de lägger allt mer tid. I denna grupp har spridningen stannat av, men det är allt fler, allt yngre svenskar sm är aktiva på internet ch ett exempel på detta är att hälften av treåringarna regelbundet använder internet. Användandet ökar även någt bland äldre. De flesta surfar via bärbara datrer ch användandet av surfplattr har fördubblats på ett årch användandet av mbilt internet har nästan fyrdubblats de senaste två åren. I åldern 12-15 år har 96% tillgång till en bärbar datr ch det är denna grupp sm använder flest uppkpplingar via statinära datrer, bärbara datrer, mbil uppkppling eller via en TV ch en spelknsl. Idag är det 1,2 miljner svenskar sm inte använder internet. Majriteten av dessa är inte intresserade ch en fjärdedel tycker att det är för krångligt eller har synprblem. Detta är en utmaning i arbetet med att uppnå digital delaktighet. Det sm leder försäljningstppen på internet är appar till mbiler ch surfplattr samt musik. Ju lägre inkmst svensken har dest ftare besöker den ett bankkntr (dvs sköter inte bankärenden via internet). Den vanligaste aktiviteten på internet är att skriva ch läsa e-pst följt av att söka nyheter ch besöka sciala medier. Exempel på nyttan av bredband Det finns många exempel på nyttan med bredband ch dessa frågr kmmer att belysas grundligare i andra delar av den digitala agendan men här kmmer några exempel. Glesbygd När landsbygdsflk, myndigheter, kmmuner ch andra intresserade (ca 300-400 persner) i Dalarna möttes på Snöå Bruk i juni i år var temat hur landsbygden ska hållas levande. Många viktiga aspekter tgs upp, ch en viktig faktr sm återkm var infrastruktur. Det fastslgs att transprter ch bredband är avgörande för landsbygdens utveckling ch överlevnad. Inm Dalarnas Reginala serviceprgram ses hur viktig frågan är, ur flera lika synvinklar, så sm: Psten förändrar servicen i glesbygd ch styr över allt mera till Internet, samtidigt sm man drar ner på lantbrevbärartjänsterna (betala räkningar, företag kan göra brevutskick m m ) Bankerna slutar med kntanthantering eller lägger ner lkala bankkntr. Hänvisar till Internet Internethandeln ökar ch är betydelsefull för glesbygden, där många har långt till butikerna Lkala leverantörer av varr ch tjänster hänvisas till Internet i framtiden för att hålla kll på aktuella upphandlingar ch för att lämna anbud Många har små enmans- eller fåmansföretag sm bygger på att det finns fungerande bredband. Leksands kmmun med 800-900 företag på en beflkning på drygt 15 000 är ett bra exempel. Merparten av företagen är enmans- eller fåmansföretag. Många har flyttat in från strstadsmrådena ch startat eget eller jbbar på distans. Avgörande att det finns bra bredband Allt mera infrmatin läggs ut på Internet, av myndigheter ch företag. Om glesbygden inte har tillräckligt bra bredband står vi utanför samhällsinfrmatinen. Ytterst är det en demkratifråga. 9

Tillgänglighet Äldre ch funktinsnedsatta drabbas hårdast av alla försämringar i glesbygden. Allt flera i båda grupperna använder Internet ch kan på så sätt uträtta ärenden, förmedla ch få infrmatin m m sm de annars inte har tillgång till. En tjänsteman på Länsstyrelsen säger: Jag har 10 års erfarenhet av att arbeta tillsammans med döva, ch kan intyga att de dels är flitigare Internet-användare än övriga beflkningen, dels att Internet inneburit en revlutin för döva, sm tidigare stått utanför stra delar av kmmunikatinen i samhället. Internet ger enrma möjligheter till visuell infrmatin ch flera myndigheter har inf på teckenspråk. Public service-media förmedlar nyhets- ch samhällsprgram (Uppdrag Granskning t ex) på teckenspråk via webben. Det är en demkratifråga. Våld i nära relatiner Kvinnjurer ch regeringens prjekt för Kvinnfrid m fl har sidr med infrmatin m våld, kntaktuppgifter för att få hjälp, infrmatin m rättigheter. Den infrmatinen kan tyvärr vara livsavgörande för en del kvinnr ch deras barn. Infrmatinen finns i flera fall på språk sm talas av stra invandrargrupper ch där så kallat hedersvåld utgör en str fara för vissa kvinnrs liv. Många av de kvinnrna lever gegrafiskt begränsade liv, med små möjligheter att uppsöka jurer, träffar ch stödgrupper. För dem kan tillgång till Internet vara avgörande. Flera hemsidr med infrmatin m våld mt kvinnr ch barn, har en akutfunktin sm gör att besökaren snabbt kan gå ifrån sidan m förövaren kmmer i närheten. Det är en fråga m persnlig säkerhet att Internet fungerar ch inte hänger sig i en sådan situatin. Värde- ch hinderanalys för lika aktörer De viktigaste aktörerna för att få till stånd en utbyggnad i Dalarna har fått beskriva dagens bredbandssituatin ch vad sm skulle stimulera en utbyggnad av bredband i Dalarna De sm bygger ut fiberbaserat bredband till slutkund i Dalarna är i första hand stadsnäten ch Telia Skanva. De viktigaste förutsättningarna för utbyggnad är att det finns kunder sm vill ansluta sig till nätet ch att vinsten inm överskådlig tid överstiger kstnaden ch att de administrativa hindren är överkmliga. Kunderna är fastighetsägare sm kategriseras sm flerbstadsägare, ägare till företagsfastigheter, villaägare ch ägare av ffentliga fastigheter. För att kunder ska ansluta sig krävs att de uppfattar att den ttala kstnaden för anslutning är lägre än nuvarande kstnad eller att merkstnaden kan mtiveras genm fler ch bättre tjänster. De administrativa hindren för utbyggnad kan gälla t ex marktillträde, samrdning av entreprenader ch återställning av asfaltsytr. Kmmunerna ch övriga ffentliga Dalarna kan underlätta utbyggnad genm att eknmiskt stimulera utbyggnad där detta inte kan ske på rent kmmersiell grund samt att minska de administrativa hindren. Stadsnät Stadsnätens rll sm halvt kmmersiella ch halvt ffentliga vilket ställer särskilda krav på ägarstyrning ch knkurrensneutralitet. Ägarstyrningen avgör m stadsnätet bygger ut i mindre lönsamma mråden för att upprättahålla en gd samhällsservice. Knkurrensneutralitet är viktig så att inte stadsnäten ger sina egna tjänster bättre villkr eller exklusivitet vilket utgör ett hinder för kmmersiella aktörer att etablera sig 10

I Dalarna finns stadsnät etablerade i 13 av länets 15 kmmuner. I Älvdalen håller ett stadsnät på att etableras. Stadsnäten står för den klart dminerande delen av fiberbaserat bredband till privatpersner ch företag ch är således mycket viktiga för att nå Dalarnas bredbandsmål. Stadsnäten ägs sm regel (åtminstne delvis) av kmmunerna ch har mer eller mindre uttalade uppdrag att fungera sm samhällsservice vid sidan av det rent kmmersiella. De flesta stadsnäten drivs av energiblag men flera drivs i kmmunal förvaltningsfrm. Fördelen med att driva stadsnät i energiblag är att de har en större persnalstyrka ch eknmiska förutsättningar ch fördelen med att driva stadsnät i förvaltningsfrm är att det är tydligare uttalat att näten drivs sm en del av den kmmunala servicen ch bör kmma hela kmmunen till del ch inte enbart där affären går med vinst. Stadsnäten uppfattar följande styrkr (vissa variatiner mellan rent kmmersiella aktörer ch kmmunala stadsnät): Bra infrastruktur utbyggd i de rter sm har etablerade stadsnät Lkalt inflytande ch gd dialg med kmmuner Bra reginalt samarbete ch möjligheter till samverkan med andra ledningsägare (t.ex. fjärrvärme, el) Ledningskllenb är ett bra hjälpmedel vid prjektering Följande svagheter har identifierats av stadsnäten: Otillräcklig eknmisk stimulans i glesbygd ch i rter där utbyggnad ej kan ske på rent kmmersiell grund Bristande samverkan mellan kmmunala förvaltningar ch blag t.ex. vad gäller tillträde till mark ch återställning av asfalt I vissa kmmuner upplever stadsnäten att alla frågr avseende utbyggnad hänskjuts till stadsnäten där de önskar tydligare plitiska ställningstaganden Ryckighet från myndigheter avseende stimulansbidrag för utbyggnad Svårt att nå fram med infrmatin m bredband till slutkunder Ineffektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur (t.ex. kanalisatin) Villaägare uppfattar det sm dyrt att ansluta sig till bredbandsnät Passiva kmmunikatinsperatörer Telia Skanva Telia Skanva har ett väl utbyggt stmnät i Dalarna där 151 av 205 av telestatinerna i länet är fibrerade. Telestatinerna i länet förser 99% medbrgarna med ADSL. Detta nät är en str tillgång vid utbyggnad av ett mer finmaskigt fibernät ch bör, där så är möjligt ch lämpligt, nyttjas när ffentliga bidrag används för att fibrera rter. Skanvaansluter ett antal flerbstadshus i länet men har en mer tillbakahållen rll vad gäller fibrering av övriga fastigheter. Detta berende på att Skanva har svårt att få eknmi i affärer i rter där det finns ett etablerat stadsnät. Följande hinder har identifierats av Skanva: Kmmunala ageranden sm mtverkar knkurrens, utbud ch bredbandsutbyggnad. Det uppfattas sm m stadsnäten har fördelar 11

Osmidiga villkr för ch rättigheter till att få bygga ny bredbandsinfrastruktur samt smidig avtalsprcessen avseende marktillträde (för att kunna etablera bredbandsinfrastruktur) Tjänsteleverantörer Natinella tjänsteleverantörer vill kunna göra natinella kampanjer ch se ett enhetligt kundunderlag. De ser därför gärna att den idag ganska spretiga uppsättningen villkr från länets lika infrastrukturägare harmniseras så långt sm möjligt. Fördelarna med detta skulle vara att tjänsteleverantörerna möter liknande avtalsstrukturer kan göra sina beräkningar baserat på den ttala vlymen i Dalarna vilket ger en större marknad. får bättre lönsamhet ch mindre risker Fler tjänsteleverantörer stimulerar viljan att ansluta sig till ett bredbandsnät vilket gynnar utbyggnaden Fastighetsägare I de mråden där det finns ett utbyggt fibernät uttrycker Flerbstadshusägare ch ägare till företagsfastigheter en psitiv bild av möjligheterna att ansluta sig. Däremt finns en str frustratin bland företagare i övriga rter där bristen på höghastighetsbredbands uppfattas sm ett hinder för att kunna bedriva en fullt ut effektiv verksamhet. Det finns exempel där företag övervägde att flytta sin verksamhet när de upptäckt att den etableringsplats de valt saknade fiberbaserat bredband. När det gäller villaägare kan hindren beskrivas sm tredelade. I de flesta mråden krävs att ungefär hälften av villaägarna ansluter sig för att en utbyggnad ska bli aktuell. Orsaken till det är det är svårt att få eknmi i dessa anslutningar m för få ansluts. Det andra hindret är att det saknas fiber fram till rten ch att kstnaden att få dit fibern är svår att räkna hem även m flertalet villaägare är intresserade. Det tredje hindret är anslutningskstnaden sm ibland anses vara för hög vilket berr på att en fiberanslutning av en fastighet betalas fullt ut vid anslutningen till skillnad från ADSL eller mbilt bredband där anslutningskstnaden tas ut i frm av bindningstider ch förhöjda månadsavgifter. För att minska hindren för anslutning krävs: nya finansieringsmdeller sm tydliggör hur minskade månadskstnader kmpenserar investeringen ökade stöd för utbyggnad bättre infrmatin m nyttan med höghastighetsbredband Kmmuner Kmmunerna har flera rller i bredbandsutbyggnaden ch är därför den viktigaste fkusgruppen i bredbandsstrategin. Pst- ch telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Knkurrensverket (KKV) ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kmmunala insatser på bredbandsmrådet. Dessa principer är i allt väsentligt tillämpliga för Dalarnas förutsättningar. 12

Allmänt Kmmuner bör verka för gd knkurrens på alla mråden ch eftersträva en gd dialg med det privata näringslivet rörande knkurrensfrågr. Kmmuner bör undvika mnplisering av infrastrukturen vilket leder till begränsat tjänsteutbud. Vid tecknande av avtal ch i muntliga överenskmmelser ska kmmuner ge privata ch ffentliga aktörer samma villkr, m det inte finns särskilda skäl för lika villkr. Kmmunen sm markägare Kmmuner bör ha en plicy sm klargör villkr för tillträde till kmmunal mark för bredbandsutbyggnad ch annan infrastrukturutbyggnad. Kmmunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektrniska kmmunikatiner ch knkurrens på bredbandsmarknaden sm övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan plicy. Kmmuner bör hantera alla aktörers önskemål utan skäligt dröjsmål ch utan att ställa upp vidkmmande villkr för tillträdet. Kmmuner bör teckna markavtal på skäliga ch icke diskriminerande villkr när det är lämpligt att upplåta kmmunens mark för bredbandsutbyggnad. Kmmuner bör aktivt verka för att samrdning av grävarbeten ch att samförläggning av ledning sker. Kmmunen sm ägare av bredbandsnät Kmmunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kmmersiella förutsättningar. Kmmunal verksamhet på bredbandsmrådet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning ch med transparent redvisning av kstnader. När kmmunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga ch icke diskriminerade villkr. I de fall kmmunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaseradc nivå bör kmmunen regelbundet mpröva m rådande behv skulle kunna tillgdses genm privatfinansierade aktörer. Kmmunen bör verka för att kmmunala bstadsblag beaktar behvet av knkurrens ch valfrihet för slutkunder. Om kmmunen är ägare av ett stadsnät bör kmmunen vara aktiva i styrningen ch genm ägardirektiv ch blagsrdning iaktta samhällsansvar ch t ex balansera avkastningskrav mt utbyggnad i mindre lönsamma mråden Kmmunen sm samhällsbyggare Kmmuner kan påskynda utbyggnaden av bredband genm att besluta m att ansluta samtliga egna fastigheter ch verksamheter till höghastighetsbredband. Ett berömvärt exempel på detta är att Landstinget krävde anslutning till alla sina verksamheter (ch inte bara de mest lättillgängliga) för att leverantören ska få leverera kapacitet. Sm direkt följd av detta byggs nu ett nät till Landstinget, kmmunen, företag ch hushåll i Särna ch flera andra platser i länet. 13

Kmmunen bör utse en bredbandssamrdnare, eller mtsvarande, bl a med uppdrag att tillgdse samhällets behv av bredband ch vara kmmunens kntaktpersn i bredbandsfrågr. Kmmuner ska enligt Plan- ch bygg- lagen i översikts- ch detaljplanearbetet beakta behven av bredbandsutbyggnad i kmmunen. Kmmunen har möjlighet att medfinansiera utbyggnad av bredband i mråden där utbyggnad inte kan ske på kmmersiell grund Kmmunen bör ha tagit ställning i bredbandsfrågrna genm upprättande av en bredbandsstrategi ch därmed skapat beredskap för nuvarande ch framtida förutsättningar (stödmedel, villkr etc) Kmmunen kan uppmana ch hjälpa byaföreningar att engagera sig i utbyggnaden Kmmunen kan bidra med infrmatin m bredband 14

Byaföreningar ch Landsbygdsprgrammet Utbytet av insatser via Landsbygdsprgrammet har hittills varit begränsat vad gäller antal ansökningar ch kstnadseffektiviteten i dessa ansökningar. Orsaken till detta har varit att de alltför ensidigt har inriktat sig mt fiberföreningar i byar sm har stra utmaningar. Finansiella utmaningar Det har varit svårt att få prisvärda fferter från entreprenörer vilket har lett till rimligt höga prjektkstnader. Orsaken till detta är den stra natinella efterfrågan på gräventreprenörer ch att de pririterar större ch säkrare kunder (sm elblag, stadsnät ch Telia). Otydligheter i ägandeskapet för de anlagda näten Prblem med likviditeten sm berr på att fiberföreningen får ersättning i eftersktt ch till vissa delar efter gdkänd slutredvisning. Att riskera att stå med skulder på miljnbelpp är givetvis hämmande Administrativa utmaningar Behv av att bilda eknmiska föreningar ch annan administratin har hämmat intresset av att lämna in ansökan Gränsdragningsprblem för vilka sm ska få vara med i föreningen ch hur man ska hantera fastighetsägare sm tillkmmer efter utbyggnaden Bristfälliga kunskaper m LOU ch i vissa fall prjektering av fibernät Ryckig hantering av myndigheternas regelverk för bidrag Trts att intresset för bredband är strt i länet har vanstående hinder lett till att mycket arbete har lagts ner i byaföreningar ch på Länsstyrelsen med ett begränsat utfall. Var driver utbyggnaden? Histriskt ch idag Utbyggnaden av fiberbaserat bredband har skett kntinuerligt i de tätrter sm nås av stadsnät samt där det finns större industrier med förmåga att finansiera en större investering. På övriga rter har bredbandsutbyggnaden skett stötvis då större satsningar med EU-medel har överbryggat de finansiella hindren. År 1997 fibrerade kmmunhuvudrterna i Dalarna ch ISDN byggdes ut samtidigt sm kapaciteten i telefnnätet förstärktes. Mellan år 2002 ch 2007 pågick en mfattande bredbandsutbyggnad i länet sm ledde till att ca 99 prcent 4 av beflkningen fick tillgång till ADSL. Omfattande statliga ch EU-bidrag ledde till förbättrad tillgång till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kmmersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda mråden. Idag följs mönstret ch utbyggnad sker i huvudsak i större rter ch i dagsläget har de allra flesta större flerbstadsbestånd fibrerats. I glesbygd sker utbyggnaden huvudsakligen genm byaföreningar ch stadsnät genm stöd från EU. Exempelvis har en str utbyggnad skett i Älvdalen, Orsa, Mra, Rättvik, Leksand ch Gagnef med hjälp av medel från Tillväxtverket ch i Hedemra ch Falun med stöd från Länsstyrelsen. Medlen hs Tillväxtverket är nu slut i väntan på nästa prgramperid ch det ligger ansökningar från flera kmmuner hs Länsstyrelsen. Den nuvarande utbyggnaden är dck långt ifrån tillräcklig för att nå Dalarnas mål. 4 PTS-ER-2008:5, s. 109. 15

Om 1-2 år En trend sm har påbörjats ch förväntas växa till att bli den allra viktigaste faktrn för utbyggnad är att större företag vill kppla ihp sina verksamheter ch då gärna i kvalitetssäkrade VPN-nätd. Detta sker mest effektivt via fiber ch kräver högre grad av samrdning mellan infrastrukturägarna eftersm företagen inte är intresserade av att investera i aktiv utrustningen mellan ändpunkterna ch inte heller kan finansiera svartfibereutbyggnad längre sträckr. I Dalarna finns flera Stadsnät sm agerar på lkal ch reginal nivå men sm endast i undantagsfall har samrdnade slutkundserbjudanden på kapacitetsnivå. I flera stadsnät är det kmmunikatinsperatören sm äger den aktiva utrustningen ch är alltså den enda sm kan tillhandahålla kapacitetstjänster. Hur dessa affärer ska hanteras ch vem sm ansvarar för vad är inte alltid inskrivna i avtalen med kmmunikatinsperatören vilket kan vara ett hinder för att tillgdse företagens behv. I takt med att fibernäten blir allt mer finmaskigt ch kstnaderna för VPN-tjänster går ner, kmmer fler mindre företag att nyttja tjänsterna ch ytterligare driva utbyggnaden. Marknadens utbyggnad Vid sidan m den utbyggnad sm skett med statligt bredbandsstöd pågår ckså en utbyggnad ch uppgradering av befintliga nät på ren kmmersiell grund. I Sverige är utgångspunkten att elektrniska kmmunikatinsnät ch bredband i första hand ska tillhandahållas av marknaden. Två statliga utredningar har gjrt bedömningen att det i de flesta tätrter i landet kan ske utbyggnad av bredbandsnät på kmmersiell grund, men att detta inte sker i mråden utanför tätrterna. En mfattande utbyggnad av 3G ch 4G sker i Dalarna av såväl Telia sm andra teleperatörer Telia Skanva bygger kntinuerligt ut fibernätet i hela Sverige ch har en uttalad ambitin att göra mfattande investeringar i fiberinfrastruktur till hushåll ch företag. Utbyggnaden kmmer dck att ske i begränsad del i Dalarna. I flera kmmuner sker en kntinuerlig utbyggnad av stadsnät i kmmunal eller privat regi ch andra aktörer bygger ut lkala fibernät, främst i större tätrter. Sm utgångspunkt för var marknaden förväntas kunna bygga används de slutsatser sm två statliga utredningar, Bredband 2013 (SOU 2008:40) ch Effektivare signaler (SOU 2008:72) kmmit fram till, nämligen att det är endast i tätrterna sm utbyggnad kmmer att ske på marknadsmässig grund: Det är sannlikt att någn marknadsdriven uppgradering eller nyanläggning av trådbunden infrastruktur sker i någn större utsträckning i eftersatta mråden utanför tätrter, inklusive smårter, fram till ch med 2013. 5 Pågående utbyggnad av fiber till byar I Älvdalen, Orsa, Mra, Rättvik, Leksand ch Gagnef pågår utbyggnad av fiber till byar med hjälp av medel från Tillväxtverket. I Falun, Hedemra ch Säter har utbyggnad skett i frm av byaprjekt med medel från Landsbygdsprgrammet 5 SOU 2008:40 16

Bredbandsfrum Dalarna Tidigare har en gemensam bredbandsstrategi saknats i Dalarna liksm ett gemensamt frum för dialg kring strategiska frågr avseende utbyggnad av fiberbaserat bredband. Under 2013 är dck ambitinen att bilda ett sådant frum för att hjälpa till med ch påverka innehållet i ch genmförandet av handlingsplanen kpplad till strategin. Bredbandsstrategin en del av det reginala utvecklingsarbetet Det pågår ett arbete med att ta fram ett nytt reginalt utvecklingsprgram för Dalarna. I det reginala utvecklingsprgrammet tydliggörs de viktigaste utmaningarna ch målsättningarna för planerings- ch utvecklingsinsatser. I det reginala utvecklingsarbetet ges den samlade bilden av alla aktörers viljeinriktning. Genmförandet är således berende av insatser från kmmuner, myndigheter, näringsliv, rganisatiner, företag, enskilda medbrgare, högsklan. Regin Dalarnas rll är att verka sm krdinatr, inspiratör ch samlande kraft i den reginala utvecklingen, dels att vara aktör i vissa av genmförandeprcesserna. Tätrter, smårter ch glesbygd I denna strategi används begreppen tätrt, smårt ch glesbygd för att beskriva beflkningsstrukturen i länet. Länets invånare br alltså antingen i en tätrt, smårt eller i glesbygd. Av de tre begreppen har endast tätrt en fficiell definitin. Den definitin av tätrt sm används i denna kartläggning, är en rt sm har minst 200 invånare ch där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. En större tätrt har minst 1000 invånare. En smårt definieras sm en rt med 50-199 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. I denna rapprt används termen glesbygd för mråden utanför tätrt ch smårt. Vad kstar utbyggnaden Dessa beräkningar är starkt schablniserade ch syftar till att ge en uppfattning m strleksrdningen av de investeringsbehv sm finns för att uppnå bredbandsmålen men bör inte övertlkas. 2011 hade c:a 41000 hushåll tillgång till minst 50 Mbit/s. För att uppnå det natinella målet behöver ytterligare 86000 hushåll få tillgång. I de beräkningar sm gjrts har hänsyn tagits till skillnader mellan större tätrt, smårt ch glesbygd samt m rterna är fibrerade eller ej. Berende på beräkningsmdell ch bedömd utbyggnadskstnad i de lika miljöerna varierar kstnaden för utbyggnad mellan knappt 1 miljard ch 1,5 miljarder. För att beräkna hur kstnaderna fördelas har det antagits att utbyggnad i större ch medelstra tätrter kmmer att ske på rent kmmersiell grund genm stadsnät ch andra infrastrukturägare. Utbyggnad i mindre tätrter ch smårter bedöms ske till hälften på rent kmmersiell grund ch till hälften med bidrag. Hälften av bidragen tilldelas byaföreningar ch hälften tilldelas andra infrastrukturägare. Utbyggnad i glesbygd bedöms kunna ske med 70% bidrag. Utbyggnad här kmmer främst ske genm byaföreningar. 17

Byaföreningar; 53 Bidrag; 163 Kmmersiella aktörer; 1234 Diagrammet visar en grvt schablniserat fördelning av kstnaderna för utbyggnad. Enheten är miljner krnr Summrna kan tyckas vara höga, men utslaget per hushåll mtsvarar en utbyggnad till 90% av hushållen en hundralapp i månaden fram t m 2020. Utöver detta kmmer kstnaden att ansluta företagen. Dessa kstnader är sck avsevärt lägre eftersm många av de större mrådena för tung ch lätt industri har tillgång till fiber ch många övriga företag ligger när bebyggelse eller i bstadshus. Länet bör verka för att kunna underlätta för marknadskrafterna att investera drygt en miljard samt verka för att tillhandahålla stimulansmedel minst i strleksrdningen 163 Mkr Öppet nät Tillhandahållande av ett öppet nät har hittills varit en förutsättning för tilldelning av ffentliga stödmedel för bredbandsutbyggnad. Med öppet nät menar vi att: tjänsteleverantörer knkurrerar på lika villkr avsett strlek slutkunden har fritt att välja bland flera leverantörer avsett vem sm äger nätet lkala tjänsteleverantörer erbjuds tillträde till nätet på samma villkr sm natinella leverantörer för att Dalarna ska hävda sig på den glbala marknaden Prisutveckling i nät med lkala leverantörer Priset på det billigaste rikstäckande erbjudandet m fast bredband på minst 2 Mbit/s har varit i princip förändrat mellan första kvartalet 2011 ch första kvartalet 2012. På sju år har priset minskat med 38 prcent. Det billigaste rikstäckande abnnemanget på 100 Mbit/s ökade med 26 prcent mellan första kvartalet 2011 ch första kvartalet 2012 6. 6 PTS-ER-2012:26 18